Ansökan till VINNOVA Diarienummer 2014-00769 Avsänd av sökande 2014-01-30 13:10 Utlysning Utmaningsdriven innovation - Steg 2 Samverka nsprojekt (2014)
OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan. 2013-00757 10 / 20 tecken Projekttitel * Projekttitel på engelska * Restvärme för biologisk produktion i hållbara stä der Start av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 46 / 100 tecken Surplus energy for biological supply of sustainabl e cities 51 / 100 tecken Slut av projekt för vilket bidrag sökes * (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2014-05-01 2016-08-19 Svensk projektsammanfattning * Målsättningen för detta projekt är att kunna tillvarata bl.a. överskottsvärme och biologiskt avfall i en kretsloppsanpassad matproduktion i växthus eller i fiskodlingar eller genom en kombination av de bå da. Det finns en stor potential för kraftig ökning av livsmedelsproduktionen inom ovanstående områden. Den outnyttjade överskottsenergin i såväl Sverige som internationellt är enorm och skulle därför ge en betydande livsmedelsproduktion om den kan utnyttjas. Anledningen till att denna potential fortfa rande i stort sett är outnyttjad är att temperaturen på restvärmen ofta är låg samt att restvärmen ofta inte finns tillgänglig under hela året. Energikostnaden är en betydande del av dagens produktionskostnad i både växthus och fiskodlingar varför utnyttjande av billig spillvärme kan vara tillräckligt för att möjliggöra en storskalig satsning på odling av grönsaker och fisk. En avgörande faktor är att energisystemen i odlingsanläggningarna kan byggas så att de är anpassade till lokala förutsättningar. För att nå ett kostnadseffektivt energisyste m är det viktigt att: Basera anläggningarnas energisystem på ett lågtemperatursystem. Kunna erbjuda en kostnadseffektiv energilagring när så behövs, för att antingen jämna ut energi- oc h effektbehovet över dygnet eller att spara överskottsvärme från sommaren till vintern. Utforma slutna odlingssystem för att uppnå hållbar helhetslösning med minsta möjliga påverkan på miljön. För att kunna nå storskalig användning av överskottsvärme finns ett flertal utvecklingsinsatser som behöver genomföras, demonstreras och testas i pilotanläggningar. I denna ansökan finns förslag på olika delprojekt och system för att kunna uppnå en utveckling av ny industriell livsmedelsinfrastrukt ur. 1499 / 1500 tecken Engelsk projektsammanfattning *
The goal of this project is to use excess heat and biological waste in a cycle adapted food production i n greenhouses or in fish farms or by a combination of both. There is a great potential for the sharp increase in food production in the above areas. The unused excess energy in Sweden as well as internationally is huge and would therefore provide a significant food production if it can be exploited cost effectively. The reason that this potential remains largely u ntapped is that the temperature of the surplus heat is often low, and is often not available througho ut the year. Energy costs are a significant part of today s production costs in both greenhouses and fish farms w hy use of inexpensive surplus heat may be sufficient to enable a large-scale investment in the cultiv ation of vegetables and fish. A crucial factor is that the energy systems of the farms can be built so t hat they are adapted to local conditions where you find surplus heat. To achieve a cost effective ene rgy, it is important to : Base the plants energy at a low temperature. Be able to offer a cost -effective energy storage as needed, either to smooth the energy and power demand over the day or to save the excess heat from summer to winter. Design the closed cultivation systems for sustainable holistic solution with minimal impact on environment. In order to achieve large-scale use of excess heat several development initiatives need to be implem ented, demonstrated and tested in pilot plants. In this application, there is a summary and evaluati on of sub-projects and systems in order to achieve the desired end solutions, implementing new ind usstrial infrastructure for biological production. 1407 / 1500 tecken Mål för projektet * Utveckla, sätta samman och marknadsintroducera system där låggradig restvärme tas till vara för e n kostnadseffektiv biologisk produktion. 121 / 150 tecken Intresseväckande beskrivning * Skriv en säljande, populärvetenskaplig beskrivning om projektet för att (1) övertyga VINNOVA om projektets förträfflighet och (2) som VINNOVA kan använda i pressreleaser och annan publik kommunikation Stora samhällsvinster görs om man minskar resursslöseriet av energi. Restvärme till produktion av g rönsaker och fisk är fullt möjligt. Vi skapar framtidens livsmedelsproduktionssystem, utan behov av åkermark. Systemen bidrar till vä rldens försörjningssystem och skapar sysselsättning. Kontakt med VINNOVA (välj namn) Rebecka Engström 250 / 250 tecken Sekretess Finns uppgifter om affärs- och driftsförhållanden som skulle kunna leda till skada om de offentliggörs Nej
KLASSIFICERING Klassificering av Behovsområde * 06 Livsmedel (Näring) 07 Miljö 16 Produktionsprocesser (3 val, 1 nivå) Klassificering av forskningsområde * 2.11.01 Livsmedelsteknik 4.1.02 Trädgårdsvetenskap/hortikultur 4.1.07 Fisk- och akvakulturforskning (3 val, 3 nivåer) Klassificering produktområde * 01.13 Grönsaker och meloner, rotfrukter och stam- eller rotknölar 03.00 Fisk och andra fiskeriprodukter; vattenbruksprodukter; stödtjänster till fiske (3 val, 4 nivåer)
