Långsiktigt hållbar utveckling Sköta skogs- och jordbruksmark i tätortsnära områden med hänsyn till friluftsliv och biologisk mångfald Beakta Österåkers del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant topografi, variationsrikedom, kulturvärden m.m. Bevara samspelet mellan den gröna strukturen och vattnen Bevara värdefull skogsmark för rekreation och friluftsliv Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade sumpskogar Förutsättningar och förslag Riksintressen Inom kommunen finns områden med olika inriktning som skyddas enligt MB 3 och 4 Kap och som därför utgör riksintressen för Naturvården, Friluftslivet samt Kust- och skärgårdsområdet. Naturvården I kommunen finns tre större område som är av riksintresse för naturvården, Ullnasjöns De Geermoräner, Ytterskärgården och Mellanskärgården. De två sistnämnda utgör också riksintresse för friluftslivet varför de beskrivs i det avsnittet nedan. Ullnasjöns De Geermoräner Från Ullnasjöns östra strand och söderut ända ned till Norrängen i västra Rydboholmsområdet förekommer en intressant serie De Geermoräner som har stor betydelse för studier av inlandsisens avsmältning. Ryggarna, som är utsträckta i öst-västlig eller nordost-sydvästlig riktning framträder tydligast i hagmarken norr om Deglinge. Denna i detalj karterade moränserie är ett mycket pedagogiskt exempel på De Geermoräner. I betesmarken vid Deglinge ligger fem stora moränryggar. Mellan dessa förekommer betydligt mindre moränryggar. Moränerna är här nästan blockfria. Tidigare ansågs de ha bildats vid inlandsisens front och alltså vara en typ av ändmorän. Avståndet mellan ryggarna skulle markera iskantens årliga avsmältning. Numera anses de vara bildade innanför iskanten men i sprickor parallella med denna. Längre söderut i området är moränryggarna lägre och bevuxna av barrskog. Längst i söder är moränerna blockrika. Friluftslivet I kommunen finns fyra områden av riksintresse för friluftslivet enligt MB 3 Kap 6 : Ytterskärgården Mellanskärgården Roslags-Kulla Del av Bogesundslandet Ytterskärgården Stockholms ytterskärgård intar som helhet en särställning i länets natur. Det är dock en mycket begränsad del som ligger inom Österåkers kommun. Det största värdet för friluftslivet ligger i den goda tillgången på naturhamnar och de mycket höga naturvärdena. Ytterskärgårdens mosaik av öar, kobbar och skär ger praktiskt taget outtömliga möjligheter för båtlivet men även för fiske, kanoting och naturstudier. Vintertid ges vid gynnsamma isförhållanden unika möjligheter till långfärdsåkning på skridskor. Delområden med störningskänsligt djurliv har avsatts som fågel- respektive sälskyddsområden. Ytterskärgården är av riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Området har en lång hävd med stora kulturella värden men kan ändå betecknas som relativt oexploaterat. Genom ytterskärgårdens orördhet och vidsträckta areal utgör den ett viktigt referensområde, vid ex. forskning. Området har utomordentligt stora värden och är intensivt utnyttjat av det båtburna friluftslivet. Skärgårdsstiftelsens markinnehav är tillsammans med lokalbefolkningens fortsatta hävd grunden för riksintressets fortlevande. Mellanskärgården Naturen i detta mellanskärgårdsområde karaktäriseras av ett mosaikartat landskap med en mångfald av såväl stora som små öar åtskilda av sund och fjärdar. Hällmarkstallskog och barrblandskog blandas ofta med lövpartier och inägomarker. Omväxlingen gör öarna attraktiva för strövande, men här finns framförallt goda möjligheter att finna ostörda badklippor eller lugna ankarvikar. De många bryggorna för kollektiv båttrafik ger även folk utan egen båt goda möjligheter att få uppleva skärgården. Roslags-Kulla Området utgörs av ett vidsträckt skogsområde med många sjöar samt mindre åkrar och betesmarker i både Vallentuna och Österåkers kommun. Kring Östanå är inslaget av jordbruksmark större. Skogarna består mest av barr- och blandskog. Nivåskillnaderna är ofta stora. Kulturlandskapet kring Östanå innehåller mycket ädellövskog. Inom området finns många värdefulla naturavsnitt, bl a har de flesta sjöarna ett stort limnologiskt intresse. Del av Bogesundslandet Området utgör en liten del i södra delen av Österåkers kommun. Området med sitt varierade landskap och omfattande vattenkontakt bidrar till ett mycket viktigt friluftsområde. Närheten till Stockholm gör att området utnyttjas flitigt som utflyktsmål. 29
