Naturvärdesinventering av delar av Bruksvallarnas by, Härjedalens kommun

Naturvärdesinventering av delar av Bruksvallarnas by, Härjedalens kommun Utredning inför detaljplan Konsultrapport, augusti 2017 Författare: Jan Henriksson Amalina Natur & Miljökonsult Tallebo gård, Åldersbäck 593 93 Västervik www.amalina.se info@amalina.se 070-660 32 43

, Foton: Jan Henriksson Utredande konsult: Jan Henriksson, Västervik Tallebo gård, Åldersbäck 593 93 Västervik 070 660 32 43 www.amalina.se info@amalina.se På uppdrag av Härjedalens kommun Medborgarhuset 842 80 Sveg Omslagsfoto: En betydande del av utredningsområdet består av fjällbjörkskog med ett buskskikt rikt på en. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning 5 2 Läge 5 3 Metodik 6 3.1 Internetsökning 7 3.2 Genomläsning av underlagsmaterial 7 3.3 Litteratursökning 7 3.4 Fjärranalys 7 3.5 Fältinventering 7 3.6 Naturvärdesbedömning 7 3.7 Rapportsammanställning 8 4 Undersökningsförhållanden 9 5 Landskap och vegetation 9 6 Fauna 9 7 Naturvärdesobjekt 9 8 Referenser 15 Noterade fågelarter och Noterade däggdjur Bilaga 1 3

Sammanfattning Härjedalens kommun har för avsikt att detaljplanelägga ett område i Bruksvallarna för att bland annat skapa nya tomter. I tillståndsprocessen behövs underlag av olika typer, bland annat en naturvärdesinventering. Det område som nu är tänkt att detaljplaneläggas ligger i den västra delen av byn. Fältbesök till området gjordes den 2:a-4:e juni 2017. Rapporten är en sammanställning av erfarenheterna från fältbesöket samt annan kunskapsinsamling. Den innehåller en kort beskrivning av området och en bedömning av dess naturvärden. Allt arbete är utfört av Jan Henriksson. Metodiken följer den SIS-standard för naturvärdesinventering (NVI) som finns. En NVI kan ha olika detaljeringsgrader, i det här fallet: fält medel. I den nu aktuella studien genomfördes ett förarbete innan fältinventering genom; 1. Sökningar på Internet, 2. Genomläsning av underlagsmaterial, 3. Litteratursökning och 4. Fjärranalys. Resultatet visar att fem delområden, vilka täcker en betydande del av utredningsområdet har specifika naturvärden. Fyra av områdena klassas i klass 2, den nästa högsta klassen och ett område i klass 3, en lägre klass. Anledningen till att dessa områden blir så kallade naturvärdesobjekt beror delvis på att de bedöms uppfylla kriterier för olika Natura 2000- naturtyper, främst 9040 Nordisk fjällbjörkskog. Dessutom noterades spridda förekomster av olika naturvårdsarter. Bland rödlistade arter märks enstaka förekomster av garnlav och tallticka. 4

1 Inledning Härjedalens kommun har för avsikt att detaljplanelägga ett mindre område i Bruksvallarna, och på så vis bl a skapa nya tomter. I den process som pågår behövs en naturvärdesinventering innan planen kan färdigställas och beslut kan tas. Fältbesök till området gjordes den 2:a-4:e juni 2017. Rapporten är en sammanställning av erfarenheterna från fältbesöket samt annan kunskapsinsamling. Den innehåller en kort beskrivning av området och en bedömning av dess naturvärden. Allt arbete är utfört av Jan Henriksson. 2 Läge Bruksvallarna är en by i Härjedalens kommun. Det område som nu är tänkt att detaljplaneläggas ligger i den västra delen av byn, se karta 1 nedan. Mer i detalj framgår utredningsområdet av karta 2 nedan Karta 1. Det område som är tänkt att detaljplaneläggas ligger i den västra delen av Bruksvallarna. 5

