Sida: 1 (38) Riskutredning Aktivitetshall RISKUTREDNING MOTALA AKTIVITETSHALL Rev A 2017-09-01 Författare: Cecilia Wetterqvist/Dea Ternström Dokumentgranskare: Joel Wibelius Datum: 2017-06-12 Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Telefon 031-720 25 00 Org.nr. 556726-7488 Momsreg.nr. SE556726748801 Styrelsens säte Göteborg Innehar F-Skattsedel Adresser till våra övriga kontor hittar du på www.bengtdahlgren.se
Sida: 3 (38) Riskutredning Aktivitetshall Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...4 2 INLEDNING...6 2.1 Revideringar... 6 2.2 Syfte... 6 2.3 Avgränsningar... 7 2.4 Metodik... 7 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 10 3.1 Området... 10 3.2 Godsstråket genom Bergslagen... 11 3.3 Meteorologiska förhållanden... 12 4 RISKANALYS... 14 4.1 Riskidentifiering... 14 4.2 Riskuppskattning... 16 4.3 Resulterande risknivåer... 17 5 DISKUSSION OCH RISKVÄRDERING... 18 6 FÖRSLAG TILL RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 19 7 SLUTSATS... 20 8 KONTROLL... 20 9 REFERENSER RAPPORT... 21 BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR... 24 Händelseträdsmetodik... 26 BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR... 32 RID-klass 2.1 Brännbar gas... 32 RID-Klass 2.3 Giftig gas... 33 RID-klass 3 Brandfarlig vätska... 34 RID-klass 5 Oxiderande ämne... 35 BILAGA C BERÄKNING AV INDIVIDRISK... 37 BILAGA E REFERENSER BILAGOR... 38 https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 4 (38) Riskutredning Aktivitetshall 1 SAMMANFATTNING Följande riskbedömning upprättas som underlag i detaljplanprocessen gällande nybyggnation av aktivitetshall i centrala på planområdet Innerstaden 1:317 i. Planområdet ligger i anslutning till Godsstråket genom Bergslagen vilken är en järnväg med farligt gods-transporter. Riskutredningen utgår från det förfrågningsunderlag som finns upprättat av, men tillhörande bilagor. Riskbedömningen är utförd i enighet med Länsstyrelsens riktlinjer [1]. Riskerna med avseende på transporter av farligt gods analyseras utifrån frekvens- samt konsekvensberäkningar utifrån olycksscenarier som innefattar brandfarliga gaser, giftiga gaser samt brandfarliga vätskor. Risker med ammoniakanläggningen som utgör kylsystem i ishallen omfattas inte av denna bedömning. Slutsatsen är att den nivå avseende individrisk som beräknats i denna utredning bedöms som acceptabel, dock inom ALARP-området varför säkerhetshöjande åtgärder utifrån kostnad- /nyttaperspektivet bör implementeras. Förslag på sådana åtgärder är följande: Aktivitetshallen ska placeras minst 30 meter från järnvägen. Detta skyddsavstånd medger att räddningstjänstens framkomlighet i området beaktas, och att konsekvenser avseende t.ex. mekanisk påverkan inte behöver beaktas avseende konsekvensområdet. Yta inom 30 m bör också utformas så att den inte inbjuder till någon stadigvarande personvistelse. Evakueringsmöjlighet ska finnas bort från spårområdet, så att planområdet kan evakueras vid ett ev. tillbud på järnvägen. Detta är en organisatorisk åtgärd där en handlingsplan bör utarbetas tillsammans med lokala räddningstjänsten, så att deras möjligheter till insatsarbete också beaktas. En väl etablerad handlingsplan för hur planområdet evakueras vid större events bör tas fram. Om byggnadens ventilation utformas med mekanisk tilluft ska den utformas så att möjlighet till manuell avstängning finns. Behov av möjlighet till avstängning kan uppstå vid brand eller annat gasutsläpp i omgivningen, där en strategi kan komma att bli att stanna inne i byggnaden i stället för att evakuera byggnaden. Även möjlighet till automatisk avstängning kan utredas. Friskluftsintag bör placeras på oexponerad sida, bort från riskkällan. Syftet med åtgärden är att minska den mängd gas som kommer in i byggnaden via ventilationssystemet. Det bör säkerställas att någon form av konsekvensbegränsande barriär i form av dike, vall, vegetation eller dyl. placeras mellan spårområdet och aktivitetshallen (befintligt https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 5 (38) Riskutredning Aktivitetshall finns en jordvall som kan utgöra en sådan barriär. Befintlig valls funktion bör i sådana fall säkerställas). En sådan barriär kan reducera konsekvenserna av t.ex. en pölbrand. Fasad mot spårområdet bör utföras så att risk för splitterskador vid ev. sprucken glasfasad beaktas. Även om den beräknade risknivån hamnar inom ALARP-området medför aktuell placering att vid en ev. oönskad händelse kan konsekvenserna blir väldigt stora, med hänsyn till det höga personantalet inom planområdet. Detta resultat gäller endast under de förutsättningar som anges i denna rapport och kan således inte utan kompletterande utredningar användas vid ändrade förutsättningar som exempelvis ytterligare bebyggelse eller ändrade transportförhållanden innefattande farligt gods på Godsstråket genom Bergslagen. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 6 (38) Riskutredning Aktivitetshall 2 INLEDNING Bengt Dahlgren Brand & Risk AB har av fått i uppdrag att utföra en riskbedömning för en planerad nybyggnation av en aktivitetshall på planområdet Innerstaden 1:317 i. Planområdet ligger i anslutning till Godsstråket genom Bergslagen vilket är en järnväg med farligt gods-transporter varpå Länsstyrelsen ställer krav på att en riskutredning ska göras. Behovet av en riskutredning har även fastställs i PM Aktivitetshall upprättat av Tyréns daterat 2016-11-11. Riskbedömningen upprättas som underlag i den detaljplanprocess som pågår med avseende på aktuell nybyggnation. Nybyggnationen utgörs av en aktivitetshall för t.ex. bandy, men en läktare med ca 3000 sittplatser. Inom Länsstyrelsen i Östergötland finns inga egna riktlinjer avseende riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. I denna rapport ligger Länsstyrelsen i Stockholms riktlinjer som grund [1], vilka är sprungna ut det mer rikstäckande arbetet som Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län tog fram 2006, Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. 