Åskan slog ner Det var hård åska i Hindersby i går och en hel del apparater gick sönder. Jag har bytt nätdelar i Hopenbackans växel och växel i Åkes lider. Men det är bara tillfälliga lösningar. Vi har reserver från Liljenet men det visade sej att de inte gick att programmera om utan vidare. I morgon borde jag få Liljenets lösenord så då kanske jag kommer in och kan ändra inställningarna. Nu borde nätet vara igång igen utom för dem som har fått sina apparater förstörda. På mediakonvertern (den grå lådan på väggen) finns sex lampor. De till VÄNSTER visar om apparaterna inne i huset (routern) är i skick och bör då lysa. Till HÖGER visar översta lampan om konvertern får ström och de två nedersta om den har kontakt till nätet. Om de vänstra lamporna har slocknat så ring Cristian Nyholm 050-5902982 på måndag. Vi har inga routrar i lager mera eftersom det finns över tusen modeller och folk har olika önskemål. Jag har i alla fall själv installerat TP-link C7 som har en ganska bra trådlös del. De billigaste trådlösa rekommenderar jag inte för de har ofta mycket dålig kvalitet. Köp helst bättre än AC1750 (högre nummer är bättre) och gärna med två band (2,4 och 5 MHz). Den bör stöda 802.11ac. Det finns också bra routrar utan trådlöst och de är vanligen billigare och bättre. Man bör numera köpa Gigabits apparater. Bland de bättre har vi TP-link TL-R480T+ (60 euro på nätet) och Microtik RB750Gr3 Gigabit (45 euro).
Mobilpriser i juni? I juni försvinner skilda utlandspriser inom EU. Alla operatörer måste ha samma priser inom hela EU. Det leder troligen till att priserna i Norden stiger men hur mycket? En indikation kan man se i Telias nya priser för Telia tog bort de skilda utlandspriserna redan i april. De olika abonnemangen är svåra att jämföra eftersom villkoren är krångliga men Mobil Komplett med 40 GB surf per månad kostar 540 kronor (ca. 60 euro) per månad. Telenor kom nyss med ett obegränsat abonnemang för 750 kr/månad (ca.80 euro) som sjunker till 550 kr/månad (ca. 60 euro) om man binder sej i 2 år. Troligen kommer priserna att åka upp och villkoren ändras många gånger än då de försöker tävla med varann men man ser ungefär vartåt det barkar. Eftersom utlandspriserna försvinner så kommer troligen alla länder att hamna mer eller mindre på samma nivå. Så vi vet vart vi kommer så småningom. Fibernätets priser börjar vara ganska konkurrenskraftiga i jämförelse (omkring 30 euro/månad med obegränsad trafik). Troligen kommer det hårt begränsade mobilabonnemang som är billigare än ovan nämnda priser men det är svårt att förutspå hurudana de blir. DNA:s kontantkort blev dubbelt dyrare i fjol men de skötte höjningen så att de förkortade tiden från 6 månader till 3 månader. Troligen blir giltighetstiden ännu mer förkortad i år. Det är ganska arbetsamt att jämföra de olika priserna och värre torde det bli. Antagligen blir det här året livligt med nya erbjudanden som
kommer och går i snabb takt. Bäst att inte binda sej för någon längre tid för allting rör sej nu snabbt. Varde ljus! Arbetsrummet på gamla folkskolan har varit utan belysning sedan jag plockade bort lysröret för att måla taket. Nu finns där belysning igen men inte lysrör. Lysrören är dåliga, miljöfarliga och vissa människor kan inte vistas i rum med lysrör. Jag hade en kollega i Otnäs och vi kunde inte ha lysrören tända då han vär där för han fick en eländig huvudvärk. I stället finns det en vit globlampa av gammaldags skolmodell. De gav inte så mycket ljus med glödlampor men nu finns det LED-lampor som har en ljusstyrka motsvarande tre 60 W glödlampor. Ända drar de bara 20 W vilket gör att de kan sättas i så gott som varenda lampkupa. Glödlampor blev ju heta och det fanns ofta begränsningar på 60 eller kanske bara 40 W. De nya LED-lamporna kan ha samma färg som en glödlampa. Jag har börjat köpa Airams LED-lampor som har tre års garanti för de billigaste LED-lamporna höll ibland inte ens lika länge som en vanlig glödlampa fastän reklamen lovade 20 år (?). Intressant nog finns de starka Airam-LEDdarna att köpa i Borgå åtminstone på Motonet. Men på många ställen säljes ännu de svaga lamporna som bara har 470 lumen (810 lumen motsvarar 60W glödlampa). De starkaste är på 2450 lumen och
