Publik förstudie inför utbyggnad av E4

Relevanta dokument
Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Arkeologisk utredning inför ny rastplats vid Botorpström

Skelett under trottoaren

Lilla Råby 18:38 m. fl.

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna visuellt stöd

Vallsjöbaden. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:17 Jörgen Gustafsson

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Arkeolog för en dag c/o Djurgården

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Den gamla muren tittar fram

Dagvattenledning vid Gamla stan

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED SCHAKTNING FÖR FJÄRRVÄRME I MJÖLBY

Ramkvilla Hallsnäs. Arkeologisk utredning inför planerad VA-ledning, Hallsnäs 1:6, Ramkvilla 2:13, Ramkvilla socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Från Örtavägen till Bataljonsgatan

Inför jordvärme i Bona

Gång- och cykelväg i Simris

Under Rocklundas bollplaner

Tre nya tomter i Ekängen

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

VA i C.H:s gata i V-ås

Höör väster, Område A och del av B

Elkabel vid Rogslösa bytomt

Påtorp 2:1. Ronneby socken, Ronneby kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2007:9 Mikael Henriksson

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning

Arkeologisk efterundersökning vid Svenljunga naturbruksgymnasium

Vrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.

Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

Nöbbele 2:3. Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

Borgen 2. Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2009:38 Mikael Henriksson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Västanå 4, Eksjö. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:36 Ann-Marie Nordman

Svallade avslag från Buastrand

Tornbyområdet Ny elledning

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

Ombyggnad av kraftledningar vid Fållinge

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Utredning inför Va mellan Torslunda och Kåtorp

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Gasledning genom Kallerstad

Vindkraft i Lårstad och Fågelstad

Hus i gatan Akut vattenläcka

Medeltida gravar vid Egby kyrka

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Gärdslätt Västergård 2:13

Ljuspunkter i Västerås

Stigamo 1:31 och 1:32

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Vad är ArcGIS.com? På ArcGIS.com hittar du:

Råvattenledning i norra Åhus

Rapport 2005:72. Arkeologisk utredning etapp 2. Kvickstorp 1:1. Åtvids socken Åtvidabergs kommun Östergötlands län.

Arkeologisk förundersökning. Stora Torget. RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

UV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nordanå 8:4. Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson. Nordanå 8:4 1

Ledningsdragning vid Kummelby på Lustigkulle Inom fastigheten Tingstad 9:5

Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Brokind. RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Boplats och åker intill Toketorp

Dike längs Snipvägen i Berg

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

M Uppdragsarkeologi AB B

VA-arbete i Sättunahögens skugga

Fornlämning Tuve 76. Ulf Ragnesten. Fornlämning Tuve 76 Tuve socken Boplats Avgränsande förundersökning 2014 Göteborgs kommun

Inför utbyggnad av en förskola i Tannefors

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Stenåsa. Särskild utredning inför planerad bevattningsdamm 2016 Stenåsa 4:3, Stenåsa socken, Mörbylånga kommun, Öland

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Fållinge-Nygård. Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping

JÖNKÖPINGS KOMMUN k

El till 3G-mast vid Fågelberg

Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin

. M Uppdragsarkeologi AB B

Elnät vid Skedevi kyrka

. M Uppdragsarkeologi AB B

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Snäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3

Exploateringsplaner i Ljungby

Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping

Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift

Nybyggnation vid Orlunda skola

Skrukebyledningen förbi Tärnestad och Skackelstad

Ny elkabel mellan Gylltorp och Ullstorp

Tvärschakt i Korpgatan

Utkanten av en mesolitisk boplats

Ukna kyrka. Richard Edlund

Transkript:

Publik förstudie inför utbyggnad av E4 Ljungby, Kronobergs län, Småland Nicholas Nilsson

Publik förstudie inför utbyggnad av E4 Ljungby, Kronobergs län, Småland Nicholas Nilsson Författare Nicholas Nilsson Copyright Kalmar läns museum 2017 Layout Stefan Siverud Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X