2.1 Revideringar Detta är en reviderad utgåva, Rev A. Reviderade stycken är markerade med i vänstermarginalen. 2.2 Syfte Syftet med riskanalysen är att identifiera och värdera risker avseende farligt gods längs den aktuella sträckan av Godsstråket genom Bergslagen, samt föreslå eventuella riskreducerande åtgärder. Utredningen syftar även till att identifiera risker och/eller områden där individrisken bedöms som oacceptabel eller i behov av vidare utredning. Följande frågeställningar ligger till grund för slutsatserna i rapporten: Vilka risker finns med en fullsatt aktivitetshall så nära intill järnvägen? Vilka riskreducerande åtgärder behöver ställas på föreslagen bebyggelse mot järnvägen? https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 7 (38) Riskutredning Aktivitetshall 2.3 Avgränsningar Utredningen behandlar risken för skador på människors liv och hälsa till följd av plötsligt inträffade utsläpp av farligt gods. Risk för skador på miljö och egendom eller hälsorisker orsakade av långvarig exponering behandlas ej. I enlighet med Förfrågningsunderlag Riskutredning för detaljplan för del av Innerstaden 1:317 upprättat av beräknas endast individrisknivån inom planområdet. I riskbedömningen belyses enbart risker förknippade med farligt gods-transporter som sker på aktuell sträcka av Godsstråket genom Bergslagen. I anslutning till planområdet går även Bangårdsgatan, vilken inte utgör transportled för farligt gods och därmed inte berörs vidare. Även Ström utgör transportled för farligt gods på vatten. Med hänsyn till det skyddsavstånd som finns mellan planerad aktivitetshall och Ström bedöms dock riskbidraget från denna transportled försumbart och berörs ej vidare i denna utredning. Ammoniakanläggningen i ishallen omfattas inte av denna utredning, endast transporter med farligt gods på järnväg behandlas i enlighet med Förfrågningsunderlag Riskutredning för detaljplan för del av innerstaden 1:317, Norra delen av idrottsparken [2]. Vidare planeras en ny anläggning i samband med att den nya hallen byggs, vilket kommer att markant minska ammoniakanvändningen, och eventuellt utesluta användningen av ammoniak helt [3]. De resultat som presenteras i riskutredningen gäller endast under angivna förutsättningar. Vid förändring av förutsättningarna behöver riskbedömningen uppdateras. 2.4 Metodik Arbetsmetodiken i detta projekt följer Länsstyrelsens anvisningar [1] och bygger i stort på följande schematiska bild över riskhanteringsprocessen. Figur 1 Riskhanteringsprocessen https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 8 (38) Riskutredning Aktivitetshall Denna rapport utgör en riskbedömning, dvs. innefattar både riskanalys och riskvärdering. Metoderna för de enskilda ingående delarna i riskanalysen är genomgående vedertagna beräkningsmetoder, bedömningar och statistiska antaganden som återfinns i litteraturen, främst i [4], [5] samt [6]. Metodiken är i huvudsak kvantitativ, vilket i korthet innebär att konsekvensberäkningar utförs utifrån de identifierade riskscenarierna. Konsekvensberäkningarna resulterar i riskavstånd, dvs. avstånd inom vilket personer kan antas omkomma i händelse av farligt godsolycka, vilka sedan kopplas samman med sannolikhetsberäkningar för respektive scenario. Sammantaget ger detta en riskkurva för området. Individrisk är ett riskmått som definieras som sannolikheten för en godtycklig individ att omkomma under ett år vid kontinuerlig vistelse på en specifik plats. Notera att detta är ett teoretiskt mått och inte den verkliga sannolikheten att omkomma, eftersom individer inte vistas på samma plats dygnet runt i ett år. Individrisken är oberoende av hur många personer som vistas i det givna området. Individrisken redovisas som frekvensen att omkomma per år som en funktion av avståndet till riskkällan. 2.4.1 Metod för riskvärdering I Sverige finns idag inga nationellt antagna kvantitativa acceptanskriterier avseende risk. Vad som är en acceptabel risk är aldrig självklart men följande grundläggande principer är vanligt förekommande vid riskhantering och kan användas som en del av bedömningen [7]: - Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). - Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter, tjänster, etc) som verksamheten medför. - Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. - Principen om undvikande av katastrofer: Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. Ett sätt att hantera risker är att följa framtagna skyddsavstånd. Vid samhällsplanering intill farligt gods-leder finns ofta generella skyddsavstånd framtagna inom kommunen eller länet. Dessa skyddsavstånd är tänkta att fungera som riktvärden för placering av byggnader i närheten https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 9 (38) Riskutredning Aktivitetshall av farligt gods-leder. Länsstyrelsen i Stockholms anger att riskhanteringsprocessen ska beaktas inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I Figur 2 nedan illustreras lämplig markanvändning i anslutning till leden. Figur 2 Zonindelning för lämplig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods på järnväg. År 1997 tog Det Norske Veritas, DNV, på uppdrag av Räddningsverket (numera Myndigheten för skydd och beredskap, MSB) fram förslag på riskvärderingskriterier [8] vilka idag utgör praxis vid riskvärdering gällande individrisk. Utifrån riskanalysens resultat värderas den beräknade risken genom att den jämförs mot de av DNV föreslagna kriterierna. Detta utgör underlag för huruvida risken kan bedömas accepteras, med eller utan extra åtgärder. Individriskkriterier Individriskkriterierna [8] stämmer relativt väl överens med internationella kriterier och bygger på att individen har en genomsnittlig känslighet för exponeringen och är kontinuerligt närvarande och befinner sig utomhus. Kriteriet är tillämpbart för allmänheten och formuleras enligt följande: - Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 10-5 per år. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 10 (38) Riskutredning Aktivitetshall - Övre gräns för område där risker kan anses vara försumbart små är 10-7 per år. Den undre gränsen (10-7 ) motsvarar, eller är lägre än, risken att omkomma till följd av naturolyckor vilket innebär att en sådan risknivå inte ger en signifikant påverkan på individens totala risknivå. Den övre gränsen (10-5 ) är cirka en tiondel av den naturliga dödsfallsrisken för de grupper i samhället som har lägst dödsfallsrisk. Om risknivån ligger mellan den undre och den övre gränsen, i det så kallade ALARP-området 1, ska alla rimliga åtgärder vidtas för att minska risknivån. Efter detta betraktas risknivån som tolerabel. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Området är centralort i kommun, Östergötlands län. delas i två delar av Ström, och Godsstråket genom Bergslagen passerar genom staden på den norra sidan av strömmen. Aktuellt planområde ligger i den norra delen av staden, mellan järnvägen och Ström. Ny Aktivitetshall planeras att uppföras vid den befintliga bandyplanen i, även kallat XL- Bygg Arena. Anläggningens kapacitet vid en bandymatch är 3000 åskådare, vilket även är det antalet sittplatser som planeras inom den nya hallen. Den befintliga bandyplanen ligger intill Isstadion, vilket har en kapacitet om 1500 åskådare, samt Idrottspark ( IP) och en tillhörande fotbollsplan. Målet är att utveckla denna del av området genom att möjliggöra byggnationen av nya Aktivitetshallen. 1 ALARP As Low As Reasonably Practicable https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 11 (38) Riskutredning Aktivitetshall Figur 3 Gällande detaljplan med planområdet markerat med rött (, 2016 [9]). Orange linje markerar farligt godsleden, Godsstråket genom Bergslagen, och blåmarkerad yta är befintlig ishall. Gällande de topografiska förhållandena på platsen är marknivån att betrakta som relativt platt. Mellan planområdet och järnvägsspåret finns en jordvall, delvis uppstöttad av betong, uppskattningsvis ca 1,5 meter hög. Inverkan av denna barriär har inte inkluderats i beräkningarna. Minsta avstånd mellan planerad nybyggnad och järnvägen är enligt förfrågningsunderlaget 30 meter och enligt samrådshandling 40 meter [9]. Planområdets längd längs banan är ca 200 meter. Inom planområdet finns inga bostäder eller verksamheter som medför att personer vistas inom planområdet dygnet runt. Däremot medför aktuell verksamhet att persontätheten inom området kan vara väldigt hög inom begränsade tidsperioder. 3.2 Godsstråket genom Bergslagen Godsstråket genom Bergslagen sträcker sig mellan Mjölby i söder till Storvik i norr, se figuren nedan. Sträckan trafikeras av både persontåg och godståg. Järnvägen byggdes nyligen om till dubbelspår på sträckan Mjölby, en ombyggnad som blev klar under hösten 2012. I samband med detta arbete utfördes en översiktlig riskanalys för bandelen -Norrsten [10]. Statistik avseende tågtrafik har till viss del hämtats från denna riskanalys. Planområdet sträcker sig ca 200 m längs järnvägen men en sträcka om 1 km har valt att studeras för att beakta närområdet. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 12 (38) Riskutredning Aktivitetshall Figur 4 Godsstråket genom Bergslagen, järnvägens sträckning. Följande trafikuppgifter för år 2015 finns redovisade från trafikverket [7] samt statistik som använts i tidigare riskanalys [10]: Spårburen trafik År 2000 År 2010 (enligt basprognos maj 1997) År 2015 Tågtyp Antal tåg/dygn Antal tåg/dygn Antal tåg/dygn Persontåg 14 66 9/47 (norrgående/södergående) Godståg 29 40 17 Med hänsyn till den stora skillnad som finns i det statistiska underlaget så har prognostiserad trafik från 2010 använts som underlag i aktuella beräkningar. Detta för att ta höjd för ev. förändringar i framtiden samt att det ger konservativa resultat. Statistiskt underlag redovisas närmare i bilaga B. 3.3 Meteorologiska förhållanden I beräkningarna används både väderstatistik som rör stabilitetsklasser vilka påverkar konsekvensberäkningarna samt väderstatistik för vindriktningar som influerar sannolikheten för påverkan i olika riktningar. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 13 (38) Riskutredning Aktivitetshall Väderstatistik har studerats för olika höjder och områden och slutligen hämtats från mätstationen i Kettstaka [11]. Väderstatistiken antas vara inom en godtagbar felmarginal gällande som ligger söder om Kettstaka men antas ha likvärdiga förhållanden. Eventuell differens mellan orterna bedöms inte påverka resultatet nämnvärt. Använda vindstyrkor är 2 m/s samt 5 m/s med sydlig vind som dominerande riktning. Årsmedeltemperatur är 7 C [12]. Sannolikheten för vindriktning fördelas enligt nedan: Vindriktning Andel Mot området 63,6% Från området 36,4% https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 14 (38) Riskutredning Aktivitetshall 4 RISKANALYS I denna rapport behandlas risk med avseende på farligt gods-trafiken på järnvägsleden Godsstråket genom Bergslagen. 