kostar kring 20 euro. Belysning är en kinkig sak. Man vill gärna ha bra belysning men att bara byta till starkare lampa hjälper inte alltid. Det är viktigt att man inte blir bländad och då har lampans placering och lampkupan största betydelsen. Oftast placeras en lampa mitt i taket för allmänbelysning och så har man skilda lampor där man arbetar. Vägglampor är bra om de ger indirekt ljus från väggen men de får inte lysa rakt i ögonen. Vi fick en grundlig redogörelse av Christine Grandell om lamporna som hon minns dem då hon ännu bodde i gamla folkskolan. Lampan nedan var skrivbordslampa men hon minns att skärmen var grön eller blå.
Det är en så kallad Strindbergslampa och de finns att köpa på Blocket. Då vi åker till Medåker i april så skall jag försöka få tag i en sådan.
Lampan i köket hade pärlor runt skärmen. Själva lampskärmen finns inte mera men Christine har pärlorna. De är inte helt ovanliga på Blocket de heller. Taklamporna var enkla skärmar (inte kronor) men skärmarna finns inte kvar. Brandmuren i lilla salen är nu målad en gång men borde kanske strykas en gång till. Efter moget övervägande lät jag bli att fästa en skiva utanpå den. Då den är målad så stör det inte så mycket att skivan saknas. Det kommer dessutom ett draperi just där bara jag får skenan uppskruvad.
En rullgardin måste ännu sättas tillbaka men det behövs en fanérbit som fäste för skruvarna hamnade precis mitt i ett såt på stockväggen (ett såt är fogen, springan mellan två stockar). Då jag blötte bort de tapetrester som fanns på brandmuren så fanns under dem Hufvudstadsbladet från 18 maj 1960 (Eugen Grandells) så nu vet vi precis när man satte tapet på brandmuren. Då var kakelugnen i hörnet riven och värmen kom från pannan i nya skolan. Det var ju inte så länge sedan. Då gick jag på tredje klassen i mellanskolan i Lovisa och minns mycket väl krisen som omnämns i artikeln. Nu skall nätanslutningar installeras i lilla salen. Jag har redan beställt en router (också trådlös) som borde ge en hastighet på 1400 Mbit/s (betydligt lägre i verkligheten) och
dessutom en switch med 24 anslutningar och kablar. Det behövs knappast 24 men priset var just inte högre för den. Om ett par veckor borde det gå att surfa för fullt i lilla salen. Då kan man säja att det rummet är färdigt. Säkerheten på nätet För en gångs skull har Kommunikationsverket gjort nånting nyttigt (vanligen sysslar de bara med att sabotera fibernätsbyggandet). Jag fick nyss ett meddelande därifrån där de bad operatörerna redogöra för hur de informerar kunderna om vilka utlandstjänster som används. Bakgrunden är förstås skandalerna kring NAS spioneri på alla medborgare som Snowden så förtjänstfullt avslöjade till stor personlig risk. Likaså bråket kring FRA i Sverige. Kommunikationsverket säjer direkt ut att där operatörer använder tjänster köpta från utlandet (läs: USA) så gäller inte den finländska lagen om brev- och telefonhemlighet (överförd till nätet). Till exempel om nån operatör har epostservern i USA. Vilket inte alls är ovanligt fastän det är en inhemsk firma som säljer tjänsten. Man vet tvärtom med säkerhet att allt avlyssnas i så fall. Men HB Service AB har inga som helst utlandstjänster. Inte ens inhemska tjänster. Utom DNS-servern hos Nebula alltså den server som översätter ett namn till numerisk adress som nätet kan förstå. Till exempel blir hindersby.net=194.63.248.52. Om ni har satt in 213.30.180.230 som DNS-server så är det Nebula som sköter översättningen. Skurkarna är intresserade också av
