MILJÖRAPPORT 2016 Storvreta avloppsreningsverk

INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Ledningsnät och pumpstationer... 4 1.3 Avloppsreningsverket... 4 1.4 Recipient... 5 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön... 5 2. TILLSTÅNDSBESLUT... 5 3. ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR... 6 4. ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN... 6 5. TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN... 6 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING... 6 7. VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET... 6 8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 8 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14)... 8 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2)... 8 9. KONTROLLRESULTAT... 9 9.1 Avloppsvattenmängder... 9 9.2 Föroreningshalter och föroreningsmängder... 11 9.3 Reningseffekt... 11 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam... 12 9.5 Recipientkontroll... 12 10. KONTROLLFUNKTIONER... 13 11. DRIFTSTÖRNINGAR... 13 11.1 Driftstörningar... 13 11.2 Åtgärder under året... 13 11.3 Planerade åtgärder... 13 12. ENERGI OCH VATTEN... 13 13. KEMISKA PRODUKTER... 14 14. AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL... 14 15. RISKER... 15 16. PERIODISK BESIKTNING... 15 UNDERSKRIFT... 16 BILAGOR - 2 -

GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår 2016 2. Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Organisationsnummer 556025-0051 Adress E-post Kontaktperson 3. Verksamhet Anläggningsnamn Länsstyrelsens platsnummer 0380-50-075 Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444 751 44 Uppsala uppsalavatten@uppsalavatten.se Maria Khalili, miljöcontroller Tfn 018-727 93 84 Storvreta avloppsreningsverk Fastighetsbeteckning Storvreta 47:411 Post- och besöksadress Ärentunavägen 2 743 30 Storvreta Kommun och län Kontaktperson Miljörapporten godkänns av Uppsala Kod enligt SFS 2013:251 90.10 4. Koordinater Walter Johansson, sektionschef Tfn 018-727 93 36 Sigrid De Geyter, VD Tfn 018-727 93 00 Utsläppspunkt 6650689/650396 (enligt SWEREF99 TM) - 3 -

TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och har en fastställd rutin, som beskriver organisation, ansvar och befogenheter för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsvattennätet i Storvreta består av 39 km spillvattenledningar och 35 km ledningar för dagvatten (inkl. den allmänna delen av servisledningarna). Hela avloppsnätet är duplikat, vilket innebär att spilloch dagvatten leds i separata ledningar. Till spillvattennätet hör fem avloppspumpstationer som är försedda med högnivålarm och nödutlopp samt är anslutna till driftövervakningssystemet. Mängden bräddat vatten beräknas utifrån aktuella flöden och bräddningens varaktighet. På ledningsnätet i övrigt finns inga bräddavlopp. 1.3 Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket, som ligger nordväst om Storvreta samhälle, togs i drift 1983. Anläggningen är dimensionerad för 220 m 3 /h och en medeltillrinning av 4 280 m 3 per dygn. Förbehandlingen är dimensionerad för 440 m 3 /h. Dimensioneringen innebär att dubbelt så stora flöden ska kunna behandlas i anläggningen. Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska förbehandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i fingaller, tyngre partiklar och sand i luftat sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. Den biologiska reningen sker i en biobädd med fyllnadsmaterial av plast. Från en intern pumpstation pumpas vatten upp på bädden och fördelas över denna med en roterande spridare. Vattnet samlas upp i botten av bädden och leds via ett skibord vidare till det kemiska reningssteget. En av biobäddspumparna går kontinuerligt. När tillrinningen är lägre än recirkulationsflödet återförs vatten från biobädden till pumpstationen. I kemsteget används järnklorid som fällningskemikalie. Doseringen är flödesstyrd. Tillsatsen och inblandningen sker i slutet av rännan från biobädden. Här finns möjlighet att, vid behov, dosera natriumhypoklorit. Under långsam omrörning med paddelomrörare utbildas flockar, som tillsammans med slam från biobädden avskiljs i efterföljande slutsedimenteringsbassänger. Det renade vattnet leds till recipienten via ett skibord för flödesmätning. Slambehandling Gallerrens tvättas i en renstvätt och det tvättade renset förbränns vid Vattenfall i Uppsala. Sandfånget slamsugs och sanden körs till Hovgårdens avfallsanläggning för avvattning. Flytslam från sedimenteringsbassängerna tas till en flytslambrunn. Slammet innehåller tops m.m. och fickan töms någon gång per år till inkommande vatten. Slam från försedimenterings- och slutsedimenteringsbassängerna samlas upp med slamskrapor och pumpas vidare till en förtjockare. Efter förtjockning pumpas slammet till en rötkammare. Dekanteringsvattnet från förtjockaren leds tillbaka till inkommande vatten. I rötkammaren rötas slammet och biogas bildas. Huvuddelen av gasen används för uppvärmning av rötkammaren och reningsverksbyggnaden genom förbränning i en gaspanna. Överskottsgas leds till en gasklocka och facklas när gasklockan är fylld. Rötat slam leds till ett våtslamlager, varefter slammet avvattnas i en skruvpress. Avvattnat slam lagras i anslutning till reningsverket. Vid tömning av lagret körs slammet till Hovgårdens avfallsanläggning. - 4 -