4.1 Riskidentifiering Påverkan på området kan antingen vara rent mekanisk från tågvagnar vid urspårning (direkt) eller orsakad av det farliga godset som transporteras (indirekt). Den risk som farligt gods-trafik utgör, vilket skiljer den från den övriga trafiken, är att en olycka med utsläpp kan orsaka skador på personer som inte befinner sig i olyckans omedelbara närhet. De risker som identifierats för järnvägen och som kan uppträda för sig eller i kombination är: - Urspårning, mekanisk påverkan - Påkörning (tåg på samma spår) - Kollision mellan tåg - Brand - Förskjuten last - Olycka med farligt gods En urspårning som ger mekanisk påverkan kan bero på en mängd olika faktorer som exempelvis spårlägesfel, vagnfel och solkurvor. Urspårade tåg hamnar mycket sällan mer än 25 meter från spåret [13]. Det är då inte hela tågsätten som hamnar på detta avstånd, utan enstaka vagnar. Då ett godståg inte uteslutande transporterar farligt gods bedöms sannolikheten att just en vagn med farligt gods skulle hamna på ett avstånd om 25 meter från spåret som mycket låg. Då avståndet mellan järnväg och byggnadens planeras överskrider 25 meter bedöms ingen risk för direkt mekanisk påverkan föreligga varpå ett sådant scenario ej behandlas vidare kvantitativt. Det finns en risk för att exempelvis gnistor från passerande tåg antänder något i omgivningen, såsom torr vegetation. Risken för att en sådan brand leder till omkomna personer bedöms dock vara ytterst liten. Det finns också en risk att en sådan brand sprider sig till en vagn med farligt gods. Dock antas att tåget, som i ett sådant fall inte har spårat ur, inte är kvar inom planområdet utan fortsätter till mer lämplig plats för åtgärder, speciellt då stationsområdet inte ligger långt från planområdet. Påkörning av annat tåg, samt kollision med tåg, kan ske om de olika varningssystemen på banan inte fungerar och ett tåg av någon anledning inte hinner bromsa för ett framförvarande tåg. Tredje man drabbas endast om påkörningen leder till urspårning eller om något av tågen transporterar farligt gods. Sannolikheten för sammanstötning med tåg på en linje vara så låg att den försvinner i den allmänna osäkerheten [14]. Därmed beaktas skadescenariot inte vidare i de fortsatta beräkningarna. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 15 (38) Riskutredning Aktivitetshall En olycka med farligt gods kan ha sitt ursprung i sabotage, läckage i ventiler och liknande, brand, påkörning eller urspårning. Vid sabotage, läckage och brand ombord görs antagandet att tåget inte stannar inom planområdet utan fortsätter till en mer lämplig plats för åtgärder. Sannolikheten att tåget ska drabbas av något som tvingar det att stanna inom planområdet anses vara försumbart liten. Påkörningsolyckor har enligt resonemang ovan avgränsats bort. Kvar är scenariot urspårning som medför att en vagn med farligt gods påverkas. Vid beräkningar med farligt gods görs antagandet att endast en vagn med farligt gods drabbas vid en ev. olycka. Kombinationer av olika ämnen tas alltså inte med i analysen. Olyckor med farligt gods utreds vidare med en kvantitativ riskanalys. Effekterna av befintlig jordvall som är uppförd mellan planområdet och järnvägsspåret har inte inkluderats i beräkningarna. 4.1.1 Farligt gods Produkter som har potentiella egenskaper att skada människor, egendom eller miljö vid felaktig hantering eller olycka, går under begreppet farligt gods. Farligt gods på väg och järnväg delas in i nio olika klasser enligt RID-S-systemet. Klassindelningen baseras på den dominerande risken som sammankopplas med ämnenas egenskaper. I Tabell 1 redovisas klassindelningen av farligt gods samt en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Tabell 1 Sammanfattning av respektive farligt gods-klass med tillhörande konsekvens Klass Ämnen Exempel Konsekvenser 1 Explosiva varor Sprängämnen, tändmedel, ammunition etc. 2.1 2.3 Kondenserad brännbar gas Kondenserad giftig gas Gasol, vätgas, etc. Klor ammoniak, etc. 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- o eldningsolja Vid detonation av massexplosiva ämnen uppstår tryckvågor med dödliga konsekvenser för personer utomhus normalt upp till 70 m. Raserade byggnader kan ske vid längre avstånd. Potentiella olycksscenarion från klass 2 involverar jetflammor, BLEVE, gasmolnsexplosion och giftiga gasmoln. Riskavstånd kan uppgå till flera tusen meter. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekt eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte större än 40 m för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 16 (38) Riskutredning Aktivitetshall 4 Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, vämjeliga ämnen och ämnen med benägenhet att orsaka infektioner Metallpulver, karbid etc. Natriumklorat, väteperoxid, etc. Arsenik-, bly och kvicksilversalter, dimetylsulfat, cyanider etc. Kan ge upphov till brand med konsekvens i omedelbar närhet och ingen bedöms omkomma Normalt leder olycka ej till personskador men kan ge konsekvensområden upp till ca 200 m. Ger skada vid direktkontakt med ämnen och påverkar endast direkta närområdet. Normala riskavstånd <20 m. 7 Radioaktiva ämnen Akut skada uppkommer ej vid olycka. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, natriumhydroxid, etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Asbest, gödningsämnen, etc. Frätskada vid olycka där läckage sker. Konsekvens normalt 0 20 m Ingen risk för livshotande personskada För aktuellt järnvägsavsnitt har inom ramen för detta arbete ingen specifik statistik över vilka godstransporter som är mest frekventa studerats. I samrådshandlingen [8] uppges dock att transport av farligt gods på järnvägen framförallt utgörs av väteperoxid, ammoniak och syror. Med hänsyn till att beräkningarna konservativt utgår från transportmängder från 2010 bedöms dock denna fördelning, jämfört med normalfördelningen för nationell statistik, beaktad. 4.2 Riskuppskattning Riskuppskattningen för respektive olycksscenario utgörs av en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för scenariot. 