KOORDINATOR Organisation Sveriges Lantbruksuniverstet Organisationsnummer 202100-2817 Adress Box 103 230 53 Alnarp Webbplats Telefon 040415000 Kommun Lomma Land Sverige Omvärld Alnarp Adress Box 53 230 53 Alnarp Webbplats Telefon 040415000 Kommun Lomma Land Sverige Arbetsplats
KOORDINATORNS FIRMATECKNARE/PREFEKT Person Håkan Schroeder E-post hakan.schroeder@slu.se Direkttelefon 040-41 50 00 Mobil 0703-17 69 53 Kön Man Födelseår 1961 Omvärld Alnarp Arbetsplats Organisation Sveriges lantbruksuniversitet (202100-2817) Adress Box 53 230 53 Alnarp Telefon 040-41 50 00 Kommun Lomma Land Sverige
KOORDINATORNS PROJEKTLEDARE Håkan Sandin Person E-post hakan.sandin@slu.se Direkttelefon 040-41 50 00 Mobil 070-316 89 20 Kön Man Födelseår 1947 Omvärld Alnarp Arbetsplats Organisation Sveriges lantbruksuniversitet (202100-2817) Adress Box 53 230 53 Alnarp Telefon 040-41 50 00 Kommun Lomma Land Sverige
PROJEKTPARTERS KOSTNADER OCH STÖD Här redovisar varje projektpart, inklusive koordinatorn, sina kostnader för sin andel i projektet. Alla parter som söker stöd från VINNOVA för sina projektkostnader ska redovisa det här. Projektparter som inte söker stöd från VINNOVA ska också redovisa sina kostnader här, men ange noll (0) kr under fält "Sökt bidrag". Koordinator Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 574 646 985 106 574 646 2 134 398 Tjänster 103 519 177 462 103 519 384 500 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 357 027 612 048 357 027 1 326 102 Resor 26 923 46 154 26 923 100 000 Övrigt 0 0 0 0 Summa 1 062 115 1 820 770 1 062 115 3 945 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 849 692 1 456 616 850 692 3 157 000 Stödnivå 80,03 % Egna insatser 1) 212 423 364 154 211 423 788 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektparter
Projektpart Arbetsplats Kretloppsodlingen Organisation Kretsloppan ekonomisk förening (769626-4618) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 207 101 355 029 207 101 769 231 Tjänster 538 462 923 076 538 462 2 000 000 Utrustning 0 0 0 0 Material 1 884 615 3 230 770 1 884 615 7 000 000 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 62 130 106 509 62 130 230 769 Resor 10 769 18 462 10 769 40 000 Övrigt 0 0 0 0 Summa 2 703 077 4 633 846 2 703 077 10 040 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 540 615 926 770 540 615 2 008 000 Stödnivå 20,00 % Egna insatser 1) 2 162 462 3 707 076 2 162 462 8 032 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats Gävle Energi Aktiebolag Organisation Gävle Energi Aktiebolag (556407-2501) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 20 710 35 503 20 710 76 923 Tjänster 107 692 184 616 107 692 400 000 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 6 213 10 651 6 213 23 077 Resor 6 731 11 538 6 731 25 000 Övrigt 0 0 0 0 Summa 141 346 242 308 141 346 525 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 56 538 96 924 56 538 210 000 Stödnivå 40,00 %
Egna insatser 1) 84 808 145 384 84 808 315 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats VegaFish AB Organisation VEGAFISH AB (556836-4276) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 165 680 284 025 165 680 615 385 Tjänster 53 846 92 308 53 846 200 000 Utrustning 0 0 0 0 Material 1 076 923 1 846 154 1 076 923 4 000 000 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 49 704 85 207 49 704 184 615 Resor 6 731 11 538 6 731 25 000 Övrigt 0 0 0 0 Summa 1 352 884 2 319 232 1 352 884 5 025 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 541 154 927 692 541 154 2 010 000 Stödnivå 40,00 % Egna insatser 1) 811 730 1 391 540 811 730 3 015 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats PETER TILLSTRÖM AKTIEBOLAG Organisation PETER TILLSTRÖM AKTIEBOLAG (556296-6241) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 51 775 88 758 51 775 192 308 Tjänster 67 308 115 384 67 308 250 000 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 15 533 26 626 15 533 57 692 Resor 6 731 11 538 6 731 25 000 Övrigt 0 0 0 0
Summa 141 347 242 306 141 347 525 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 56 538 96 924 56 538 210 000 Stödnivå 40,00 % Egna insatser 1) 84 809 145 382 84 809 315 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats ELLEHOLMS TOMATODLING AB Organisation ELLEHOLMS TOMATODLING AB (556661-0431) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 124 260 213 018 124 260 461 538 Tjänster 80 769 138 462 80 769 300 000 Utrustning 0 0 0 0 Material 565 385 969 230 565 385 2 100 000 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 37 278 63 906 37 278 138 462 Resor 6 731 11 538 6 731 25 000 Övrigt 0 0 0 0 Summa 814 423 1 396 154 814 423 3 025 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 407 212 698 076 407 212 1 512 500 Stödnivå 50,00 % Egna insatser 1) 407 211 698 078 407 211 1 512 500 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats NOVA HögskoleCentrum Organisation Oskarshamns kommun (212000-0761) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 51 775 88 758 51 775 192 308 Tjänster 67 308 115 384 67 308 250 000 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0
Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 15 533 26 626 15 533 57 692 Resor 6 731 11 538 6 731 25 000 Övrigt 0 0 0 0 Summa 141 347 242 306 141 347 525 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 56 538 96 924 56 538 210 000 Stödnivå 40,00 % Egna insatser 1) 84 809 145 382 84 809 315 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats KOMMUNALKONTOR BJUV Organisation BJUVS KOMMUN (212000-1041) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 62 130 106 509 62 130 230 769 Tjänster 53 846 92 308 53 846 200 000 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 18 639 31 953 18 639 69 231 Resor 6 731 11 538 6 731 25 000 Övrigt 0 0 0 0 Summa 141 346 242 308 141 346 525 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 56 538 96 924 56 538 210 000 Stödnivå 40,00 % Egna insatser 1) 84 808 145 384 84 808 315 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats Findus Sverige Aktiebolag Organisation Findus Sverige Aktiebolag (556006-4361) Projektkostnader 2014 2015 2016