den här enkla tjänsten för de kan se vem som kopplas vart. I vårt fall ser de dock bara att nån från 84.20.155.2 (vår adress utåt) kopplar upp sej. De kan inte se vilken anslutning DNS-begäran kom ifrån. Vi sköter bara om att datapaketen går ut till Internet. Sedan är det vars och ens ansvar att akta sej för skurkarna. Det kan vi inte göra nånting åt. Men alla våra apparater är helt inom lokalnätet bakom en brandmur och således ganska säkra. Till exempel fotoalbumet. Men ingenting är helt säkert. Vill man vara fullständigt säker så är det bara att koppla bort datamaskinen från nätet helt och hållet. Speciellt vill jag varna för all slags moln -tjänster. De är mycket ofta kopplade till datamaskiner och nät i USA och alltså högrisk. Det finns personliga molntjänster (t.ex. gratisprogrammet owncloud) och filernas säkerhetslagring sköts bäst via en egen hårdskiva. Eposten kan skötas via närbelägna servrar kolla att de verkligen finns åtminstone inom EU som har betydligt bättre lagar än USA. Detsamma gäller IPtelefoni. I verkligheten är precis allting som rör sej i nätet helt offentligt molnföretagen må nu påstå vad som helst. All kryptering går att knäcka. Men det finns större och mindre risker. Man kan lämna dörren på vid gavel eller man kan låsa den. En tjuv kan förstås alltid bryta sej in genom dörren men det är ändå bättre att ha bra lås än en dörr på vid gavel. Det är ett dumt argument att jag har inget att dölja. Det har vi inte hemma heller men har i alla fall lås på tvättrumsdörren och gardiner för fönstret. Nån sort privatliv vill man ändå ha.
Och hur går det sen? (priserna för trådlöst bredband) Billigt trådlöst bredband, inga begränsningar Finland idag, Sverige för fyra år sedan. Men nyligen chockhöjdes priserna i Sverige och begränsningarna är hårda. Så det är bara att se på Sverige för att få en bild av hur det blir i Finland i framtiden. I Sverige lyckades operatörerna utmärkt ifråga om att sälja trådlöst bredband. Men då de sålt 1,5 miljoner abonnemang så började nätet klappa ihop som känt finns det ju klara gränser för vad trådlöst kan klara av. Då var det dags att sätta in begränsningar och höja priserna. Läs tidningen PC för alla: Chockhöjning av priset för mobilt bredband Priserna har under de senaste månaderna höjts med 300 % eller mer. Samtidigt som begränsningarna i trafik blivit allt hårdare. Nu kan en månadskvot ta slut genom att se på TV en kväll. När PC för Alla testade mobilt bredband för fyra år sedan hade varken Net1, Tele2 eller Telenor några begränsningar, men numera finns det inga abonnemang som tillåter ett obegränsat surfande.
För den som bara mejlar och betalar räkningar är ett lågt maxtak inget problem, men det blir svårt att titta på tv och video. En timme framför SVT Play förbrukar drygt 1 GB, och det betyder att Telias mest generösa abonnemang inte ens räcker för en Rapport-sändning om dagen. För en familj som förbrukar 200 gigabyte under en semestermånad i stugan skulle räkningen sluta på över 13 000 kronor! Om man exempelvis vill ha Tele2 med 50 Mbit/s och trafik upp till 60 Gigabyte så kostar det 739 kr/månad. Det är ca. 78 euro/månad. Telia har max. 40 Gigabyte trafik och 400 kr/månad (ca. 42 euro). Jämför med vårt fibernät 100 Mbit/s och inga begränsningar för ca. 30 euro/månad. Också i Sverige är nu fiberanslutning betydligt billigare än trådlös. Folk flyttar nu till fibernätet så fort det bara är möjligt. I det här landet har man inte ännu fattat nånting. Inte att trådlöst har begränsad kapacitet, inte att det kommer att bli dyrare än fiber och inte att fibernätet måste byggas ut i alla fall. Här jamsas det fortfarande att Trådlöst är framtiden. Det går förstås lika som med Nokia alltså illa. Jag har nu i 14 år pratat om vilken teknik som är framtidssäker och det är fiber men då folk VILL tro på trådlöst så hjälper fakta inte. För all del: Skaffa trådlöst men kom ihåg att det kommer hårda begränsningar och blir dyrt.
