Sydvästlänken Delsträckan Barkeryd-Värnamo

UV RAPPORT 2013:54 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sydvästlänken Delsträckan Barkeryd-Värnamo Arkeologiska förundersökningar inför utbyggnad av kraftledning Sydvästlänken genom Jönköpings län Småland Nässjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner Barkeryd, Nässjö, Malmbäck, Svenarum och Fryele socknar Dnr 422-00942-2012 Britt Ajneborn

UV RAPPORT 2013:54 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sydvästlänken Delsträckan Barkeryd-Värnamo Arkeologiska förundersökningar inför utbyggnad av kraftledning Sydvästlänken genom Jönköpings län Småland Nässjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner Barkeryd, Nässjö, Malmbäck, Svenarum och Fryele socknar Dnr 422-00942-2012 Britt Ajneborn Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 1

Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2013 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:54 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Britt Ajneborn Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2013 Omslagsbild Framsida: Id 7108 foto i kraftledningsgatan mot norr. Foto Britt Ajneborn. 2 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Målsättning och syfte 6 Metod 6 Topografi 8 Kort om förutsättningarna 8 Fossila åkrar 8 Svedjebruk 9 Resultat 9 Nässjö socken och kommun 10 Id 7008, fossil åker 10 Svenarum socken, Vaggeryd kommun 41 Id 8033, fossil åker 41 Id 7140, fossil åker 44 Id 8046, fossil åker 46 Id 7144, fossil åker 49 Id 7149, fossil åker 52 Fryele socken, Värnamo kommun 55 Id 7168, fossil åker 55 Id 7191, fossil åker 58 Id 8085, fossil åker 61 Sammanfattning 64 Referenser 65 Barkeryd socken, Nässjö kommun 12 Id 8011, boplats och odlingslämning 12 Id 7013, fossil åker 14 Id 7015, fossil åker 17 Id 7016, fossil åker 20 Administrativa uppgifter 66 Malmbäck socken, Nässjö kommun 23 Id 7017, fossil åker 23 Id 7101, fossil åker 25 Id 7102, fossil åker 27 Id 7108, fossil åker 30 Id 8023, fossil åker 33 Id 8026, fossil åker 35 Id 8028, fossil åker 38 Mullsjö Habo Jönköping Fig 1. Karta över Småland med förundersökningsområdet markerat. Huskvarna Nässjö Tranås Eksjö Vimmerby Västervik Jönköpings län Vetlanda Hultsfred Gislaved Sävsjö Oskarshamn Värnamo Kronobergs län Kalmar län Ljungby Växjö Nybro Kalmar Borgholm Markaryd Älmhult Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 3

Taberg Jönköping Tenhult ± Öggestorp Forserum Bondstorp Malmbäck Id8023 Id7008 Id8011 Id7013 Id7015 Id7017 Id7016 Id7102 Id7101 Fredriksdal Id7108 Nässjö Vaggeryd Id8026 Id8028 Bodafors Skillingaryd Id8033 Sävsjö Klevshult Id7144 Id7149 Id7140 Id8046 Vrigstad Stockaryd Id7168 Id7191 Id8085 Värnamo 0 10 km Skala 1: 10 000 Fig 2. Översiktskarta med undersökningsplatserna markerade. 4 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har under våren 2012 utfört arkeologiska förundersökningar inom 19 områden, med anledning av Svenska Kraftnäts planerade sträckning av Sydvästlänken genom Småland, Jönköpings län sträckan Barkeryd-Värnamo. Sträckan ingår i delsträckan Hallsberg-Östansjö-Barkeryd och Barkeryd-Hurva. Förundersökningarna har genomförts efter beslut av Länsstyrelsen i Jönköpings län (dnr: 431-1182-2012). Ombyggnaden genom länet avser både mark-och luftledning. Den nya luftledningen kommer att anläggas inom delar av ledningssträckan genom Nässjö, Vaggeryds och Värnamos kommuner i Jönköpings län, arbetet med den ligger till grund för rapporten. Markledningen sträcker sig i länets norra och södra delar, och avrapporteras separat. Denna rapport innehåller de samlade resultaten från de arkeologiska förundersökningarna inför luftledningen genom nämnda delar av Jönköpings län. Sammanfattande resultat Id Lämningstyp Status 7008 /Norra Målen Fossil åker Berörs ej. Fornlämningen ligger kvar. 8011/ Havrida Boplats Berörs ej. Fornlämningen ligger kvar. 7013 /Hallhult Fossil åker Stopplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 7015/ Hallhult Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 7016/ Hallhult Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 7017/ Malmbäcks.Berg Fossil åker Skyddsstängslat. Fornlämningen ligger kvar. 7102 /Älgaryd Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 7108 /Lycke Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 8023 /Fällsbo Fossil åker Berörs ej. Fornlämningen ligger kvar. 8026 /Estenstorp Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 8028 /Estenstorp/Sjöaryd Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 8033 /Hässelås Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 7140 /Hubbestad Fossil åker Inga lämningar i konflikt med den nya stolpplatsen. Området karterades. Fornlämningen ligger kvar. 8046 /Hubbestad Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 7144 /Hubbestad Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 7149 /Hubbestad/Järnboda Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 7168 /Mjöhult Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Inom området finns en stenåldersboplats. Den kommer att slutundersökas 2013. Fornlämningen ligger kvar. 7191 /Brunnsgården Fossil åker Stolpplatsen är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. 8085 /Fryele Fossil åker Stolpplatens är undersökt. Fornlämningen ligger kvar. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 5

Bakgrund Länsstyrelsen i Jönköping remitterade ett förfrågningsunderlag (dnr 431-1182-2012) till Riksantikvarieämbetet, UV Öst, 2012-02-29, gällande Sydvästlänkens sträckning genom länet. Förfrågningsunderlaget avsåg arkeologiska förundersökningar för ny luftledning inom delar av ledningssträckan genom Nässjö, Vaggeryds och Värnamos kommuner i Jönköpings län. Enligt överenskommelse med Länsstyrelsen rapporteras resultaten från de arkeologiska undersökningarna i denna rapport. Kraftledningen ingår i ett större infrastrukturprojekt, Sydvästlänken, som syftar till att stärka det svenska stamnätet för eldistribution. Sträckan genom Jönköpings län utgörs av markkabel och luftledning i norr, luftledning från Nässjö till E4:an och sedan markkabel längs E4:an i de södra delarna av länet. RAÄ, UV Öst har tidigare utfört inventeringar inför planerad utbyggnad av kraftledning, från Hallsberg-Barkeryd-Hurva-norska gränsen. Resultaten från inventeringarna i Jönköpings län redovisas i UV Öst Rapport 2010:30 (Ternström). Under hösten 2011 genomförde UV Öst även särskilda arkeologiska utredningar längs den berörda sträckan. Resultaten därifrån redovisas i UV Rapport 2012:126 (Ajneborn). Målsättning och syfte Målsättningen med den inledande inventeringen var att minimera intrång i kulturmiljön. Vid ett antal platser har dock lämningarna inte kunnat undvikas, vilket inneburit att arkeologiska åtgärder vidtagits. Målsättningen med den särskilda arkeologiska utredningen var att klargöra om det planerade arbetet berör kulturhistoriska lämningar eller fasta fornlämningar. Vid de arkeologiska förundersökningarna som nu utförts, var målsättningen att fastställa de fasta fornlämningarnas karaktär, utbredning, komplexitet och datering. De samlade resultaten avser att utgöra ett fullgott underlag i Länsstyrelsens fortsatta beslutsoch planeringsprocess samt för Svenska Kraftnäts fortsatta planering. Även förundersökningarnas resultat kan medföra ytterligare arkeologiska insatser i form av särskild undersökning, efter nytt beslut av Länsstyrelsen. Fornlämningen undersöks, dokumenteras och grävs bort vid den särskilda undersökningen. Metod Arbetsområdet för de nya stolpplatserna är 40 meter i längdriktining, och ledningsgatans bredd. Syftet med förundersökningarna är att inom arbetsområdet begränsa fornlämningen, samt fastställa respektive fornlämnings art, omfattning, komplexitet och fyndförekomst. Fornlämningen skall även, där det är möjligt, dateras. Förundersökningen ska även visa om det finns möjlighet att anlägga körväg så att ingrepp i fornlämningen minimeras eller undviks. Resultaten av förundersökningarna kan efter ny ansökan av Länsstyrelsen komma att resultera i ytterligare undersökningar. Då den övervägande delen av fornlämningsområdena utgörs av fossil åker har metoden i de olika områdena varit densamma. Med hjälp av grävmaskin har ett urval av de röjningsrösen som låg inom arbetsområdet snittats med maskin, samt handplockats. Detta i syfte att utesluta att det fanns gravar bland röjningsrösena, vilket inte är en ovanlig företeelse. Rösena dokumenterades och fotograferades, samt provtogs för åldersdatering, om daterbart material hittades. Inom arbetsområdena togs även sökschakt upp med maskin. Torv eller 6 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

matjord togs skiktvis bort ned till den nivå där anläggningar synliggjorts eller till orörd mark framkommit, i syfte att identifiera eventuellt dolda lämningar under mark. Därefter har handredskap använts för noggrannare framrensning. Rösen och schakt har mätts in med nätverks-rtk. Inom ett av förundersökningsområdena Id 8011, en boplats som konstaterades vid den särskilda arkeologiska utredningen 2011 (Ajneborn 2012), drogs ytterligare sökschakt med maskin, för att om möjligt begränsa och karaktärisera fornlämningen. Inom alla områden har kartering genomförts av synliga lämningar i ledningsgatan. Det rör sig främst om fossila åkerområden med röjningsrösen. Lämningarna utanför de undersökta stolpplatserna har märkts ut med stakkäppar och snitselband. Under fältarbetet har dessutom nypåträffade, ovan mark synliga, lämningar karterats i ledningsgatan. Dokumentationen har bearbetats och lagrats i RAÄ:s informationssystem Intrasis. I dateringssyfte har 14 C-prov analyserats vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet. Kolproverna kommer företrädesvis från röjningsrösen i fossila åkrar. Även vedartsbestämning har gjorts på samtliga prover som kunde åldersbestämmas. Analysen utfördes av Ulf Strucke, UV Mitt, Stockholm. Fältarbetet utfördes av fyra arkeologer vid RAÄ, UV Öst: Britt Ajneborn, Marita Sjölin, Annika Helander och Kerstin Svensson under våren-försommaren 2012. Grävmaskinsförare under fältarbetet var Joakim Björnqvist. Björnqvist entreprenad AB Bor, Värnamo. Fig 3. Arbetsbild. foto britt ajneborn. Fig 4. Arbetsbild. foto marita sjölin. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 7