Löner 82 840 142 012 82 840 307 692 Tjänster 0 0 0 0 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 24 852 42 604 24 852 92 308 Resor 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 Summa 107 692 184 616 107 692 400 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 0 0 Stödnivå 0,00 % Egna insatser 1) 107 692 184 616 107 692 400 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats EUROPEAN SPALLATION SOURCE ESS AB Organisation EUROPEAN SPALLATION SOURCE ESS AB (556792-4096) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 51 775 88 758 51 775 192 308 Tjänster 67 308 115 384 67 308 250 000 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 15 533 26 626 15 533 57 692 Resor 6 731 11 538 6 731 25 000 Övrigt 0 0 0 0 Summa 141 347 242 306 141 347 525 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 70 673 121 154 70 673 262 500 Stödnivå 50,00 % Egna insatser 1) 70 674 121 152 70 674 262 500 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7
Projektpart Arbetsplats KRAFTRINGEN ENERGIHANDEL FÖRVALTNING AB Organisation KRAFTRINGEN ENERGIHANDEL FÖRVALTNING AB (556540-1212) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 62 130 106 509 62 130 230 769 Tjänster 0 0 0 0 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 18 639 31 953 18 639 69 231 Resor 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 Summa 80 769 138 462 80 769 300 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 0 0 Stödnivå 0,00 % Egna insatser 1) 80 769 138 462 80 769 300 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats Miljöförvaltningen, Destinationsnätverket Organisation MALMÖ KOMMUN (212000-1124) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 51 775 88 758 51 775 192 308 Tjänster 67 308 115 384 67 308 250 000 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 15 533 26 626 15 533 57 692 Resor 6 731 11 538 6 731 25 000 Övrigt 0 0 0 0 Summa 141 347 242 306 141 347 525 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 56 538 96 924 56 538 210 000 Stödnivå 40,00 % 84 809 145 382 84 809 315 000
Egna insatser 1) 84 809 145 382 84 809 315 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats E.ON Sverige, HUVUDKONTOR Organisation E.ON Sverige Aktiebolag (556006-8420) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 62 130 106 509 62 130 230 769 Tjänster 0 0 0 0 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 18 639 31 953 18 639 69 231 Resor 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 Summa 80 769 138 462 80 769 300 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 0 0 Stödnivå 0,00 % Egna insatser 1) 80 769 138 462 80 769 300 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats Ramböll Sverige AB Organisation Ramböll Sverige AB (556133-0506) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 62 130 106 509 62 130 230 769 Tjänster 0 0 0 0 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 18 639 31 953 18 639 69 231 Resor 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0
Summa 80 769 138 462 80 769 300 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 0 0 Stödnivå 0,00 % Egna insatser 1) 80 769 138 462 80 769 300 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Projektpart Arbetsplats RÅDHUSET Organisation HÄRNÖSANDS KOMMUN (212000-2403) Projektkostnader 2014 2015 2016 Löner 62 130 106 509 62 130 230 769 Tjänster 0 0 0 0 Utrustning 0 0 0 0 Material 0 0 0 0 Immaterialrätt 0 0 0 0 Indirekta kostnader 18 639 31 953 18 639 69 231 Resor 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 Summa 80 769 138 462 80 769 300 000 Sökt bidrag från VINNOVA Sökt bidrag 0 0 0 0 Stödnivå 0,00 % Egna insatser 1) 80 769 138 462 80 769 300 000 Finansiärer 0 0 0 0 Finansiärer anges på sidan 7 Total projektkostnad 7 211 347 12 362 7 211 347 26 785 000 306 Total finansiering 7 211 347 12 362 7 211 347 26 785 000 306 Varav sökt bidrag 2 692 036 4 614 928 2 693 036 10 000 000 Varav egna insatser1) 4 519 311 7 747 378 4 518 311 16 785 000 Varav finansiärer 0 0 0 0
Total stödnivå 37,33 % Läs här om indirekta kostnader och VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader 1) Egna insatser är de kostnader som inte täcks av VINNOVA och Finansiärerna
ÖVRIG FINANSIERING Ange beloppen i hela kronor, ex. mata in 1 000 000 för 1 miljon kronor. På denna sida registreras övriga finansiärer 1) som ger finansiellt stöd till någon eller några av projektparterna som deltar i projektet. Projektparterna registreras på sidan 6. Koordinatorn/projektpart som direkt eller indirekt får bidrag från VINNOVA har bara kostnader och kan inte vara finansiär till sig själv eller annan projektpart. Finansiärer Total finansiering av 0 0 0 0 projektet 1) För att lägga till en finansiär klicka först på knappen "Lägg till", därefter på knappen "Ange" och sök fram finansiär. Fyll i belopp för de år som finansieringen avser. Välj projektpart i droplistan och klicka på Spara. Du kan ta bort finansiär genom att klicka på papperskorgen till höger. För varje vald finansiär måste finansiär, belopp och projektpart anges annars går det inte att skicka in ansökan.
