Konsekvensutredning för nya föreskrifter om jägarexamen

1(9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY KONSEKVENSANALYS Ärendenr: NV-08095-13 Konsekvensutredning för nya föreskrifter om jägarexamen BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2(9) 1 KONSEKVENSUTREDNING 3 1.1 Uppdraget 3 1.2 Metod och avgränsningar 3 1.3 Problembeskrivning 4 1.3.1 Jägarexamen innehåll 4 1.3.2 Högviltprov/kulgevär 4 1.3.3 Avgifter 4 1.3.4 Redovisning av provresultat 5 1.4 Mål 5 1.5 Nollalternativ och förslag 5 1.5.1 Nollalternativ 5 1.5.2 Förslag 6 1.6 Identifierade konsekvenser 7 1.6.1 Högviltprov/kulgevär 7 1.6.2 Avgifter 8 1.6.3 Registrering av provresultat 8 1.7 Övriga bedömningar 8 1.7.1 Överensstämmelser med EU-regler 8 1.7.2 Tidpunkt för ikraftträdande 8

3(9) 1 Konsekvensutredning Syftet med denna konsekvensutredning är att analysera vilka konsekvenser Naturvårdsverkets förslag om nya föreskrifter för jägarexamen ger upphov till för samhället i stort, i enlighet med förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I analysen utgår vi från dagens regelverk som nollalternativ samt förslaget som utredningsalternativ. 1.1 Uppdraget Naturvårdsverket har enligt vapenförordningen bemyndigande att meddela föreskrifter för jägarexamen. Vi föreslår nu att de nuvarande föreskrifterna (NFS 2005:4) moderniseras och förändras och konsekvenserna av dessa nya föreskrifter analyseras här. 1.2 Metod och avgränsningar Konsekvensutredningen utgår från förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Dispositionen följer i stort 6, punkterna 1 6. I övrigt följer konsekvensutredningen de metoder och rutiner som anges av Enheten för samhällsekonomiska analyser vid Naturvårdsverket. Enheten har fungerat som metodstöd under utredningen. Utredningen avgränsas till att analysera konsekvenser av de områden i Naturvårdsverkets föreskrifter om jägarexamen (NFS 2005:4) som vi föreslår kommer att förändras eller förnyas - tydligare och lite strängare skrivning om konsekvenser av om en provtagare agerar olämpligt, som flyttas upp till 9 från 21 och 24 i föreskrifterna - möjlighet att genomföra högviltprov/kulgevär på skjutbana för klass 1 (s.k. älgskyttebana) (27 ) - avgifter för jägarexamensprov (32 ) - registrering av provresultat (33 ) De delar av nuvarande föreskrifter som lämnas orörda, förändringar som enbart är av stilistisk karaktär eller verklighetsanpassningar av dagens formuleringar som inte medför några direkta eller indirekta konsekvenser omfattas inte av utredningen.

4(9) 1.3 Problembeskrivning I stycket nedan identifieras de problem som finns med nuvarande föreskrifter. Problemen berör framförallt svenska jägare, jägarorganisationer, provledare, provbanor, Naturvårdsverket samt Polismyndigheten. 1.3.1 Jägarexamen innehåll Konsekvenserna av om en provtagare uppträder olämpligt eller hanterar vapen felaktigt regleras i nuvarande föreskrifter i 21 och 24. I nuvarande förslag har vi tydliggjort och skapare formulerat konsekvenserna av olämpligt beteende för att bättre ge stöd åt punkterna 6:3 och 6:2 i handboken. Vi har även flyttat upp föreskrifterna från 21 och 24 till 9. 1.3.2 Högviltprov/kulgevär I nuvarande skrivning i 27 ges en möjlighet att genomföra högviltprov/kulgevär på skjutbana för klass 1 (s.k. älgskyttebana). Detta innebär att en provledare kan ta med jägarexamenselever till en älgskyttebana som inte är en godkänd komplett provbana och göra praktiskt högviltprov där. I samband med föreskriftsändringar som trädde kraft 1 maj 2005 ville man säkerställa möjligheten att nyttja godkända älgskyttebanor i händelse att belastningen på provbanornas älgskyttebanor skulle bli för hög. Idag, snart 10 år senare kan konstateras att behovet för provledare att nyttja andra älgskyttebanor än den som finns på den egna provbanan är näst intill obefintligt. Det kan noteras att provledare inte på något sätt har en skyldighet att ställa upp och genomföra högviltprov på annat än sin hemmabana. Det finns en svårighet för jägarorganisationerna att säkerställa att dessa hundratals älgskyttebanor uppfyller de krav som ställs på en godkänd älgskyttebana. Resurser och möjlighet till besiktning av dessa banor står inte i proportion till det minimala behovet att av kunna nyttja nämnda banor vid genomförande av praktiskt högviltprov. Skjutbiografer kan med nuvarande skrivning nyttjas för skjutprov för klass 1-vapen (högviltprov). Det finns farhågor att allt fler av skjutbiograferna kommer nyttjas till skjutprov för just klass 1-vapen. Ofta är dessa skjutbiografer anslutna till en jaktbutik. Det kan finnas en risk för att provledare skulle kunna känna sig pressade till att godkänna elever med tveksamma provförhållanden. 1.3.3 Avgifter I föreskrifterna anges avgifterna för de olika proven inom jägarexamen. Dagens avgifter har varit statiska i över tio år och ger exempelvis inte en tillräcklig ekonomisk täckning för att finansiera en planerad kommande