Topografi De topografiska variationerna i länet är stora. Rasbranter och odlingslandskap i norra delen växlar via tallskogar över till höglandets gran- och blandskogar. I den södra delen utbreder sig ett stort mosslandskap med Store mosse som har förgreningar i mindre mossoch vattensystem, där Lagan ingår. Öster om Gränna ligger östra Vätterbranterna, som är ett område med en blandning av hävdade och igenväxande odlingsmarker. De stora topografiska skillnaderna skapar lokala mikroklimat, som ger olika förutsättningar för växtligheten. Kort om förutsättningarna Det sydsvenska höglandet ses ofta som en marginell och sent koloniserad bygd, med dåliga förutsättningar för jordbruk. Relativt näringsfattiga moränjordar dominerar och moränen är på många håll rik på sten och block. Men eftersom området till största delen ligger ovanför högsta kustlinjen är moränen inte svallad, och bland sten och block finns därför även mo och mjäla kvar. Det gör att man till och med på moränens krön ofta hittar bra odlingsjordar (Pedersen & Widgren 1998:282). Förutsättningarna för förhistoriska boplatser och aktiviteter är därmed gynnsamma. Vad som ses som fornlämning har förändrats över tid. För 50 år sedan var det i huvudsak gravar som betraktades som fornlämningar, men idag har fornlämningsbegreppet utökats väsentligt. Nu ingår exempelvis lämningar efter kolning och övergivna, fossila åkrar. Det gör att fornlämningar finns överallt i markerna. Alla behöver naturligtvis inte undersökas med samma höga ambitionsnivå, här görs en bedömning från fall till fall. Men det är viktigt att se möjligheter till ny kunskap genom undersökning. Ibland kan det givetvis vara svårt att förstå hur den lilla enskilda undersökningsplatsen kan bidra med något väsentligt, men lika ofta slås man över hur dessa små enstaka pusselbitar visar sig ingå i en större helhet (Gustafsson & Nordström 2007). Fossila åkrar Många platser utmed sträckan för den nya kraftledningsgatan utgörs av fossil åker. De för länet kännetecknande, ofta stora, områdena med fossil åkermark kan omfatta lämningar av olika ålder och sammanhang. Fossil åkermark är ett begrepp som avser mark som tidigare varit uppodlad, men nu varaktigt övergivits. Odlingen ska också ha skett med ålderdomliga metoder, vanligen hackbruk eller årder. Den fossila åkermarken i Jönköpings län utgörs vanligen av röjningsröseområden. Dessa områden innehåller ofta mängder med rösen, som är resultatet av att den kringliggande marken röjts på sten och odlats under lång tid. Det är ofta själva rösena som undersöks arkeologiskt, men det är ytan mellan röjningsrösena som utgör den egentliga fossila åkermarken. Dessa ytor kan innehålla mycket information om äldre odling, men de är de ytor som slits mest och ibland förstörs helt av skogsbrukets maskiner. Ibland har det fossila åkerområdet avgärdats av låga stenmurar, eller stensträngar (Vestbö Franzén, Å., Lindgren, A. och Wennerberg, R. 2008:9). När man började odla marken i större omfattning röjdes den med hjälp av yxa och eld. Efter det kunde man börja röja bort sten. De mindre stenarna kastades upp i små rösen medan de större stenarna fick ligga kvar. Först därefter såddes marken. Man bodde under de flesta tider nära sin åkermark. Bebyggelsen flyttades sannolikt i takt med att man röjde ny mark. Antagligen röjde man ibland mark som tidigare varit en boplats. De övergivna 8 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

boplatserna med näringsrikt avfall fungerade bra som ny åkermark. Den fossila åkern är en komplex och sammansatt fornlämning, som kan innehålla olika typer av lämningar. Därför räknas inte bara själva röjningsrösena som fornlämning, utan även marken mellan rösena (Smålands museum 1996). Att vissa röjningsröseområden är stora brukar traditionellt förklaras med att endast mindre partier odlats upp åt gången, och sedan lämnats i långa perioder för igenväxning och återhämtning (se t ex Bebyggelse och kulturlandskap 1988, s 39f ). I senare forskning ifrågasätts detta, eftersom en stenröjning för korttidsbruk efter inledande svedjning varken är ekonomisk eller nödvändig. Om åkrarna brukades permanent, med avbrott för användning som ängsmark, var det däremot värt att efter hand röja marken från sten. Sammantaget visar de småländska skogarnas röjningsröseområden på en dynamisk och varierad mark användning. Den första odlingen skedde under yngre stenåldern, men metoden att röja marken på sten inleddes under bronsåldern (Vestbö Franzén 2004, s 40f och där anförd litteratur). I anslutning till den fossila åkermarken kan förhistoriska grav- eller boplatser finnas. Svedjebruk På flera av de undersökta platserna, har vi kunnat konstatera att marken i områdena någon gång har svedjats. Men vad är då svedjning? Kort kan man sammanfatta det med att skog fälls, torkar och avbränns, varefter markytan bearbetas, för att på så sätt få odlingsbar jord. Den brända ytan sås vanligen med råg, vilket gav mycket goda skördar. Efter ett par år får marken åter gräsbinda sig. Det var under 1600-talet som svedjebruket expanderade, men även innan hade man svedjat, fast med något olika metoder. Svedjebruket kom i gång på allvar i samband med granens invandring. Gran sänker ph-halten i jorden och ackumulerar därmed humusen. Genom svedjet höjdes ph-halten i marken tillfälligt och de viktiga mineralerna kunde på så sätt tas tillvara (Häggström 2005). Nackdelen med svedjebruk är att just att näringen i jorden tar slut efter några års odling, då blev man tvungen att fälla och röja ny mark eftersom den svedjade marken saknade nya träd att fälla och bränna. Men med skogens ökande värde har svedjebruket så gott som upphört i Sverige. När man inte odlade längre inom området, kunde man använda marken till bete ytterligare några år. I de stora skogarna var det inte ovanligt med okontrollerade betesbränder. Det finns förmodligen flera olika varianter och anledningar till att man svedjade, men principen bakom allt eldande är att man för det första ville minska konkurrensen från den befintliga vegetationen och för det andra tillgodogöra sig den mineralnäring som fanns lagrad i denna vegetation och i förnan (Kardell, Dehlén, Andersson 1980). Furor fälldes, skog svedjades, brånor brändes, blev bondes bröd och boskaps bete (Aronsson 1999). Resultat Resultaten redovisas från norr till söder. Vissa av platserna redovisas tillsammans där det föreligger ett nära geografiskt samband. Under varje platsbeskrivning finns en underrubrik, Resultat, med redogörelse för vilka åtgärder som utförts, och resultatet av dessa. Separata kartor finns över alla områden, de redovisas tillsammans med foto och anläggningsbeskrivningar för varje område. Generellt för alla områden är att de karterats i ledningsgatan, i vissa fall fortsätter de fossila åkrarna även utanför ledningagatan. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 9

Nässjö socken och kommun Id 7008, fossil åker Norra Målen 6:4 Områdesbeskrivning Id 7008, fossil åker 90x40 meter (NNÖ-SSV). Vid den nya stolpplatsen berörs inga lämningar, men cirka 75 meter nordväst om stolpplatsen, mitt i ledningsgatan finns fyra mindre röjningsrösen. Rösena ligger på ömse sidor om en liten brukningsväg, men så pass långt från vägen att de inte kommer att beröras även om den kommer att användas som körväg vid arbetet med stolpplatsen. Området ligger på ett krön som sluttar åt nordöst-sydväst, med ställvis sanka partier där marken sjunker. Marken är blockrik med berg i dagen. Några röjda ytor är svårt att se. Rösena är koncentrerade till den nordöstra slänten. Resultat Då inga rösen kommer att beröras inom 100 meter från den nya stolpplatsen vidtogs inga åtgärder. De fyra rösen som finns inom ledningsgatan karterades och märktes ut med stakkäppar och snitslingsband. Röjningsrösena var av likartad karaktär. 2 4 meter i diameter och mellan 0,3 och 0,5 meter höga med fyllning av 0,1 0,6 m stora stenar. Fornlämningen ligger kvar. Om ytterligare arbeten planeras i området med röjningsrösena, krävs ytterligare undersökningar. Fig 5. Foto mot sydöst. Foto Britt Ajneborn. 10 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

X 6390440 Y 479200 ± A247 A218 A236 Id 7008!!!!!!!!!!!!!!!!!! Undersökningsområde Röjningsröse 0 50 m Skala 1: 1000 X 6390240 Y 479320 Fig 6. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 11

Barkeryd socken, Nässjö kommun Id 8011, boplats och odlingslämning Havrida 1:9 Områdesbeskrivning Id 8011, boplats cirka 50x50 meter (Ö-V), som konstaterades vid den arkeologiska utredningen 2011. Då framkom sju lämningar som gav indikationer på en förhistorisk boplats och odlingslämningar, i form av sotfläckar, stolphål, härdar, en grop samt fem årderspår. Alla anläggningar var tunna, endast bottnar, beroende på att området ligger i odlingsjord, och anläggningarna är därmed i huvudsak bortodlade. Resultat Den nya stolpen kommer inte att beröra boplatsen, då stolpen står nordöst om befintlig väg, ner mot ett sankare parti som sluttar från boplatsens läge. Området begränsas i öster av väg, i söder av sankmark, i norr av bostadshus och i väster fortsätter odlingsjorden. Den gamla stolpen, som finns i boplatsens närhet, kommer att tas bort vilket gör att viss markpåverkan kommer att ske. Därför grävdes två sökschakt ner över slänt åt sydöst från boplatsen, som ligger på ett sadelläge, för att fastslå om boplatsen fortsatte åt det hållet. Sökschakten var två skopbredder breda, (3 meter) och 0,30 0,40 meter djupa. Marken består av ett humöst matjordslager, 0,20 0,30 meter tjockt, därunder är den brungula sterila sanden. Sökschakten visade att boplatsen inte fortsätter åt nordöst, inga anläggningar eller fynd påträffades. Fornlämningen ligger kvar och kommer inte att beröras av ledningsarbetet. Den är avgränsad mot nordöst, men inte åt norr och åt väster, i söder avgränsas den naturligt av sankmark. Om ytterligare arbeten planeras inom området, krävs vidare undersökningar. Området är markerat med stakkäppar efter avslutad förundersökning. Fig 7. Översiktsbild. foto britt ajneborn. 12 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Y 476840 X6388760 ± Aspelund Id 8011!!!!!!!!!!!!!!!!!! S200 S210 Undersökningsområde Schakt 0 50 m X 6388560 Skala 1: 1000 Y 476720 Fig 8. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 13