Karta 2. Utredningsområdet för denna studie framgår av kartan. Det är inom detta område som den nya detaljplanen planeras. 3 Metodik För att kunna beskriva och naturvärdesbedöma områdets natur genomfördes dels en informationssökning och dels en fältinventering. Metodiken följer den SIS-standard för naturvärdesinventering som finns (Anon. 2014a med bilaga 2014b). I standardens kapitel 4.4 framgår att en naturvärdesinventering kan ha olika detaljeringsgrader. Den nu aktuella studien är att betrakta som fält medel. I standarden framgår följande om metodiken för naturvärdesinventering. Den skall inledas med förarbete som består i att tidigare dokumenterad information om naturen i inventeringsområdet studeras. Detta skall göras tillsammans med studier av kartor, flygbilder och andra relevanta underlag. I den nu aktuella studien genomfördes följande förarbete inför fältinventering: Sökningar på Internet Genomläsning av underlagsmaterial Litteratursökning Fjärranalys 6

Syftet med dessa fyra steg är att identifiera potentiella naturvärdesobjekt, objekt som skall besökas i den efterföljande fältinventeringen. I det här fallet är dock området så pass litet att hela området skall besökas i fält. 3.1 Internetsökning Uppgifter om områdets natur eftersöktes på Internet. Först genomfördes en sökning på Artportalen om artfynd. Skogsstyrelsens hemsida Skogens Pärlor besöktes för att få uppgifter om eventuella nyckelbiotoper och naturvärdeslokaler. 3.2 Genomläsning av underlagsmaterial etc Underlagsmaterial i form av en karta som visar den planerade detaljplanens avgränsning studerades. 3.3 Litteratursökning En översiktlig litteratursökning har genomförts. Ingen relevant dokumentation som berör områdets natur har påträffats. 3.4 Fjärranalys Både ortofoton (Lantmäteriet 2017) och satellitbilder (Skogsstyrelsen 2017) över området har studerades. Området är dock så pass litet att detta steg inte är av någon direkt betydelse. 3.5 Fältinventering Fältinventeringen genomfördes den 2:a-4:e juni 2017 och följer metodiken i SIS-standarden för NVI (Anon. 2014a). Då utredningsområdet är litet besöktes det i sin helhet. Studien är inte en artinventering men uppsikt hölls efter arter, huvudsakligen växtarter, som på olika sätt har uppmärksammats av naturvårdsskäl. arter som finns med i EU:s så kallade habitatdirektivs listor (Rådets direktiv 92/43/EEG) (t ex Cederberg & Löfroth 2000), arter upptagna på Naturvårdsverkets lista över rödlistade arter (Westling 2015), signalarter som nyttjas vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (Nitare 2000) och fridlysta arter. Läget för eventuella arter bestäms med hjälp av GPS. Som hjälpmedel vid fältinventeringen nyttjades kikare Swarowski (8x32), lupp (Leichen candelaris 10x) och GPS (Garmin GPSmap 62s). Fotodokumentation gjordes med digitalkamera (Canon G15). 3.6 Naturvärdesbedömning Eventuella delar som bedöms ha höga naturvärden har därefter naturvärdesbedömts. Bedömningen följer den svenska standarden för naturvärdesinventering och naturvärdesbedömning (Anon 2014.). En fyrgradig skala används för indelningen av naturvårdsintressanta områden där den fjärde klassen är ett tillägg, se figur 1 nedan. 7