4

Inledning Under förundersökningarna av ett flertal platser längs E4, både söder och norr om Ljungby i Kronobergs län har mycket intressant ny arkeologisk information kommit i dagen. I samband med avrapporteringen av dessa platser har också erhållits tid för att göra ett förslag på en publik förstudie. Denna syftar till att ta fram ett förslag på hur de platser som föreslås gå vidare till särskild arkeologisk undersökning skulle kunna förmedlas och kommuniceras till en intresserad allmänhet. I det följande kommer ett sådant förslag att presenteras utifrån hur Museiarkeologi sydost vid Kalmar läns museum skulle vilja genomföra detta. Det är naturligtvis öppet för andra aktörer att välja andra angreppsätt. Karta över aktuell sträcka av E4 med platserna som föreslås gå vidare till särskild undersökning utmärkta. 5

Lokalerna De platser som föreslås gå vidare till särskild undersökning ligger utspridda längs E4:an, den sydligaste utanför Ljungby och den nordligaste ligger ca 24 kilometer därifrån. Samtliga platser är mer eller mindre bra för publika ändamål beroende på tillgänglighet ur olika aspekter. I tabellen nedan har de olika platserna listats med platsinformation och bedömts ur tillgänglighetssynpunkt. Totalt sett lämpar sig inte platserna för traditionell förmedling i form av guidningar på plats för intresserad allmänhet. I vissa fall är det så problematiskt att ta sig fram till platsen att det ur säkerhetssynpunkt inte går att genomföra. Även ljudnivån från den trafik som nyttjar E4:an avger så kraftigt buller att det är svårt att kommunicera på plats. Ett annat angreppssätt är således nödvändigt för att kommunicera resultat och information till allmänheten. Förslaget som kommer att beskrivas nedan är kommunikation genom ny teknik samt genom traditionella föredrag i lokaler i närheten av undersökningsområdena. Under de senaste åren har Museiarkeologi sydost vid Kalmar läns museum tagit fram ett arbetsflöde som medger digital kommunikation av undersökningsresultat i realtid. Arbetsflödet kallas för IDA, Instant field Documentation and Availability, och baseras på mjukvaror från Esri. Plats Period Typ Tillgänglighet Ljudnivå Objekt 6 Mesolitikum/Neolitikum Boplats Bra Hög Objekt 6 Äldre järnålder Grav Bra Hög Objekt 14_2 Mesolitikum Boplats Dålig Ok Objekt 15 Mesolitikum Boplats Ok Hög Objekt 34 Mesolitikum/Neolitikum Boplats Dålig Hög Tabell över platserna som föreslås gå vidare till särskild undersökning. 6

Kommunikation med IDA Datainsamling Insamling av data i fält sker helt digitalt genom användandet av Collector for ArcGIS, en app som är tillgänglig i mobila enheter såsom appbaserad GPS samt mobiltelefon eller surfplatta. All data passerar en moln-tjänst, ArcGIS Online, och sedan vidare till ett GIS-projekt på museet via en ArcGIS-server. Detta innebär att datan som registreras i fält blir tillgänglig direkt i GIS-projektet på kontoret på museet men också att samma data är tillgänglig för kommunikation med allmänheten. I fält fylls all data i det formulär som skapats och som nås via appen. Även bilder kan bifogas dokumentationen i fält vilket kan vara bra vid kommunikation. Datan i fält kan också filtreras så att endast delar av datan är tillgängligt för allmänheten. Dokumentation i fält med mobila enheter. 7

Story maps för berättelsen Bild av den webbkarta som ger en guidad tur om Sandby borg. För att göra datan meningsfull vid kommunikation kommer den att läggas in i story maps, d.v.s. interaktiva webbkartor som är konstruerade för story telling. Här kan t. ex., bild, film, kartor men även sociala medier och andra hemsidor länkas samman till en berättelse om platserna och projektet. Det finns en mängd olika typer av story maps att tillgå. Museiarkeologi sydost har vid ett par tillfallen använts sig av detta sätt att kommunicera berättelser med data från fält. I samband med Sandby borgs-projektet på Öland har vi fått möjlighet att pröva olika sätt att presentera data på. Två webbkartor har skapats som berättar om Sandby borg och dess historia. Den ena webbkartan (ovan) är en guidad tur över området och kan upplevas hemma vid datorn eller på plats med mobiltelefon eller surfplatta: http://app.sandbyborg.se/. 8