POTENTIAL 8a. Välj ett av följande områden * Projektförslaget kan adressera en eller flera av utmaningarna i utlysningen. Välj den utmaning som huvudsakligen adresseras. Hållbara attraktiva städer 8b. Idé och koppling till vald utmaning * Beskriv vilket problem ni vill lösa och hur det relaterar till vald samhällsutmaning. För projekt med stort IT innehåll rekommenderas att ni också beskriver ert förslag i relation till den Digitala agendan. * Problem som behöver lösas finns inom ramen för de produktionssystem vi skapar. Systemförslagen i denna ansökan har i struktur fyra innovationsområden Växthus, energilagring, fiskodling och akvaponi Växthus Dagens växthus behöver utvecklas för att bli mer energieffektiva. Användning av billig spillvärme sk apar förutsättningar för internationellt konkurrenskraftig odling i växthus. Lågtemperatursystem är en förutsättning. Återanvändning av luft i växthuset i slutna system är ock så en förutsättning och behöver utvecklas. Det skapar goda förutsättningar för hög återvinningsgrad av energi, CO2 och vatten. Lågtemperatursystem skapar också intressant utveckling i kombination med såväl energilagring som fiskodling. Energilagring När billig överskottsvärme finns överensstämmer ofta värmebehovet i växthusen och fiskodlingarna inte med tillgången på värme, spridd över årets månader. En nyckelfråga blir då i detta fall att kostn adseffektivt kunna lagra värme, både över dygnet och från sommar till vinter. Utan energilagring är lokaliseringar endast intressanta vid industrier som har ett stort överskott på vintern. Vid energilagring skapas även möjligheter för leverans av fri kyla vilket kan utnyttjas vid såväl växth usodlingen samt av spillvärmeleverantören som har behov av att bli av med sitt värmeöverskott. Fiskodling Utveckling av en landbaserad fiskodling behövs för att säkerställa att odlingen kan ske med kretslopp sanpassade metoder som inte ger något näringsläckage till omgivningen. En annan viktig parameter är dessutom att utveckla nya fodersystem som kan baseras på förnybara råvaror som t.ex matavfall Det finns idag framtagna koncept som har förutsättningar att kunna vidareutvecklas till både komm ersiella och kretsloppsanpassade helhetslösningar. Akvaponi, samverkande system av växthusproduktion och fiskproduktion Genom att utveckla ovanstående beskrivna system var för sig skapas förutsättningar för att kombin era dessa olika system med varandra på olika sätt. Denna samordning skulle om den används fullt u t kunna skapa en hel kedja av delanläggningar som tillsammans utgör näst intill en helt sluten och miljövänlig produktionsanläggning. Genom utnyttjande av billig restvärme från industrin i kombination med samordnade flöden för vatt en, näringsämnen och andra produktionsmedel kan stora kostnadsbesparingar åstadkommas samtid igt som en helt kretsloppsanpassad produktion kan uppnås utan utsläpp till vare sig vatten eller luft. Ett tänkbart helhetskoncept som har en balans på såväl energi som näringsämnen skulle då kunna omfatta t ex följande delanläggningar: - Energilager för leverans av fri kyla till industrin och lagring av spillvärme från industrin - Storskalig växthusodling, baserade på lågtemperatursystem och återföring av såväl CO2 som vatte
n och näringsämnen i kretslopp - Storskalig fiskodling där näringsöverskottet tas om hand i de intilliggande växthusen - Storskalig produktion av fiskfoder baserad på lokala/regionala råvaror, ex.vis matavfall - Storskalig biogasproduktion, för omhändertagande av restprodukterna från växthus, fisk och fiskfoderproduktionen. Biogasen kan därefter användas för energiproduktion altern ativt uppgraderas till fordonsbränsle. Denna samordnade produktion är dock inget självändamål utan är uppbyggd kring olika delområden som kan fungera mycket bra var för sig eller kombineras på ett stort antal olika sätt även om då nat urligtvis inte alla samordningsvinster kan tillgodogöras. 2998 / 3000 tecken 8c. Bakgrund och state-of-the-art * Beskriv trender och behov som ligger bakom projektförslaget och varför nya lösningar behövs genom att tydligt referera till det svenska såväl som internationella kunskapsläget och konkurrenssituationen (t.ex. satsningar som pågår utomlands). I denna del ska ni även förklara idéns potential (t.ex. hur många användare som berörs och kommersiella värdet). Redogör dessutom för relationen mellan ansökan och andra projekt som pågår eller planeras för, t.ex. tänkt samverkan med andra projekt. Beskrivning ska även innehålla de nyckelresultat (positiva och negativa) som finns från initieringsprojektet. Trender och behov För att kunna skapa en konkurrenskraftig trädgårdsnäring och fiskodling behöver dagens driftskostn ader sänkas samtidigt som systemen behöver få en ökad slutningsgrad av såväl kostnads- som miljö skäl. En nyckel till denna förändring är om billig restvärme kan utnyttjas i befintliga eller nya odlingssyste m. Denna förändring skulle också kunna stödja trenden och utvecklingen mot en mer lokal odling äv en i stadsnära miljöer. En utökad användning av restvärme ligger dessutom i tiden. Tidigare har denna typ av satsningar d elvis försvårats genom en hård konkurrens från mycket lågt beskattade fossila bränslen. Varför nya lösningar behövs För att kunna utveckla system för framtidens kretsloppsanpassade livsmedelsproduktion behövs ett nytänkande både vad gäller återanvändning av odlingssystemens restprodukter, slutning av produkt ionssystemen och en effektivare energianvändning. Dagens energisystem för växthus- och fiskodling är baserad på konventionell teknik. För dessa syste m minskas investeringskostnaden om relativt höga temperaturer kan hållas i uppvärmningssysteme n och driftskostnaderna minskas i relativt liten omfattning om temperaturnivåerna sänks. Av den an ledningen har tidigare incitament saknats för en nyutveckling av väl utprovade lågtemperaturssyste m. Användningen av restvärme öppnar upp för helt nya förutsättningar för såväl förbättrad resursanvä ndning som minskade kostnader. För att kunna utnyttja kostnadsfördelarna med restvärmen behöv s nya lågtemperatursystem utprovas som är helt anpassade till restvärmens förutsättningar avseen de såväl tillgänglighet som temperaturnivåer. Kunskapsläget för lågtemperatursystem är generellt mycket bra i Sverige även vid en internationell j ämförelse. Denna generella kunskap behöver dock anpassas och utprovas utifrån odlingssystemens f