Ventilationsluften från rensrummet släpps ut via ett kompostfilter. Övrig ventilationsluft leds ut via biobädden. Flödesscheman över Storvreta avloppsreningsverk finns i Bilaga 6. Kemiska produkter och farligt avfall Järnklorid används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden har produktnamnet PIX-111 och tillverkas av Kemira. Innehållet av ovidkommande ämnen är förhållandevis lågt. Leveranserna av järnklorid sker med tankbil. På verket lagras järnkloriden i två tankar, 10 respektive 15 m 3 stora. Tankarna är invallade och försedda med givare med larm för hög och låg nivå. Doseringspumpar används för dosering av järnkloriden. Flockningskemikalier används vid avvattningen av slammet för att underlätta separationen mellan slam och vatten. Polymererna levereras som pulver i säckar om 25 kg. Säckarna förvaras torrt uppställda och töms med hjälp av en suganordning. Hanteringen gör att dammbildning inte är något problem vid verket. Upplösning av pulvret sker i en automatisk polymerberedare. Mindre mängder smörjoljor, smörjfett och rengöringsmedel används därutöver. Vid reningsverket kan små mängder av farligt avfall i form av lysrör, batterier och spillolja uppkomma. Avfallet lämnas till Uppsala Vattens återvinningscentral, som ligger bredvid reningsverket. Driftövervakning En drifttekniker är stationerad i området, som omfattar avloppsanläggningar i Storvreta, Vattholma och Skyttorp samhällen, under dagtid vardagar. Under övrig tid ingår driften av anläggningarna i ett beredskapsområde, som omfattar hela kommunen förutom Uppsala stad. Avloppsreningsverk och större avloppspumpstationer är anslutna till driftövervakningssystemet ÖKA, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. 1.4 Recipient Recipient för renat avloppsvatten från avloppsreningsverket är Fyrisån. Utsläpp till Fyrisån sker ungefär en kilometer från reningsverket i en punkt nedströms om Storvreta badplats, se karta, Bilaga 5. Nödutsläpp av avloppsvatten från pumpstationen Skymningsvägen, som ligger nära badet i Storvreta, sker till Fyrisån via utloppsledningen från reningsverket. Nödutsläpp från pumpstationen Astrakanvägen sker via en dagvattenledning, som mynnar 100 m nordost om badplatsen. Nödutsläpp från Vretalund pumpstation leds till en dagvattendamm i närheten, varifrån det via en ledning och diken så småningom kan rinna till Samnan. Nödavlopp från pumpstationerna i Fullerö leds via diken till Fyrisån. Medelvattenföringen i Fyrisån vid Storvreta är 5.3 m 3 /s. Normal lågvattenföring är 0.7 m 3 /s. 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och produktion av energi, så berörs den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet och behandlingen av slam används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät, reningsverk och restprodukter. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras. 2. Tillståndsbeslut Länsstyrelsen i Uppsala län lämnade 1982-02-04 kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av behandlat avloppsvatten från Storvreta reningsverk till Fyrisån. - 5 -

3. Anmälningspliktiga ändringar - 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län har i ett beslut 2003-01-23 ändrat villkor 8 i tillståndsbeslutet. Enligt den ursprungliga beslutet skulle slammet användas inom jordbruket eller deponeras på Hovgårdens avfallsanläggning. Förbudet mot deponering av organiskt avfall innebar att det inte fanns något alternativ till jordbruksanvändning. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsgiven belastning på reningsverket är 8 000 pe, varvid en personekvivalent räknas som 86 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara 8 000 pe. Avloppsreningsverkets upptagningsområde omfattar Storvreta samhälle, se karta i bilaga 5. Antalet anslutna till reningsverket uppgick i slutet av 2016 till 6 408 personer, vilket innebär en ökning med 8 personer. Vid reningsverket behandlas i huvudsak hushållsspillvatten. Bland övriga verksamheter i samhället, vars avloppsvatten avleds till kommunens ledningsnät, finns en bensinstation med biltvätt, taxicentral med biltvätt, ett lastbilsgarage med tvätthall, två bilverkstäder, bilplåtslageri med lackering, restauranger, tandvårdsklinik, vårdcentral, förskolor, grundskolor och servicehus. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Avloppsvattnet skall undergå behandling i en reningsanläggning med såväl mekanisk, biologisk som kemisk rening. Anläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som veckomedelvärde inte överstiga 15 g/m 3 BOD 7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 g/m 3 P-tot (totalfosfor). Detta villkor kan under en femårsperiod efter reningsverkets drifttagande omprövas om olägenheter skulle uppstå i recipienten pga avloppsutsläppen. Kommentar: En reningsanläggning har uppförts med mekanisk, biologisk och kemisk rening. Uppsala Vattens målsättning är att driva anläggningen så bra som möjligt med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Resthalterna av BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten var under 2016 följande: År BOD 7 Tot-P mg/l mg/l 2016 4 0,09 Högsta halter av BOD 7 och totalfosfor i enskilda dygnsprov var 6 mg/l resp. 0,19 mg/l. 2. För att möjliggöra bedömningar om behovet att ytterligare skärpa utsläppskraven eller vidta andra skyddsåtgärder enligt villkor 1 åläggs sökanden att under däri angiven femårsperiod fortlöpande göra de undersökningar och ta de prover som finnes erforderliga. Denna utredning skall även innefatta provtagningar i Ekebydamm. Program härför skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. Resultaten skall årligen redovisas till länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 3. Den nya avloppsreningsanläggningen skall tas i drift senast under augusti månad 1983. En plan för trädplantering vid verket skall redovisas till länsstyrelsen innan verket tas i drift. - 6 -

Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 4. Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Reningsverket är försett med doseringspump, fasta doseringsledningar och förrådskärl. 5. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs inte anläggningen så att olägenheter uppstår. 6. Plan för sanering av avloppsnätet med tidsbundet åtgärdsprogram skall upprättas av kommunen och senast före utgången av 1983 inges till länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Utförda och planerade åtgärder på ledningsnätet redovisas i årliga skrivelser till miljökontoret. 7. Befintliga verkets funktion får inte störas under nya verkets utbyggnad. Det gamla verket ska drivas på optimalt sätt fram till dess att nya verket tas i drift. Utsläppen bör inte överstiga 1981 års nivå. Uppstår störningar i recipienten av någon anledning ska kommunen vidta åtgärder för att begränsa störningarna samt anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Detta gäller särskilt om syrgashalten i Ekebydammen skulle understiga 3 g syre/m 3. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter 8. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam som används för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas för annat ändamål samt rens och sand skall bortskaffas vid för ändamålet godkänd anläggning. Kommentar: Rötat och avvattnat avloppsslam mellanlagras i slamlagret vid reningsverket. Ytvatten från plattan har vid några tillfällen tagits bort med slamsugbil och körts till Kungsängsverket. Under 2016 har lagret har tömts i maj och december. Slammet har transporterats till Hovgårdens avfallsanläggning. Kopparhalten i avloppsslammet överstiger gränsvärdet för koppar vid överlåtelse av slam för jordbruksändamål. Dricksvattnet är korrosivt för ledningar av koppar i fastigheterna. Minskad vattenproduktion gör att det troligen dröjer några år innan dricksvattnet mjukgörs. Tvättat rens har transporterats till Vattenfalls anläggning för avfallsförbränning i Uppsala. Avskilt material i sandfånget har körts till Hovgårdens avfallsanläggning. 9. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och underställas länsstyrelsen för godkännande innan reningsverket tas i drift. Vad gäller recipientkontrollen får denna närmare utformas sedan erfarenheter vunnits av de undersökningar som görs enligt punkt 2. Kommentar: Kontrollprogrammet har upphävts 2002-02-14 och ersatts av ett nytt program. Fyrisåns vattenförbund svarar för recipientkontrollen i Fyrisåns avrinningsområde. 10. När belastningen på reningsanläggningen närmar sig den för vilken anläggningen är dimensionerad eller om det dessförinnan kan befaras att ovannämnda villkor rörande reningsgrad normalt inte kan uppfyllas skall kommunen ånyo pröva villkoren för utsläpp av avloppsvattnet. Kommentar: Antalet anslutna personer i Storvreta samhälle uppgår till 6 408 p. Föroreningsbelastningen motsvarar 2 580 p.e. vid 70 g BOD 7 /pe.d (räknat på medelvärdet av BOD 7 -mängden i inkommande vatten 2014-2016), vilket gör att marginalen till den tillåtna och dimensionerande anslutningen 8 000 pe är god. Den stora skillnaden mellan antalet anslutna personer och föroreningsbelastningen beror på att den verkliga föroreningsmängden är ca 50 gbod 7 per person och dag samt på arbetspendlingen. - 7 -