Barkeryd socken, Nässjö kommun Id 7013, fossil åker Hallhult 1:12 Områdesbeskrivning Id 7013, fossil åker 60x40 meter (Ö-V). Den nya stolpplatsen ligger utanför området. Id 7013 ligger väster om ledningsgatan och kommer inte att beröras av arbetet. Området är felmarkerat på kartan från inventeringen 2009, det är draget något för långt söderut. Ny inmätning av området gjordes. Området ligger på en naturlig liten terrass, med enstaka röjningsrösen, som ligger långt utanför ledningsgatan, förutom ett (A573). En kolningsgrop (A602) finns också inom den nya stolpplatsen. Även en sentida täktgrop ligger vid stolpplatsens nordöstra del. En stenmur (A614) avgränsar området åt norr. Resultat Ett röjningsröse (A573) som ligger inom platsen för den nya stolpen snittades med maskin och rensades fram för hand. Röset var 5 meter i diameter och 0,40 meter högt. Fyllningen bestod av ett blandat stenmaterial 0,10 0,70 meter stora stenar som låg mycket löst, med nedrasad mylla mellan stenarna. Ett kolprov för datering togs. Det gav en datering till 1630 1690. Två sökschakt drogs i anslutning till röset, de visade att marken runt röset var välröjd. Marken består av 0,20 meter tjock mörkbrun humöst siltig sand, undergrunden är något grusigare. Gropen (A602) banades av med maskin och snittades på mitten. Gropen var 3x2 meter i diameter, och 0,50 meter djup, med en vall på östra sidan som var 1,50 meter bred och 0,20 meter hög. Kol i gropens botten med en förkolnad mindre stock, visar att gropen var en kolningsgrop. Då den kom att hamna innanför den nya stolpplatsen dokumenterades och provtogs den. Gropen fick en relativt sen datering från 1800 1930. Det är intressant, då det visar att kolning i grop förekommit relativt sent. Just kolning i grop anses vara den första typen av kolning, och att den metoden mer eller mindre försvann i och med att de stora mer effektiva ligg- och resmilorna togs i bruk, från 1500-tal och framåt. Men kolning i grop utfördes även parallellt med de större milorna, främst i mindre skala för det egna gårdsbehovet. Detta är denna sena datering ett bevis för. Muren som avgränsar området mot norr är mellan 2 och 4 meter bred och 1 meter hög, av ett blandat stenmaterial från 0,10 meter stora stenar till block över 1 meter i diameter. Området karterades. Inga ytterligare anläggningar kommer att beröras av arbetet av den nya stolpen, platsen är färdigundersökt, under förutsättning att stolpplatsen inte flyttas. Fornlämningen ligger kvar. Inga ytterligare åtgärder föreslås. 14 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 573 Id 7013 Röjningsröse Rund 5 m i diameter och 0,4 m högt. 602 Id 7013 Kolningsgrop Oval 3x2 m stor och 0,5 m djup. 614 Id 7013 Stenmur Avlång 2 4 m bred och 1 m hög. 1630 1690 Fyllning av blandat stenmaterial, 0,1 0,7 m stora stenar. 1800 1930 Vall i östra kanten 1,5 m bred och 0,2 m hög. Daterad till 1800 1930. Blandat stenmaterial 0,1-stora block. Fig 9. A573 undersökt röjningsröse. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 15

X 6386920 Y 474600 A573 A1357 A1373 S1365 P1355 S1359!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A584 A602 A1387 614 A1401 P1400 Id 7013 Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Grop Täktgrop Kolprov Sektion Stengärdesgård ±X 6387080 Y 474720 0 50 m Skala 1: 1000 Fig 10. Områdeskarta. 16 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Barkeryd socken, Nässjö kommun Id 7015, fossil åker Hallhult 1:7 Områdesbeskrivning Id 7015, fossil åker 90x90 meter (Ö-V). Fossil åker med röjningsrösen i kanterna och en röjd yta i mitten. Den fossila åkern fortsätter åt nordöst in i granskog, med stora övermossade rösen. Dessa ligger långt från ledningsgatan och området är inte avgränsat åt det hållet. Den delen av den fossila åkern ger ett annat, något senare, intryck än den del som är i ledningsgatan. Området ligger i en sydväst-sluttning, och är en gammal betesvall. Rösena i ledningsgatan är relativt små, mellan 3 och 5 meter i diameter och 0,30 0,50 meter höga, delvis övermossade. En kolningsgrop, 3x2 meter (nordöst-sydväst) och 0,50 meter djup, med vall 0,50 meter bred och 0,10 meter hög ligger i områdets östra del. En stenmur avgränsar området åt öster och åt norr. Mot söder slutar den fossila åkern i ett sankare parti utan röjda ytor. Fig 11. Översiktsbild över området. foto britt ajneborn. Fig 12 (nedan t v). A339 undersökt röjningsröse. foto britt ajneborn. Fig 13 (nedan t h). Stensträng i områdets västra del. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 17

Resultat Nio röjningsrösen karterades. Samtliga likartade, delvis övermossade, 2 4 meter i diameter och mellan 0,3 och 0,4 meter höga med fyllning av 0,20 0,60 meter stora stenar. Ett mindre röse (A339), snittades inom platsen för den nya stolpen. Röset var 2x1 meter i diameter och 0,30 meter högt, bestående av 0,10 0,30 meter stora stenar. Röset saknade jordfyllning och var anlagt direkt på marken. Spridda kolbitar fanns i röset och i den omgivande marken, troligen rest efter svedje. Ett kolprov togs i rösets botten. Det gav en datering till 1800 1930. Enligt markägaren ska det inte ha skett någon ytterligare brukning av marken efter 1950, då området endast utnyttjats som betesmark. Två sökschakt drogs inom den nya stolpplatsen för att konstatera eventuella lämningar under mark, då platsen har ett bra geografiskt läge för förhistoriska boplatser. Marken består av något sandig morän. Inget av antikvariskt intresse hittades. Direkt under torven består marken av morän med grus och knytnävsstora stenar. En stensträng (A1317) ligger i områdets västra del mot skogskant. Strängen består av en rad stenar, 0,20 0,50 meter stora, som nätt och jämnt sticker upp ur grässvålen, vilket ger ett ålderdomligt intryck. I strängens södra del är odlingssten påförd. Strängen är 0,50 meter bred, 0,10 meter hög och den löper i nord-sydlig riktning, den kan urskiljas cirka 50 meter. Stensträngen ligger inte inom arbetsområdet för den nya stolpplatsen. En kolningsgrop (A366) i områdets östra del, avbanades och snittades med maskin. Gropen var 2x1 meter i diameter med omgivande vall i västra kanten, 0,50 meter bred och 0,10 meter hög, gropen var 0,50 meter djup. Gropen snittades, i botten fanns en 0,10 m tjock kollins. Prov för datering togs. Den fick en datering från 1610 1700. Det är intressant att notera skillnaden på den här kolningsgropen om man jämför dateringen på kolningsgropen inom Id 7013, där det blev en datering till 1800 1930. Det visar tydligt bruket att kola i gropar har en lång kontinuitet. Resultaten visar att området antingen har minst två brukningsfaser. Kolningsgropen som daterades till 1600 1700-tal och en något senare odlingsfas, daterad till 1800 1900- tal. Stensträngen är inte daterad. Man kanske i egentlig mening inte kan använda ordet brukningsfaser, då hela området inte har tagits i anspråk när man anlade kolningsgropen. Men man kan konstatera att området nyttjats vid olika tidpunkter. Platsen för den nya stolpen är därmed färdigundersökt och klar och släpps med restriktioner. Vid förflyttning med maskin över området till den nya stolpplatsen föreslår UV Öst att man använder den östra kanten av ledningsgatan för att på så sätt undvika stensträngen, i den västra kanten. En mindre terrasskant (A1336) finns också i den västra delen. Stensträngen ligger i skogskant och är snitslad men terrasskanten är svårare att se. Alla lämningar karterades. Området märktes ut med stakkäppar och snitselband. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 339 Id 7015 Röjningsröse Oval 2x1m stort och 0,3 m högt. 1800 1930 Fyllning av 0,1 0,3 m stora stenar. 1317 Id 7015 Stensträng Avlång 50 m lång och 0,1 m hög. Ej undersökt. 366 Id 7015 Kolningsgrop Oval 2x1 m stor och 0,5 m djup. 1610 1700 Omgiven av vall 0,5 m bred och 0,1 m hög. 18 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

X 6386480 A1317 Y 474280 A312 A300 A268 A1317 A290 A280 A1317 S1311 A1304 A328 P1306 A339 A1333 A355 A1336 P1335 Id 7015 Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Grop Kolprov Stensträng Terrasskant Sektion!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A366 A258 A1336 A1336 ± 0 50 m X 6386640 Y 474400 Skala 1: 1000 Fig 14. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 19