Naturvärdesklass Förtydligande Ungefärlig klass i nationella inventeringar Högsta naturvärde naturvärdesklass 1 Högt naturvärde naturvärdesklass 2 Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Varje enskilt område bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Varje enskilt område behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald regionalt, nationellt eller globalt, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen bibehålls eller blir större, samt att den ekologiska kvalitén bibehålls eller förbättras. Varje enskilt område behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald regionalt, nationellt eller globalt, men det bedöms vara av betydelse att den totala arealen bibehålls eller blir större, samt att den ekologiska kvalitén bibehålls eller förbättras. - Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens aktiva objekt, ängs- och hagmarksinventeringen klass 1-3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringen klass 1 och 2, rikkärrsinventeringen klass 1-3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natur 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller naturvärdesklass 1. Ängs- och betesmarksinventeringen klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärden, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringen klass 3, våtmarksinventeringen klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringarna. Motsvarar ungefär generellt biotopskydd som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Figur 1. Fyra naturvärdesklasser använd i den svenska standarden för naturvärdesinventering där klass 4 är ett tillägg som inte nyttjats i denna studie. Klass 4 är enligt standarden ett tillägg vid NVI och ingår inte i denna inventering 3.7 Rapportsammanställning Resultatet från förefående steg presenteras i föreliggande rapport. 8

4 Undersökningsförhållanden Fältbesök i området genomfördes den 2:a till 4:e juni 2017. Vädret var mycket lämpligt för en fältinventering, snön var borta, temperaturen höll sig mellan 10 och 15 grader, och vinden var svag till måttlig. 5 Landskap och vegetation Utredningsområdet ligger omedelbart väster Ljusnan i den norra delen av Bruksvallarnas samhälle. Väster om utredningsområdet finns ängsmark, medan området består av skogsmark. Höjden över havet, drygt 650 meter, i det fjällnära läget innebär att det både förekommer fjällbjörkskog och barrblandskog i objektet. Det omgivande landskapet är relativt typiskt för denna del av Sverige med både fjällskog och olika typer av fjällmiljöer liksom större och mindre sjöar, våtmarker, bäckar och åar. 6 Fauna Vid fältbesöket noterades ett tiotal fågelarter och ett par däggdjur, alla sannolikt tämligen vanliga i den aktuella trakten. Bland de mer intressanta arterna märks spilling efter tjäder och gamla hackmärken efter tretåig hackspett. Samtliga noterade arter är rapporterade till www.artportalen.se. En lista med arterna finns i bilaga 1 nedan. 7 Naturvärdesobjekt Fältinventeringen visar att en större del av utredningsområdet har specifika naturvärden, se karta 3, nedan. Totalt identifierades fem naturvärdesobjekt, fyra i klass 2 och ett i klass 3. Karta 3. I området identifierades fem naturvärdesobjekt, fyra i klass 2 och en i klass 3. 9

1. Ljusnan med tillhörande strand Foto 1. Ljusnan har ett forsande förlopp i den östra kanten av utredningsområdet. Naturvärdesklass: 2 Naturtyp/naturtyper: Vattendrag Beskrivning: I öster avgränsas inventeringsområdet av Ljusnan, vilket utgör ett eget NVO tillsammans med angränsande strand. Vattendraget rinner här fritt från regleringar och vid fältbesöket var vattenståndet relativt högt. Älven rinner delvis på blottade skifferhällar. Längs stränderna växer örtrik vegetation och det finns partier med källpåverkad mark liksom flytjord. Natura 2000-naturtyp: 3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation Naturvårdsarter: Öring, Gullbräcka, Nordisk stormhatt, Naturvärdesbedömning: I området förekommer sannolikt ett flertal naturvårdsarter, fler än som noterades vid fältbesöket. Därav bedöms artvärdet som påtagligt. Då området består av en Natura 2000-naturtyper är biotopvärdet påtagligt utifrån sällsynthet och hot. Ett påtagligt artvärde och ett påtagligt biotopvärde ger naturvärdesklass 2. 10

