Kvalitetsbedömning av självständiga arbeten på grundnivå vid Naturvetenskapliga fakulteten

Kvalitetsbedömning av självständiga arbeten på grundnivå vid Naturvetenskapliga fakulteten Cecilia Kullberg Docent i etologi, Zoologiska institutionen Sammanfattning På uppdrag av Grundutbildningsberedningen vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet genomfördes våren 2011 en genomgång och kvalitetsbedömning av självständiga arbeten/examensarbeten på grundnivå. Uppdraget var 1) att sammanställa hur institutionerna använder sig av de bedömningsgrunder som fakulteten fastställt 2) att sammanställa hur fördelningen av betyg på självständiga arbeten/examensarbeten ser ut f.o.m 2007 vid institutionerna och 3) att genomföra en kvalitetsbedömning av självständiga arbeten/examensarbeten vid institutionerna i relation till högskoleförordningens examensmål. Genom att granska ett antal slumpvist valda självständiga arbeten från var och ett av 8 huvudämnen inom Naturvetenskapliga fakulteten (ej yrkesutbildningar) har jag fått en överskådlig bild över skillnader och likheter i hur de förhåller sig till examensmålen. Detta gäller både i fråga om hur examensmålen återspeglas i studenternas självständiga arbeten och hur mycket av examensmålen som finns med i kursplanerna. Examensmålen som avser studentens värderingsförmåga och förhållningssätt finns inte med i någon av de granskade kursplanerna, och finns inte heller återspeglade i de självständiga arbetena. Dessutom saknar en del kursplaner tydliga formuleringar om att studenten ska uppvisa förmåga att söka och granska vetenskaplig litteratur. Detta återspeglades delvis av att självständiga arbeten i dessa huvudämnen använde sig mer sparsamt av referenser. De examensmål som inte tas upp i kursplanen för självständigt arbete bör täckas in av andra delar av utbildningen. Diskussion runt tolkning av examensmålen, och hur dessa säkerställs inom och utanför självständiga arbeten är något som bör tas upp för diskussion både inom och mellan institutionerna. 1

Innehåll Tillämpning av bedömningsgrunder och betygsättning i olika huvudämnen 4 Fördelning av betyg inom varje huvudämne. 9 Kvalitetsbedömning av examensarbeten/självständiga arbeten i relation till högskoleförordningens examensmål..... 11 - Urval av material att granska. 11 - Metod vid granskning 12 - Resultat och diskussion av granskningen.. 13 Kursplaner i relation till examensmål 15 Referenser. 16 2

Bilagor: Biologi: Fysik: Naturgeografi och kvartärgeologi: Miljövetenskap: Kemi: Matematik: Matematisk statistik: Datalogi och beräkningsteknik: Nutrition: 1. Betygskriterier 2. Examination 3. Bedömningsgrunder 4. Betygsmall 5. Betygskriterier 6. Examinatorer 7. Riktlinjer 8. Examinationsprotokoll 9. Analytisk kemi; Bedömning av examensarbete 10. Biokemi och biofysik; betygsprotokoll 11. Biokemi och biofysik; Examination 12. Biokemi och biofysik; Viktning o betygsättning 13. Material och miljökemi; examination 14. Material och miljökemi; Betygsportokoll 15. Material och miljökemi; Riktlinjer 16. Neurokemi; Rev självständigt arbete VT11 17. Neurokemi; Betygsprotokoll teoretisk 18. Neurokemi; betygsprotokoll; teoretisk o praktisk 19. Bedömningsgrunder och betygskriterier 20. Betygskriterier 21. Viktning 22. Anvisningar exarbete 23. Beskrivningar 24. Bedömningskriterier 25. Examination 26. Instruktioner till studenter 27. Instruktioner till handledare 28. Betygsättning av opposition 29. Betygsättning av presentation 30. Rapport från handledare 3

