INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att tänka på innan start 1 Tillstånd 2 Myndighetskontakter 3 Karantän 4 Minimimått på burar, boxar, rum mm 5 Journaler, Kontrakt, Avtal mm 6 Skygga och/eller förvildade katter 7 TNR 8 Djurhemsföreningen 9
ATT TÄNKA PÅ INNAN START 1. Viktigt är att ni är många som vill arbeta med detta. Du orkar inte driva ett djurhem ensam! Djuren måste ha tillsyn flera gånger per dag, årets 365 dagar. Det finns ingenting som heter helgledigt på ett djurhem. Även julafton-, nyårsafton-, midsommarafton m fl storhelger måste det finnas människor som tar hand om djuren. Börja gärna med att ta kontakt med djurskyddsinspektören, som finns på länsstyrelsen, och berätta om dina tankar på att starta ett djurhem. Djurskyddsinspektörerna känner ofta till vilka problem som finns med hemlösa och förvildade katter och hon/han kanske blir glada över att få hjälp med dessa problem. Kanske kan hon/han också ge tips på en lämplig lokal och ev möjligheter att få någon form av bidrag. Kontakta också en veterinär och berätta om dina planer. Bra veterinärkontakt är ett måste. Du behöver ha kontakt med en veterinär som kan ställa upp akut, dit du får komma snabbt eller att veterinären kan komma till djurhemmet med kort varsel. Kanske kan du få rabatterade priser. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att driva ett djurhem (se Tillstånd). Kunskapskrav Den som startar ett katthem efter den 1 november 2008 skall enl SJVFS 2008:05, 3 kap, 10 ha nedanstående kunskaper: Kattens beteendebehov och etologi Problemkatter och problemkattägare Stress hos katt Smittspridning Djurskyddslagstiftningen Raskunskap Enklare kattsjukvård Praktik
TILLSTÅND 2. Enligt 16 i djurskyddslagen krävs tillstånd för djurhemsverksamhet. Detta tillstånd söks hos länsstyrelsen. Tillståndet är kopplat till lokalerna, vilket innebär att om djurhemmet flyttar till nya lokaler eller om befintliga lokaler utökas, måste nytt tillstånd sökas. Innan tillstånd ges görs en inspektion av lokalerna. Denna inspektion görs av personal från länsstyrelsen. Vid ansökan om anslutning till Djurhemsföreningen skall kopia av tillståndet skickas med (se Djurhemsföreningen).
MYNDIGHETSKONTAKTER 3. Det är mycket viktigt med goda myndighetskontakter. Djurskyddsinspektören, länsveterinären och polisen är viktiga samarbetspartners och man bör jobba på att få bra kontakt med dem. För det mesta är det lätt att få bra kontakt med dessa myndigheter eftersom det ger bra utbyte för båda parter. Kanske kan man till och med säga att djurhemmen och myndigheterna faktiskt är beroende av varandra för att kunna lösa kattproblemet. Djurskyddsinspektören finns på länsstyrelsen och är en viktig samarbetspartner. Hon/han känner ofta till problemen med hemlösa och förvildade katter. Likaså känner hon/han oftast till var/om det finns djursamlare i din kommun och/eller i ditt län. Det är också länsstyrelsen som handhar vanvårdsärenden och är de som utfärdar djurförbud. Polismyndigheten är en annan myndighet som det är bra att ha ett bra samarbete med. Vid t ex vanvårdsärenden är det polisen, som tillsammans med djurskyddsinspektören, går in i bostäder. Djurhemspersonal har inte rättighet att, utan sällskap av polis och/eller djurskyddsinspektör, gå in i bostäder där misstanke om vanvård finns. Finns sådan misstanke måste du kontakta djurskyddsinspektören.
