Fokus på värme och ventilation Vilka är vi? Anders Österlund David Sjöqvist Planering för kvällen 1. Inledning 2. Värmesystem Paus ca kl. 19.00-19.20 3. Ventilationssystem 4. Sammanfattning, vi avslutar ca 20:30 1
En byggnads energibehov Ett system i balans Energiprestanda Transmission Uppvärmning (el, olja, fjärrvärme) Ventilation Tillskott från personer, lampor, elutrustning Solinstrålning Teckning: SGB Avloppsvatten Skäl att arbeta med frågorna Ekonomi Inomhusmiljö Miljöpåverkan Regelverk Folkhälsomyndigheten: 18-24 C (-26 C) Arbetsmiljöverket: (lokaler) Begrepp: Operativ temperatur Vistelsezon Måltemperatur 2
Värmesystem Enskilda värmekällor Centralvärmesystem Gemensam värmekälla Distributionssystem Värmeavgivare Fjärrvärme Undercentral med fjärrvärme 3
Distribution av värmen i huset Radiatorer och ventiler Styrning av värmesystemet Reglercentral Utomhusgivare Inomhusgivare Klimatstyrning Datum 4
Taxekonstruktioner Fast och rörlig del Effekttoppar påverkar Rörlig del varierar under året Bonus respektive straffavgift Val av åtgärder kan påverkas av åtgärder Effektbehov/taxekonstruktion Kontrollpunkter Returledningstemperatur Ojämn inomhustemperatur Effektbehov Tappvarmvattentemperatur 5
Åtgärdsförslag Installation av termostatventiler och termostater Injustering av värmesystemet Översyn av inomhustemperatur Installation av pumpstopp Förbättring av styrning Klimatstyrning Löpande tillsyn och skötsel Geoenergi Samlingsnamn för berg-, sjöoch markvärme Utnyttjar temperaturskillnader i en värmepump Svårt att helt ersätta tidigare värmekälla Förutsättningar för bergvärme Förstudie Upphandling Drift och skötsel 6
Vad är ventilation? Att flytta på luft Ersätta gammal luft Evakuera föroreningar och emissioner Evakuera fukt Normer för ventilation Äldre bygglagstiftning gäller BBR: 0,35 l/s och m 2 Folkhälsomyndigheten: 0,5 rv/h men minst 0,35 l/s och m 2 eller 4 l/s och person. Arbetsmiljöverket (lokaler) Vanliga ventilationssystem Självdrag (S) Mekanisk frånluft (F) Mekanisk från- och tilluft (FT) F och FT kan utrustas med återvinning och benämns då FX respektive FTX 7
Självdragsventilation Drivs av termiska krafter Ett enkelt system Påverkas av årstid och väder Förutsätter aktiv brukare Förutsättningarna har ändrats Självdrag - Problem Ojämna flöden Ofiltrerad luft Baksug Köksfläktar kan ofta ej installeras Självdrag - Vad kan man göra? Använda systemet som det var tänkt Komplettera med kolfilterfläkt Installera förstärkt självdrag eller mekanisk frånluft Konvertera till FTX? 8
Mekanisk frånluft Central fläkt transporter bort luft Ger jämnare flöden året runt Flexibel lösning Frånluft - Problem Egna fläktar förstör balansen i systemet Smutsiga kanaler och don försämrar flödena Väderomständigheter påverkar flöden Frånluft - Vad kan man göra? Rengöra och injustera systemet Utreda eventuell överventilering Byta ut äldre fläktar mot direktdrivna fläktar Installera tryck- och temperaturstyrning Återvinna frånluften 9
Från- och tilluft Både till- och frånluft styrs med fläktar. Bättre balans i systemet. Luft kan renas med filter. Bra möjligheter att återvinna, FTX Återvinning av frånluft Återvinning av den energi som annars hade gått förlorad i frånluften Ventilationsaggregat med värmeväxlare Värmepump Byggnadstekniska förutsättningar Energiprestanda Energideklarationen Goda förutsättningar att minska energiförbrukningen Beakta energiförbrukning vid underhåll 10
Framtiden???? Sammanfattande råd Injustera värmesystemet om behov finns Optimera inomhustemperaturen Bedöm om tryck- och temperaturstyrda fläktar ska installeras Låt en energikonsult bedöma förutsättningarna. Installera pumpstopp Effektiv drift- och skötsel Lär dig mer om bostadsrätt Styrelserådgivningen: 0775-200 100 eller fraga@bostadsratterna.se Faktablad, artiklar och medlemsförmåner på bostadsratterna.se Styrelsebladet Bostadsrätterna Direkt och boendetidningen Din Bostadsrätt Ont om tid? Gå vår webbkurs Så funkar styrelsen! Följ oss 11