Tillämpning av bedömningsgrunder och betygsättning i olika huvudämnen De flesta huvudämne använder sig av de bedömningsgrunder som fastställts av fakulteten (tabell 1) (biologi, matematik, matematisk statistik, de olika kemiämnena, näringslära och tillämpad miljövetenskap; tabell 2-4), medan några huvudämnen har gjort indelningar som är lite annorlunda, men ändå i stort sammanfaller med fakultetens indelningar (fysik, naturgeografi och kvartärgeologi, utbildningsvetenskaperna, datalogi och beräkningsteknik; tabell 5-8). Något som skiljer sig mellan huvudämnena är huruvida deltagande i fakultetens seminarieserie i vetenskaplighet betygsätts eller inte (deltagandet är obligatoriskt i alla självständiga arbeten), och om en opponering på en annan students arbete finns med som ett krav. Även viktning av de olika bedömningsgrunderna varierar (tabell 2-8). Tabell 1. Bedömningsgrunder fastställda av Naturvetenskapliga fakulteten 1. Förståelse av den förelagda uppgiften 2. Genomförande av experimenten/fältarbeten/den teoretiska uppgiften 3. Kunskap om den teoretiska bakgrunden 4. Tolkning och analys av resultat 5. Självständighet 6. Förmåga att hålla den fastställda tidsplanen för arbetet 7. Presentation muntlig redovisning 8. Presentation skriftlig redovisning 9. Övrigt För att beräkna ett slutbetyg enligt den 7-gradiga betygsskalan används lite olika metoder hos de olika huvudämnena, en del ämnen betygsätter varje bedömningsgrund enligt den 7-gradiga skalan medan andra ämnen använder sig av färre betygssteg vid denna bedömning (3, 4 eller 5 olika betygssteg; se tabell 2, 3, 4, 5, 8). Det kan noteras att vissa huvudämnen inte har med något ej godkänt betygssteg i bedömningen av varje bedömningsgrund (fysik; biofysik och biokemi; och neurokemi), varvid man kan undra hur självständiga arbeten som ej når upp till godkänt bedöms. I bilaga till denna rapport finns även instruktioner från de olika institutionerna vad gäller t.ex. betygsättning, handledning och examination; och de betygskriterier som finns fastställda för de olika huvudämnena. 4

Tabell 2. Bedömningsgrunder, viktning och bedömning i biologi, matematik och matematisk statistik. Biologi Matematik Matematisk statistik Bedömningsgrunder Viktn. Bedömn. Viktn. Bedömn. Viktn. Bedömn. 1. Förståelse av den förelagda uppgiften 1 0-4 1 A-F 2. Genomförande av experimenten/fältarbeten /den teoretiska uppgiften 2 A-F 2,5 A-F 3. Kunskap om den teoretiska bakgrunden 1 A-F 4. Tolkning och analys av resultat 1 A-F 5. Självständighet 1 A-F 1 0-4 1 A-F 6. Förmåga att hålla den fastställda tidsplanen för arbetet KRAV* 0,5 A-F 7. Presentation muntlig redovisning 1 A-F 1 0-4 1 A-F 8. Presentation skriftlig redovisning 1 0-4 2,0 A-F Deltagande i seminarieserie opponering på annan students arbete *För A krävs slutförande inom tidsplanen För B-D krävs slutförande inom 6 mån För godkänt slutbetyg krävs A-E på varje del Slutbetyg beräknas som viktat medelvärde som avrundas nedåt A=5, B=4, C=3, D=2, E=1 Instruktoner för bedömning finns A: 14-16 poäng B: 12-13p; 1p på varje C: 9-11p; 1p på varje D:6-8p; 1p på varje E: 4-5p; 1p på varje Fx: 2-3p eller mer än 4p men 0p på något F: 0-1 p 0 är otillräckligt Utförlig beskrivning av varje betyg finns Tabell 3. Bedömningsgrunder, viktning och bedömning i kemiämnena. Material och Miljökemi Biokemi och Biofysik Neurokemi Neurokemi end. teoretisk arb. Bedömningsgrunder Viktn. Bedömn. Viktn. Bedömn. Viktn. Bedömn. Viktn. Bedömn. 1. Förståelse av den förelagda uppgiften 1 A-F 1 1-5 1 1-5 1 1-5 2. Genomförande av experimenten/fältarbeten /den teoretiska uppgiften 5 A-F 5 1-5 5 1-5 5 1-5 3. Kunskap om den teoretiska bakgrunden 3 A-F 3 1-5 3 1-5 4. Tolkning och analys av resultat 3 A-F 3 1-5 3 1-5 5. Självständighet 5 A-F 5 1-5 5 1-5 5 1-5 6. Förmåga att hålla den fastställda tidsplanen för arbetet 1 A-F 1 1-5 1 1-5 7. Presentation muntlig redovisning 5 A-F 5 1-5 5 1-5 5 1-5 8. Presentation skriftlig redovisning 5 A-F 5 1-5 5 1-5 5 1-5 Deltagande i seminarieserie 1 A-F 1 1-5 opponering på annan students arbete A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Instruktioner för bedömning finns 125-140p A=5 100-124 p B=4 70-99p C=3 44-69p D=2 28-43p E=1 129-145p A=5 104-128p B=4 79-103p C=3 54-78p D=2 29-53p E=1 95-105 p A=5 74-94p B=4 53-73p C=3 32-52p D=2 21-31p E=1 Instruktioner för bedömning finns 5