KARANTÄN 4. Karantän är den viktigaste lokalen i hela djurhemmet. De flesta djurhem får, förr eller senare, tyvärr in smittosamma sjukdomar. Om man då inte beaktat nedanstående regler är det mycket stor risk att smittan sprider sig till alla djur och att allt material, från golv till tak, måste brännas. Smittan kan också sprida sig från karantän till övriga lokaler och samtliga djur drabbas. En katt skall sitta i karantän minst 2-3 veckor för att förhindra smittspridning. Under karantäntiden skall katten hållas under noga uppsikt och vid tecken på sjukdom skall katten snarast veterinärundersökas. Under karantäntiden sker lämpligen vaccinationer, kastrationer, id-märkningar mm. I karantän skall katterna inte ha kontakt med varandra. Undantaget är, naturligtvis, mamma med ungar eller katter som hittats tillsammans. Varje box/bur/rum skall ha egna mat- och vattenskålar, lådor, spadar, sand mm. Varje box/bur/rum skall också ha egna skyddskläder och skyddsskor/skyddstossor, liksom egna städmaterial. Om boxar/burar/rum gränsar till varandra så måste det vara heltäckande material mellan dem, så att katterna inte får kontakt med varandra. Detta heltäckande material måste vara saneringsbart. Regler för karantän skall sitta anslagna på väl synlig plats i lokalen. I karantän skall finnas saneringsvätska, t ex Virkon, och handdesinfektionsvätska. När du går från en box/bur/rum till en annan, är det viktigt att tvätta händerna med handdesinfektionsvätska. Detsamma gör du innan du lämnar karantän. Leksaker, klösbrädor mm är lämpligen i plast eller annat saneringsbart material. Man kan också ha slitna, kastfärdiga saker i karantän. Sådant som man kan kasta utan att det svider i plånboken. Boxar/burar/rum skall hålla minst de mått som djurskyddslagen anger (se Minimått). Materialet i karantän måste vara av sådant slag att det lätt kan saneras med Virkon eller liknande saneringsvätska. Lämpligt material är Formplyfa och Plexiglas. Det skall finnas nattlampa eller belysning som kan dämpas, så det fungerar som nattlampa. Varje box/bur/rum skall ha hyllplan där en kattmamma kan vila utan sina ungar. Värme samt varmt och kallt vatten skall naturligtvis finnas i karantän.
MINIMIMÅTT PÅ BURAR, BOXAR, RUM mm 5. Från och med den 1 maj 2008 gäller nya minimimått, enligt nedan. Enl Jordbruksverkets författningssamling, SJVFS 2008:05, saknr L 102, 3 kap, 12 skall minimimåtten för hållande av katter vara: Tak: Minsta/kortaste sida: Golvyta: 1,9 m 1,2 m 1,5 kvm Om flera katter hålls i boxen skall varje katt ha tillgång till minst 0,7 kvm. Hona med ungar räknas som två katter.
JOURNALER 6. Direkt ett djur kommer in till djurhemmet skall en journal över djuret upprättas. Lämpliga uppgifter är: Datum när djuret kom in. Var djuret hittades och av vem. Kön, färger, teckningar. Djurets status (ev skador mm). När djuret veterinärundersökts och vad som gjorts vid besöket hos/av veterinären. Djurhemmen har olika typer av journaler. På Djurhemsföreningen finns det ett häfte med förslag och tips på hur bl a en journal kan se ut. KONTRAKT, AVTAL MM Djurhemmen har olika typer av Avtal/Kontrakt som tecknas mellan djurhemmet och köpare. På Djurhemsföreningen finns det ett häfte med förslag och tips på hur bl a dessa kan se ut.