2. Örtrik lövskog vid Ljusnan Foto 2. Längs stranden av Ljusnan växer örtrik lövskog, delvis dominerad av gråal. Naturvärdesklass: 2 Naturtyp/naturtyper: Skog Beskrivning: Området består av den skogsmark som gränsar till Ljusnan och har ett ytligt grund-/markvatten. Vegetationen består till största delen av örtrik fjällbjörkskog men närmast stranden dominerar gråal. Vissa år torde delar av området svämmas över i samband med isproppar i Ljusnan eller vid kraftig snösmältning om våren. Området saknar sentida spår efter skogsbruk och ger ett mycket opåverkat intryck. Träden har sannolikt en betydande ålder och inslaget av död ved är bitvis stor. Ett fältbesök senare på säsongen skulle sannolikt varit betydligt mer givande för att kunna beskriva den örtrika floran. Natura 2000-naturtyp: 9040 Nordisk fjällbjörkskog Naturvårdsarter: Tibast, Ormbär, Nordisk stormhatt Naturvärdesbedömning: I området förekommer åtminstone några naturvårdsarter, men artlistan skulle sannolikt ha blivit längre vid ett senare besök på säsongen. Detta innebär att artvärdet bedöms som påtagligt. Då området består av en Natura 2000-naturtyp blir biotopvärdet påtagligt utifrån sällsynthet och hot. Ett påtagligt artvärde och påtagligt biotopvärde ger naturvärdesklass 2. 11

3. Fjällbjörkskog på sluttningar Foto 3. I området finns sluttningar med relativt gles äldre fjällbjörkskog. Naturvärdesklass: 2 Naturtyp/naturtyper: Skog Beskrivning: Detta NVO består av två delar som avskiljs av en grusväg. Området är mycket omväxlande på grund av relativt stora höjdskillnader. På de högst belägna partierna består vegetationen av urskogsartad hedbjörkskog medan det blir örtrikare ju längre på sluttningarna man kommer. Fjällbjörkarna är generellt gamla med gott om högstubbar och andra typer av död ved. I vissa partier växer gott om skavfräken. I buskskiktet finns gott om enbuskar. Natura 2000-naturtyp: 9040 Nordisk fjällbjörkskog Naturvårdsarter: Bårdlav, Stuplav, Tibast, Revlummer Naturvärdesbedömning: I området förekommer flera naturvårdsarter vilket innebär ett påtagligt artvärde. Biotopvärdet blir också påtagligt då området består av en Natura 2000- naturtyp. Ett påtagligt art- och biotopvärde ger naturvärdesklass 2. 12

4. Barrskogen i söder Foto 4. I söder växer barrblandskog, fotot ger tyvärr inte en rättvis bild av områdets naturskogskvaliteter. Naturvärdesklass: 2 Naturtyp/naturtyper: Skog Beskrivning: Detta naturvärdesobjekt består av en flerskiktad olikåldrig barrblandskog som är relativt gles. Trädskiktet består främst av gran, tall och björk med enstaka andra lövträd som asp och sälg. Skogen har sannolikt betats tidigare, men detta torde vara för mycket länge sedan. Skogen har naturskogskaraktär med både gamla träd och död ved. Hänglavar finns men är inte riklig. Möjligen är trädkontinuiteten bruten, få naturskogsarter indikerar detta. Oavsett det bedöms skogen uppfylla kriteriet för Natura 2000 naturtypen Västlig taiga. Natura 2000-naturtyp: 9010 Västlig taiga Naturvårdsarter: Knottrig blåslav (NT), Tallticka (NT), Tretåig hackspett (NT, gamla hackmärken), revlummer Naturvärdesbedömning: Bland naturvårdsarter noterades enstaka förekomster av ett par rödlistade arter. Huruvida man bör bedöma att de har livskraftiga förekomster är oklart. Förutsättningarna för att det i området bör finnas några naturvårdsarter till bedöms som goda. Detta innebär att artvärdet blir visst till påtagligt. En olikåldrig barrskog med en del död ved liksom en del äldre träd som inte är påverkad av modernt skogsbruk medför att området bedöms ha ett påtagligt biotopvärde utifrån biotopkvalitet. Då området består av en hotad Natura 2000-naturtyp blir biotopvärdet högt utifrån sällsynthet och hot. Ett visst till påtagligt artvärde och högt biotopvärde ger naturvärdesklass 2. 13