Tabell 4. Bedömningsgrunder, viktning och bedömning i näringslära och tillämpad miljövetenskap. Nutrition Tillämpad miljövetenskap Bedömningsgrunder Viktning Bedömning Viktning Bedömning 1. Förståelse av den förelagda uppgiften 1 0-5 3 1-7 2. Genomförande av experimenten/fältarbeten /den teoretiska uppgiften 5 0-5 4 1-7 3. Kunskap om den teoretiska bakgrunden 3 0-5 3 1-7 4. Tolkning och analys av resultat 3 0-5 5 1-7 5. Självständighet 5 0-5 5 1-7 6. Förmåga att hålla den fastställda tidsplanen för arbetet 1 0-5 2 1-7 7. Presentation muntlig redovisning 5 0-5 3 1-7 8. Presentation skriftlig redovisning 5 0-5 5 1-7 Deltagande i seminarieserie opponering på annan students arbete 3 0-5 detaljerad text för varje bedömningsgrund och betyg finns 0 = ej godkänt A=7 = Utmärkt B=6=Mycket bra C=5=Bra D=4=Tillfredsställande E=3=Tillräckligt Fx=2=Otillräckligt F=1=Helt otillräckligt slutbetyg = summa(vikt x betyg) / summa vikter(=30). Slutbetyg beräknas som viktat medelvärde som avrundas nedåt tom 0,5 Instruktioner för bedömning finns 6

Tabell 5. Bedömningsgrunder, viktning och bedömning i fysik. Fysik Bedömningsgrunder Viktning Bedömning Förmåga att hålla den fastställda tidsplanen för arbetet KRAV* Den skriftliga rapporten -Förståelse 1 1-3p -Disposition 1 1-3p -Innehåll 1 1-3p -Slutsatser 1 1-3p -Språkhantering, trycksätt 1 1-3p -Figurer och tabeller 1 1-3p -Litteraturreferenser 1 1-3p Den muntliga redovisningen -Disposition 1 1-3p -Innehåll 1 1-3p -Framförande 1 1-3p -Förmåga att diskutera och besvara frågor 1 1-3p Hur arbetet har genomförts -Planering och uppföljning 1 1-3p -Experimentell/teoretisk skicklighet 1 1-3p -Dokumentation under arbetet 1 1-3p -Självständighet 1 1-3p -Förmåga att självständigt dra slutsatser 1 1-3p -Initiativförmåga 1 1-3p *För A-B krävs att redovisning skett senast 4 terminsmånader efter startdatum. 1=acceptabelt 2=bra 3=mycket bra. Summera varje delavsnitt. Poäng för slutbetyg: E 17-22 D 23-29 C 30-38 B 39-45 A 46-51 Tabell 6. Bedömningsgrunder, viktning och bedömning i naturgeografi och kvartärgeologi. 7