örutsättningar och behov. Föreslagna förstudier och pilotförsök kommer på ett samlat sätt ge de underlag som behövs för att d en nya tekniken stegvis ska kunna införas. Idéns potential Potentialen för en lyckad satsning är enorm för framtagna förslag eftersom de har som mål att skap a förutsättningar för en utveckling av framtidens kretsloppsanpassade livsmedelsproduktion. Föruto m behovet av nya klimatanpassade produktionssystem ger en lyckad satsning upphov till ett stort a ntal nya arbetstillfällen eftersom de olika odlingssystemen är ganska arbetsintensiva. I Sverige finns en stark trend mot en ökad användning av förnybara energikällor, varför en utökad a nvändning av restvärme inte minskar användningen av fossila bränslen i någon större grad även om en minskad användning av primärenergi alltid är av godo. På den internationella arenan är dock situ ationen helt annorlunda varför en export av framtagna systemlösningar definitivt skulle ge ett bidra g till en minskad användning av fossila bränslen genom en utökad användning av outnyttjad restvär me. Andra projekt Det finns andra projekt runt som drivs av andra intressenter. Vi är involverade i flera av dessa och k ommer att samordna oss med dessa. Initieringsprojekt nyckelresultat Mycket stort engagemang finns för att skapa en ny kostnadseffektiv och kretsloppsanpassad livsmed elsproduktion. Framtagna koncept ser mycket lovande ut vid preliminära beräkningar och förväntas kunna ge stora kostnadsbesparingar för växthusodlingar, stora möjligheter för återanvändning av restprodukter för såväl fisk som växthusodlingssystem, samt för möjligheterna att snabbt kunna utveckla kommersiel la system för fisk och fiskfoderproduktion, samt att beräkningar visar på stora synergieffekter vid sa mlade produktionsenheter för fisk- och växthusodling samt även produktion av fiskfoder, biogas etc Inga negativa aspekter har framkommit förutom behovet av stödfinansiering för att knuffa igång de första utvecklingsinsatserna. 3295 / 4000 tecken 8d. Förväntat resultat efter samverkansprojekt * Redogör för förväntade projektresultat efter ett lyckat samverkansprojekt. Relatera detta till hur resultaten kommer bidra till tillväxt i Sverige och/eller samhällsnytta. Beskriv även om och på vilket sätt projektet specifikt bidrar till grön tillväxt. Observera att detta avsnitt gäller projektets effekter, inte själva genomförandet av projektet. Beskriv även tänkta målgrupper (t.ex. kunder och användare).
Genom utveckling av system som testas och vidareutvecklas i föreslagna pilotförsök skapas ett saml at underlag för att kunna bygga upp en helt ny industriell infrastruktur med bas i växthus- och fisko dling. Genom denna infrastruktur kan vi stegvis bygga upp framtidens kretsloppsanpassade livsmedelsprod uktionssystem, utan behov av åkermark. De nya systemen kommer vara helt slutna varför det inte kommer ske något näringsläckage eller annan påverkan på omgivningen. Produktionssystemen för växthus och fiskodling ger dessutom en mycket resurssnål och konkurrens kraftig produktion och underlag för ytterligare etablering av grön produktion t ex produktion av fiskfo der, biogas etc. och som ingår som naturliga delar i ett industriellt nytänkande kring biologisk produk tion. Detta kommer i sin tur att leda till nya innovationer, både sociala och fysiska. Samhällsnytta Stora samhällsvinster görs genom att föreslagna system baseras på användning av restvärme och matavfall. Dagens resursslöseri av energi och mat minskas genom att överskott som annars går till spillo tas tillvara. Även andra överskott som bl.a. koldioxid, outnyttjad infrastruktur och näringsämn en i avloppsvatten kommer till användning. De nya systemen kommer också att bidra till utvecklingen av världens livsmedelsförsörjningssystem och skapar sysselsättning både lokalt, nationellt och internationellt. Den ökade sysselsättningsgraden är intressant ur flera aspekter eftersom den öppnar upp för nya int egrationsmöjligheter och möjligheter till arbetsträning med gröna jobb genom att de nya arbetstillfäl lena utgörs av en intressant blandning av både kvalificerade och okvalificerade tjänster. Våra produkter En ny landbaserad fiskindustri En ny växthusindustri Nya tekniska lösningar och innovationer Nya produktionssystem för livsmedel, i både stor och liten skala Nya hälsosamma livsmiljöer för människor Målgrupper Energiproducenter och -leverantörer. Svenska industrier med tillgång överskottsenergi Regioner och kommuner som har fokus på arbetstillfällen, integration och näringslivsutveckling Föreningar som letar efter möjligheter till kretsloppsanpassade lösningar för lokal matproduktion. Odlare, näringsliv som söker nya kostnadseffektiva produktionssystem för en hållbar industriell matp roduktion. 1983 / 2000 tecken 8e. Långsiktiga resultat/effekter * Redogör för förväntade långsiktiga resultat och effekter, ca 3-7 år efter samverkansprojekt (dvs. efter ett eventuellt genomfört följdinvesteringsprojekt). Beskriv även tänkta målgrupper (t.ex. kunder och användare).