Barkeryd socken, Nässjö kommun Id 7016, fossil åker Hallhult 1:4 Områdesbeskrivning Id 7016, fossil åker 225x60 meter (NÖ-SV) som innehöll två nya stolpplatser, en i norr och en i söder. Inom området kan man se skilda användningsområden. Längst i söder finns röjda ytor, med röjningsrösen mellan 4 och 5 meter i diameter och 0,20 0,50 meter höga, delvis övermossade av ett jämnt stenmaterial av 0,20 0,40 meter stora stenar. Något längre norrut finns en platå med en tydligt röjd yta som omges av röjningsrösen. Rösena ger ett sentida intryck, de varierar mellan 3 och 5 meter i diameter och är mellan 0,50 0,80 meter höga. Ytterligare något längre norrut, intill den norra stolpplatsen är mindre röjda ytor och ett litet antal oregelbundna röjningsrösen. Ett par fina rösen ligger cirka 75 meter norr om den nya stolpplatsen, i nord-sluttning. Området består av ställvis välröjda partier. Resultat 20 röjningsrösen karterades. Samtliga likartade, övermossade med i ytan enstaka synliga stenar. Rösena var 3 6 meter i diameter och mellan 0,20 och 0,80 meter höga, med fyllning av 0,20 0,60 m stora stenar. Tre röjningsrösen ligger inom arbetsområdena för de nya stolpplasterna, två vid den södra stolpplatsen och ett vid den norra. Ett röjningsröse (A519) hamnar inom platsen för den nya stolpen i norr. Röset var 2 meter i diameter och 0,30 meter högt, det snittades med maskin och handrensades. Fyllningen i röset var relativt kompakt, främst i mitten. Det bestod av ett blandat stenmaterial mellan 0,10 0,50 meter stora stenar, med jordblandad fyllning i kanterna. Röset var anlagt direkt på marken. Kolprov togs för datering. Röset fick en datering till 1810 1920. En yta banades av i anslutning till röset, det visade att marken inte var särskilt välröjd. Marken består av brun morän, sand och knytnävsstora stenar. Sot och kolfläckar kan tyda på att marken svedjats. Två rösen snittades med maskin och handrensades vid den södra stolpplatsen (A385 och A1428) Båda rösena var identiska 4 meter i diameter och 0,30 meter höga. De bestod av ett tätt lagt stenmaterial av 0,10 0,50 meter stora stenar och jordfyllning med mycket kol. Marken under rösena innehöll inget kol, vilket tyder på att området eventuellt svedjats när rösena fanns på plats. Kolprov togs för datering. Datering från A385 gav en datering från 1510 1600, betydligt tidigare än röse A519 vid den norra stolpplatsen. Dateringarna visar att området har olika brukningsfaser, eller en lång kontinuitet av brukning. Ytor runt rösena banades av, de visar att marken inte röjts. Det innebär att den gamla odlingsmarken inte gick så långt, rösena ligger i utkanten av de odlade ytorna och avgränsar därmed de odlade ytorna åt söder och sydväst i området. Alla röjningsrösen inom området karterades, och markerades med stakkäppar och snitselband. Då inga ytterligare lämningar kommer i konflikt med de nya stolparna, är området färdigundersökt, förutsatt att stolpplatserna inte flyttas. Fornlämningen ligger kvar. Vid förflyttning med maskin över området till de nya stolpplatserna föreslår UV Öst att man använder en mindre körväg som finns i ledningsgatans mitt. Då kommer inga lämningar att påverkas. Inga ytterligare åtgärder föreslås. 20 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 519 Id 7016 Röjningsröse Rund 2 m i diameter och 0,3 m högt. 385 Id 7016 Röjningsröse Rund 4 m i diameter och 0,3 m högt. 1428 Id 7016 Röjningsröse Rund 4 m i diameter och 0,3 m högt. 1810 1920 Fyllning av blandat stenmaterial mellan 0,1 0,5 m stora stenar. 1510 1600 Fyllning av 0,1 0,5 m stora stenar. Fyllning av 0,1 0,5 m stora stenar. Fig 15. Översiktsbild mot norr. foto britt ajneborn. Fig 16. Avbanad yta som visar att marken är relativt välröjd vid den norra stolpplatsen. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 21

A406 Y 474000 S1436 X 6386360 A446 A455 A426 A434 A493 A553 A565!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A1428 A1446 A385 A397 A417 A1423 P1426, 1427 A482 A473 A464 Id 7016 A494 P1411,1412 A503 A1408 A1413 A511 A519 A545 A534 A528 Y 474160 ± X 6386160 Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Grop Odlingsyta Kolprov Sektion 0 50 m Skala 1: 1200 Fig 17. Områdeskarta. 22 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Malmbäck socken, Nässjö kommun Id 7017, fossil åker Malmbäcks-Berg 1:10 Områdesbeskrivning Id 7017, fossil åker 40x30 meter (NÖ-SV) som ligger i mycket svårtillgänglig mark, på grund av terrängsvårigheter att ta sig till platsen med maskin, kunde inga rösen undersökas. Området ligger på en relativt flack platå som gränsar mot en stor mosse i norr och ett sankområde i söder. En gammal traktorväg finns i skogskant väster om området, den är 1 ½ km lång, oröjd med stora stenar och block, vilket gjorde även den vägen var svår att forcera. Nio röjningsrösen karterades. Samtliga likartade, 3 5 meter i diameter och mellan 0,30 och 0,70 meter höga. Samtliga rösen var delvis övermossade med i ytan enstaka synliga stenar 0,20 0,60 meter stora. Området är inte välröjt, stenar och block finns ställvis över hela ytan. Resterna efter ett torp Stenfällan, ligger söder om området, troligen kan den fossila åkern knytas till detta. Ett röse 5 meter i diameter och 0,40 meter högt kan komma i konflikt med den nya stolpen, röset ligger öster om stolpplats. Då röset gav ett sentida intryck, bedömdes det inte ha en sådan potential att kunskapen man eventuellt fått ut av röset i förhållande till de svåra markförhållandena var sådana att ett försök att nå platsen vid ett senare tillfälle, var relevant. UV Öst föreslog initialt att skyddstängsling skulle utföras, men på grund av områdets svårtillgänglighet under hösten har detta inte kunnat utföras. Området karterades endast därför. Fornlämningen ligger kvar. Fig 18. Maskinist Joakim Björnqvist i områdets södra del. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 23

X 6385680 Y 473560!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A1495 A1506 A1523 A1485 A1475 Undersökningsområde Röjningsröse A1451!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A1514 A1464 0 50 m A1532 Id 7017 473680 ± 6385520 Skala 1: 1000 Fig 19. Områdeskarta. 24 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Malmbäck socken, Nässjö kommun Id 7101, fossil åker Malmbäcks-Berg 1:2 och 1:5 Områdesbeskrivning Id 7101, fossil åker (angivet som) 190x100 meter (NÖ-SV) ligger på en flack platå, som sluttar åt norr och söder. Inga röjningsrösen påträffades inom området och inte heller några röjda partier. Marken är stenbunden och blockig, bevuxen med enar, ljung och bärris. Ett röse finns inom området, det är en ansamling odlingssten uppslängt mot ett större block. Ansamlingen ligger inte inom platsen för den nya stolpen som karterades. UV Öst anser att fornlämningsskyddet för platsen bör hävas. Fig 20. Översiktsbild mot norr. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 25

!! X6385040 Y 473080 Id 7101 A1541 ±!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Undersökningsområde Röjningsröse 0 50 m Skala 1: 1200!!!!!!!!!!!!!! Y 473200 X 6384840 Fig 21. Områdeskarta. 26 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Malmbäck socken, Nässjö kommun Id 7102, fossil åker Älgaryd 1:11 och 1:3 Områdesbeskrivning Id 7102, fossil åker 150x60 meter (N-S). Marken var täckt av döda ormbunkar, vilket gjorde området svårbesiktat. Ett mindre antal röjningsrösen lokaliserades dock inom området. Rösena är mellan 3 och 5 meter i diameter och 0,30 meter höga, varav en del ger ett intryck av stenansamlingar mer än röjningsrösen. Området ligger på en krönplatå som sluttar mot söder och mot norr. En liten stensatt terrasskant (A694) som avgränsar en röjd mindre yta finns i områdets norra del. Terrasskanten som kan urskiljas i 20 meter (NÖ-SV) är 2 meter bred, 0,40 meter hög och består av stenar mellan 0,20 0,50 meter stora. Terrasskanten ligger långt från den nya stolpplatsen. Ett röjningsröse ligger vid den nya stolpplatsen (A624). Resterande rösen hamnar utanför stolpplatsen. Resultat Nio röjningsrösen karterades. Samtliga av likartad karaktär. Delvis övermossade 3 5 meter i diameter och mellan 0,3 och 0,5 meter höga, med i ytan synliga stenar, 0,10 0,50 m stora. Ett röjningsröse (A624), 4 meter i diameter och 0,40 meter högt, snittades med maskin och handrensades. Röset bestod av ett blandat stenmaterial mellan 0,20 0,50 meter stora stenar. Det var relativt mycket sten i röset, och även en del jord i fyllningen, som troligen bestod av nedrasad och förmultnad humus. En liten mängd kol för åldersdatering togs i rösets botten. Analysen gav en datering till 1720 1820. Två sökschakt/avbande ytor togs upp i anslutning till röset. Under torven fanns ett tunt skikt av sot och kol, vilket indikerar att marken kan ha svedjats. Marken består av sandig morän, som är välröjd ner till 0,10 meters djup. En röjd yta ca 50 meter i diameter finns där schakten togs upp. En gammal körväg korsar området i den södra delen alldeles intill den nya stolpplatsen. Området karterades och röjningsrösena utmärktes med stakkäppar och snitselband. Inga ytterligare lämningar kommer i konflikt med den nya stolpplatsen. UV Öst förordar att man använder den gamla körvägen vid transport genom området. Fornlämningen ligger kvar. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 624 Id 7102 Röjningsröse Rund 4 m i diameter och 0,4 m högt. 694 Id 7102 Terrasskant Avlång 2 m bred och 0,4 m hög. 1720 1820 Fyllning av 0,2 0,5 m stora stenar. Stensatt 20 m lång, terrasskant, som avgränsar en odlingsyta åt söder. Ej undersökt. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 27

Fig 22. Översiktsbild mot söder. foto britt ajneborn. Fig 23. A624 undersökt röjningsröse. foto britt ajneborn. 28 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

± S1553 A624 P1552 A1000001 X 6384240 Y 472600 Id 7102 A633 A642 S1557 A650 A694 A660 A670!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A702 A682 A712 Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Terrasskant Kolprov Y 472720 0 50 m Skala 1: 1000 X 6384400 Fig 24. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 29