11. Uppkommer mellan kommunen och länsstyrelsen meningsskiljaktighet vid tillämpningen av föreskrift som meddelats ovan under villkorspunkterna 1 och 6 skall frågan underställas koncessionsnämnden för särskild prövning. Kommentar: - 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt ett kontrollprogram, som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Avloppsvattenanalyser Slamanalyser Behandlad och bräddad vattenmängd, producerad mängd slam. Biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), ammoniumkväve (NH 4 -N), suspenderade ämnen (SS) och ph på utgående, behandlat avloppsvatten. Samma parametrar analyseras i bräddat vatten från biobäddspumpstationen. Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), zink (Zn) och silver (Ag). Nonylfenol, PAH och PCB. Länsstyrelsen i Uppsala län har 2015-07-06 beslutat om undantag från Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 vad gäller analys av COD-Cr. Vid COD-bestämningen används bl. a. kvicksilver och kaliumdikromat, som är båda olämpliga ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Analyserna av COD-Cr har därefter upphört. COD-halten beräknas i stället utifrån förhållandet COD/TOC, som satts till 3,3 utifrån ett stort antal parallella analyser av inkommande och utgående vatten samt processvatten vid samtliga reningsverk från och med september 2014 till och med juni 2015. Flödesproportionella dygns- och helgprov tas två gånger per månad på utgående vatten och en gång per kvartal på inkommande vatten. Samlingsprov på bräddat vatten vid reningsverket tas i samband med bräddning. Stickprov på slammet tas varje kvartal. Proven tas enligt ett årligt provtagningsschema, som i förväg upprättas av Uppsala Vatten. Proven, som förvaras i kylskåp under provtagningen, tas på alternerande veckodagar. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten (avloppsvatten, slam) och ALS Scandinavia, Luleå (slam). Eurofins, Lidköping svarar för analys av organiska ämnen i slam. Rapportering av mätvärden och analysresultat sker kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultaten av kontrollen redovisas i den årliga miljörapporten samt i en sammanställning, som omfattar samtliga reningsverk i kommunen. Egenkontrollen omfattar, förutom provtagningarna som ingår i utsläppskontrollen, även andra parametrar i avloppsvatten och slam. Halterna av fosfatfosfor, nitrat- och nitritkväve, järn, alkalinitet och konduktivitet har mätts i ett av dygnsproven på utgående vatten varje kvartal. I avloppsslammet kontrolleras också halterna av järn, mangan, aluminium, kobolt m.fl. parametrar. Periodisk besiktning av anläggningen görs vart fjärde år. Den senaste besiktningen gjordes under oktober 2014. 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslam från Storvreta reningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1999 på grund av förhöjda kopparhalter i slammet. - 8 -

9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under 2016 har 464 022 m 3 avloppsvatten behandlats vid Storvreta avloppsreningsverk, vilket är en stor minskning jämfört med de årliga avloppsmängderna till och med 2014. Det är den minsta årsmängden som uppmätts vid reningsverket. Under framför allt 2014 lokaliserades och åtgärdades flera stora läckor på vattenledningsnätet. Detta har bidragit till att även avloppsmängden har minskat. Utläckaget sker i återfyllningen kring ledningarna, vilket gör att vattnet kan tränga in i otäta rörskarvar i spillvattenledningarna beroende på lokala förhållanden. Nederbörden under året har också betydelse. Årsnederbörden uppmättes i Uppsala till sammanlagt 467 mm vid manuell mätning, vilket är knappt 80 mm mindre än normalt. Merparten av nederbörden kom under sommarhalvåret och i november. Tillrinningen till reningsverket ökar vid regn och snösmältning, då dräneringsledningarna vid äldre hus är kopplade till spillvattennätet. Vanligen är avklingningsförloppet under sommaren snabbare än vid snösmältning eller höstregn, som ger större tillskott till grundvattenbildningen. Normalt tas nederbörden under sommaren till stor del upp av växtlighet eller avdunstar, varför flödet till reningsverket påverkas förhållandevis litet. Figur 1. Avloppsvattenmängd vid Storvreta reningsverk under 2016 2500 2000 1500 1000 500 0 2016-01-01 2016-01-15 2016-01-29 2016-02-12 Mängd avloppsvatten (m3/d) 2016-02-26 2016-03-11 2016-03-25 2016-04-08 2016-04-22 2016-05-06 2016-05-20 2016-06-03 2016-06-17 2016-07-01 2016-07-15 2016-07-29 2016-08-12 2016-08-26 2016-09-09 2016-09-23 2016-10-07 2016-10-21 2016-11-04 2016-11-18 2016-12-02 2016-12-16 2016-12-30 Medelflödet till reningsverket var 1 268 m 3 /d under året. Avloppsmängden motsvarar 200 l per person och dygn. Årets högsta tillrinning, 2 200 m 3 /d, uppmättes den 27 januari i samband med snösmältning. Mängden debiterat spillvatten uppgick till 317 500 m 3, vilket motsvarar 135 l per person och dygn. Den specifika spillvattenmängden är liten; både mängden behandlat och mängden debiterat spillvatten per person. Mängden renat avloppsvatten per månad och nederbörden per månad redovisas i bilaga 1. - 9 -

Mängder 2014 2015 2016 Behandlat avloppsvatten (m 3 ) 550 400 496 500 464 022 Bräddat från reningsverket (m 3 ) 1 - - - Bräddat från ledningsnät (m 3 ) - - - 1 Försedimenterat avloppsvatten Inga bräddningar eller nödutsläpp av avloppsvatten har skett från avloppsreningsverket eller ledningsnätet under året. - 10 -