En ny industriell infrastruktur växer i Sverige. Består dels av en växthusindustri, dels en landbasera d fiskindustri. Båda bygger på hållbar design/teknik som uppfyller lagkrav i miljöbalken och utnyttjar överskott av restenergi, matavfall, i industriell symbios. Ingen av dessa industrier finns. Om cirka 3-5 år nya kommersiella produktionssystem klara för marknadsintroduktion, system för od ling i industriområden samt kommersiella kretsloppsanläggningar för lokalproducerad matproduktion. De senare en kombination av kommersiell produktion, utbildningsplatser och attraktion. Om 7 år investeringarna igång. Stora kommersiella anläggningar byggs på 10 platser i Sverige. Krets loppsanläggningar byggs i 10-15 städer i Sverige och grannländer Stegvis utveckling. Pilotanläggningar sökta i denna ansökan inducerar en storskalig utveckling. Uppskattat investeringsbehov inom 10 år. Växthusnäringen 5 miljarder kronor täcka det svenska be hovet av grönsaker i växthus. Fisk minst lika stort. Förutom systemförsäljning är i synnerhet exportmöjligheterna för akvaponi stora vilket ökar det förv äntade resultatet i investeringar som följd av detta projekt. Redan identifierade projekt som förväntas komma igång inom 3-7 år. En kretsloppsanläggning i Härnösand, klar inom 2 år Ett samlat livsmedelscentrum i Bjuv, Food Valley of Bjuv, med stora kommersiella fiskodlingar och pr oduktion av grönsaker i växthus knutet till Findus. Påbörjat. Första kommersiella anläggningarna kla ra om 3 år. En kylkedja vid ESS i Lund bestående av frilandsodlingar, växthusanläggningar, fiskodlingar och kylla ger. Klar inom 5 år. I Gävle stor nyutvecklad kylanläggning för industriell användning i växthus och fiskodlingar. Första s venska kommersiella anläggningen av tigerräkor klar om 3 år Gävle blir ett nytt utvecklingscentrum för hållbar industriell matproduktion med grönsaker och fisk s om bas. Oskarshamn får en FoU- och produktionsanläggning för avel och sättfisk av svenska varmvattenarte r, BIC, Baltic Aquaculture Innovation Centre. Utredning pågår. Storskaliga centra för lokal fisk- och växthusodling växer också fram i Karlshamn, Växjö, Mönsterås och andra platser. Projektering pågår. Byggs om tekniken tillåter. Tjänster inom ramen för denna utveckling blir också en viktig inhemsk resurs likaväl som exportprod ukter. 1999 / 2000 tecken
AKTÖRSKONSTELLATION 9a. Roller * Förklara rollerna (inkl. sammansättning, kompetens, förmåga och engagemang) hos medverkande parter. Beskriv och motivera eventuella förändringar jämfört med initieringsprojektet. I tabellen 9d nedan anger ni de aktörer som inte är projektparter men som är kopplade till projektet på ett eller annat sätt. SSE-C Swedish Surplus Energy Collaboration bildades den 17 december 2012 och är ett projekt som ägs av SLU och består idag av 13 partners. Nätverket tar emot nya medlemmar hela tiden och vänt as spridas över hela Sverige (och utomlands) Inom de kommande åren förväntas nätverket omfatta 30-40 medlemmar, bestående av Regioner, kommuner, industriföretag, intressentorganisationer, p roducenter högskolor och universitet. Parternas kompetens kan beskrivas på följande sätt: SLU tillsammans med övriga universitet och högskolor leder samarbetet och samordnar det vetensk apliga utvecklingsarbetet Kommunerna står för översiktsplaner, detaljplaner och alla tillstånd som behövs i denna utveckling. Samordnar med länsstyrelser och landsting. Stora företag som E.oN, Södra skogsägarna, Findus, m.fl. står för industriell kompetens och investeri ngar. LRF, GRO Gröna näringarnas Riksorganisation och Hushållningssällskapen står för förankringen och utvecklingen inom respektive bransch, fisk och grönsaker Producenter både danska, svenska och holländska står för investeringar i nya produktionsanläggning ar, drift och utveckling. Konsultföretag som Ramböll, Hushållningssällskapen, m.fl står för utvecklingsarbete företagsutveckli ng och produktionsrådgivning, Parterna i denna ansökan är Malmö stad, Svenska E.oN AB (internationell energikoncern), SLU Sveri ges Lantbruksuniversitet, Kraftringen i Lund (Fjärrvärmeleverantör), ESS AB i Lund (19 medlemssta ter i Europa), Svenska Findus AB (internationell koncern), Bjuvs kommun (leder ett kluster av föret ag i samarbete med Region Skåne och SLU), Elleholms tomater i Karlshamn, (Sveriges näst största t omatodling), Karlshamns energinätverk (19 intressenter ledda av Netport Science Park, BTH Bleking e tekniska högskola), Peter Tillström, (producent vill bygga 5 ha växthus i Växjö), Oskarshamns kom mun (Nova högskolecentrum, leder ett kluster av företag i hela regionen), Ramböll Sverige AB (inter nationellt konsultföretag > 4000 konsulter), Vegafish (investera i karantän för tigerräkor i Uppsala), Gävle energi ( lokal fjärrvärmeleverantör leder kluster av företag i samarbete med HiG högskolan i G ävle), Härnösands kommun (leder ett kluster av företag i samarbete med Mittuniversitetet) samt Kr etsloppan ekonomisk förening (Bygger en kretsloppsanläggning). 2003 / 3500 tecken 9b. Projektets förankring * Beskriv hur väl projektet är länkat in i de medverkande organisationernas interna strategi-, innovations- och utvecklingsprocesser. De medverkande parterna samverkar inom en nybildad organisation som heter SSE-C Surplus Energ y Collaboration som bildades den 17 december 2012. Verksamheten är helt avtalsbaserad och varje utvecklingsnod har ett eget delprogram Verksamheten styrs av en Verksamhetsplan och en budget som omfattar 1.5 miljoner kronor per år. Verksamheten har en styrgrupp som består av 5-9 ledamöter och ett årsmöte som består alla medv erkande parter. Verksamheten har också programledning som består av 4 personer som utses av styrgruppen. Varje part har utsett en koordinater som ansvarar för kontakten med styrgruppen och programledni ngen. 535 / 1000 tecken