SKYGGA OCH/ELLER FÖRVILDADE KATTER 7. Skygga katter En katt som gått hemlös länge blir lätt skygg för människor. Har katten haft ett bra hem tidigare så går det ofta att få den social igen, men det kräver stort tålamod, mycket tid och att man har plats på katthemmet. Det kan vara svårt att se skillnaden på en skygg och en förvildad katt. Några katthem sätter gränsen vid om katten går att ta i en transportbur eller om man måste använda fälla. De räknar en katt som förvildad om fälla måste användas. Förvildade katter Vissa grupperingar inom kattföreningar hävdar att alla förvildade katter blir tama med hjälp av socialiserings- och rehabiliteringsprogram, dvs även vuxna förvildade katter som är födda ute och aldrig haft någon närmare kontakt med människor. Många som jobbat länge med detta, 15-20 år, har dock andra erfarenheter. De har stor erfarenhet av förvildade katter och har använt sig av alla tänkbara råd och tips för att få förvildade katter tama, utan att lyckas. Detta trots att de jobbat med samma katt(er) hela tiden. När det gäller förvildade katter menar vi att: - Kattungar under 8 veckor blir i regel helt tama. - Tama kattungar som senare blivit förvildade blir snart tama igen. - Katter födda ute, men med god kontakt med människor som matat dem ute sedan de varit små, blir mer eller mindre tama. Oftast blir de dock tama endast med dem som matar dem (varför de kan definieras som förvildade) och blir således svåra att omplacera hos nya människor. - Vuxna förvildade katter, som är födda ute utan närmare kontakt med människor, blir aldrig tama, bara stressade av människokontakt. Ett katthem är en tillfällig bostad för hemlösa katter. Meningen med ett katthem är att katterna skall placeras ut i nya hem efter kastrationer, id-märkningar, vaccinationer mm. Ett katthem är alltså inte något varaktigt hem för fd hemlösa katter. Ingen katt mår bra av att vara rädd och stressad 24 timmar/dygn. Förutom att det är enormt stressande för dessa katter att bli instängda, upptar de också en plats på katthemmet under lång tid. Det betyder att man inte kan ta in tama, sociala katter som då riskerar att också bli förvildade.
TNR (Trap, Neuter, Return = fånga, kastrera, släppa tillbaka) 8. TNR går ut på att fånga in förvildade katter, kastrera och id-märka dem och sedan släppa ut dem igen. Denna metod ställer vi oss tveksamma till, även om utfodring av katterna sker. Det är svårt att få en förvildad katt att gå in i en fälla två gånger (första gången var ju vid infångandet för kastrering mm). Nya skador och sjukdomar tillkommer efter utsläppandet och det är mycket svårt att fånga in katterna igen för att åtgärda detta. Det är också svårt att upptäcka skador mm på de förvildade katterna. Det betyder att det blir svårt att åtgärda sjukdomar och skador på dessa katter. Enligt 9 i Djurskyddslagen är man skyldig att göra detta på sin katt. Eftersom de förvildade katterna, som fångas in enligt TNR-metoden, blir id-märkta och registrerade på en ägare, riskerar denna ägare alltså att åtalas för vanvård/djurplågeri.
DJURHEMSFÖRENINGEN 9. När djurhemmet är klart, tillstånd införskaffats och du känner att du skulle behöva träffa likasinnade i landet och/eller behöva stöd i din verksamhet, kan du ansöka om anslutning till Djurhemsföreningen (DHF). Medlemsavgiften är 500:- och är en engångsavgift. Kopia av tillståndet skall skickas in tillsammans med ansökan om anslutning. Som ansluten till DHF har du möjlighet att närvara vid Utbildningsdagarna, som är årligen återkommande. Dessa utbildningsdagar är förlagda till olika platser i landet och pågår vanligen en lördag-söndag i september. Utbildning, mat och logi är kostnadsfri för två personer per förening. Föreningen betalar dock själv för resan till och från utbildningsorten. Bidrag till resan kan sökas hos DHF, för förening som inte anser sig ha råd att delta under dagarna pga resekostnaden. På utbildningsdagarna träffar du människor från djurhem i hela landet och deltagarantalet brukar vara stort. Du kan också söka ekonomiska bidrag från DHF, dock inte till själva driften av djurhemmet. Behöver du rusta upp karantän, ekonomisk hjälp till tvättmaskin eller annat så kan du ansöka om det hos DHF. Som ansluten föreningen får du tidningen DjurhemsNytt dig tillskickad. I denna tidning finns adresser mm till andra anslutna föreningar, tips, nyheter och mycket annat smått och gott. När du skickat in din ansökan om anslutning så får du besök av två representanter från DHF. Dessa tittar på verksamheten, lokalerna mm och de kan ge tips och råd om du behöver det. Till nästkommande styrelsemöte på DHF tas din ansökan upp igen och beslut fattas om anslutning eller om du behöver ändra något för att bli ansluten. Gå gärna in på DHF:s hemsida, där du kan läsa mer www.djurhem.se