9.2 Föroreningshalter och föroreningsmängder BOD 7 -halten i utgående vatten var 4 mg/l under året. Analyserna av COD-Cr har ersatts av TOC från och med juli 2015, se avsnitt 8.1. TOC-halten under året var 11 mg/l i medeltal. Den beräknade COD- Cr-halten var 38 mg/l utifrån den uppmätta TOC-halten. Fosforhalten i utgående vatten var 0,09 mg/l i medeltal, vilket är ett normalt resultat. Kvävehalterna har ökat till följd av fortsatt minskade avloppsmängder. Halten suspenderad substans i utgående vatten är låg, <5,2 mg/l. I 23 av 26 prov har SS-halten varit <5,0 mg/l, vilket är analysens rapporteringsgräns. Rikt- och gränsvärden för BOD 7, COD och totalfosfor har uppfyllts med god marginal under året. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten, riktvärden i tillståndsbeslutet samt rikt- och gränsvärde i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:06 Föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse framgår av nedanstående tabell. Utgående vatten 2014 2015 2016 Riktvärde Gränsvärde/ Riktvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) 3 4 4 15 15 1 COD (mg/l) 34 39 3 70 2 TOC (mg/l) - 12 11 - - Tot-P (mg/l) 0,10 0,15 0,09 0,5 - Tot-N (mg/l) 29 38 38 - - NH 4-N (mg/l) 14 19 18 - - Susp. substans (mg/l) <5,4 <5,8 <5,2 - - 1 Gränsvärde, årsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde 3 Beräknad halt utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3 Utsläppta föroreningsmängder under 2014-2016 framgår av nedanstående tabell. En sammanställning av resultatet av utsläppskontrollen finns i bilaga 2. Utgående vatten 2014 2015 2016 BOD 7 (ton/år) 1,8 1,9 1,7 COD (ton/år) 19 19 1 17 1 TOC (ton/år) - 5,8 5,1 Tot-P (ton/år) 0,057 0,072 0,042 Tot-N (ton/år) 16 19 18 NH 4-N (ton/år) 7,7 9,6 8,2 Susp. subst. (ton/år) 2,9 2,9 2,4 3 Beräknad mängd utifrån förhållandet COD-Cr/TOC 3,3 9.3 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 97 % TOC 86 % Totalfosfor 98 % - 11 -

Totalkväve 20 %. Beräkningen av reningseffekten baseras på 13 dygnsblandprover tagna på inkommande vatten under 2014-2016 och 26 dygnsblandprover tagna på utgående vatten under 2016. TOC-halten i inkommande vatten har analyserats vid fem tillfällen. Provtagningarna på inkommande vatten under 2016 finns sammanställda i Bilaga 1. Slamvatten från förtjockning och avvattning av slam kan påverka provtagningen på inkommande vatten. 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Fosfor- och kvävehalterna i avvattnat avloppsslam har under året i medeltal utgjort 3,1 resp. 2,9 % av mängden torrsubstans. Fosforhalten har minskat med 20-25 % under senare år efter förbudet mot användningen av fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel. Ammoniumkvävehalten var 6,0 g/kgts. Vid rötningen omvandlas organiskt bundet kväve till ammoniumkväve, som till stor del avgår till vattenfasen vid slamavvattningen. Halterna av analyserade tungmetaller i avloppsslammet har, förutom koppar, varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som gäller vid användning av slammet inom jordbruket, vilket framgår av nedanstående diagram. Kopparhalten i slammet är förhöjd på grund av korrosion i kopparledningar och andra detaljer av koppar i tappvattensystemen. Tillförsel av slam från reningsverken i Vattholma och Skyttorp, med betydligt lägre kopparhalt, bidrar till att halten i det gemensamma slammet minskar. Figur 2. Metallhalter i avloppsslam under 2016 samt gränsvärden vid jordbruksanvändning av slam 250% Procent av gränsvärden 200% 150% 100% 1215 100 2 100 600 2,5 50 800 539 50% 11 0,41 19 0,25 10,5 0% Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Storvreta (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) Halterna av organiska ämnen i slam är lägre än de riktvärden, som Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund kommit överens om 1995, vilket framgår av nedanstående tabell. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kg TS 6,0 50 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,18 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,016 0,4 En utförligare redovisning av samtliga analyserade parametrar i avloppsslammet återfinns i bilaga 3. 9.5 Recipientkontroll - 12 -

Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Kemiska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närmaste provtagningspunkt finns vid Klastorp i Fyrisån, ca 14 km nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2015 finns på vattenförbundets hemsida, www.fyrisan.se. 10. Kontrollfunktioner Kontroll av flöden och halter i inkommande och utgående vatten har skett enligt provtagningsprogrammet. Flödet har mätts kontinuerligt och flödesmätaren har vid funktionskontroll, som gjorts varje månad, uppvisat tillfredsställande resultat. Vattenprover har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Prov på inkommande och utgående vatten har tagits i inloppsrännan efter gallret resp. i utloppsrännan före mätskibordet. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten, som är ackrediterat för miljöanalyser. På inkommande och utgående vatten har 4 resp. 26 st. dygnsblandprov tagits. Slamkvaliteten har kontrollerats i blandprov på avvattnat slam, som tagits varje kvartal. ph, glödförlust, torrsubstans, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Analyserna av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Laboratorierna är ackrediterade för miljöanalyser. Personal som utfört provtagning har genomgått certifikatutbildning för utsläppskontroll. 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar Ett strömavbrott i Storvreta den 28 april innebar att ca 880 m 3 ofullständigt renat vatten (0,27 mg/l TP) släppts ut. Under den timme som strömavbrottet pågick kallfacklades gas från gasanläggningen. Vid strömavbrott måste den befintliga järnkloridpumpen återstartas manuellt vilket skedde först den 29 april då även prov på utgående vatten togs. 11.2 Åtgärder under året En riskanalys genomfördes under april på de delar som rör gasanläggningen i Storvreta. Under hösten hägnades en stor del av området in och fler varningsskyltar sattes upp. Dessutom anlades nytt markunderlag för gasklockan och gasfacklan. 11.3 Planerade åtgärder Ett hål i PVC-duken mellan bäddmaterialet och träpanelen i den nordvästra väggen till biobädden som funnits under några år har medfört fuktskador i väggens nederkant. Det mesta av avloppsvattnet som sipprar ned hamnar i betonggjutningen under biobädden, men en del vatten droppar ned på marken utanför bädden. I maj 2015 gjordes en utvändig besiktning av biobädden, som ska kompletteras med en kontroll av träbjälklaget under biobädden och biobäddsmaterialets status. Under 2017 planeras för en renovering av duk och träbjälklag. 12. Energi och vatten Producerad mängd biogas var 73 800 m 3 under 2016, vilket är en normal mängd jämfört med tidigare år. Rötkammaren har varit i drift under hela året. - 13 -

Huvuddelen av gasen, ca 51 100 m 3, har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler. Mängden gas som förbränts i gasfacklan uppgår till ca 22 700 m 3. Mängden facklad gas har beräknats utifrån tiden som reglerventilen till facklan varit öppen och genomsnittlig gasproduktion per timme. Medeltemperaturen i rötkammaren har varit 36,8 C. Produktion/Förbrukning 2014 2015 2016 Producerad biogas (m 3 ) 68 000 76 500 73 800 Biogas till gaspanna (m 3 ) 36 500 48 100 51 100 Facklad biogas (m 3 ) 31 500 28 400 22 700 Kallfacklad biogas (m 3 ) 0 Ev. vid strömavbrott Ev. vid strömavbrott Elförbrukning (MWh) 394 348 348 Värme från biogas (MWh) ca 210 ca 280 ca 300 Energiförbrukning (MWh) ca 600 ca 630 ca 650 Vattenförbrukning (m 3 ) 4 000 3 600 5 600 Elförbrukningen var 348 MWh under 2016, vilket är normalt för ett år när rötkammaren inte är avställd för rengöring. Biogas motsvarande ca 300 MWh har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler, vilket gör att den sammanlagda energiförbrukningen uppgick till ca 650 MWh. Vid beräkningen av mängden energi från biogas har metaninnehållet i gasen antagits vara 65 % och gaspannans verkningsgrad 90 %. Produktionen av biogas ökade när temperaturen i rötkammaren höjdes för några år sedan. Samtidigt går det åt mer energi för att hålla den högre temperaturen, vilket leder till ökad elförbrukning när det varit bekymmer med biogaspannans funktion. Vattenförbrukningen uppgick till 5 600 m 3 under året. Brutet vatten används till spritsvatten som rensar bassängerna från flytslam, polymerberedning, tvätt av silen vid skruvpressen och för att spola bort myggor och myggnät från väggar och tak i bassänghallen. Renat avloppsvatten används till tvättning av rens och tidigare även tvätt av sand. 13. Kemiska produkter Under året har 158 ton järnklorid använts till fällning av fosfor. Doseringen av järnklorid har ökats till i genomsnitt varit 239 ml/m 3. Kemikaliedoseringen har varit tidsstyrd under året, Kemisk produkt 2014 2015 2016 Järnklorid (ton) 111 129 158 Polyelektrolyt (ton) 1,7 0,45 1,1 Polymerförbrukningen har under året varit 10 kg/tonts. Doseringen har beräknats på TS-mängden i avvattnat slam. Förbrukningen av övriga kemikalier redovisas i bilaga 4. 14. Avloppsslam, restprodukter och avfall TS-halten i det avvattnade slammet har i medeltal varit 25 %. Slamlagret har under året tömts i maj och i december. Mängden avvattnat slam under året var 460 ton utifrån invägda mängder på Hovgården. Sammanlagt 34 m 3 oavvattnat slam kördes till Kungsängsverket för behandling. - 14 -

