1 (5) Närsjukvård Enheten för allmänmedicin och geriatrik Handläggare Elisabeth Höglund Telefon 08-123 134 18 E-post elisabeth.hoglund@sll.se Läkarinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer i daglig verksamhet Bakgrund 1 oktober 2015 förändrades organisationen för hälso- och sjukvårdsinsatser för personer boende i bostad med särskild service och för personer med daglig verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Tidigare hade uppdraget helt och hållet tillhört husläkarverksamhet med basal hemsjukvård och primärvårdsrehabilitering men ändrades till att kommunerna i princip övertog alla insatser förutom de som utförs av läkare (se http://www.vardgivarguiden.se/globalassets/avtal-uppdrag/boenden-medsarskild-service-enligt-lss/vardansvar-i-boenden-med-sarskildservice.pdf). Läkarinsatserna i boendena ingår fortfarande i uppdraget husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. I uppdraget framgår bl a följande: Vårdgivaren har ansvar för läkarinsatser till personer som omfattas enligt lag (1993:87) om stöd och service till vissa funktionshindrade Det ska särskilt beaktas att rutiner finns för att säkerställa god samverkan mellan Vårdgivaren och ansvarig sjuksköterska för personer boende i bostad med särskild service (LSS) Legitimerad personal som arbetar på kommunens/stadsdelens uppdrag med att tillhandahålla insatser i boende med särskilt stöd och daglig verksamhet ska förses med direkttelefonnummer till Vårdgivaren när de är i behov av att konsultera läkare.
2 (5) Förändringen 2015 ställer med andra ord högre krav på samverkan med legitimerad personal som arbetar på kommunens uppdrag och att det är två huvudmän som är ansvariga för hälso- och sjukvårdsinsatserna i LSS boende och i daglig verksamhet. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fick i april en skrivelse från Storsthlm där de påpekade vikten av att samverkan mellan läkare och kommunalt finansierad hälso- och sjukvårdspersonal inom LSSverksamheten fungerar. Det framkom av en utvärdering att samarbetet med läkare varierar beroende på vårdcentral och specifika läkare. Kommunerna uppger att det ofta saknas förutsättningar för att ge de boende en god och kontinuerlig läkarkontakt. Kommunens sjuksköterskor har svårt att komma i kontakt med läkare och att det ofta saknas direkt telefonnummer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fick därför i uppdrag att tillsammans med kommunerna via Storsthlm ta fram förslag på hur samverkan kan stärkas. Kartläggning För att få en bild av hur husläkarverksamheten arbetar mot patientgruppen och hur samverkan fungerar skickade en enkät ut till länets husläkarmottagningar ut i januari (exklusive Norrtälje). Ett dialogmöte ägde rum med företrädare för länets kommuner i samverkan med Storsthlm för att få mer kunskap om samverkan och för att identifiera förbättringsområden. Även Stockholms stad har bidragit med underlag om hur samverkan från deras verksamhet och husläkarverksamheten fungerar. Resultat enkät Enkäten med sju frågor skickade ut i januari 2018 till samtliga husläkarmottagningar (HLM) och 209 svar erhölls, dvs 100 procent. Resultaten visar på att: 68 procent har listade som bor i LSS bostad, 24 procent har det inte och 9 procent vet inte. Att det är några som inte vet är inte konstigt med tanke på att det inte finns något system som märker ut vilka individer det rör sig samt att en del av målgruppen inte är aktuell för husläkarverksamheten. Av de som svarat ja är det en variation på antalet individer från 1-150 personer.