Blixt och dunder Då blixten slår ned och röken står från elektronikburkarna så kommer man ihåg att man borde ha fixat åskskyddet. Den snabba elektroniken är så känslig för överspänning att den till och med går sönder då det blåser och det blir korta avbrott i elströmmen. Varje avbrott ger upphov till smala spikar i spänningen som inte hade någon som helst betydelse förr men ju snabbare elektroniken blir desto känsligare blir den. Tyvärr så är de åskskydd som säljes ganska så värdelösa det bästa är att dra ur stöpslarna och lägga dem långt från vägguttaget. Överspänningen hoppar ledigt över 10 cm vid ett kraftigt nedslag. Också datakablar av koppar bör dras ur för de fungerar också som antenner och ett nedslag i närheten kan inducera betydande spikar i dem. Men alltid hinner man inte dra ur stöpslarna och då är fast installerade överspänningsskydd bra att ha. Det är en hel vetenskap och det är lätt att göra ont värre om man installerar dem fel. Jag surfade litet på nätet och det finns en hel del om åskskydd. Skydden delas upp i tre klasser: grovskydd, mellanskydd och finskydd. Där ledningarna kommer in till huset placeras grovskyddet som kan vara ett gnistgap. Det bör placeras i ett metallskåp om det inte är slutet och skall kortsluta det mesta av energin till jord. Men spänningen efter skyddet kan ännu vara närmare 1000 Volt så det behövs ett mellanskydd som ofta placeras vid elcentralen. Mellanskyddet består ofta av en varistor som relativt snabbt kortsluter överspänningen till jord. Viktigt är att man kan se om skyddet är helt och att det är lätt att byta ut det. Därför bör man välja ett skydd med moduler som kan bytas utan verktyg och som visar grönt om det är i skick eller rött ifall
det är sönder. Inget skydd klarar en direkt träff av blixten i närheten av huset. Men hoppeligen blir förödelsen bakom skyddet mindre. Tyvärr är varistorskydden inte tillräckligt snabba för modern dataelektronik. Inte heller de skydd som man kan sätta i ett vägguttag. Om vägguttaget är ojordat är de totalt värdelösa och annars också av tvivelaktigt värde. Det enda som verkligen skyddar snabb elektronik är snabba dioder (s.k. zorbar) som kopplas in på likspänningssidan. De kan kortsluta flera tusen Ampére till jord på nån pikosekund (miljontedels miljontedels sekund) men klarar bara smala spikar så den mesta energin måste man ta bort med de långsammare skydden. Och så jord Det är ingen idé att gräva ned en jordledning för varje apparat utan det som behövs är att man kopplar alla metalldelar till en så kallad potentialutjämningsskena som vanligen placeras vid elcentralen. Tanken är att om all metall är stadigt kopplad till skenan så blir det inga spänningsskillnader som kan ställa till det. Varje apparats jord bör därför kopplas till skenan med en ordentlig koppartråd. I nyare elinstallationer finns det en gul/grön skyddsjordledare som borde fungera. Men den finns ju inte i ojordade vägguttag så datamaskinerna bör placeras i jordade uttag (med modern installering). Det är speciellt viktigt att skydden jordas ordentligt till apparatens jord och till skenan. Annars hänger bokstavligen i luften och fungerar inte. I gamla hus borde man åtminstone dra nya kablar med skyddsjord till de uttag man använder för datamaskiner och liknande känslig elektronik. Skenan borde förstås jordas ordentligt och helst skall man dra en jordledning bara på ett enda ställe. Gamla metallrör i jorden (utan isolering) är ofta bra jordpunkter men man måste se till att anslutningen till rören inte kan oxidera. En bra jord får man genom att gräva ned en tjock kopparledning ett tiotal meter i lerjord. Jordspjut som man slår ned i jorden är