TS-mängden i avvattnat slam och oavvattnat slam uppgick till sammanlagt 120 ton. Slamvatten från slamlagret vid reningsverket har transporterats till Kungsängsverket för behandling vid några tillfällen. Vattnet har körts till Uppsala för att undvika att få in mygglarver i reningsverket. Avloppsslammet från reningsverken i Skyttorp och Vattholma har delvis körts till Storvreta reningsverk för behandling. Mängderna uppgår till 299 m 3 resp. 676 m 3. Resterande mängd slam från Skyttorp och Vattholma reningsverk, 116 m 3 resp. 759 m 3, har körts till Kungsängsverket. Mängden tvättat rens var 6,2 ton under 2016. Det tvättade renset körs till Vattenfalls avfallsförbränningsanläggning i Uppsala. Sandfånget har inte tömts under året. Sandtvätten har inte varit i drift. Avfallsslag 2014 2015 2016 Avvattnat slam (ton) 370 460 460 Oavvattnat slam (m 3 ) 640 90 34 Tvättat rens (ton) 4,5 4,3 6,2 Tvättad sand (m 3 ) - - - Mindre mängder förbrukade batterier och lysrör har inlämnats till återvinningscentralen i Storvreta (som ligger bredvid reningsverket). Spillolja har lämnats vid uppsamlingstanken vid Kungsängsverket. 15. Risker Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverket och pumpstationerna. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under 2013. 16. Periodisk besiktning En periodisk besiktning av avloppsreningsverket utfördes den 8 oktober 2014. Vid besiktningen konstaterades sammanfattningsvis att Utsläppsvärdena ligger under gällande utsläppskrav. Uppsala Vatten har under de senaste åren gjort många förbättringar för att erhålla en säker och bra drift av anläggningen. Anläggningen är mycket välskött. - 15 -

UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2016 för Storvreta avloppsreningsverk, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, 2017-01-19. Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Maria Khalili, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala 2017-03-28 Uppsala Vatten och Avfall AB Sigrid De Geyter VD - 16 -

BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Avloppsvattenmängder och nederbörd. Provtagningar på avloppsvatten. Provtagningar på avloppsslam. Kemiska produkter. Karta över Storvreta tätort. Flödesschema avloppsreningsverk. - 17 -

Inkommande avloppsvatten Storvreta avloppsreningsverk 2016 BILAGA 1 Månad Avloppsvatten- Nederbörd * mängd Totalt Maxdygn (m³) (mm/mån) (mm/d) Januari 38 149 35 9 Februari 41 739 42 11 Mars 44 999 18 4 April 44 579 37 9 Maj 40 384 22 8 Juni 36 174 41 14 Juli 34 037 75 26 Augusti 36 684 79 24 September 34 929 11 5 Oktober 34 640 19 4 November 40 799 67 21 December 36 909 21 7 * Nederbörden är uppmätt SUMMA 464 022 467 vid Geocentrum, Uppsala (manuell mätning) Analyser på inkommande vatten Analyserad Antal Inkommande halter Inkommande parameter prover (mg/l) mängder Provtyp Medelvärde Maxvärde (ton/år) BOD 7 4 dygnsprov 198 240 92 TOC 4 dygnsprov 147 179 70 Tot-P 4 dygnsprov 7,1 8 3,3 Tot-N 4 dygnsprov 69 77 32 SS 4 dygnsprov 321 430 150 Kommentarer: Flödesvägda medelvärden - 18 -

Utsläppskontroll behandlat vatten Storvreta avloppsreningsverk 2016 BILAGA 2 Parameter Antal prov Utgående halt Antal värden större Provtyp (mg/l) än villkorsgränsen Medelvärde Maxvärde Utgående mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd ledningsnät (ton/år) Utsläppt mängd totalt (ton/år) BOD 7 25 dygnsprov 4 6 0 st > 15 mg/l 1,7 - - 1,7 TOC 26 dygnsprov 11 14 5,1 - - 5,1 Tot-P 26 dygnsprov 0,09 0,19 0 st > 0,5 mg/l 0,042 - - 0,042 PO 4 -P 4 dygnsprov 0,036 0,036 0,017 - - 0,017 Tot-N 26 dygnsprov 38 56 18 - - 18 NO 3 -N 4 dygnsprov 24 32 11,1 - - 11,1 NH 4 -N 26 dygnsprov 18 33 8,2 - - 8,2 SS 26 dygnsprov <5,2 8 2,4 - - 2,4 HCO 3 4 dygnsprov 146 195 Konduktivitet 4 dygnsprov 152 158 ph 26 dygnsprov 6,8 8,9 Fe 4 dygnsprov 1,2 2,9 COD-Cr beräknad 36 46 17 17 (COD/TOC 3,3) Flöde 1 270 m³/d 3 295 m³/d 464 022 m³ m³ 0 m³ 464 022 m³ Kommentarer: Flödesvägda medelvärden. Under året har7 st. BOD 7 - och 23 st. SS-värden varit <3-19 resp. - <5,0 mg/l, vilka är analysernas kvantifieringsgränser. Vid medelvärdesberäkningen har kvantifieringsgränserna använts.