5(9) förnyelse av jägarexamens teoriprov. Naturvårdsverket och jägarorganisationernas kostnader för hanteringen av jägarexamen ska täckas av provavgifterna. Vi föreslår därför att en eventuell förnyelse av teoriproven kan finansieras genom höjda avgifter. 1.3.4 Redovisning av provresultat Innan 2014 hanterades provresultaten för jägarexamen manuellt av Naturvårdsverket och provledarna för jägarexamen, vilket tog stora ekonomiska och personella resurser i anspråk. Jägarregistret, ett nytt IT-stöd för hantering av jaktkort och jägarexamen, lanserades 2014. Detta ger tekniskt stöd för modernare hantering av jägarexamenresultat. Dock saknas reglering i föreskriften av hur provledare ska registrera resultaten direkt i jägarregistret. 1.4 Mål Målet med de föreskriftsändringar som föreslås är justerade avgifter för jägarexamen och förändring av hur redovisning av provresultat ska göras. 1.5 Nollalternativ och förslag 1.5.1 Nollalternativ Ett nollalternativ beskriver dagens situation och hur den kan tänkas förändras framöver om inga ändringar görs. Syftet med ett nollalternativ är att ha något att jämföra förslagen gentemot. Det är endast skillnaden mellan nollalternativet och förslaget som är av intresse i en konsekvensanalys. Ett nollalternativ innebär i det här fallet att inga ändringar görs i föreskrifterna för jägarexamen. 1.5.1.1 HÖGVILTPROV/KULGEVÄR I nuvarande skrivning i 27 ges en möjlighet att genomföra högviltprov/kulgevär på skjutbana för klass 1 (s.k. älgskyttebana). Detta innebär att en provledare kan ta med jägarexamenselever till en älgskyttebana som inte är en godkänd komplett provbana och göra praktiskt högviltprov där. Detta gäller också skjutbiografer som med nuvarande skrivning kan nyttjas för skjutprov för klass 1-vapen (högvilt). Skjutbiografer är ofta anslutna till en jaktbutik. Jägarorganisationerna behöver lägga resurser på att säkerställa att hundratals älgskyttebanor uppfyller de krav som ställs på en godkänd älgskyttebana trots att behovet av att kunna nyttja nämnda banor vid genomförande av praktiskt högviltprov är minimalt.