Malmbäck socken, Nässjö kommun Id 7108, fossil åker Lycke 1:7 Områdesbeskrivning Id 7108, fossil åker 240x40 meter (NÖ-SV). Inom området finns ett mindre antal naturliga terrasser som är röjda/odlade. Odlingssten är ställvis uppslängda mot terrasskanter och berg i dagen, området sluttar brant mot söder. 16 röjningsrösen mellan 4 och 7 meter i diameter och 0,30 0,60 meter höga finns i området, dessa karterades. Sex röjda ytor karterades med en mittpunkt, de ligger på naturliga platåer/terrasser i söderslänt, inom hela området. Ytorna varierar i storlek mellan 20x50 m och 50x50 m. Ett stensatt dräneringsdike ligger i områdets sydöstra del. Diket är 1 meter brett och 0,60 meter djupt, med småstenar i botten. Diket dränerar en terrass som inte är odlad, där marken vid undersökningstillfället fortfarande var blöt. Resultat Två stolpplatser finns inom 7108, en i norra delen och en i södra delen. Stolpparet längst i söder avslutar området, här övergår marken i ett betydligt sankare parti, med blockig mark. Inga röjningsrösen finns i närheten, därför kommer inga lämningar i konflikt med den nya stolpplatsen. 16 röjningsrösen/stenansamlingar karterades. De var delvis övermossade med i ytan synliga stenar, 0,20 0,50 meter stora, 4 7 meter i diameter och mellan 0,30 och 0,60 meter höga. I norra delen av området finns ett röse vid den nya stolpplatsen (A730) 5x3 meter i diameter (öst-väst) och 0,50 meter högt. Röset snittades med maskin och handrensades. Röset var anlagt direkt på den bergiga undergrunden. Fyllningen bestod av relativt stora stenar 0,20 0,50 meter stora med jordfyllning som troligen består av nedrasad humus. Ett kolprov för datering togs. Dateringen ligger i tidsintervallet 1660 1890, med en koncent ration till 1720 1780. En yta avbanades i anslutning till röset, den visade att området delvis är välröjt, med endast stora stenar kvar i marken. Under torven finns ett tunt skikt med sot/kol vilket kan tyda på att området svedjats. Marken består av morän. Hela området karterades och röjningsrösena utmärktes med stakkäppar och snitselband. Inga ytterligare lämningar beröras av stolpplatserna, därför anser UV Öst att området för stolpplatsen är färdigundersökt. Om ytterligare arbete planeras i området krävs vidare undersökningar. Fornlämningen ligger kvar. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 730 Id 7108 Röjningsröse/ stenansamling Oval 5x3 m stort och 0,5 m högt. 1720 1780 Fyllninig av 0,2 0,5 m stora stenar. 30 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Fig 25. Översiktsbild mot söder. foto britt ajneborn. Fig 26. Stensatt dike i områdets sydöstra del. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 31

X 6380320 A919 Y 469360 A908 Id 7108 A920 ¼!( A895 A907!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A865 A896 A853 A850 A882 A866 A805 ¼ A825 A806 A928 ± A745 A940 A723 A1562 A730 S1565 A942 A763 A941 A794 Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Sektion Dike Odlingsyta Sankt parti 0 50 m A1569 A781 Skala 1: 1200 Y 469480 X 6380080 Fig 27. Områdeskarta. 32 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Malmbäck socken, Nässjö kommun Id 8023, fossil åker Fällsbo 1:2 Områdesbeskrivning Id 8023, fossil åker 150x50 meter (NÖ-SV). Ligger på en flack platå i ledningsgatans riktning (nord-syd). Den nya stolpplatsen finns i slutet av områdets södra del, i ett parti som inte är röjt, och som saknar röjningsrösen. En röjd yta med röjningsrösen finns däremot i områdets norra del, cirka 150 meter från den nya stolpplatsen. Inga åtgärder vidtogs, då inga lämningar finns som berörs av den nya stolpplatsen. Resultat 13 röjningsrösen karterades. De var mellan 2 och 10 meter i diameter och 0,2 0,7 meter höga, delvis övermossade med i ytan synliga stenar, 0,2 0,6 m stora. Området ligger cirka 200 meter öster om gården Hagalund, troligen hör den fossila åkern dit. Området karterades. De röjningsrösen som ligger utanför stolpplatsen i ledningsgatan markerades med stakkäppar och snitselband. Fornlämningen ligger kvar. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 33

!!!!!! X 6379280 Y 468840 Id 8023 A1080 A1093!!!!!!! A955 A962 A1070 A1062!!!!! A1020!!! Undersökningsområde Röjningsröse A1045 A1053!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A995 A975 A985 A1010 A1030!!!! 0 50 m Skala 1: 1000!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Y 468960 ± X 6379440!!!!!!!!! Fig 28. Områdeskarta. 34 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Malmbäck socken, Nässjö kommun Id 8026, fossil åker Estenstorp 1:16 Områdesbeskrivning Id 8026, fossil åker 100x80 meter (Ö-V). Området har fina röjningsrösen som ligger koncentrerade till ledningsgatans östra del, de ger ett något ålderdomligt intryck. Minst en röjd yta kan ses. Området ligger på en flack moränhöjd som sluttar mot norr. Marken är bevuxen med björksly, enar och smågranar. En ny stolpplats finns inom området. Resultat 13 röjningsrösen inom ledningsgatan karterades, samtliga av likartad karaktär. Mellan 3 och 6 meter i diameter och 0,20 0,80 meter höga, övermossade med i ytan synliga stenar 0,10 0,50 meter stora. Två röjningsrösen som hamnar inom arbetsområdet för den nya stolpplatsen undersöktes (A1151 och A1585) A1151 var 4 meter i diameter och 0,50 meter högt, Fint röse med mycket sten i fyllningen, 0,10 0,50 meter stora stenar och ett större block i den västra kanten. Röset snittades med maskin och handrensades. Röset saknade jordfyllning men nedrasad humus fanns bland stenarna. Det ligger i en västsluttning, mitt i en röjd yta. Undergrunden består av något lerigt morängrus och sand. Kolprov togs i rösets botten för datering. Dateringen visar på 1800 1940, med en övervikt till tidsintervallen 1800 1890. A1585 var 3 meter i diameter och 0,40 meter högt. Röset snittades med maskin och handrensades. Det bestod också av ett stort stenmaterial 0,10 0,50 meter stora stenar. Röset var inte nedgrävt, utan anlagt direkt på marken, som består av lerig morän. Kolprov för datering togs. Röset fick nästan en identisk datering med A1151, det daterades från 1790 1950, med övervikt till 1800 1890. Det visar att den fossila åkern troligen endast har en brukningsfas. En yta avbandes i anslutning till de båda rösena, den visade att området inte var välröjt, större stenar är kvar i marken. Det stöder tolkningen att området inte brukats frekvent. Markägaren har berättat att under hans tid har området endast röjts för bete och att det är länge sedan området odlats. Området karterades. Alla rösen uppmärktes med stakkäppar och snitselband. Stolpplatsen är färdigundersökt, men om ytterligare arbete planeras i området, krävs ytterligare undersökningar. Fornlämningen ligger kvar. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 1151 Id 8026 Röjningsröse Rund 4 m i diameter och 0,5 m högt. 1585 Id 8026 Röjningsröse Rund 3 m i diameter och 0,4 m högt. 1800 1890 Fyllning av 0,1 0,5 m stora stenar. 1800 1890 Fyllning av 0,1 0,5 m stora stenar. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 35

Fig 29. Översiktsbild mot norr. foto britt ajneborn. Fig 30. A1151 undersökt röjningsröse. foto britt ajneborn. 36 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

!!!!!!!!!!!!!!!!!! A1150 P1575 S1576 P1602 A1599 A1585 A1110 A1125 A1100A A1151 A1573 A1160 1117 A1140 A1166 A1184 A1175 A1214 1204 A1195 Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Sektion Odlingsyta!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Id 8026 ± Y 467440 X 6376120 0 50 m X 6375960 Y 467320 Skala 1: 1000 Fig 31. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 37

Malmbäck socken, Nässjö kommun Id 8028, fossil åker Estenstorp 1:7 och Sjöaryd S:1 Områdesbeskrivning Id 8028, fossil åker 150x80 meter (NV-SÖ). Området ligger i småkuperad mark, med moränåsar som skjuter ut vilket gör att det inte finns någon flack mark. En ny stolpplats finns inom området. Eftersom marken är kuperad finns inga större röjda ytor, men några mindre ytor gick att se. Resultat Nio röjningsrösen, mellan 3 och 6 meter i diameter och 0,30 0,80 meter höga karterades. Alla var delvis övermossade med i ytan synliga stenar, 0,10 0,50 meter stora. Två röjningsrösen fanns inom platsen för den nya stolpen (A1603 och A1619), de snittades med maskin och handrensades. A1603 var 5 meter i diameter och 0,70 meter högt, toppigt. Det ligger 5 meter nordväst om den nya stolpplatsen. Röset innehöll mycket sten, som var löst liggande. Stenarna var från 0,10 0,50 meter stora av ett kantigt stenmaterial. Röset var inte nedgrävt, utan anlagt direkt på marken. A1619 var 4 meter i diameter och 0,70 meter högt, med mycket sten i fyllningen. Jord fanns mellan stenarna som mestadels bestod av nedrasad humus. Stora stenar och block fanns i rösets västra kant. Röset var inte nedgrävt utan låg direkt på den grusiga moränen. Kolprov togs i rösets botten för datering. Det daterades från 1810 1920, med övervikt på tidsintervallet 1870 1920. En yta banades av i anslutning till A1603. den visade att marken var välröjd, ett tunt skikt sot/kol kan tyda på svedjebruk i området. Området karterades. Röjningsrösena märktes ut med stakkäppar och snitselband. De anläggningar som kommer i konflikt med den nya stolpplatsen är nu undersökta och borttagna, varför UV Öst anser att arbetsområdet för den nya stolpplatsen är färdigundersökt och inte kräver ytterligare åtgärder. Planeras kommande arbeten i området, krävs ytterligare undersökningar. Fornlämningen ligger kvar. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 1603 Id 8028 Röjningsröse Rund 5 m i diameter och 0,7 m högt. 1619 Id 8028 Röjningsröse Rund 4 m i diameter och 0,7 m högt. Fyllning av 0,1 0,5 m stora stenar. 1870 1920 Mycket sten i fyllningen, mellan 0,2 0,5 m stora. 38 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Fig 32. A1603 i förgrunden. foto britt ajneborn. Fig 33. A1780. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 39