Kust- och skärgårdsområdet Österåkers kust- och skärgårdsområde är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området, i sin helhet av riksintresse och omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om de kan ske på sådant sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur och kulturvärden. Fritidshusbebyggelse får endast komma till stånd i form av komplettering till befintlig bebyggelse eller om det tillgodoser friluftslivets intressen eller avser enkla fritidshus i närheten av storstadsregioner. Bestämmelserna innebär dock inte någon restriktion för utvecklingen av stadsbygden då bestämmelserna inte skall utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Den i planen redovisade avgränsningen stämmer inte helt med länsstyrelsens synsätt. Se vidare länsstyrelsens granskningsyttrande i bilaga 4. Skyddad och värdefull natur I kommunen finns även ett flertal andra områden med skydd. Dessa utgörs av områden för Natura 2000, Naturreservat, Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO), Biotopskydd, Naturminnen, Obetydligt påverkade mark- och vattenområden samt Strandskydd. Natura 2000 Syftet med Natura 2000-områden är att värna om naturtyper och livsmiljöer för de arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse och därför skall bevaras för framtiden. I Sverige skyddas områdena av miljöbalken och omfattas av bestämmelser om områdesskydd enligt 7 kap. För att exploatera ett Natura 2000-område krävs mycket starka skäl och medlemslandet måste kompensera ingreppet genom att utse ett nytt område som ersätter det förlorade och dess naturvärden. Även verksamheter utanför Natura 2000-områden kan behöva tillstånd om de på ett betydande sätt kan komma att påverka naturmiljön. I kommunen är följande områden antagna av EU-kommisionen: Trehörningsskogen (naturreservat) Malmsjön (naturreservat) Deglinge Rydboholms ekhage (Ängsholmen) Ubby ekhag. Stavs äng Losjön Blötviken Ingrepp med negativa miljöeffekter får inte genomföras i Natura 2000-områdena utan Drängsjön inom naturreservatet Domarudden. regeringens tillstånd; ibland krävs samråd med EU- kommissionen. De av regeringen föreslagna Natura 2000-områden behandlas som riksintressen där hänsyn tas till områdets specifika värden. Naturreservat Naturreservat (MB 7:4-7) inrättas i syfte att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, bevara biologisk mångfald eller för att tillgodose behovet av områden för friluftslivet. Naturreservat kan omfatta såväl privat mark som mark i allmän ägo. De bildas efter förhandlingar med markägaren om intrångsersättning eller inlösen. Skyddsbestämmelserna skräddarsys för varje reservat och skiftar starkt från fall till fall beroende på vilka motiv som ligger bakom reservatsbildningen. I vissa reservat är all ekonomisk markanvändning förbjuden, men i en del reservat som främst avsatts till förmån för friluftslivet kan exempelvis jord- och skogsbruk tillåtas fortgå i normal omfattning. Beslut om reservatsbildning fattas av Länsstyrelsen eller kommunen. I enlighet med miljöbalken har även kommunerna möjlighet att bilda naturreservat (utan föregående delegation från Länsstyrelsen). En förutsättning är att kommunen själv bekostar etablering, skötsel och förvaltning av det skyddade området. 30