Tabell 7. Bedömningsgrunder, viktning och bedömning i utbildningsvetenskaperna och didaktik. Utb. vetenskap med inriktnmot praktisk kunskapstraditioner Matematik-och naturvet. Didaktik Bedömningsgrunder Viktning Bedömning Viktning Bedömning Problemställning och relevans? 1-7 1 1-7 Teoretiskt perspektiv? 1-7 1 1-7 Metodiskt tillvägagångsätt, med forskn etiska principer? 1-7 1 1-7 Diskutera för- nackdelar med metodik 1 1-7 Analys, tolkning och värdering? 1-7 1 1-7 -Studien som helhet? 1-7 - studiens resultat? 1-7 Skriftlig och kommunikativ klarhet? 1-7 Muntligt försvara egna arbetet? 1-7 1 1-7 Kritiskt granska annat arbete E/Fx/F G/U detaljerad text för varje bedömningsgrund och betyg finns Tabell 8. Bedömningsgrunder, viktning och bedömning i datalogi och beräkningsteknik. NADA; Datalogi och beräkningsteknik Bedömningsgrunder Viktning Bedömning 1. Rapportens innehåll 3 0-3 2. Processen 1,5 0-3 3a. Skriftlig presentation 1 0-3 3b. Muntlig presentation 1 0-3 Utförlig text för varje bedömningsgrund och betyg finns. För att godkännas krävs att alla oviktade bedömningar är minst 1 0= underkänt; 1= tillräckligt; 2= bra; 3= utmärkt A: 18-20,5p; B: 15-17p; C:12-14p; D: 9-11p; E: 6-8p 8

Fördelning av betyg inom varje huvudämne En utsökning från LADOK av alla examensarbeten/självständiga arbeten om 15hp på grundläggande nivå, som godkänts f.o.m 2007 tom sista februari 2011 vid naturvetenskapliga fakulteten gjordes. Totalt fanns 458 självständiga arbeten fördelade mellan huvudämnena enligt tabell 9. Tabell 9. Fördelning av självständiga arbeten på grundläggande nivå 2007-2011 vid naturvetenskapliga fakulteten. Antal Huvudämne arbeten Biologi 44 Fysik 15 Geovetenskap och naturgeografi 53 Kemi 23 Matematik 9 Matematisk statistik 26 Miljövetenskap 3 Nutrition 10 Pedagogik 14 Utbildningsvetenskap praktisk-estetiska ämnen 63 Utbildningsvetenskap teoretiska ämnen 36 Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt 162 Summa 458 De flesta självständiga arbeten har betygsatts enligt den 7-gradiga betygsskalan medan endel självständiga arbeten från utbildningsvetenskaperna har betygsatts med Godkänt/Väl Godkänt. Fördelningen av betyg illustreras i figur 1. 9

Figur 1. Betygsfördelning av godkända examensarbeten/självständiga arbeten för varje huvudämne (notera de olika skalorna på y-axlarna). 10

Kvalitetsbedömning av examensarbeten/självständiga arbeten i relation till högskoleförordningens examensmål Urval av material att granska Ett antal examensarbeten/självständiga arbeten på grundnivå granskades för att bedöma kvalitén på dessa i relation till högskoleförordningens examensmål (tabell 10). Yrkesutbildningarna, dvs medicinsk strålningsfysik och de utbildningsvetenskapliga ämnena togs bort efter diskussion in Grundutbildningsberedningen då dessa ansågs så annorlunda i sitt upplägg än övriga huvudämnen. Dessutom har inget 15hp arbete genomförts i datalogi eller beräkningsteknik under tiden 2007-våren 2011, varför även dessa huvudämnen föll bort. Detta gjorde att sammanlagt 8 huvudämne granskades. Från varje huvudämne slumpades 4 självständiga arbeten att granskas ingående (om det fanns så många). För att få en bild hur självständiga arbeten med låga betyg (D och E) ser ut så granskades dessutom 2 självständiga arbeten ur den kategorin om det fanns, och om de inte kommit med bland de slumpade självständiga arbetena. Totalt granskades 35 självständiga arbeten (ett föll bort då det inte gick att få tag på). Tabell 10. Mål enligt examensordningen, kandidatnivå (förkortat från högskoleförordningen). Studenten skall visa kunskap och förståelse: 1. Om vetenskaplig grund 2. Om vetenskapliga metoder 3. Fördjupning i någon del Studenten skall visa färdighet och förmåga: 4. Söka, samla, värdera, kritiskt tolka relevant information i en problemställning. 5. Kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. 6. Självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. 7. Muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. 8. Visa färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Studenten skall visa värderingsförmåga och förhållningssätt: 9. Förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. 10. Visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. 11. Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 11