A1232 A1243 Id 8028 A1712 A1252 A1737 A1753 A1700 A1260 A1765 A1780 A1266 A1619 A1287 A1273 A1686 A1615 A1603 A1279 A1630 P1633 A1295 A1675 A1660 A1650!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! P1618 A1634 Y 467080 X 6375680 ± Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Kolprov Sektion 0 50 m X 6375480 Skala 1: 1000 Y 467000 Fig 34. Områdeskarta. 40 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Svenarum socken, Vaggeryd kommun Id 8033, fossil åker Hässelås 1:11 Områdesbeskrivning Id 8033, fossil åker 90x40 meter (N-S). Området sluttar mot öster, och omges av små röjningsrösen ner mot våtmark. Den södra delen av området ligger utanför den fossila åkern, där finns inga rösen. Marken där består av sly. Ett nytt stolppar ligger utanför området åt väster, en liten remsa av den delen är skadad av arbetet med stolpbygget. En mindre terrasskant finns mitt i området (nord-syd). En större stentipp ligger i områdets norra del A2375. Den är 10 meter lång, 0,60 0,80 meter hög med ett blandat stenmaterial, kallmurad, utan jordfyllning. En liten stenansamling finns på stentippens mitt 1x1 meter i diameter. Resultat Sju röjningsrösen finns inom området, samtliga karterades. Röjningsrösena var delvis övermossade med i ytan synliga stenar, 3 meter i diameter och 0,30 meter höga av ett jämt stenmaterial, mestadels knytnävsstora stenar. Ett par rösen var överkörda och därmed något skadade. Ett under en stor gran och var något skadat i den norra delen. Rösena i västra delen är uppslängda mot en släntkant, och bildar en sammanhängande matta av odlingssten. Ett röjningsröse snittades med maskin och handrensades, A2262, 3 meter i diameter, 0,30 meter högt. Röset snittades i den norra delen. Fyllningen bestod av knytnävsstora stenar, utan någon jordfyllning. Röset var anlagt direkt på den brungula något siltiga moränen, ingen matjord fanns under röset. Ett kolprov togs i rösets botten, det gav en datering från 1480 1660, med övervikt till intervallet 1520 1590. Två sökschakt drogs tvärs över den röjda ytan (öst-väst) som utgör den fossila åkerns mitt. Marken bestod av 0,20 meter tjock brungrå matjord. Marken var välröjd med ett tjockt lager matjord som blir något djupare ju längre österut man kommer. Mitt i schaktet hittades en sot/kolfläck (A2316), 0,50x0,30 meter i diameter. Ett kolprov togs, som gav en datering från 1480 1650, med övervikt till tiden mellan 1520 1600. Dateringarna från röset och sot/kolfläcken gav ett samstämmigt resultat. Båda händelserna har inträffat inom samma tidsintervall. Det andra sökschaktet togs upp norr om det första schaktet. Här var matjordslagret ännu tjockare mellan 0,20 0,30 meter. I schaktets östra del syntes spåren efter terraskanten C2387, som en upphöjning, ca 0,50 meter bred. Ner mot den brungula något siltiga moränen finns ett 0,02 0,05 meter tjockt kol/ sotlager. Lagret är oregelbundet med fläckar av kol och sot, vilket kan vara rester efter svedje. Mot lagrets botten syntes plogspår och djurgångar. Inga anläggningar eller fynd hittades. Då alla rösen var likartade undersöktes endast det som låg inom den nya stolpplatsen. Det knytnävsstora stenmaterialet i rösena härrör sannolikt från samma tid. Förutom trenden att över tiden röja allt mindre stenar kan det också finnas ett samband med brukningsteknik och vad som odlades. Odling av rotfrukter till exempel rovor, var mer arbetskrävande då de krävde gallring och handbearbetning av jorden. Därför är bortrensning av knytnävsstora stenar mer motiverat vid odling av rotfrukter än av säd. Stenstorleken i rösena kan då återspegla om det odlats rotfrukter eller stråsäd inom ett område (Ericsson & Franzén 2005). Det är en intressant aspekt när man ser till resultaten i området. Alla Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 41

röjningsrösen i området består av ett knytnävsstort stenmaterial. Det kan vara en indikation på att man odlat rovor på platsen. Rovor har odlats i Sverige sedan förhistorisk tid. Den klarar vårt vinterklimat bra, och kunde även lagras utomhus i så kallade skylor, det vill säga under granris som man täckte med hudar eller textil. Arbetsområdet är färdigundersökt, inga ytterligare åtgärder krävs. Planeras ytterligare arbete i området, krävs dock ytterligare undersökningar. Fornlämningen ligger kvar. En väg finns naturligt in i området, där inga ytterligare rösen kommer i konflikt med arbetet med den nya stolpplatsen. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 2262 Id 8033 Röjningsröse Rund 3 m i diameter och 0,3 m högt. 2316 Id 8033 Sot/kolfläck Oval 0,5x0,3 m stor och 0,1 m djup. 1520 1590 Fyllning av knytnävsstora stenar. 1520 1600 2387 Id 8033 Terrasskant 30 m lång. Löper nord-syd. Ej undersökt. Fig 35. Bild från området med en tydlig terrasskant. foto britt ajneborn. Fig 36. A2262 efter framrensning. foto britt ajneborn. 42 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Y 460975!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! X 6365675 ± Id 8033 A2387 A2335 A2316 A2344 A2350 A2356 A2375 2287 A2362 A2273 A2285 A2262 Undersökningsområde Schakt Stentipp Röjningsröse Lager Sektion 0 50 m Skala 1: 1000 Y 461100 X 6365500 Fig 37. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 43

Svenarum socken, Vaggeryd kommun Id 7140, fossil åker Hubbestad 5:18 Områdesbeskrivning Id 7140, fossil åker 150x70 meter (N-S). Området ligger på en flack krönplatå som sluttar åt norr och åt söder. Områdets södra del gränsar mot våtmark, och är inte röjd, marken består av berg i dagen, block och ställvis sanka partier. Små röjda ytor finns på naturliga terrasser mot områdets södra del. Resultat 17 röjningsrösen/stenansamlingar finns inom ledningsgatan alla karterades. Samtliga var delvis övermossade 2 5 meter i diameter och mellan 0,30 och 1,0 meter höga, med 0,2 0,5 meter stora stenar i fyllningen. Den norra delen, där den nya stolpplatsen är belägen, är betydligt mer välröjd. En större sammanhängande röjd yta finns i områdets nordöstra del. Röjningsrösen ligger spridda inom området, mestadels är det odlingssten uppslängt mot block och berg i dagen, än sedvanliga röjningsrösen. Ett mindre antal rösen finns i områdets västra del, i skogskant. Området är bevuxet med sly, gräs, mossa och enar. Området ligger ca 1 km i ledningsgatan från närmaste väg. Då marken i ledningsgatan, och även i skogsmark runt omkring, är mycket blockig, stenig och ställvis sank gjorde markförhållandena att det inte gick att ta sej till platsen med grävmaskin. Inga rösen kommer dock i konflikt med den nya stolpplatsen, endast en röjd yta finns där. Området karterades. Fornlämningen ligger kvar. Fig 38. Översiktsbild mot norr. foto britt ajneborn. 44 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A2546 A2527 X 6361450 A2522 Y 459325 2514 A2536 A2563 A2555 A2507 Id 7140 A2500 A2420 A2491 A2426 A2437 A2481 A2448 A2457 Undersökningsområde Röjningsröse Sektion A2474 A2466 0 50 m Skala 1: 1000 Y 459425 X 6361625± Fig 39. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 45

Svenarum socken, Vaggeryd kommun Id 8046, fossil åker Hubbestad 5:18 Områdesbeskrivning Id 8046, fossil åker 160x100 meter (N-S). Området ligger på en relativt flack platå, som sluttar kraftigt åt sydöst. En röjd yta finns i områdets mitt, som omges av röjningsrösen, främst i den västra delen. Ett par av rösena är stensättningslika, men de ligger inte inom den nya stolpplatsen. Fina flacka röjningsrösen finns även utanför kraftledningsgatan i den västra delen. Dessa rösen ligger cirka 50 meter väster om kraftledningsgatan. Resultat 17 röjningsrösen finns inom ledningsgatan alla karterades. Samtliga av likartad karaktär, 2 7 meter i diameter och mellan 0,10 och 0,70 meter höga, delvis övermossade med i ytan synliga stenar, 0,20 0,40 meter stora. Två röjningsrösen finns inom den nya stolpplatsen. Båda undersöktes. A2090 röjningsröse, 6 meter i diameter och 0,30 meter högt, flackt övermossat. Röset ligger parallellt med den nya stolpplatsens västra del. Röset snittades med maskin i den västra kanten och handrensades. Fyllningen bestod av ett väl packat jämnt stenmaterial, ute slutande knytnävsstora stenar med mycket sten i fyllningen. Runt röset fanns stora stenar som eventuellt utgör en kantkedja. Röset var något nedgrävt i den underliggande siltiga mo ränen, djupet var 0,50 meter, varav 0,30 meter syntes ovan mark. Ett kolprov togs, det daterade röset från 1430 1530. Röset ligger i ett krönläge där området sluttar mot öster. Fyra likartade rösen ligger på rad, men de övriga så långt från den nya stolpplatsen att de inte berörs. Ytterligare ett röse A2221 finns mitt emellan det befintliga stolpparet och den nya stolpplatsen, mitt i kraftledningsgatan. Röset ger ett monumentalt intryck. Det är 7 meter i diameter, 0,40 meter högt, med 0,10 0,40 meter stora stenar, delvis övermossat, men mossfritt i mitten, med tendens till kantkedja. Då röset var stensättningslikt bestämdes efter telefonkontakt med Länsstyrelsen i Jönköpings län att röset skulle handplocka i en kvadrant eller liknade för att på så sätt konstatera om det är en grav eller ett röjningsröse. Vid mista antydan till gravindikation, skulle arbetet i detta skede stoppas. Först fotograferades röset, därefter rensades en kvadrant på mossa och ormbunkar. Sedan plockades sten för hand, lager för lager med början i rösets mitt och utåt, i den västra kanten. Röset bestod av ett blandat stenmaterial, med stenar mellan 0,05 och 0,50 meter stora. Inga konstruktioner gick att se, stenarna låg löst, och röset saknade jordfyllning. Inga fynd hittades. Schaktet som handplockades var 3,50 meter långt och 1 meter brett. Ett kolprov togs mot rösets botten, det gav en datering till 1790 1950, med övervikt till intervallet 1830 1880. Sammantaget konstaterades att röset saknade gravindikationer. En yta avbanades med maskin, intill rösets östra sida, den visar att området runt röset inte är välröjt. De två dateringarna indikerar antingen flera brukningsfaser eller lång kontinuitet av brukning inom området. En grop 3x2 meter i diameter och 0,6 m djup, ligger något utanför arbetsområdet. Gropen har en vall i den östra kanten 1,5 meter bred och 0,2 meter hög. Provstick visar inget kol, troligen en förvaringsgrop. Gropen karterades. Alla röjningsrösen inom området utmärktes med stakkäppar och snitselband. Området för den nya stolpplatsen är därmed färdigundersökt, om ytterligare arbeten planeras i området krävs vidare undersökningar. Fornlämningen ligger kvar. 46 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 2090 Id 8046 Röjningsröse Rund 6 m i diameter och 0,3 m högt. 2221 Id 8046 Röjningsröse Rund 7 m i diameter och 0,4 m högt. 1430 1530 Fyllning av knytnävsstora stenar. 1830 1880 Fyllning av 0,1 0,4 m stora stenar. Tendens till kantkedja. Fig 40. A2090 under framrensning. foto britt ajneborn. Fig 41. A2221 i förgrunden. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 47