9c. Projektledare * Projektledarens kompetens, förmåga och engagemang att leda projektet. Projektledaren heter Håkan Sandin, som har över 40 års erfarenhet av att leda både egna och andra s företag, organisationer och projekt, i Sverige såväl som utomlands. Håkan är anställd vid SLU och l eder för närvarande både Tillväxt Trädgård, Sveriges största utvecklingsprojekt inom Trädgårdsbrans chen och SSE-C. SE CV. Verksamheter omsätter över 15 miljoner kronor per år och opererar över h ela Sverige. Håkan Sandin är utbildad hortonom och tog ut sin examen 1976. Hortonomutbildningen motsvarar en MSc. 431 / 1000 tecken 9d. Övriga aktörer som ni planerar att involvera För att lägga till övriga aktörer (t.ex referensgrupp) klicka på knappen "Lägg till" för att få upp en rad. Klicka sedan på knappen "Ange organisation". Här söker du på organisationens namn eller org.nr, ange kontaktpersons namn, roll och telefonnr i fälten som kommer upp. Vill du ta bort en rad klicka på papperskorgen till höger om raden. 9e. Status för projektavtal Redogör för hur långt ni kommit med projektavtalet för ett samverkansprojekt (t.ex. ev. hinder). Den organisation, SSE-C, som skall leda detta projekt är helt avtalsbaserad. Avtalen består av ett huvudavtal med 4 bilagor, som alla parter har skrivit under. Bilagorna är dels e n lista på över alla parter som medverkar i programmet, dels en budget, dels en verksamhetsplan, d els bilaga som beskriver rätten att använda och förvalta varumärken. Avtalen består också av partsavtal, som beskriver varje parts åtaganden och skyldigheter. Detta part savtal är kopplat till delprogram som varje part förbinder sig att genomföra. 445 / 500 tecken Fält markerade med * är obligatoriska
GENOMFÖRANDE 10a. Projektplan och projektorganisation * Beskriv hur projektet ska genomföras, organiseras och ledas. Detta innefattar t.ex. att för varje arbetspaket redogöra för - vad det innefattar och dess omfattning (kostnad och antal arbetstimmar) - vem som är ansvarig - när det ska påbörjas och avslutas - vilka partner som är engagerade Projektorganisationen framgår av beskrivningen under 9a. Som komplement till det svarar varje par t för utvecklingen på respektive plats runt omkring i Sverige i samarbete med styrgrupp och progra mledning. Nedan beskrivs kortfattat vad som kommer att hända på de viktigaste platserna. en fullst ändig beskrivning av vad som händer på alla berörda platser finns i projektrapporten som är bilagd b åde redovisningen för projektdel A och denna ansökan. Kostnad och arbetstimmar är i detalj uppsatt a i budgeten. Här nedan finns en sammanfattning under fem rubriker: Härnösand, Uppsala, Karlsha mn, Förstudie och Projektplattform. Vi söker således för att finansiera följande: Härnösand Finansiering av en akvaponianläggning i Härnösand. Uppskattat projektvärde 10 miljoner kronor. 2 miljoner kronor söks från Vinnova. 2239 timmar Daniel Brännström ansvarig. Karlshamn En testanläggning i Karlshamn hos Elleholms tomatodling. Uppskattat projektvärde 3 miljoner krono r. Söks 1,5 miljoner kronor.1345 timmar. Thomas Lilja ansvarig Uppsala En karantänanläggning för jätteräkor i Uppsala. Uppskattat projektvärde 5 miljoner kronor. Söks hos Vinnova 2 miljoner kronor. 1720 timmar. Mathilda Olstorpe ansvarig. Förstudie En förstudie/utredning för att etablera verksamhet på sex olika platser. Uppskattat projektvärde 3,6 miljoner kronor. Söks hos Vinnova 1,5 miljoner kronor. 4673 timmar. Platserna är Gävle, Oskarsha mn, Växjö, Bjuv, Malmö och Lund ESS. Håkan Sandin ansvarig Projektplattform En projektplattform i samarbete med SSE-C programledning. Uppskattat projektvärde 4 miljoner kro nor. Söks hos Vinnova 3 miljoner kronor. 1345 timmar. Håkan Sandin ansvarig. Detta betyder att den samlade projektvärdet hamnar på ca 27 miljoner kronor, varav 17 miljoner kr onor är medfinansiering och 10 miljoner kronor söks av Vinnova Härnösand I Härnösand finns ett stort lokalt engagemang för att starta en småskalig kretsloppsanpassad produ ktion i stadsnära miljö, där målet är att bygga en ny anläggning så inom projektperioden. Projektet är kostnadsberäknat till 10 miljoner kronor. det är Kretsloppan ekonomisk förening som genomför in vesteringen i samverkan med kommunen och andra finansiärer. Anläggningen kommer att byggas mitt Härnösand stad. Uppsala