också bra men svåra att använda där det finns stenar och berg. Det är sedan en helt annan sak att installera åskledare på ett hus. Men i de flesta fall slår blixten sällan ned i huset utan kommer vanligen in med ledningarna. Det är en bra sak att telefonledningarna försvinner så småningom för de har varit ett stort problem där det finns luftledningar. Fibern leder ju inte ström alls eftersom den är gjord av glas (även om kablarna har dragelement av ståltråd som helst bör jordas utanför huset). Nu finns det färdiga satser med överspänningsskydd som kombinerar grov- och mellanskydd. De kostar omkring 500 euro och bör installeras av en elektriker som vet vad han gör. Från Sverige och Tyskland får man samma skydd betydligt billigare i näthandeln. Man kan söka på Elrond, Dehn och Phoenix. Det stora problemet är i alla fall att få nånting gjort INNAN blixten slår ned Föredrag via nätet Idag höll jag första föredraget via nätet. Det var mycket enkelt. Erkki Rope (från Hundra megas landskapen) var på ett seminarium i Asikkala och de ville höra om vårt nät så han kopplade in min nätkamera som har mikrofon och jag stod framför den och berättade. Kvaliteten var inte den bästa men det visar bara att nätet går att använda till allt möjligt. Bättre burkar kommer hela tiden.
Sveriges TV över nätet? Många frågar om man kan se Sveriges TV över nätet alltså de riktiga kanalerna: SVT1, SVT2, SVT24, Barnkanalen, TV3 och TV4. Och visst kan man det. Men Maxivision har kört med en annonskampanj där de säljer startpaket för 130 euro plus 6 euro/månad för grundkanalerna och 10 euro/månad för Sveriges TV. Till det behöver man minst 2 Mbit/s och det har vi ju minsann. Vårt nät är 100 Mbit/s både upp och ned (beroende på trafiken i verkligheten ca. 50-60 Mbit/s). Sedan kommer MENnet: Tekniken de använder är strömmande data, dvs. varje bit kommer in ungefär tillika som den visas ingenting sparas i apparaten lokalt. Men ett datanät fungerar så att paketen skickas i en extremt ojämn ström. Trafiken kan variera hundratals gånger inom en minut och fastän nätet är supersnabbt så kan bilden frysa då något paket blir försenat. Maxivisions lagring är inte till någon hjälp eftersom ingenting lagras lokalt på den egna hårdskivan. Nu lagras allting i Maxivisions server och då man skall se på programmet så är risken lika stor att bilden fryser. Det är dumt att skryta med ett sådant system som är sämre än att programet lagras lokalt hemma hos folk som då kunde se programmet utan frysningar. Man borde alltså ALDRIG använda strömmande data! Det behövs ett mellanlager som åtminstone innehåller några sekunders eller hellre några minuters data. Tyvärr så motarbetar copyrightorganisationerna allt sparande av data så slutresultatet blir dålig kvalitet. De skjuter sej själva i foten men det tycks inte bekymra dem utan de försöker hindra utvecklingen i alla fall. Det är fritt fram att titta på TV över nätet men man bör vara medveten om problemen. Tyvärr är TV-politiken rena rama