X 6360975 Y 458950 ± X 6360775 Y 458850!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Id 8046 A2150 A2159 A2133 A2125 A2142 A2117 A2105 A2196 A2188 A2096 A2110 A2182 A2175 A2166 A2202 A2090 A2234 S2236 A2221 A2210 S2240 S2244 Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Grop Sektion 0 50 m Skala 1: 1000 Fig 42. Områdeskarta. 48 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Svenarum socken, Vaggeryd kommun Id 7144, fossil åker Hubbestad 5:18 Områdesbeskrivning Id 7144, fossil åker 90x50 meter (NÖ-SV). Området ligger på en flack platå som sluttar kraftigt mot norr. Spår av små terrassodlingar kan skönjas i slänten och tendens till röjda ytor finns med uppslängd odlingssten mot skranter och block. Området avgränsas åt väster av en terrasskant som slutar i en våtmark. Områdets östra del fortsätter utanför kraftledningsgatan in i skogen med ett mindre antal flacka rösen. Röjningsrösena i kraftledningsgatan är inga typiska röjningsrösen, utan liknar mer oregelbundna stenansamlingar. Den nya stolpplatsen ligger alldeles utanför områdets södra kant, men med en närhet på endast ett par meter. Resultat Åtta röjningsrösen/stenansamlingarinom ledningsgatan karterades. De var mellan 2 och 7 meter i diameter och 0,30 0,50 meter höga. Samtliga var delvis övermossade med i ytan synliga stenar, 0,20 0,50 meter stora. Två rösen snittades med maskin och handrensades. A2084 röjningsröse, 2 meter i diameter och 0,30 meter högt. Röset ligger intill befintliga stolpar, och i arbetsområdet för de nya stolparna. Röset var anlagt direkt på den siltiga sterilen och uppslängt mot en bergklack i den östra delen. Röset bestod av ett blandat, kantigt stenmaterial, av 0,20-0,50 meter stora stenar, med lös fyllningen. Ett kolprov för datering togs i rösets botten, vilket gav en datering till vendeltid, dvs 560 670 e Kr. Kvartärgeologen och arkeologen Per Lagerås har gjort en sammanställning av pollenanalyser från sydsvenska höglandet, och den visar att en avskognings- och odlingsexpansion inträffar kring övergången bronsålder- äldre järnålder det vill säga cirka 500 f Kr 400 e Kr. A2255 Röjningssten uppslängd mot en mindre bergklack i den norra delen. Röset var 2 meter i diameter, och 0,30 meter högt, med fyllning av ett fåtal kantiga stenar mellan 0,20 och 0,80 meter stora. Möjligen kan det utgöra en rest efter det första stolpbygget. En yta avbanades i arbetsområdet för den nya stolpplatsen, marken var välröjd, och bestod av brungul siltig sand cirka 0,10 meter djup som övergick i den siltiga undergrunden. Den fossila åkern ger ett sentida intryck, men dateringen visar något annat. Möjligen finns flera brukningsfaser inom området, där den senaste kan knytas till torptid. Eller indikerar dateringarna att det finns en lång kontinuitet av brukning i området. Då endast en datering finns, går det inte att varken bekräfta eller utesluta det. Ett torp, Stjärnebo, ligger 150 meter öster om ledningsgatan. Alla röjningsrösen inom den fossila åkern utmärktes med stakkäppar och snitselband. Området är tillgängligt för den nya stolpplatsen, men om ytterligare arbete planeras inom området, krävs vidare undersökningar. Fornlämningen ligger kvar. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 2084 Id 7144 Röjningsröse Rund 2 m i diameter och 0,3 m högt. 2255 Id 7144 Röjningsröse Rund 2 m i diameter och 0,3 m högt. 560 670 Kantigt stenmaterial av 0,2 0,5 m stora stenar. Kantigt stenmaterial av 0,2 0,8 m stora stenar. Möjlig rest efter stolpbygge. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 49

Fig 43. Id 7144 områdesbild mot söder. foto britt ajneborn. Fig 44. A2084 under framrensning. foto britt ajneborn. 50 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

6359650 458050 A2255 A2076 A2084 A2048 Id 7144 A2067 A2041 A2050 S2251 A2059 A2033 A2017!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ± Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Sektion 0 50 m X 6359450 Skala 1: 1000 Y 458175 Fig 45. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 51

Svenarum socken, Vaggeryd kommun Id 7149, fossil åker Hubbestad 3:4 och Järnboda 1:4 Områdesbeskrivning Id 7149, fossil åker 150x60 meter (NÖ-SV). Området ligger på en flack höjd, som sluttar svagt åt sydväst. Det avgränsas naturligt åt öster av en bergvägg. Under ledningsgatan i områdets mitt finns en röjd yta. Röjningsrösen ligger främst i den västra delen av området. Resultat 10 röjningsrösen finns inom ledningsgatan, alla karterades. Samtliga var likartade 2 6 i diameter och mellan 0,20 och 0,80 meter höga. Alla var delvis övermossade med i ytan synliga stenar, 0,20 0,40 meter stora. Tre röjningsrösen och en grop snittades med maskin och rensades för hand. Gropen var naturlig, och fick därför utgå. En yta avbanades, då konstaterades att ingen matjord fanns, under torven påträffades en tunn kollins som kan tyda på svedje. Därunder var den gulbruna sterila moränen. Området var röjt, men mycket sten fanns kvar i marken, vilket kan tyda på att området inte odlats/brukats särskilt frekvent. Tre röjningsrösen undersöktes. A1674, röjningsröse, 5 meter i diameter och 0,50 meter högt. Det bestod av ett blandat stenmaterial, där en del utgörs av sprängsten. Röset är anlagt direkt på den sterila siltiga sanden. Inget kol för datering hittades. Troligen har detta röse tillkommit när stolparna restes på 1940-talet. A1687, röjningsröse, 6x5 meter i diameter och 0,60 meter högt. Ett avlångt block ligger i den västra delen, vilket röset är uppslängt mot. Fyllningen består av blandat stenmaterial, av 0,20 0,40 meter stora stenar. Inget kol för datering hittades. A1699, en ansamling av sten uppslängt mot berg i dagen. 2 meter i diameter och 0,40 meter högt, bestående av en större sten 0,50 meter i diameter, samt ett 20-tal mindre odlingsstenar. Inget kol hittades. Ett befintligt stolppar finns i området, stolparna restes mellan åren 1946 48. Stolpparet står mitt i en skadad kolbotten 7147. Områdets västra del är skadat av vägbygge samt en vändplan. Skadorna mättes in. Området är färdigundersökt, de anläggningar som berörs av den nya stolpplatsen är undersökta och borttagna. Om ytterligare arbete planeras i området, krävs fortsatta undersökningar. Fornlämningen ligger kvar. 52 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 1674 Id 7149 Röjningsröse Rund 5 m i diameter och 0,5 m högt. 1687 Id 7149 Röjningsröse Oval 6x5 m stort och 0,6 m högt. 1699 Id 7149 Röjningsröse Rund 2 m i diameter och 0,4 m högt. Blandat stenmaterial varav en del sprängsten. Kan vara rest efter stolpbygge. Uppslängt mot större block, blandat stenmaterial 0,2 0,4 m stora. Blandat stenmaterial. Fig 46. Områdesbild med ett röjningsröse i förgrunden. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 53

S1828 A1670 A1685 A1687 A1699 A1697 S1780 S1706 A1719 A1710 A1730 A1768 A1749 A1739 A1758 X 6359025!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Y 457700 Id 7149 Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Sektion X 6359200 ± 0 50 m Skala 1: 1000!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Y 457825 Fig 47. Områdeskarta. 54 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Fryele socken, Värnamo kommun Id 7168, fossil åker Mjöhult 2:4 och 2:3 Områdesbeskrivning Id 7168:1, fossil åker 240x70 meter (NÖ-SV). Området ligger på en flack platå, som sluttar svagt åt söder och slutar i en våtmark. Ett antal röjda mindre partier som omges av stora fina röjningsrösen finns i området. Ställvis är marken blockig med mindre sanka partier. Id 7168:2 10x10 meter. Stenåldersboplats som konstaterades inom en mindre del av den fossila åkern. Avslag av bearbetad kvarts hittades som daterats till mesolitisk tid. Resultat 21 röjningsrösen inom ledningsgatan karterades. De var 2 10 i diameter och 0,20 0,80 meter höga. Samtliga var delvis övermossade med i ytan synliga stenar, 0,10 1,0 meter stora. Två röjningsrösen snittades med maskin, vid den nya stolpplatsen. A1971 och A1931. Båda rösena hade ett blandat stenmaterial av kantiga något sönderbrutna, delvis sköra stenar, mellan 0,10 och 1,0 meter stora. Rösena saknade jordfyllning och stenarna låg relativt väl packade. Inget av rösena var nedgrävt, utan anlagda direkt på marken. A1931, var 10x5 meter i diameter och 0,70 meter högt, av 0,10 0,50 meter stora stenar, med påförda stora stenar och block. Kol för datering togs i rösets botten. Dateringen visar på en relativt tidig datering, 1480 1650. Röset ligger invid befintligt stolppar, troligen har sten lagts på röset när stolparna kom på plats. A1971 var 5x4 meter i diameter och 0,50 m högt. Det bestod av ett blandat stenmaterial, av 0,10 0,40 meter stora stenar. Kol från rösets botten gav en datering från 1780 1940, med övervikt till intervallet 1800 1890. Dateringarna visar att det finns flera brukningsfaser eller en lång kontinuitet av brukning inom området. Ett par ytor avbanades vid den nya stolpplatsen i anknytning till de undersökta rösena. I områdets östra del intill A1971, var marken välröjd. Åtta kvartsbitar påträffades fyra av dem var tydligt bearbetade. Arkeolog/fil Dr Tom Carlsson på UV Öst analyserade kvartsbitarna och bedömde att de var från mesolitisk tid, dvs 9500 3900 f Kr. Troligen är det platsen efter en boplats eller slagplats för kvarts. Vilket är intressant, då få lämningar från tidig stenålder tidigare undersökts i regionen. Ett par ytor avbanades också i den västra delen, intill A1931, de visade att marken inte var lika välröjd som i den östra delen, ingen ytterligare kvarts påträffades. Det visar att området med den bearbetade kvartsen är koncentrerad till en mindre yta inom områdets östra del. Inom området finns dessutom två registrerade kolbottnar Id 7170, 13 meter i diameter, 0,20 meter hög med kantgropar och Id 7179, 17 meter i diameter och 0,20 meter hög med kantgropar. Kolbottnarna är uppmärkta med snitselband. En snitslad körvägväg finns in i området. Vägen kommer in i områdets västra del och fortsätter tvärs över området i öst-västlig riktning, till den östra kanten av området, där vägen sedan fortsätter till den nya stolpplatsen. Inga rösen kommer i konflikt med vägen, UV Öst förordar därför att man använder den vägen vid kommande arbeten. Alla lämningar karterades samt utmärktes med stakkäppar och snitselband. Platsen för den nya stolpen kräver ytterligare undersökningar av den nyupptäckta mesolitiska boplatsen/slagplatsen, innan platsen kan anses färdigundersökt. Platsen har fått ett eget Id 7168:2. Om ytterligare arbeten planeras i området utanför stolpplatsen, krävs vidare undersökningar. Fornlämningen ligger kvar. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 55

Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 1931 Id 7168 Röjningsröse Oval 10x5 m stort och 0,7 m högt. 1971 Id 7168 Röjningsröse Oval 5x4 stort och 0,5 m högt. 2399 Id 7168:2 Boplats 10x10 m i diameter. 1480 1650 Fyllning av 0,1 0,5 m stora stenar. 1800 1890 Fyllning av 0,1 0,4 m stora stenar. Fynd av slagen kvarts. Fig 48. A1931 innan undersökning. foto britt ajneborn. Fig 49. A1971 innan undersökning. foto britt ajneborn. 56 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

X 6351250!!!!!!! Y 453050 A2391 A1989 A1971 A1982 S2404 A2012 A2004 S2397 S2399 A1961!!!!!!!!!!!!!!!! Id 7168 S2409 A1995 A1872 A1877 A1944 A1894 S2416 S2414 A1931 A1953 A1865 A1916 A1924 A1883 A1908 A1856 A1839 A1847 Undersökningsområde Schakt Röjningsröse Grop Sektion A1832 0 50 m Skala 1: 1200 ± X 6351000 Y 453200 Fig 50. Områdeskarta. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 57

Fryele socken, Värnamo kommun Id 7191, fossil åker Brunnsgården 1:2 Områdesbeskrivning Id 7191, fossil åker 90x60 meter (N-S). Området ligger i en brant sydsluttning, merparten av området ligger i ett krönläge på toppen av branten, med tydligt röjda ytor. Runt kanterna av de röjda ytorna finns röjningsrösen. I den branta sydsluttningen, ligger mindre terrasser, små smala remsor, som troligen röjts och odlats. Området är beväxt med sly, ormbunkar och tjocka ljungmattor, vilket gjorde besiktningsförhållandena svåra. Resultat Sju röjningsrösen karterades inom ledningsgatan. Samtliga likartade, 2 6 meter i diameter och mellan 0,20 och 0,80 meter höga. Delvis övermossade med i ytan synliga stenar, 0,10 0,50 meter stora Inom den nya stolpplatsen snittades två röjningsrösen och två ytor avbanades. Efter avbaning syntes att marken var välröjd. Markförhållandena är goda för odling, med 0,20 meter tjock siltig lerjord. Fläckar av sot och kol syntes under torven, vilket kan tyda på att området vid något tillfälle svedjats. En del odlingssten är uppslängda mot block och små naturliga terrasser inom området. Två röjningsrösen undersöktes. A1600, röjningsröse som är uppslängt mot en naturlig slänt. Röset var delvis övermossat, 5x3 stort och 0,50 meter högt. Röset snittades i den norra delen. Fyllningen bestod av ett blandat stenmaterial, av 0,10 0,70 meter stora stenar och block. Undergrunden består av 0,10 meter tjock morän, därunder kommer den leriga silten. Röset är nedgrävt en liten bit i moränen. Kolprov för åldersdatering togs i rösets botten. Provet gav en datering från 1610 1670, med övervikt till tiden mellan 1630 och 1670. A1614, röjningsröse, 5 meter i diameter och 0,50 meter högt. Röset snittades med maskin och handrensades i den sydöstra delen. I den västra delen är röset uppslängt mot en berghäll. Det består av ett blandat stenmaterial, 0,10 0,30 meter stora stenar, och är anlagt direkt på den bergiga undergrunden. En tunn lermantel ligger över berget. Kol för datering togs. Röset fick en datering från 1440 1530, men här finns en viss felmarginal att ta hänsyn till, då kolet i provet kom från ek, som har hög egenålder. Området karterades. Inga ytterligare åtgärder krävs då lämningarna inom stolpplatsen nu är undersökt och borttagna. Om ytterligare arbeten planeras i området krävs dock fortsatta undersökningar. Fornlämningen ligger kvar. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 1600 Id 7191 Röjningsröse Oval 5x3 m stort och 0,5 m högt. 1614 Id 7191 Röjningsröse Rund 5 m i diameter och 0,5 m högt. 1610 1670 Fyllning av 0,1 0,7 m stora stenar. 1440 1530 Mot berghäll. Fyllning av 0,1 0,3 m stora stenar. 58 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Fig 51. Översiktsbild mot norr. foto britt ajneborn. Fig 52. A1600. foto britt ajneborn. Fig 53. A1614. foto britt ajneborn. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 59

Id 7191 A1638!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A1646 A1655 A1632 A1663 A1614 S1624 S1628 ±!!!!!!!!!!!!!!!! Y 449475 X 6345725!!!!!! A1600 Undersökningsområde Schakt X 6345575 0 50 m Y 449375 Skala 1: 1000 Fig 54. Områdeskarta. 60 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo

Fryele socken, Värnamo kommun Id 8085, fossil åker Earyd, Brunnsgården 1:2 Områdesbe skrivning Id 8085, fossil åker 260x120 meter (Ö-V). Området ligger på en flack platå med naturliga sluttningar åt norr, öst och söder. I väster är Store mosse. En stenmur avgränsar området mot mossen. Området är idag betsmark, och brukades senast på 1950 60 talen. Marken består av humös matjord ca 0,20 meter tjock, därunder finns den gulbruna sterilen som består av något siltig morän. Den fossila åkern består av stora välröjda ytor med enstaka rösen i den östra och den västra kanten, merparten av den fossila åkern ligger norr om Id 8085. Där finns också den övervägande delen av röjningsrösena. Den nya stolpplatsen ligger i områdets nordöstra kant, i slänt mot söder. Fyra rösen finns inom ledningsgatan. Resultat Fyra röjningsrösen karterades. De hade oregelbunden form 3 6 meter i diameter och mellan 0,50 och 0,60 meter höga, av 0,10 0,60 meter stora stenar. Området utgör ett bra potentiellt läge för lämningar under mark, så som förhistoriska boplatser. Sökschakt och större ytor togs upp. Det visade att marken är bördig med 0,20 meter tjock humös matjord, under finns siltig morän. I övergången matjord/morän hittades två ovala rännor och ett stolphål. Ett röse A2570, snittades på mitten, det var 3x2 meter och uppslängt mot ett block i den sydöstra delen. Röset var anlagt direkt på den bergiga undergrunden, det var 0,50 meter högt och bestod av ett blandat stenmaterial, av 0,10 0,60 meter stora stenar. Inget kol för datering hittades i rösets fyllning. I rösets botten på berget fanns ett ca 0,05 meter tjockt gråsvart kol/sotlager (A2600), som var nedtryckt i bergets skrevor. Ett kolprov togs från lagret. Det gav en datering från 1280 1400. Det daterar inte röset, utan händelsen som avsatte kol/sotlagret, men det visar att röset inte är anlagt tidigare än någon gång efter 1400-talet. Med tanke på de boplatsindikerande lämningar som hittades, gjordes ytterligare undersökningar i området efter samråd med länsstyrelsen i Jönköping. Flera sökschakt drogs då även utanför ledningsgatan, och större ytor avbanades. Inga ytterligare anläggningar eller fynd hittades, däremot påträffades rester efter ett odlingsdike/dräneringsdike och tre åkerhak. Åkerhaken är mellan 28 39 meter långa och löper i samma riktning (nord-syd). Två mindre områden med ett odlingslager och en odlingsyta konstaterades också. Troligen spår efter den senaste odlingen som ägde rum i området på 1950 60-talen. Röjningsrösena i ledningsgatan karterades och utmärktes med stakkäppar och snitselband. Området vid den nya stolpplatsen är undersökt och klart. Om ytterligare arbeten planeras i områdets södra del, krävs ytterligare undersökningar, där ligger fornlämningen kvar. Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo 61

Anläggningsbeskrivningar Anl nr Plats Lämningstyp Form Storlek Datering Beskrivning 2570 Id 8085 Röjningsröse Oval 3x2 m stor och 0,5 m högt. 2600 Id 8085 Sot/kollager Oregelbunden 1 m i diameter och 0,05 m djup. 2634 Id 8085 Stolphål Rund 0,3 m i diameter och 0,2 m djup. 1280 1400 Uppslängt mot block, fyllning av 0,1 0,6 m stora stenar. Lager i A2570 botten. Gråbrun fyllning. 2644 Id 8085 Ränna Oval 2,0 0,1 0,3 m bred av brungrå fyllning. 2660 Id 8085 Ränna Oval 2 0,1 0,2 m bred av brungrå fyllning. 5060 Id 8085 Sotfläck Oregelbunden Ligger på berg i dagen. 5079 Id 8085 Odlingsdike/ dräneringsdike Stenfyllt av 0,10 0,35 m stora stenar, kolsplitter, grå humusblandad silt. Löper SV-NÖ. Återkommer i tre schakt. 5089 Id 8085 Odlingslager 5,5x3,1 5132 Id 8085 Åkerhak 31 m långt 5135 Id 8085 Åkerhak 39 m långt 5141 Id 8085 Odlingsyta 5150 Id 8085 Åkerhak/ åkerdike 28 m långt Fig 55. Översiktsbild mot väst. foto britt ajneborn. 62 Sydvästlänken, delsträckan Barkeryd-Värnamo