Vegafish kommer att bygga en pilotanläggning i Uppsala under 2014. Anläggningen byggs upp för 2 funktioner nämligen att dels fungera som karantänsanläggning för im porterade yngel av tigerräkor samt dels som pilot- och utvecklingsanläggning för en kombinerad pro duktion av Biofloc och tigerräkor. När pilotanläggningen i Uppsala är byggd behöver den fortsatt stöd för att utvecklingen av produktio nsmetoderna för såväl biofloc som i första hand tigerräkor ska kunna ske. Denna metodutveckling s ka ligga till grund för en utveckling av en storskalig och helt kommersiell produktion av bl a krav-mä rkta Tigerräkor. Genom den nya pilotanläggningen i Uppsala skapas förutsättningar för en stegvis uppbyggnad av en kommersiell anläggning där forskning, utveckling och kommersialisering går hand i hand. När pilotförsöken och metodutvecklingen är klar kommer pilotanläggningen fortsatt kunna vara i drif t men då huvudsakligen fungera som karantänanläggning när planerade kommersiella anläggningar för produktion av tigerräkor tagits i drift på andra platser i Sverige. Karlshamn En pilotanläggning planeras i Elleholms tomatproduktion Tomas Lilja som driver Elleholms tomater är mycket engagerad och vill själv aktivt medverka för att förändra uppvärmningssystemet i växthusen genom att utföra tester som möjliggör en övergång till en uppvärmning som är helt baserad på ett lågtemperatursystem. Genom att genomföra ombyggna d och tester i befintlig anläggning går det även enkelt att utvärdera resultaten genom en jämförelse med övriga delar av anläggningen. Intressant att utvärdera i denna anläggning: Uppvärmning som delvis sker med luftvärme Återluft för bästa möjliga återvinning av vatten, CO2 och energi Uppvärmning med lågtempererat värmesystem baserat på returvärme Uppföljning med hjälp av web-baserat mätinsamlingssystem Intrimning av fukthalter för osv för bästa odlingsbetingelser med hjälp av Utveckling av väl fungerande lågtemperatursystem i växthus är en nyckelfråga 3634 / 5000 tecken 10b. Ge en detaljerad kommentar till budgeten * I denna ruta kan ni t.ex. motivera den genomsnittliga lönekostnaden/timma och vad resekostnader består av. Samtliga personalkostnader är beräknade med verkliga lönekostnader. Indirekt kostnader för univer sitetspartners är beräknade med dokumenterade indirekta kostnader och för övriga parter med 30 %. För parter som är konsulter, entreprenörer och leverantörer är fördelningen mellan kostnadsslag en gjord som en bedömning då det ännu inte är klargjort vilka pilotprojekt och annan medverkan so m slutligen kommer att ingå i projektet. Reskostnader är huvudsakligen för resor inom landet till pro jektmöten och aktiviteter men vi har också kostnader för en gemensam studieresa inom Europa. 501 / 2000 tecken 10c. Nyttiggörande * Beskriv strategi och plan för att nyttiggöra resultaten, i synnerhet till potentiella användare/kunder/kravställare.
Projektet kommer löpande att redovisa resultaten av projektet. Detta görs av projektledningen bl.a. genom regelbundna rapporter till styrgruppen. På SSE-C:s hemsida kommer löpande all delprogram redovisa sina respektive resultat. Varje år tas också en årsredovisning fram som redovisas till styrgruppen och som också kommer att publiceras på SSE-S: s hemsida. Många potentiella användare är direkt och indirekt involverade i projektet och kommer direkt dra ny tta av de konkreta resultaten genom återkommande nya investeringar i projekt, utredningar och an läggningar. Resultaten sprids också aktivt genom möten, seminarium, konferenser, artiklar i vetenskapliga tidsk rifter, populär vetenskapliga tidskrifter, fackpress och dagspress. Detta gäller också för alla de sidoprojekt som redan har och kommer att uppstå. 704 / 2000 tecken Fält markerade med * måste fyllas i.
BILAGOR, UPPLADDNING AV FILER När du laddar upp pdf eller wordfiler är det viktigt att de inte är låsta eller lösenordsskyddade. Kravet på olåsta filer beror på att ansökan och alla uppladdade bilagor automatiskt slås ihop till ett dokument. Detta fungerar inte då låsta filer laddas upp. Bilaga 1. CV Obligatorisk bilaga Max 1 sida/person, använd mall. Endast en fil kan laddas upp, alla ev. dokument sammanfogas först till en fil innan uppladdning. CV.pdf Bilaga 2. Bildbilaga (valfri) Här kan du lägga till bilder och tabeller. Numrera dessa och gör tydliga hänvisningar till bilaga 2 i ansökanstexten. Max 3 sidor.
KLARMARKERA När Du klarmarkerat Din ansökan överförs den till VINNOVA och diarieförs som en inkommen handling. Inga ändringar kan ske i en klarmarkerad ansökan. Eventuella rättningar eller förändringar i ansökan får Du diskutera med VINNOVAs handläggare. Efter sista ansökningstidpunkt får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA har begärt det. En mottagningsbekräftelse på Din ansökan kommer att skickas via e-post till Dig som står för användarkontot, projektledare, firmatecknare (prefekt eller motsvarande). INSÄNT AV Förnamn Håkan Efternamn Sandin E-postadress hakan.sandin@slu.se Universitet/Högskola/Institut/Företag etc SLU Sveriges Lantbruksuniversitet Adress Box 53 Postnummer 23053 Postort Alnarp Organisationsnummer 202100-2817 Telefon 040-41 50 00 Fax Webbplats www.slu.se