Utsläppskontroll slam Storvreta avloppsreningsverk 2016 BILAGA 3 Analysparameter Enhet Avvattnat slam Oavvattnat Vägt medel-antal värden större Mängd slam värde än gränsvärde Medelhalt Maxhalt Medelhalt [SFS 1998:944] (kg/år) Antal prov 4 ph 7,5 7,7 Torrsubstans % av vikt 25 26 120 000 Glödgningsförlust g/kg TS 498 512 58 000 Ammoniumkväve g/kg TS 6,0 6,2 700 Totalkväve g/kg TS 29 30 3 400 Totalfosfor g/kg TS 31 36 3 600 Kalium g/kg TS 0,70 0,81 80 Kalcium g/kg TS 30 32 3 500 Magnesium g/kg TS 1,7 1,8 200 Bly mg/kg TS 11 12 0 st > 100 mg/kg TS 1,3 Kadmium mg/kg TS 0,41 0,47 0 st > 2 mg/kg TS 0,048 Kobolt mg/kg TS 2,9 3,4 0,34 Koppar mg/kg TS 1 215 1 310 4 st > 600 mg/kg TS 140 Krom mg/kg TS 19 21 0 st > 100 mg/kg TS 2,2 Kvicksilver mg/kg TS 0,25 0,29 0 st > 2,5 mg/kg TS 0,029 Nickel mg/kg TS 10,5 10 0 st > 50 mg/kg TS 1,2 Zink mg/kg TS 539 754 0 st > 800 mg/kg TS 63 Järn g/kg TS 221 259 26 000 Mangan g/kg TS 0,15 0,17 17 Aluminium g/kg TS 4,2 5,3 500 Silver mg/kg TS 1,0 1,2 0,12 Nonylfenol mg/kg TS 6,0 7,0 0 st > 50 mg/kg TS 1 0,70 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,016 0,021 0 st > 0,4 mg/kg TS 1,2 0,0019 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,18 0,23 0 st > 3 mg/kg TS 1 0,021 Kommentarer: 1 Riktvärden enligt en överenskommelse mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas Riksförbund 2 Ett enstaka prov får innehålla högst 1,0 mg/kg TS av summa PCB. - 20 -

Användning av kemiska produkter Storvreta avloppsreningsverk 2016 BILAGA 4 Produkt Handelsnamn Leverantör Användningsområde Använd mängd Järnklorid PIX-111 Kemira Kemi Utfällning av fosfor 158 ton Polymer Zetag 8125 BASF Avvattning av slam 1 125 kg Smörjolja Mobil SHC 629 Aerzen Blåsmaskin 0,5 liter Smörjfett Starplex EP 2 Texaco Smörjning pumpar 3,6 kg Hydraulolja Rando HDZ 46 Texaco Sugslamskrapor 15 liter Kompressorolja Roto Injectfluid GA-GX Atlas Copco Kompressor 0 liter Rengöringsmedel Saltsyra 30% Uppsala Färg Kalkborttagning 0 liter Insektsspray Radar Raid Kommunförrådet Myggbekämpning 0 liter PIX-111 Parameter Produktdatablad Enhet Tillförd mängd med Enhet fällningskemikalier Järn 138 g/kg 22 ton/år Bly <0,3 mg/kg <0,05 kg/år Kadmium <0,03 mg/kg <0,005 kg/år Kobolt 7 mg/kg 1 kg/år Koppar 1 mg/kg 0,2 kg/år Krom 6 mg/kg 1 kg/år Kvicksilver <0,005 mg/kg <0,0008 kg/år Nickel 8 mg/kg 1 kg/år Zink 7 mg/kg 1 kg/år Kommentarer: Innehåll enligt produktdatablad från Kemira Kemi 2016-01-01 används. Enligt produktbladet uppfylls kraven enligt europeisk standard för "Processkemikalier för beredning av dricksvatten" EN 888 :2004 typ 2. - 21 -

BILAGA 5 AVLOPPSRENINGSVERK OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I STORVRETA - 22 -

Ramböll Sverige AB Region Mitt, VA-Process Dragarbrunnsgatan 78 B 753 20 Uppsala Tfn 010-615 60 00 www.ramboll.se Knowledge taking people further---

Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444, 751 44 Uppsala Telefon: 018-727 94 00 Fax: 018-727 93 10 E-post: uppsalavatten@uppsalavatten.se Besöksadress: Uppsala Business Park, Rapsgatan 7