Exempel på interaktiv webbkarta där berättelsen presenteras både med kartor, bilder, film och länkar. På denna karta kunde allmänheten följa arbetet i fält. Så fort något dokumenterats i fält fanns det tillgängligt på kartan. 9

Rekonstruktion av Sandby borg. Kartan är interaktiv och datat från fältdokumentationen är tillgängligt även i denna karta. Den andra webbkartan (översta bilden till vänster) berättar om Sandby borg och dess relation till Europa i slutet av 400-talet. Här presenteras data med både interaktiva kartor och med bilder. Genom att scrolla i kartan erhålls ny information men även länkar till annan digital data t.ex. Sketchfab, Youtube och Wikipedia är inlagda: http://klm.maps.arcgis.com/apps/ MapJournal/index.html?appid=02b44279e63 54644859275e9b43ca2ef. Under fältsäsongen kunde allmänheten följa grävningen i realtid via en webbkarta där information och bilder visade undersökningens framsteg. Kartan uppdaterades varje dag med en ny drönarbild så att allmänheten kunde följa processen med att gräva sig nedåt. Här kunde man således visuellt följa hur lämningar och fynd successivt framträdde: http://arcg.is/2hjs7ew. Att verkligen förstå hur platsen en gång såg ut är viktigt att förmedla för att den intresserade allmänheten ska få en möjlighet att uppleva det som en arkeolog ser. Genom att återskapa Sandby borg i 3D-miljö där dokumentationen från fält fortfarande går att följa ges en möjlighet till detta. I detta fall har borgen återskapats med hjälp av Esri Inc i USA: http://klm.maps.arcgis.com/home/webscene/ viewer.html?webscene=ea1bc6a303f547c5a28 851f39301784f. 10

Ett annat exempel kommer från en exploateringsundersökning som utfördes i Kalmar under våren 2016. Området som skulle exploateras låg i anslutning till Kalmar hamn. Området var intressant då det ligger i ett område som tidigare utgjorde en del av farleden in till det medeltida Kalmar vilket visas med en historisk karta. I webbkartan presenteras helt kort lite om platsen, varför den ska undersökas och hur den använts de senaste åren. Med lite text och bilder berättas historien om platsen där den arkeologiska datan kan följas både på den nutida kartan och på den historiska kartan från 1860-talet: http://arcg.is/1mpnyts. De exempel som redogjorts för ovan är bara några varianter på de möjligheter som finns genom att använda sig av story maps. Fördelarna med dessa är att de till stor del uppdaterar sig själva, åtminstone när det gäller arkeologisk fältdata. Förutom den dokumentation som arkeologen skriver ner i fält kan också foton bifogas för att höja intressenivån och inlevelsen. Allmänheten kan således både läsa vad arkeologerna beskriver men också se bilder på fynd eller anläggningar som påträffas under undersökningens gång. En story map som visar hur exploateringsområdet förhåller sig till en historisk karta från 1860-talet. 11