katastrofen och skandalen i det här landet så någon förbättring blir det knappast. Politikerna sitter och myglar med de egna kanalerna och hindrar folk att se på vad de vill. I framtiden kommer det här att kallas censur och framtida generationer förundrar sej säkert över att vi tillät en sådan politik. Enligt EU skall alla inom EU ha rätt att se på alla EU-kanaler (möjligen måste man betala för en del). Men nu får man inte ens köpa ett kodkort för Sveriges TV! Rena rama svineriet. Ändringar i fibernätet Under hösten kommer det att bli ändringar i fibernätet som kan påverka funktionen. En del växlar skall flyttas och andra byggas ut eftersom det inte mera finns lediga portar för nya anslutningar. Också själva grundstrukturen kommer att ändras och en ny reservförbindelse till masten i Hindersby (Nykulla) byggas. Och så kommer troligen Liljenet att kopplas ihop till samma Internetförbindelse. Ju fler som delar på samma förbindelse desto billigare per anslutning. VÄNTA INTE TILL SISTA STUND MED BETALNINGAR OCH ANNAT VIKTIGT. De flesta ändringarna kan genomföras utan större avbrott men tyvärr kan det alltid hända nånting då man börjar röra om i systemet. Om en växel flyttas så blir det nog avbrott men då försöker jag meddela om avbrottet i förväg. Vi försökte få in allas epostadresser men det var bara en som meddelade sin adress så jag kan inte skicka epost om avbrotten. Titta på våra nätsidor: http://optodata.net
http://lappnet.hindersby.net http://192.168.100.7/stuvu (fungerar bara inom vårt nät) Uppgraderingen till Gigabit på linjen till Kouvola lyckades men nu skall linjerna mellan växlarna också uppgraderas till Gigabit och då kan det bli korta avbrott (hoppeligen bara några sekunder). Sedan är det möjligt att köra med Gigabit inom vårt nät men en Gigabits anslutning till Internet är ännu för dyr. Priserna går ned hela tiden och så småningom skall det väl bli möjligt. Vi har åter fått rapport om ett botnet inom vårt nät och jag har spärrat den port som användes men det är viktigt att hitta infekterade maskiner. Om problemen blir för stora så stängs hela vårt nät av annars! Använd router för att göra det svårare att infektera maskinen! Trafiken har ökat men ligger ännu ordentligt under 100 Mbit/s. Märk väl att det är en helt annan sak att den tekniska hastigheten är 100 Mbit/s. Trafiken mäts som ett medeltal och varierar väldigt mycket. Det dagliga medeltalet har varit ca. 12 Mbit/s men topparna är kring 48 Mbit/s. Mest trafik är det på kvällarna medan nätterna varit mycket lugna. Nätet ändras TDC har sagt upp alla avtal i Lappträsk från 1 juli. ADSL i Lindkoski och Kimoböle försvinner och vår linje till Kouvola likaså. Men fibern ägs av kommunen och HB Service har rätt att använda den så det är ingen panik. I alla fall kan det bli avbrott på förbindelsen till Internet
då de gamla burkarna tas bort och nya sätts in. Bäst att inte lämna nån betalning till sista dagen till exempel. I framtiden kommer vår förbindelse till Kouvola att vara 1 Gbit/s (=1000 Mbit/s) så vi har utrymme att öka på trafiken. Redan nu är förbindelsen mellan våra växlar 1 Gbit/s. Vi förhandlar också med Liljenet om samarbete det är lättare att diskutera avtal om man är större och så blir kostnaderna per anslutning lägre. Andra framtidsplaner är att flytta centralen i nya skolan till gamla skolan och det kommer tyvärr att betyda avbrott i förbindelserna söderut. Men det kommer meddelande om det i god tid. Vi har tyvärr fått meddelande om att vi har infekterade maskiner inom nätet så kontrollera era maskiner. Ett antivirusprogram hittar inte alla problem speciellt som problemen numera sällan är virus utan s.k. trojaner som gömmer sej i maskinen och ställer till problem för andra. Det är också spionprogram som följer med allt ni gör till exempel era bankkoder. Så var försiktiga. En router ger ett visst skydd men undvik skumma nätsidor och ladda inte ned skumma bilder eller program. Då har ni gett tillstånd åt spionprogrammen att komma in och ingenting skyddar då er maskin.