Metod vid granskning Vid utarbetandet av en metod att bedöma studenternas självständiga arbeten i relation till högskoleförordningens examensmål (tabell 10) har jag använt mig av tidigare sammanställningar som gjorts vid Lunds universitet (Nilsson 2009) och vid Linköping och Umeås universitet (Andersson et al. 2010). I dessa rapporter har utvärderarna haft specifik ämneskunskap inom huvudämnet. Vid Lunds utvärdering har man tagit hjälp av externa bedömare där åtminstone en person varit från ett annat land, medan man i samarbetet mellan Linköping och Umeå universitet har använt sig av sakkunniga från det andra universitetet. Utvärderarna har fått använda sig av en mall som tar upp vilka aspekter de ska fokusera på under bedömningen för att reflektera över studentens prestation i relation till examensmålen. Jag har i min bedömning använt mig av de flesta av de aspekter som fanns med i båda rapporterna. Upplägget i LUX (Linköping och Umeå universitets samarbete) har i stor utsträckning baserats på upplägget vid Lunds universitet. I tabell 11 redovisas de aspekter som jag använt mig av. Dessa aspekter täcker in alla mål från examensordningen utom mål 8: Visa färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser ; detta mål är svår att bedöma utan information från handledaren om hur självständigt studenten arbetat. Dessutom är vissa delar av de andra examensmålen inte möjliga att bedöma Tabell 11. Aspekter som använts vid granskning av självständiga arbeten. Siffrorna inom parentes hänvisar till de examensmål i tabell 10 som de innefattar. Studenterna arbetar med tydligt formulerade, avgränsade och realistiska problemställningar (1,3,6) Relevant ämnesval (3) Studenterna förmår att identifiera viktiga tidigare arbeten inom det valda problemområdet och anknyter det egna arbetet till befintlig teori och begreppsbildning. (1,2,3,4,5) Källorna relateras till och värderas utifrån den egna problemställningen samt till egna slutsatser/resultat. (1,3,4,5) Studenterna uppvisar medvetenhet om kunskapsområdets utveckling. (1,3,4) Studenterna visar en för utbildningsnivån teoretisk medvetenhet och använder sig av beprövade/vetenskapligt relevanta metoder. (1,2) Studenterna beskriver systematiskt hur man kommer fram till slutsatser/resultat och förmår integrera kunskap förvärvade under studietiden. (5,7) Framställningen av metod och förutsättningar är sådan att slutsatserna/resultaten kan kontrolleras. (2,7) Studenterna drar adekvata slutsatser och/eller producerar relevanta resultat och granskar kritiskt deras relevans och begränsningar. (4,5,6,7) Studenterna visar en teoretisk förståelse av sina slutsatser/ resultat (2,7) Studenterna förmår att i text kommunicera sitt examensarbete. (2,7) Studenterna visar förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. (9) Studenterna visar insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. (10) Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. (11) 12