5. Hedfjällbjörkskog Foto 5. En stor del av området domineras av fjällbjörkskog av hedtyp. Naturvärdesklass: 3 Naturtyp/naturtyper: Skog Beskrivning: Detta naturvärdesobjekt består av två delar som skiljs åt genom en grusväg/körväg. De består av en hedartad fjällbjörkskog med gott om enbuskar i buskskiktet. Utöver fjällbjörk finns enstaka tallar. I fältskiktet är revlummer mycket vanlig och täcker bitvis stora delar av marken. Närmast vägen i delområde 5 a är skogen mer ensartad, sannolikt p g av vedtäkt. Längre åt öster blir den mer opåverkad, närmast urskogsartad med gott om högstubbar, gamla lågor och träd. Natura 2000-naturtyp: 9040 Nordisk fjällbjörkskog Naturvårdsarter: Gytterlav, Revlummer Naturvärdesbedömning: I området förekommer ett par naturvårdsarter vilket innebär ett visst artvärde. Biotopvärdet blir påtagligt då området består av en Natura 2000-naturtyp. Ett visst artvärde och påtagligt biotopvärde ger naturvärdesklass 3. 14

8 Referenser Här nedan är en sammanställning av underlagsmaterial som använts i arbetet med rapporten. Anon. 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2, Utgåva 1. April 2009. Naturvårdsverket. Stockholm. 130 sid. Anon. 2014a. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS 199000:2014. Anon. 2014b. Teknisk rapport SIS- TR 199001:2014, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI Komplement till SS199000. Artportalen 2017. Sökningar på https://artportalen.se/ dvs Artportalen bland annat 2017-05- 15. Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 160 sid. Danielsson, B. 1994. Härjedalens kärlväxtflora. SBT-Förlaget, Lund. 368 sid. Gärdenfors, U. 2000. Hur rödlistas arter? Manual och riktlinjer. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 83 sid. Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Redlist of Swedish Species. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Jaederfeldt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening och Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm. 325 sid. Lantmäteriet 2017. https://kso.etjanster.lantmateriet.se/ citerad bland annat 2017-06-06. Larsson, A. (red.) 2005. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan. Skogsstyrelsen, Jönköping. 106 sid. Moberg, R. & Hultengren, S. 2016. Lavar en fältguide. Naturcentrum, Stenungsund. Mossberg, B., & Stenberg. 2003. Den nya Nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Naturvårdsveket. 2012. Fjällbjörkskog. Nordisk fjällbjörkskog. Nordic subalpine/subarctic forests with Betula pubescens ssp. czerepanovii. EU-kod: 9040. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: maj 2012. http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/natura- 2000/naturtyper/skog/vl-9040-fjallbjorkskog-maj-12.pdf Naturvårdsverket 2017. Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad Natur: http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ citerad 2017-06-09 Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping. 384 sid. Skogsstyrelsen 2017. Skogens Pärlor: https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ citerad bland annat 2017-05-15 Westling, A. (ed.) 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 209 sid. 15

Bilaga 1 Noterade fågelarter Art Tjäder Småspov Morkulla Drillsnäppa Fiskmås Tretåig hackspett Björktrast Rödvingetrast Svartvit flugsnappare Grå flugsnappare Rödstjärt Lövsångare Talgoxe Blåmes Gråsiska Bofink Bergfink Grönfink Sävsparv Kommentar Gammal spillning Hörd på avstånd Noterad vid Ljusnan, häckfågel Gamla hackmärken Häckfågel Häckfågel Häckfågel Häckfågel Häckfågel Noterade däggdjursarter Ekorre Rådjur Räv (gryt) 16