Upprättade naturreservat är Malmsjön, Själbottna-Östra Lagnö, Halsfambaken, Hallonstenarna, Storskär, Gälnan, Äpplarö, Kålgårdsön, Domarudden, Trehörningsskogen och Finnhamn. Kommunalt upprättade naturreservat är Exerman-Hersby (mellankommunalt Vallentuna). Vidare föreslås- Näsudden avsatt som naturreservat. Inrättandet av framtida naturreservat är processer som bedrivs i särskild ordning och där avgränsningen bör ske i samband med fortsatt fördjupad planering. Ekologiskt särskilt känsliga områden Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) är områden som av olika skäl inte tål en alltför kraftig påverkan utan att de riskerar att förlora sin ekologiska betydelse. Bestämmelserna är ofta tillämpbara på små områden och det är därför främst kommunen som ansvarar för att ta hänsyn till dessa områden i sin planering. Påverkan på ESKO-områdena som förstör deras funktion kan bestå i föroreningar som förorsakar försurning, övergödning eller förgiftning, hydrologisk påverkan genom dikning, uppdämning eller muddring, mekanisk påverkan genom maskiner, biologisk påverkan som monokulturer i skogs- och jordbruk, introduktion av främmande arter eller annan påverkan exempelvis till följd av exploatering eller slitage och störningar från friluftsliv. I avvaktan på en översyn av ESKO-områden anses alla 77 områden redovisade enl. Naturvårdsplanen utgöra ESKO områden. Förändrade ställningstaganden i kommunen kan komma att ske i framtida grönplan. Biotopskydd För att skydda små biotoper, livsmiljöer mindre än 5 ha, finns bestämmelser om att särskilt skyddsvärda områden enligt Miljöbalken (MB) 7 kap 11 kan förklaras som biotopskyddsområde. Inom biotopskyddsområde får verksamhet inte bedrivas eller åtgärd vidtas som kan skada naturmiljön. Enligt förordningen om områdesskydd enligt MB gäller generellt biotopskydd för: Alléer med minst fem lövträd i enkel eller dubbel rad Odlingsrösen, med ursprung i jordbruksdriften, på eller i anslutning till jordbruksmarken Stenmurar i jordbruksmark med tydlig, långsträckt utformning eller med funktion att avgränsa jordbruksdriften Åkerholmar av natur- eller kulturmark som omges av åkermark eller kultiverad betesmark Källor med omgivande jordbruksmark i terräng där grundvattnet koncentrerat strömmar ut och där våtmarken som uppkommer till följd härav uppgår till högst 1 ha Åkermark och strandängar vid Svinninge gård söder om Täljöviken Småvatten och våtmarker i jordbruksmark med en areal av högst 1 ha, som ständigt håller ytvatten eller en fuktig markyta (gäller inte linjära element som diken) Utöver de generellt skyddade områdena kan specifika biotopskydd inom skogsmark respektive jordbruksmark utfärdas av Skogsvårdsstyrelsen respektive Länsstyrelsen. I Österåkers kommun har Skogsvårdstyrelsen fattat beslut om 6 biotopskydd. Dessa ligger på fastigheterna Åkers-Åsätra 1:14/ Hjälmsätra, Åkers-Åsätra 1:14, Undal 1:3, Skeppsbol 1:61, Mora 1:1 och Fastarby 1:4. Naturminnen Naturminnen, enligt 7 kap 10 MB, upprättas för att skydda enskilda föremål såsom flyttblock, jättegrytor eller gamla och storvuxna träd. De skyddas efter beslut av Länsstyrelsen eller kommunen. Skyddsformen infördes 1909, och flertalet befintliga naturminnen skapades före naturvårdslagens tillkomst 1964. År 1997 fanns sammanlagt 1430 naturminnen i Sverige. Naturminnen i Österåkers kommun är: Dyvik (1 ek), Backen, Ljusterö (1 ek), Tuna, Åkersberga (1 ek), Tråsätra, Åkersberga (6 ekar) 31
Exempel på biotopskydd, allén vid Östanå slott 32 Strandskydd Strandskyddet är ett byggnadsförbud med syfte att trygga allmänhetens tillgång till stränder för bad och friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växtoch djurlivet. Enligt MB 7 kap 13, 14 gäller generellt strandskydd vid havet, insjöar och vattendrag på ett avstånd av 100 m från strandlinjen, vid normalt medelvattenstånd, för både land och vatten. För vissa delar av kommunen råder ett utökat strandskydd på 300 m. Det är främst i norra fastlandsdelen, för Ljusterös östliga delar och skärgården utanför Ljusterö. Det utökade strandskyddet gäller även kring Kyrkfjärden, Ullnasjön, Säbyviken, Garnsviken, Drängsjön samt kring Näsudden. Inom detaljplan gäller vanligen inte strandskydd. Vid dispens att medge undantag från strandskyddet måste särskilda skäl föreligga. I Stockholms län gäller byggnadsförbudet, under särskilda förutsättningar, ej komplementbyggnader som uppförts i laga ordning, om ny byggnad förläggs längre från strand än huvudbyggnaden. Kommunen har delegation att avgöra mindre strandskyddsärenden på och innanför Ljusterö. Gränsen överenstämmer ungefär med gränsen mellan planzon 6 och 7. Frågor om