från det självständiga arbetet; hur självständigt studenten har genomfört arbetet och huruvida det har genomförts inom givna tidsramar. Förmågan att muntligt redogöra och diskutera sitt arbete kan förstås inte heller granskas. Vid granskningen noterade jag inte vilket betyg det självständiga arbetet erhållit av examinatorn, utan noterade inte detta förrän efteråt, för att inte påverkas vid min bedömning. Under granskningen av varje självständigt arbete har jag noterat uppfyllelse av varje mål (tabell 10) enligt: 0 - otillräckligt underlag för bedömning 1 - Brister finns 2 - God kvalité Detta har sedan sammanfattats för att ge en sammanvägd helhetsbild för varje huvudämne enligt: A - God kvalité i samtliga mål B - I huvudsak god kvalité, men med vissa påpekanden C - Brister konstaterade i något eller några mål D - Brister har konstaterats i flertalet mål Resultat och diskussion av granskningen (se sammanställning i tabell 12) De flesta självständiga arbeten som granskats är upplagda som empiriska vetenskapliga undersökningar med en eller flera frågeställningar som studerats med vetenskapliga metoder och resultatet har diskuterats i relation till publicerad vetenskaplig litteratur. Dessa arbeten tillämpar en struktur med rubrikerna: Sammanfattning; Introduktion; Metodik; Resultat; Diskussion och slutligen Referenser, men en viss variation förekommer där t.ex. alla kemiarbeten konsekvent sammanför resultat och diskussion under en rubrik. En del av de självständiga arbetena saknar empiri, och är istället upplagda som litteraturstudier. Så länge en tydlig frågeställning finns där studenten formulerar sina egna analyser och tydigt ställer dessa mot redan publicerade fakta och påståenden i diskussionen, kan examensmålen uppfyllas i dessa självständiga arbeten. Matematikarbetena och i viss utsträckning fysikarbetena faller i en delvis annan kategori av upplägg som mer liknar litteraturstudier men där studenten härleder, och redogör för matematiska formler på ett sätt som gör bedömning av dessa självständiga arbeten mycket svåra för en granskare med icke specifik ämneskompetens. I dessa ämnen är det dessutom relativt sparsamt med referenser (matematik) eller sparsamt med referenser som relateras till de egna slutsatserna (fysik), vilket gör det svårt för mig som icke ämneskunnig att bedöma vad studenterna själva kommit fram till och vad de tagit från redan publicerad litteratur. Vid granskning av kunskap och förståelse framkommer inga generella brister, med reservation för att jag har för liten specifik ämneskunskap för att bedöma detta i framförallt kemi, matematik och fysik (tabell 12). Det är framförallt under granskning av färdighet och förmåga som jag finner brister i en del huvudämnen, och det har i stor utsträckning att göra med förmåga att hänvisa till redan publicerade studier i det specifika ämnesområdet, och i synnerhet studentens förmåga att relatera sina egna resultat till dessa i diskussionen, detta gällde alla huvudämnen utom biologi och nutrition. När det handlar om förmåga och kunskap 13

att söka litteratur kan man även konstatera att det förekommer referenser till Wikipedia (matematisk statistik, och fysik), vilket inte kan anses vara en tillförlitlig källa att använda i ett självständigt arbete ens på grundnivå. Tabell 12. Sammanställning av bedömning för respektive måluppfyllelse för de granskade huvudämnena (0: otillräckligt underlag; 1: brister finns (då brister finns står det en beskrivning av dessa istället för siffran 1); 2: God kvalité. Bokstäverna under respektive huvudämne högst upp motsvarar det antal och betyg som de granskade självständiga arbetena har. När det gäller granskning av värderingsförmåga och förhållandesätt så framkommer dessa förmågor väldigt sparsamt i de självständiga arbetena, det finns några reflektioner i t.ex. tillämpad miljövetenskap, men på det stora hela tycker jag inte att jag har tillräckligt underlag för att bedöma dessa förmågor i något av huvudämnena. Vid en sammanvägd bild av varje huvudämne fann jag att ämnena biologi och nutrition låg ett snäpp högre i uppfyllelse av högskoleverkets examensmål än de övriga, framförallt p.g.a. att studenterna i dessa huvudämnen visade en bättre förmåga att diskutera sina slutsatser och resultat i relation till andra vetenskapliga artiklar (tabell 12). Anledningen att jag gett det sammanvägda betyget B till dessa två huvudämnen är framförallt att jag inte tycker mig kunna bedöma värderingsförmåga och förhållningssätt tillfredställande, men egentligen skulle man likaväl 14