4.2.1 Sannolikhet Utifrån den arbetsmetodik som dåvarande Banverket anger [13] uppskattas frekvensen för att en järnvägsolycka med eller utan farligt gods inträffar på 1 km av järnvägen. Planområdet har en sträcka om ca 200 m mot järnvägen men då flera konsekvensområden som är aktuella har stor utbredning finns risk att planområdet påverkas även om en händelse inte inträffar precis framför planområdet. Statistik över trafikmängder har hämtats från Trafikverket samt tidigare utförd riskanalys för järnvägsavsnittet. Det totala antalet förväntade urspårningar med farligt gods-tåg har beräknats till 1,21x10-3 per år, dvs en urspårning var 829:e år. Se bilaga A för beräkningar. Vilka scenarier som kan uppstå vid en olycka beror på vilken typ av farligt gods som transporteras. Hur sannolik en olycka med en viss typ av farligt gods är representeras av statistiska fördelningar av transporter av farligt gods på aktuell sträcka. Denna indelning görs i https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 17 (38) Riskutredning Aktivitetshall ett händelseträd där den ursprungliga olycksfrekvensen förgrenas till att beräkna frekvensen av olyckor för respektive typ av farligt gods. För beräkning av frekvenser och sannolikheter för respektive scenario används händelseträdsanalys utifrån metoden som anges av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI [15]. Beräkningarna redovisas i bilaga A. 4.2.2 Konsekvens Konsekvens definieras i denna riskbedömning som ett riskavstånd, dvs. ett avstånd inom vilket människor utomhus omkommer vid en olycka. Mer precist beräknas avståndet till den exponeringsnivå där 50 % av personerna utomhus omkommer. I beräkningarna antas samtliga personer inom detta riskavstånd omkomma. Syftet är att detta värde ska spegla variationen i människors känslighet. I praktiken kan människor omkomma även utanför avståndet till 50 % omkomna, samtidigt som människor innanför detta avstånd kan överleva, men aktuell fördelning ger konservativa resultat Konsekvenser av olika skadescenarier har uppskattats utifrån konsekvensberäkningar via datorsimuleringar med mjukvaran ALOHA version 5.4.5, vilket redovisas i bilaga B. Viktiga faktorer som är av stor betydelse för hur allvarliga konsekvenserna blir (dvs. hur långa riskavstånden blir) är framförallt hålstorlek på behållare vid utsläpp, mängden transporterat gods samt meteorologiska förhållanden. Konsekvensberäkningarna görs generellt konservativt, exempelvis görs alla beräkningar av massflöde från behållare med tryckkondenserade gaser med antagandet att utsläppet sker längst ner i behållarens vätskefas. Ett annat konservativt antagande som görs är att personer i byggnader är exponerade mot koncentrationer motsvarande utomhusmiljö. I verkligheten kommer koncentrationen av skadliga gaser inomhus vara mindre jämfört med utomhusmiljön. 4.3 Resulterande risknivåer I Figur 5 visas riskprofilkurvan. I diagrammen illustreras även ansatta gränsvärden gällande acceptabel risknivå. Röd respektive grön linje i grafen motsvarar riktvärden för riskvärdering enligt DNV. Området över den röda linjen ska betraktas som oacceptabelt höga risker, området mellan grön och röd linje är det s.k. ALARP-området som innebär att skadeförbättrande åtgärder ska vidtas om kostnaden står i proportion till den erhållna riskreduktionen. Området under den gröna linjen innebär att risken kan betraktas som acceptabel (se även avsnitt 2.3.1). Individrisken redovisas som funktion av avståndet till den aktuella järnvägssträckan. Diagrammet visar att inom aktuellt planområde är risknivån delvis inom ALARP-området och således ska rimliga åtgärder vidtas för att sänka risknivån. Observera att konsekvensområden inom 30 meter från järnvägen inte tagits med i analysen, varpå resultatet är beroende av ett skyddsavstånd om minst 30 meter till järnvägen. Yta inom 30 m bör också utformas så att den inte inbjuder till någon stadigvarande personvistelse. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 18 (38) Riskutredning Aktivitetshall Figur 5 Individriskkurva för den aktuella järnvägssträckan 5 DISKUSSION OCH RISKVÄRDERING Beräkningarna visar att risknivåerna inte överstiger DNV:s kriterier gällande individrisk vilket illustreras i figurerna i avsnitt 4.3. Risknivån ligger dock inom ALARP-området vilket innebär att riskförebyggande åtgärder ska vidtagas. Använda kriterier för riskvärdering är kvantitativa vilket kan ge en falsk bild av att kriterierna är exakta och utgör en absolut gräns för vad som är tolerabel risk och inte. Osäkerheter i såväl framtagandet av kriterierna som vid beräkning av risknivån gör att kriterierna inte bör användas annat än som riktlinjer för vilken risknivå som är tolerabel. Beräkningsmetodiken i denna utredning är förenad med en del osäkerheter som bör belysas men i riskutredningen har ett genomgående konservativt förhållningssätt använts. Beräkningsmodellen för att skatta frekvenser för urspårningar innehåller förenklingar av verkligheten. Där osäkerheter finns har antaganden rörande exempelvis representativa ämnen, utsläppsmängder och hålstorlekar varit konservativa. Även antalet godståg som passerar planområdet och antalet godsvagnar som kan förväntas spåra ur vid en oönskad händelse har ansatts med konservativa värden. I praktiken påverkas risknivån av varierande persontäthet under dag och natt, detta har dock ej beaktats då samhällsrisken ej studerats. Befintlig jordvall som är uppförd mellan planområdet och järnvägsspåret har inte inkluderats i beräkningarna, vilket gör resultatet konservativt om vallen behålls efter ändringen. Även om den beräknade risknivån hamnar inom ALARP-området medför aktuell placering att vid en ev. oönskad händelse kan konsekvenserna blir väldigt stora, men hänsyn till det höga personantalet inom planområdet. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 19 (38) Riskutredning Aktivitetshall 6 FÖRSLAG TILL RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Risknivåerna överskrider ej rekommenderade gränser men ligger inom ALARP-området vilket innebär att åtgärder som är rimliga utifrån ett kostnads-nytta perspektiv ska vidtas. Riskreducerande åtgärder identifieras utifrån det specifika planförslaget samt Boverkets och Räddningsverkets rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner [14]. Åtgärder redovisas som kan eliminera eller begränsa effekterna av de identifierade scenarier som ger störst bidrag till risknivån. Aktivitetshallen ska placeras minst 30 meter från järnvägen. Detta skyddsavstånd medger att räddningstjänstens framkomlighet i området beaktas, och att konsekvenser avseende t.ex. mekanisk påverkan inte behöver beaktas avseende konsekvensområdet. Yta inom 30 m bör också utformas så att den inte inbjuder till någon stadigvarande personvistelse. Evakueringsmöjlighet ska finnas bort från spårområdet, så att byggnaden kan evakueras vid ett ev. tillbud på järnvägen. Detta är en organisatorisk åtgärd där en handlingsplan bör utarbetas tillsammans med lokala räddningstjänsten, så att deras möjligheter till insatsarbete också beaktas. Om byggnadens ventilation utformas med mekanisk tilluft ska den utformas så att möjlighet till manuell avstängning finns. Behov av möjlighet till avstängning kan uppstå vid brand eller annat gasutsläpp i omgivningen, där en strategi kan komma att bli att stanna inne i byggnaden i stället för att evakuera byggnaden. Även möjlighet till automatisk avstängning kan utredas. Friskluftsintag bör placeras på oexponerad sida, bort från riskkällan. Syftet med åtgärden är att minska den mängd gas som kommer in i byggnaden via ventilationssystemet. Det bör säkerställas att någon form av konsekvensbegränsande barriär i form av dike, vall, vegetation eller dyl. placeras mellan spårområdet och aktivitetshallen (befintligt finns en jordvall som ev. kan utgöra en sådan barriär. Befintlig valls funktion bör i sådana fall säkerställas). En barriär kan reducera konsekvenserna av t.ex. en pölbrand. Fasad mot spårområdet bör utföras så att risk för splitterskador vid ev. sprucken glasfasad beaktas. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 20 (38) Riskutredning Aktivitetshall 7 SLUTSATS Slutsatsen är att den nivå avseende individrisk som beräknats i denna utredning bedöms som acceptabla vid implementering av riskreducerande åtgärder i enighet med avsnitt 6. Dock medför aktuell placering att, även om individrisknivån bedöms acceptabel, kan konsekvenserna av en oönskad händelse blir väldigt stora med hänsyn till det höga personantalet inom planområdet. Detta får ställas i paritet till samhällsnyttan med planerad markanvändning. Detta resultat gäller endast under de förutsättningar som anges i denna rapport och kan således inte utan kompletterande utredningar användas vid ändrade förutsättningar som exempelvis ytterligare bebyggelse eller ändrade transportförhållanden innefattande farligt gods på Godsstråket genom Bergslagen. 8 KONTROLL Härmed intygas att rapporten har kontrollerats avseende metodik, förutsättningar, antaganden och beräkningar utan anmärkningar. Mölndal 2017-06-12 Joel Wibelius Brandingenjör, Civ. ing. Riskhantering https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 21 (38) Riskutredning Aktivitetshall 9 REFERENSER RAPPORT [1] Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006. [2] kommun, Förfrågningsunderlag - Riskutredning för detaljplan för del an innerstaden 1:317, Norra delen av idrottsparken. [3], Samrådshandling - Detaljplan för del av Innerstaden 1:317, norra delen av idrottsparken, kommun,, 2016. [4] Center for Chemical Process safety of the American Institute of Chemical Engineers, CCPS Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis, 2000. [5] Committee for the prevention of disasters, Guideline for quantitative risk assessment "Purple Book" CPR 18E, 1999. [6] Försvarets forskningsanstalt, Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, 1997. [7] G. Davidsson m.fl., Handbok för Riskanalys, Karlstad: Räddningsverket, 2003. [8] Davidsson, G., Lindgren, M. & Mett, L., Värdering av risk - FoU Rapport, Statens räddnignsverk, 1997. [9] Statistiska Centralbyrån, SCB, Tätorter 2016; befolkning 2010-2016, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, 2017. [10] Anders Nilsson, Trafikverket, mailkorrespondens maj 2017. [11] SMHI, Vindstatistik för Sverige, 1961-2001, nr 121, 2006. [12] Statistiska centralbyrån, SCB, Väder - Statistisk årsbok 2011, 2011. [13] S. Fredén, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omivningen, rapport 2001:05, Miljösektionen, Banverket. [14] Banverket, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Rapport 2001:5, 2001. [15] Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, Konsekvensanalys av olika olyckscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI rapport Nr 387:4, 1994. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 22 (38) Riskutredning Aktivitetshall [16] Stadsbyggnadskontoret Göteborg, Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn farligt gods, 1997. [17] Räddningsverket, Farligt gods - riskedömning vid transport, 1996. [18] Myndigheten för samhällsskydd och beredakaps föreskrifter (MSBF 2009:3) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S). [19] Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, RIB sök - propan, hämtad: https://rib.msb.se/portal/template/pages/kemi/substance.aspx?id=472&q=propan&p=1 [2017-05-29]. [20] Boverket, Räddningsverket, Säkerhetshöjande åtgärder i detajplaner, 2006. [21] G. Purdy, Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Journal of Hazardous Materials, vol. 33, pp. 229-259, 1993. [22] Räddningsverket, Kartläggning av farligt godstransporter, 2006. [23] Länsstyrelsen i skåne län, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, 2007. [24] Trafikanalys, Bantrafik 2015 - Statistik 2016:18, Trafikverket, Stockholm, 2016. [25] Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, Översiktsplan för Göteborg - Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Göteborg, 1997. [26] S. Fredén, Om sannolikhet frö järnvägsolyckor med farligt gods, VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping, Nr 387:2, 1994. [27] H. Alexandersson, Vindstatistik för Sverige 1961-2004, SMHI, Norrköping, Nr 121, 2006. [28] B. Andersson, Introduktion till konsekvensberäkningar - Några förenklade typfall, Lund University, Institute of Technology, Departement of Fire Safety Engineering, Lund, 1992. [29] MSB, RIB - Farliga ämnen, Bensin, [Online]. Available: https://rib.msb.se/portal/template/pages/kemi/substance.aspx?id=873&q=bensin&p=1. [Använd 2017-06-01]. [30] S. Lamnevik, Konsekvensanalys explosioner, Stefan Lamnevik AB, 2006. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 23 (38) Riskutredning Aktivitetshall https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 24 (38) Riskutredning Aktivitetshall BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR Beräkningarna utförs enligt VTI-modellen anpassad för järnväg [1], med vilken förväntad frekvens för urspårningsolyckor kan beräknas. Planområdet angränsar mot järnvägen längs ca 200 meter. Frekvensberäkningar utförs dock konservativt gällande en sträcka av 1 km. Följande indata ligger till grund för beräkningarna: Studerad sträckas längd: Antal godståg: Antalet transporter med farligt gods: Antal godsvagnar per tåg: 1 km 40 st./dygn 8 st./dygn 29 st/tåg[2] Andel farligt godsvagnar per tåg: 5 % [3] Antalet axlar per vagn: gods. Spårkvalitet: Spårtyp: Antaget 2 st. för normala godståg, 4 st. för vagnar med farligt A (Betongsliper, helsvetsat) Dubbelspår Beräkning av förväntat antal olyckor sker enligt följande ekvation: W där W = Exponeringsvariabel (enligt indata gällande verksamhetens art ovan) = Intensitetsfaktor (värden enligt [1]) Enligt [1]bedöms sannolikheten för sammanstötning med tåg på en linje vara så låg att den försvinner i den allmänna osäkerheten. Därför beaktas skadescenariot inte vidare i de fortsatta beräkningarna. De risker som återstår i aktuellt fall är därmed olycka pga. urspårning av tåg. Frekvens för dessa händelser redovisas i Tabell 1 nedan. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 25 (38) Riskutredning Aktivitetshall Tabell 1: Beräkning av frekvenser efter olyckstyper Olyckstyp Exponeringsvariabel, typ W W Rälsbrott Vagnaxelkm 5,00E-11 889140 4,45E-05 Solkurva Spårkm 1,00E-05 1 1,00E-05 Spårlägesfel Vagnaxelkm 4,00E-10 889140 3,56E-04 Vagnfel Vagnaxelkm 3,10E-09 889140 2,76E-03 Annan orsak Tågkm 5,70E-08 14600 8,32E-04 Okänd orsak Tågkm 1,02E-05 14600 2,04E-03 Summa: 6,04E-03 Det totala antalet förväntade urspårningar med godståg är 6,04*10-3 per år. Ett antagande om att ungefär 8 st. av alla godståg transporterar någon mängd farligt gods, ger en frekvens för en olycka med ett godståg med farligt gods 1,21*10-3. Enligt en rapport publicerad av VTI [2] är det ungefär 3,5 vagnar som hamnar utanför spåren vid en urspårning med godståg. I dessa beräkningar ansätts ett konservativt värde om att 10 vagnar hamnar utanför spåren vid en urspårning. Sannolikheten att en godsvagn hamnar utanför spåren blir följaktligen: 10 29 = 0,345 Ungefär 5 % av total mängd transporterat gods innehåller farligt gods [3]. Antalet farligt godsvagnar blir därmed: 40 365 29 0,05 = 21170 st. Ett antagande görs inom ramen för denna riskbedömning att 8 av 40 godståg som passerar aktuellt område innehåller farligt gods i någon mängd. Utifrån förutsättningen att ca 5 % av total mängd transporterat gods innehåller farligt gods [3] bedöms detta vara ett konservativt antagande. För att beräkna antal vagnar med farligt gods per godståg som transporterar farligt gods divideras totalt antal farligt godsvagnar med totalt antal transporter som innehåller någon mängd farligt gods enligt nedan: 21170 8 40 14600 = 7,25 vagnar med farligt gods per godståg som transporterar farligt gods Sannolikheten att en urspårad vagn vid en olycka innehåller farligt gods blir enligt nedan: 0,345 7,25 29 = 0,086 https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 26 (38) Riskutredning Aktivitetshall Grundfrekvensen för en farligt godsolycka där en vagn med farligt gods är involverad blir därmed: 0,086 1,21 10 3 = 1,04 10 4 Sannolikheten att en farligt godsolycka skulle ske med en vagn som inte har spårat ur bedöms som mycket liten och antalet godsvagnar som antas påverkas vid en urspårning är ansatt konservativt. Fördelningen av ämnesklasser av farligt gods som transporteras på aktuell järnvägssträcka baseras på uppgifter från nationell statistik [3]. Ämnesklass Fördelning Ämnesklass Fördelning Klass 2.1 50% Klass 2 40% Klass 2.3 50% Klass 3 20% Klass 5 40% Fördelningen av vindriktning baseras på metereologiska data mellan 1991 och 2004 [4]. Utifrån denna statistik är vindriktningen mot området 63,6% av tiden. Händelseträdsmetodik I denna del av bilagan redovisas frekvensberäkningar som genomförts med hjälp av händelseträdsmetodik gällande RID-klass 2.1, 2.2, 3 samt 5. RID-klass 2 Gaser Sannolikheten för att en olycka leder till läckage av farligt gods antas variera beroende på om godset fraktas i en tunn- eller tjockväggig tank. Gaser transporteras vanligtvis tryckkondenserade i tjockväggiga kärl med hög hållfasthet. Sannolikheten för liten, medel respektive stor utsläppsmängd vid läckage som följd av olycka ansätts enligt Tabell 2 nedan [5] Tabell 2 Sannolikhetsfördelning gällande utsläppsstorlek Utsläppsstorlek Sannolikhet Liten 0,625 Medel 0,208 Stor 0,167 För klass 2.1 brännbara gaser bedöms konsekvenserna för människor först bli påtagliga i samband med antändning. Sannolikheten för antändning givet olycka med utsläpp av gas bedöms med stöd av [16], och sannolikheten för att olika utsläppsstorlekar antänds ansätts enligt nedanstående tabell. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 27 (38) Riskutredning Aktivitetshall Utsläppsstorlek Litet Medelstort Stort Sannolikhet Jetflamma 10% Gasmolnsexplosion 40% Ingen antändning 50% Jetflamma 10% Gasmolnsexplosion 10% Ingen antändning 80% Jetflamma 10% Gasmolnsexplosion 10% Ingen antändning 80% En BLEVE antas enbart kunna uppstå till följd av en jetflamma från intilliggande tank. Sannolikheten är mycket låg och ansätts konservativt till 1 %. Konsekvenserna för en olycka som leder till brännbart gasmoln samt med klass 2.3 giftig gas påverkas av vindstyrka och väderstabilitet. Beräkningarna görs för två vädertyper: neutral stabilitetsklass och 5 m/s samt stabil stabilitetsklass och 2 m/s. Neutral stabilitetsklass förväntas 80% av tiden och stabil stabilitetsklass förväntas 20% av tiden. I Figur 5 redovisas olika scenarier för en olycka med gas. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 28 (38) Riskutredning Aktivitetshall Figur 6 Händelseträd scenariot brandfarlig gas Figur 7 Händelseträd scenariot giftig gas https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 29 (38) Riskutredning Aktivitetshall RID-klass 3 Brandfarliga vätskor Tankfordon för brandfarliga vätskor är oftast tunnväggiga och har därmed lägre hållfasthet än motsvarande för trycksatta gaser enligt tidigare avsnitt. Gällande brandfarliga vätskor uppstår skadliga konsekvenser för människor när vätskan läcker ut och antänds, det är värmestrålningen som har den största betydelsen för konsekvenser för människor. Värmestrålningen beror i sin tur på ytan som täcks av den brandfarliga vätskan. Vid en olycka som medför utsläpp av brandfarlig vätska är det av stor vikt att den inte kan rinna ut över stora ytor och inte i riktning mot planområdet. Sannolikheterna för utsläppsstorlek i tunnväggiga tankar ges av [17] och är enligt nedanstående tabell. Utsläppsstorlek Sannolikhet Litet (1 cm) 62,5% Medelstort (3 cm) 20,8% Stort (11 cm) 16,7% Sannolikheten för att ett utsläpp antänder är enligt nedan [17]. Utsläppsstorlek Antändning Sannolikhet Litet Antändning 10% Ingen antändning 90% Medelstort Antändning 10% Ingen antändning 90% Stort Antändning 20% Ingen antändning 80% https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 30 (38) Riskutredning Aktivitetshall Figur 8 Händelseträd scenariot brandfarlig vätska RID-klass 5 Oxiderande ämne Olyckor med oxiderande ämnen kan ge allvarliga konsekvenser som liknar effekterna av en explosion med klass 1. Dock bedöms de vanligtvis inte leda till personskador, förutom om de kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (t ex bensin, motorolja etc.). Det är dock endast en begränsad andel av ämnena i klass 5 som kan orsaka dessa konsekvenser då flera av dessa är förbjudna att transportera på järnväg [18]. I Sverige är ungefär 90% av farligt gods i klass 5 som transporteras ämnen som kan självantända vid kontakt med organiskt material. Mängden transporterat material fördelas enligt följande: Storlek Mängd Sannolikhet Litet 150 kg 85,0% Medelstort 1500 kg 14,5% Stort 16000 kg 0,5% Sannolikheten att ett oxiderande ämne kommer i kontakt med organiskt material enligt ovan antas vara mycket litet vid järnvägstransport, då exempelvis bensin inte finns närvarande på samma vis som vid vägtransport. Sannolikheten för kontakt med organiskt material ansätts till https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 31 (38) Riskutredning Aktivitetshall 1% [2].2 Figur 9 Händelseträd scenariot oxiderande ämne https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 32 (38) Riskutredning Aktivitetshall BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR I denna bilaga redovisas de konsekvensberäkningar som ligger till grund för riskanalysen. Konsekvens definieras i denna riskanalys generellt i form av ett riskavstånd, inom vilket de människor som befinner sig utomhus kan förväntas omkomma. Konsekvensberäkningarna har utförts med hjälp av programmet ALOHA version 5.4.5 utvecklat av amerikanska myndigheterna Environmental Protection Agency (EPA) och National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), samt handberäkningar. Samtliga konsekvensavstånd har beräknats utifrån att olyckan inträffar på spåret och hänsyn har ej tagits till befintliga eller planerade vallar vilket innebär ett mycket konservativt resultat. RID-klass 2.1 Brännbar gas Det representativa ämnet som använts för beräkningar gällande klass 2.1 brandfarliga gaser ansätts till propan. Följande skadekriterier [7][8] har använts vid beräkningarna då 50 % av individerna antas omkomma: - Jetflamma: strålningsnivå på 15 kw/m 2. - Gasmoln: koncentration på 2,3 vol-% vilket motsvarar undre brännbarhetsgränsen. - BLEVE: strålningsnivå på 25 kw/m 2 för varaktigheten ca 12 s. Tabell 3 Indata till konsekvensberäkningar för brännbar gas Parameter Värde Omgivning Vindriktning 63,6% Vädertyp Normal stabilitetsklass (D), 5 m/s Stabil stabilitetsklass (B), 2 m/s Ytråhet Stad eller skog Källa Ämne Propan (tryckkondenserad) Tankdiameter 2,5 m Tanklängd 20 m Lagringstemperatur 7 C Mängd ämne i tank 40 ton Följande figurer visar exempel på beräkningsresultat från ALOHA. https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx
Sida: 33 (38) Riskutredning Aktivitetshall Brännbart gasmoln Figur 10 Gasmolnsexplosion. Stort utsläpp, stabilitetsklass D RID-Klass 2.3 Giftig gas Utsläpp av tryckkondenserad giftig gas kan beroende på väderförhållanden, topografi och utsläppstyp orsaka skador på mycket långa avstånd. Även dessa ämnen transporteras i tjockväggiga tankar. Dimensionerande ämne har ansatts till svaveldioxid som utgör ett mycket giftigt ämne. Utsläpp beräknas för tre laststorlekar: 40 500 kg, 1330 kg samt 149kg [16]. Beräkningarna görs för två vädertyper: neutral stabilitetsklass (D) med 5 m/s samt stabil stabilitetsklass (B) med 2 m/s. Skadekriterium för 50 % omkomna för svaveldioxid är 11539 ppm vid 30 minuters exponering [18] Parameter Värde Omgivning Vindriktning mot området 63,6% Vädertyp Normal stabilitetsklass (D), 5 m/s Stabil stabilitetsklass (B), 2 m/s Ytråhet Stad eller skog Källa Ämne Ammoniak (tryckkondenserad) Tankdiameter 2,5 m Tanklängd 20 m Lagringstemperatur 7 C Mängd ämne i tank 40 ton https://bdabbr.sharepoint.com/sites/projekt01/motala-aktivitetshall/28 Utredningar/Riskutredning Aktivitetshall - Rev A 170901.docx