bryggor och småbåtshamnar för mer än 20 båtar skall prövas av länsstyrelsen, liksom ärenden som berör mellan- och ytterskärgården. Gröna strukturer Regional grönstruktur Den regionala grönstrukturen är en förutsättning för att bibehålla en fullständig flora och fauna i Stockholmsområdet och av stor vikt för det rörliga friluftslivet. För att de som bor i regionen, nu och i framtiden, skall få tillgång till grönområden inom rimliga avstånd, krävs en samverkan i länet för att bevara denna grönstruktur. Grönstrukturen byggs upp av värdekärnor som hyser områden med stora naturvärden. Kärnområdena binds ihop av gröna kilar som fungerar som spridningskorridorer. En fullgod spridningskorridor skall vara 500 meter med en buffert om 500 meter på vardera sida, dvs. totalt ca 1,5 km bred. Särskilt känsliga är de områden där strukturen står i fara för att delas av. I Regionplaneoch trafikkontorets rapport Grönstruktur i Stockholmsregionen redovisas en struktur av grönområden som bör bevaras för framtiden, vilken berör Österåker och framgår av kartan på nästa sida. Lokal grönstruktur Utöver de 77 skyddsvärda naturområden som anges i kommunens naturvårdsplan finns dessutom cirka 20 områden som är värdefulla för friluftslivet. Som ett komplement till naturvårdsplanen har kommunen gjort en friluftsutredning. Där finns en kartläggning av områden som är mer renodlat värdefulla för friluftslivet som t ex promenadområden, tätortsnära strövområden och friluftsområden. Exempel på tätortsnära strövområden är Smedby Röllingby backar Hackstaområdet, Näsudden och skogsområdet kring Trastsjön och Södersjön. Förändrade ställningstaganden i kommunen kan komma att ske i framtida grönplan och avgränsningen av tätortsnära strövområden skall anpassas till planerad och befintlig bebyggelseutveckling i kommande planering. Viktiga friluftsområden finns kring Stava, Täljö och Rydbo samt kring Kyrkfjärden med Blå leden som inkörsport, samt kring ytterligare ett tiotal områden. Områden som har avgränsats som särskilt intressanta för friluftslivet är endera redan mycket väl besökta eller har naturliga förutsättningar att bli det. I skärgården finns även flera naturhamnar som identifierats som särskilt intressanta. Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett program för hur de mest värdefulla naturområdena för friluftsliv och naturvård skall kunna få varaktigt skydd och förvaltning enligt MB. Programmet innehåller 71 områden, varav 2 i Österåkers kommun. Dessa är Exerman-Hersby, som nyligen har skyddats som naturreservat av Vallentuna och Österåkers kommuner, samt Näsudden.
Översiktsplan 2006 Österåkers kommun 0 2 500 5 000 10 000 meter RoslagsKulla Östanå Åsättra ÖSTERÅKERS KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Norra Ljusterö Dyvik Mellansjö Väg 276 Åsätra Norrö Väg 265 Skärgårdsstad Åkersberga Margretelund Täljö TÄBY Husarö Skeppsdal Stava E 18 Östra Lagnö Rydbo Flaxenvik Södra Ljusterö Lervik Svinninge Ingmarsö Linanäs Brevik VAXHOLMS STAD Riksintresse natur Naturreservat Natura 2000 Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO) Områdesavgräsning enligt naturvårdsplan Befintliga bebyggelseområden Gräns för kust- och skärgårdsområde Naturminnnen Biotopskydd Kommungräns NATURMILJÖ 33
I Österåkers kommun finns ytterligare fem områden som är upptagna som utredningsområden; Täljöviken, Träskmossen/Vitmossen, Hackstaberget-Röllingby, Trastsjöskogen och Karsvreta träsk. Andra områden av intresse är vid fyren på Lerviksudd och vid friluftsbadet i Brevik. Anledningen till detta är att där återfinns den ovanliga bergarten Åkersbergamonzonit. En ny grönplan håller på att utarbetas innefattande biologisk mångfald, rekreation och kulturmiljö. Sport, idrott och lek Utöver kommunens större sport- och idrottsanläggningar i centrala Åkersberga skall behovet av lokala anläggningar beaktas främst i områden med stort avstånd till centrum. Likaså skall behovet av anläggningar för lek beaktas vid planeringen. Friluftsbad Trots Österåkers läge vid kusten finns relativt få friluftsbad i kommunen. Allmänna badplatser i kommunen är: Brevik, Domarudden, Garnsviken, Linanäs/Ljusterö och Österskär. Allmänhetens tillgång till friluftsbad skall säkerställas i hela kommunen. Båtliv Båtliv i olika former utgör en av kommunens mest betydande friluftsverksamheter och näringsgrenar. Det växande behovet av brygg- och uppläggningsplatser liksom behovet av service skall beaktas i planeringen. Golf I kommunen finns flera golfanläggningar med sammanlagt sju 18-hålsbanor. Tillgången är därmed mycket god för kommunens egen befolkning men innebär också en viktig källa till besök utifrån vilket bör beaktas i fortsatt planering. Ridning och hästsport Inom kommunen finns olika anläggningar för ridning och hästsport, inte minst stall och beteshagar. Då behovet av sådan anläggningar fortsätter att öka är det viktigt att dessa behov beaktas i planeringen. Skjutbanor Befintliga skjutbanor vid Brännbacken och på Norra Ljusterö föreslås bibehållas. Störningar från skjutbanorna skall beaktas vid kommande planering. Motocrossbana Befintlig motocrossbana vid Lugnet föreslås bibehållas. Bullerstörningar från banan skall beaktas vid planering av angränsande områden. Bevarande förändring De ekologiskt mycket viktiga områdena sammanfaller i stor utsträckning med riksintresseområden för naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv. Det finns således samverkande intressen av att skydda områdena från ingrepp och påverkan av olika slag. För att behålla de ekologiska värdena i särskilt känsliga områden är det nödvändigt att spridningskorridorer bevaras mellan områdena. I vissa fall kan dessa vara tydliga som t.ex. vattendrag mellan sjöar, i andra fall kan de vara mera diffusa beroende på vilken arts spridning som skyddet avser. Hot mot dessa spridningskorridorer kan vara vägar, viltstängsel och ianspråktagande av ängs- och hagmarker för andra ändamål. Miljöbedömning Områden av riksintresse skall enligt MB skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Områden med områdesskydd enligt MB är skyddade enligt skyddsbestämmelser. Naturvårdsobjekt härutöver bör så långt möjligt skyddas mot olika typer av hot och bevaras för framtiden. I samband med detaljplanering och vid tillståndsprövning skall därför frågor som rör naturvårdsobjekt och spridningskorridorer beaktas i ett tidigt skede och i förekommande fall (vid detaljplanering och prövning av större anläggningar) behandlas i miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning. Riktlinjer Områden som ingår i Natura 2000 skall på sikt ges ett områdesskydd enligt miljöbalken eller säkerställas på annat sätt. För att säkerställa områden med värde för friluftslivet är det viktigt att bibehålla oexploaterade stränder och att behålla/ öka tillgängligheten till stränder på öar som kan nås med allmänna färdmedel En av kommunens kvaliteter är den rika tillgången på grönområden var man än bor i kommunen. Denna kvalitet bör vara en utgångspunkt för fortsatt planering och utbyggnad Vid utbyggnadsplaneringen skall tätortsnära grönområden beaktas Vid utbyggnadsplaneringen bör även behovet av idrottsanläggningar beaktas Kommunen skall upprätta en grönplan som avser omfatta biologisk mångfald, rekreation och kulturmiljö Översiktsplanens intention är att bevara den regionala grönstrukturen Slå vakt om och värna de stränder som i dag är tillgängliga för allmänheten. Möjlighet till fler allmänna friluftsbad skall studeras och säkerställas i hela kommunen Framtida kustplan kommer att vara ett viktigt dokument där kommunens stränder bör ges stor uppmärksamhet Kommunen skall underlätta och stödja verksamhet för att tillskapa gemensamma fritidsbåtshamnar 34
0 2 500 5 000 10 000 meter VALLENTUNA KOMMUN Åsättra ÖSTERÅKERS KOMMUN Dyvik Norra Ljusterö Roslags- Kulla Östanå Mellansjö Östra Lagnö Väg 265 Stava Norrö Väg 276 Skeppsdal Åsätra Husarö Åkersberga Skärgårdsstad TÄBY E 18 Rydbo Täljö Flaxenvik Margretelund Lervik Brevik Linanäs Södra Ljusterö Ingmarsö Svinninge VAXHOLMS STAD Riksintresse friluftsliv Regional grönstruktur Strövområden av kommunalt intresse enl ÖP90 Befintliga bebyggelseområden Gräns för kust- och skärgårdsområde Kommungräns FRILUFTSLIV 35