kunna gradera upp alla betyg ett steg om man bara utgå från det måluppfyllelser som jag kan bedöma. Eftersom det självständiga arbetet bara är en dela av utbildningen kan man tänka sig att de brister jag hittat i relation till examensmålen i de självständiga arbetena, i själva verket täcks upp av andra delar i utbildningarna. Kursplaner i relation till examensmål För att undersöka hur väl kursplanerna för självständigt arbete återspeglar högskoleförordningens examensmål gick jag igenom formuleringen under rubriken förväntade studieresultat i kursplanerna för alla kurser i självständigt arbete och examensarbete om 15hp. Totalt studerades 33 kursplaner inom de 8 granskade huvudämnena. Dessa texter varierar en del, från mer kortfattade formuleringar (exempel 1) till mer utförliga beskrivningar (exempel 2) av vad som förväntas av studenten. Exempel 1 Förväntade studieresultat inom självständigt arbete i matematik Exempel 2 Förväntade studieresultat inom självständigt arbete i nutrition Inte i någon av kursplanerna tas examensmålen under värderingsförmåga och förhållningsätt upp (punkt 9, 10 och 11 i tabell 10). Då det självständiga arbetet bara är en dela av utbildningen kan man tänka sig att dessa examensmål täcks i andra delar av utbildningen. Dessutom saknar en del kursplaner formuleringar om studentens förmåga att söka och granska vetenskaplig litteratur. I följande kursplaner uppfattar jag otydlig information om att studenterna bör kunna söka och granska vetenskaplig litteratur: Självständigt arbete i Biologi (ej examensarbete) 15

Naturgeografi, Biogeovetenskap, Hydrologi och hydrogeologi, Kvartärgeologi, Geografi Alla kursplanerna i Kemi utom: Neurokemi med molekylär Neurobiologi, Analytisk kemi och Miljökemi. Matematik och Matematisk statistik. Dessa huvudämnen stämmer delvis in på de huvudämnen där jag noterade att studenterna använde sig av relativt få referenser, och detta är alltså i dessa fall överensstämmande med kursplanen. Här bör man poängtera att en kursplan som inte tar upp alla examensmål, inte behöver vara sämre än en mer utförlig, då de examensmål som inte tas upp i kursplanen för självständigt arbete mycket väl kan täckas upp av andra kursplaner inom utbildningen. Inom LUX projektet (samarbetet mellan Linköping och Umeå universitet; Andersson et al. 2010) sammanställdes ett antal frågor av programansvariga för att få en bild av vilka förutsättningar studenterna har inför examensarbetena (tabell 13). Denna typ av frågor, och även diskussion runt tolkning av examensmålen, och hur dessa säkerställs är något som bör tas upp för diskussion både inom och mellan institutionerna. Tabell 13. Mall för redovisning för förutsättningar för studenterna inför examensarbetet (från LUX projektet; Andersson et al. 2010). 1. Hur förbereds studenterna att formulera tydliga, realistiska samt ämnes och/eller yrkesrelevanta frågeställningar? 2. Hur förbereds studenterna att identifiera relevant tidigare forskning och/eller utvecklingsarbete? 3. Hur utvecklas studenternas förmåga att metodiskt och självständigt lösa problem? 4. Hur förbereds studenterna att kommunicera skriftligt inklusive att citera och referera? 5. Hur förbereds studenterna att muntligen försvara en ståndpunkt? 6. Hur förbereds studenterna att granska, värdera och sammanfatta tidigare forskning samt egna och andras resultat/ståndpunkter? 7. Vilka andra examens-/programspecifika moment av relevans förbereds studenterna inför? 8. Vilka krav på handledningskompetens och handledningstid ställs inom utbildningen för examensarbeten? Vad är motsvarande krav/tid för examinator? Referenser Andersson, K-A., Bokerud, A., Eriksson, N., Fällström, A., Hult, A., Klöfver, H., Nilsson, U., Uvell, S., Åhlström Riklund, K., Öhman, L. och Östholm, T. 2010. LUX Examination Review. Handledning för korsvis utvärdering av examensarbeten. http://www.liu-umu.se/. Nilsson, K-A. 2009. Direkt kvalitetssäkring. Bedömning av utbildningens resultat och relevans. Utvärderingsenheten vid Lunds universitet. Rapport nr 2009: 255. http://www.evaluat.lu.se/. 16