Hur skulle en berättelse kunna läggas upp? När det gäller informationen kring utbyggnaden av E4 kring Ljungby vore det utmärkt att samla all information kring projektet på ett ställe d.v.s. att även Trafikverkets information kopplas ihop med den arkeologiska. På detta sätt skulle det kunna ges en bakgrund till varför E4 skall bredas på vissa ställen och varför just dessa platser är valda. Denna del måste ju diskuteras med Trafikverket så att de får med den information som de vill nå ut med. Vilken historia vill Trafikverket förmedla? För att ytterligare förstärka kommunikationen skulle man kunna använda sig av film och 360 -kamera. Med tanke på platsernas otillgänglighet ger detta en bra möjlighet för allmänheten att kunna följa arbetet. Genom att knyta en fotograf till projektet kan informativa filmer skapas och knytas till Story maps. Dessa filmer skulle då även kunna vara intervjuer med projektledaren för Trafikverket men även filmer från fält som visar det arkeologiska arbetet. Kommunikation via sociala medier används ofta vid arkeologiska underökningar. Nyttjar man detta kan det knytas ihop med en story map så att informationen går att nå från olika digitala medier. Det är också viktigt att inbjuda den lokala pressen inför och under projektets gång. Genom lokalpressen finns det möjlighet att nå många boende i närområdet. Innan undersökningarna startar kan man samla till en presskonferens för att informera om de olika plasterna som är aktuella men också för att informera om de digitala delarna so blir en del i kommunikationen. Pressen kommer att hållas informerad under projektets gång om särskilt intressanta saker påträffas som förtjänar att lyftas fram ytterligare. 360 -kamera från Samsung. Foto: Swisshashtag/Wikipedia. Framtiden är här En relativt ny teknik är att filma med en 360 -kamera. Tekniken är förhållandevis enkel men möjliggör för en betraktare vid t.ex. en dator eller med VR-mask att nästintill vara på plats: https://www.youtube.com/ watch?v=kbcfdvvwxqs. 12

I denna typ av film kan tittaren själv vända och vrida på vad den vill titta på. Det går också att lägga in textförklaringar i filmen som går att peka på för att få mer information. Detta skulle kunna användas som ett komplement i kommunikationen. Dessa filmer går också att länka till en story map. En story map blir nästan som en blogg där information kring projektet kan läggas till under hand. Föredrag För att tillgodose så många som möjligt kan även två föredrag hållas i samband med, eller efter undersökningarna. Vid dessa presenteras de resultat som erhållits och där man kan ge en preliminär sammanfattning av hur den här regionen sett ut under stenåldern och vilka förutsättningar som människorna vid den här tiden hade. Föredragen kan hållas på allmänna lokaler i t.ex. Ljungby och i Lagan. I Ljungby kan man kanske tänka sig en lokal på biblioteket och i Lagan finns en IOGT-lokal som eventuellt skulle kunna användas. Föredragen kan också filmas med vanlig film eller med 360 -kamera och sedan länkas till den story map som berättar om projektet. På detta sätt knyts alla delar ihop och ger bästa möjliga spridning. Informationsplats Var ska då denna information finnas tillgänglig? När webbkartan skapas erhålls en länk som kan bäddas in på hemsidor var som helst. Förutom på museets hemsida kan informationen finnas tillgänglig på Trafikverkets hemsida och varför inte på Länsstyrelsens hemsida? Information om denna digitala plats kan läggas ut på sociala medier, och förutom de kanaler som museet har kan kanske även Trafikverket nyttja sina kanaler för att sprida informationen. 13

Projektslut Det kan vara värt att tänka på hur denna kommunikationsinsats ska fortleva. Ska den fortleva efter projektslut? I många fall försvinner all möjlighet att nå information efter det att projekt tagit slut, om inte rapporter läses eller ett museum skapar en utställning Det finns dock möjligheter att låta informationen leva vidare, åtminstone delar av den. Filmer och bilder kan läggas ut på t.ex. Youtube och Flickr där de kan ses av andra även när projektet är slutfört. Det finns dock en slags kultur-portal där filmer och bilder kan finnas och där de även kan lyftas fram efter projektslut. Användandet av en sådan portal får diskuteras om en kommunikationsinsats blir aktuell. Föreliggande beskrivning av kommunikation för E4 Ljungby är ett förslag. Detta kan diskuteras vidare inför ett kommande projekt. Eventuellt kan ett möte underlätta när detta skall beskrivas eller förklaras. Det sätt som beskrivits ger en god möjlighet till spridning av information kring projektet. Det är enkelt att underhålla och ger möjligheter till kommunikation på ett nytt, flexibelt och attraktivt sätt. Tidsmässigt måste tid läggas på att skapa en webbkarta med information innan undersökningarna startar. När detta är gjort kommer data-informationen från fält automatiskt att uppdateras på kartan. De filmer och resultat som kommer under undersökningarna laggs in efter hand. Filminspelningar kommer att skötas av en till projektet knuten fotograf som har som ansvar att dokumentera projektet. 14

Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 info@kalmarlansmuseum.se