3 (5) 43 procent har svarat att ansvarig sjuksköterska har direkttelefonnummer till läkare, 30 procent nej och 27 procent vet ej. Flera har kommenterat att det inte finns direkttelefonnummer till läkare men till mottagningen. 52 procent har svarat att läkarna har direkttelefonnummer till ansvarig sjuksköterska, 20 procent nej och 28 procent vet ej. 57 procent har svarat att det finns rutiner för att säkerställa god samverkan mellan läkare och ansvarig sjuksköterska, 17 procent nej och 26 procent att det inte är aktuellt. Kring detta kan det kommenteras att det bör finnnas rutiner eftersom en individ kan lista sig sig när som helst och då bör rutiner finnas. 34 procent har svarat att det finns skriftliga samverkansöverenskommelser kring rutiner, 42 procent nej och 24 procent att det inte är aktuellt. Det fanns även möjlighet att ge öppna svar kring hur samverkan fungerar mellan läkare och ansvariga sjuksköterskor. Nedan är några axplock och delvis förkortade: Oklar gränsdragning vem som ska göra vad Ser ej i system om patienten bor i särskilt boende LSS Vi har ingen kontroll på vem som bor vara och det fria valet gäller Åtkomst till våra journaler Direktnummer finns till mottagningen, ej till läkare, det fungerar inte Har inte längre samma regelbundna tillsyn, tidigare hade vi kontinuerliga dialoger med vår dsk Svårt med kontakt när den boende åker till dagverksamhet Kommunen har för få ssk Dålig tillgänglighet för patienterna till ssk Kräver mer tid från oss nu än när det var vårt ansvar Kommunen har ingen dsk och då får vår dsk täcka upp vid hjälpmedelsförskrivning Risk med att läkarorganisationen är så långt bort från ssk Vi har inget direkttelefonnummer Ersättningen är för dålig Vår samverkan fungerar bra och vi gör hembesök vid behov Har bra och direkt möjlighet till LSS ssk och vi gör regelbundna gemensamma besök hos patienter på boendet Vi har rutiner Vi har en gammal överenskommelse som vi behöver uppdatera nu i vår
4 (5) Fungerade dåligt i början, nu börjar det bli bättre flöde. Läkarna tycker det fungerade bättre förut och hade mer direktkontakt med personalen på boendet. Samspelet tycks fungera bra Vi önskar listor på patienter som bor i boendena Dialogmöte med kommunerna Ca 15 deltagare från kommunerna var med på ett dialogmöte som HSF bjudit in till i samarbete med Storsthlm i januari. Syftet med möten var att få del av kommunernas erfarenheter av hur samverkan och kontakter med läkare fungerar samt få mer kunskap för att identifiera förbättringsområden. Generellt så framfördes att ca en tredjedel av vårdgivarna fungerar bra, en tredjedel mitt emellan och en tredjedel som dåliga. Stockholm stad har gjort en egen utvärdering av samarbetet med husläkarverksamheten och dessa synpunkter kommer att tas upp enskilt med respektive verksamhet. Exempel på negativa synpunkter som framfördes var: Möjlighet till hembesök av läkare (HLM säger att det inte ingår i uppdraget) Ojämlikhet i vården pga av tillgänglighet Avsaknad av direktnummer Överprövning av HLM ssk gentemot kommunal ssk Samordningen av vårdkontakter, psykiatrin och specialistläkare Samverkan med psykiatrin Informationsöverföring Problem med sammanhållen journal Attityder/bemötande från HLM Dålig respons från HLM till MAS Krångel med labben Jämställs ej med vanliga hemsjukvårdspatienter Kunskapen om patientgruppen dålig Problem med receptförnyelser Pasqal Sammanhållen läkemedelslista Problem när ordinationer ändras Olika egenvårdsbedömningar Byte av chefer Få kunskap om nya medicinska direktiv Avvikelser Svårast sjuka har fått det sämre Tagit hand om ett mörkertal i och med överföringen
5 (5) Vi diskuterade även hur det fungerar när det är bra. När samverkan fungerar bra finns det: Direkttelefonnummer till läkare eller mottagning Samverkansavtal Regelbundna möten Rondtider på HLM En ansvarig läkare på varje HLM Vad som behöver förbättras utifrån kommunernas syn kan summeras med följande punkter: Tillgänglighet, flera aspekter Prioritering av målgrupp Beaktas som hemsjukvårdspatienter Samverkansöverenskommelser Läkemedelslistor användning av Pasqal Informationsöverföring SIP Avvikelser Hembesök Årlig läkemedelsgenomgång Nästa steg Av resultaten från både enkäten och dialogmötet kan det konstateras att det finne en hel del förbättringsområden. HSF kommer att under våren delge alla HLM resultaten i form av detta. Vi kommer även att vid uppföljningsmöten lyfta fram och diskutera denna fråga. Vi har planer på att tillsammans med Storsthlm utarbeta en mall för samverkansrutin, vilket förhoppningsvis kan underlätta för berörda verksamheter hos huvudmännen. På sikt får vi givetvis även diskutera om det behövs en samverkansöverenskommelse på övergripande och lokal nivå, förtydliga uppdraget och eventuellt ersättning.