6(9) 1.5.1.2 AVGIFTER Dagens avgifter ska täcka hela Naturvårdverkets, jägarorganisationernas samt provbanans kostnader för jägarexamenshanteringen. Avgifterna är fastställda enligt följande: Teoretiskt prov 200 kr Hagelgevärsprov 340 kr Kulvapenprov 160 kr Högviltsprov 140 kr Omprov 80 kr Tilläggsserie 1 25 kr Tilläggsserie 2 25 kr Dessa avgiftsnivåer är inte tillräckliga för att täcka de ökade kostnaderna för den kommande moderniseringen av jägarexamens teoriprov. 1.5.1.3 REDOVISNING AV PROVRESULTAT Provledarna för jägarexamen skickade innan år 2014 in pappersblanketter med provresultat från jägarexamen med post till Naturvårdsverket. Årligen registrerades omkring 55 000 provresultat manuellt hos Naturvårdsverket. Detta tog i princip en heltidstjänst i anspråk. Tekniskt stöd för modernare hantering finns sedan 2014 i det nya Jägarregistret, dock saknas juridiskt reglering med krav på digital hantering. När övergången till helt digital redovisning är genomförd kan polisen dra nytta av detta. Vid en ansökan om vapeninnehav kan polisen söka direkt i Jägarregistret får att kontrollera avlagd jägarexamen. För rättssäkerheten är detta ett stort steg framåt då polisen i förlängningen skulle kunna slippa bedöma jägarbevis (på papper) som skickats in av den som ansöker om vapeninnehav. Polisens rätt att få tillgång till Jägarregistret behandlas just nu via ett förslag om lagändring hos Näringsdepartementet. 1.5.2 Förslag 1.5.2.1 HÖGVILTPROV/KULGEVÄR Förslaget till förändring av 27 är att godkänd skjutbana för klass 1 ersätts med godkänd provbana. Förändringen innebär att en provledare inte kan ta med jägarexamenselever för praktiskt högviltprov till en älgskyttebana som inte är en godkänd komplett provbana. 1.5.2.2 AVGIFTER Avgifterna för jägarexamen har varit desamma sedan 2005. Avgifterna kan höjas för att skapa ekonomiskt utrymme för att modernisera teoriproven. En

7(9) modernisering och kvalitetssäkring av teoriproven anses vara av hög prioritet, främst för att säkerställa kunskapsnivån men även för att komma till rätta med oseriösa utbildningsföretag. Förslaget innebär att provtagare ska betala avgift för respektive prov enligt följande (procentuell höjning inom parantes): Nuvarande Förslag Teoretiskt prov 200 kronor 250 kronor (+25%) Hagelgevärsprov 340 kronor 400 kronor (+17%) Grundprov/kulgevär 160 kronor 200 kronor (+25%) Högviltprov/kulgevär 140 kronor 150 kronor (+7%) Omprovsmoment 80 kronor 100 kronor (+25%) Tilläggsserie 1 25 kronor 50 kronor (+50%) Tilläggsserie 2 25 kronor 50 kronor (+50%) En investering i ett modernt teoriprov föreslås för att eliminera problemen med att frågor och svar finns exempelvis går att hitta på internet vilket medför att provet inte är ett rättvist och säkert sätt att testa jägarnas kunskaper. 1.5.2.3 REGISTRERING AV PROVRESULTAT Som ett led i moderniseringen av hanteringen av jägarexamen följer att delar av resultatredovisningen för jägarexamen sker digitalt via det nyutvecklade IT-stödet. I och med det nya IT-stödet så kan resultatredovisningen till stor del digitaliseras varför nu gällande föreskrifter om jägarexamen kan ändras för att reglera den nya hanteringen. 1.6 Identifierade konsekvenser Här anges identifierade konsekvenser för angivna målgrupper; svenska jägare, provbanor, jägarorganisationer, provledare, Naturvårdsverket och Polismyndigheten. 1.6.1 Högviltprov/kulgevär Genomförs förändringen av 27 så innebär det att en provledare inte kan ta med jägarexamenselever för praktiskt högviltprov till en älgskyttebana som inte är en godkänd provbana. Idag finns dock inget egentligt behov av att avlägga högviltprovet på annan skjutbana eftersom antalet godkända provbanor för jägarexamen har ökat sen nuvarande skrivning infördes. Som konsekvens kan också noteras att de så kallade skjutbiograferna (f.n. max 10 st. till antalet i Sverige) då inte heller får användas vid genomförande av praktiskt högviltprov om inte skjutbiografen är en provbana för jägarexamen.

8(9) 1.6.2 Avgifter Högre avgifter för jägarexamensprov medför att det blir dyrare för den enskilde nye jägaren som ska ta jägarexamen efter att de nya avgifterna träder i kraft. Kostnaden för att ta en komplett jägarexamen ökar med totalt 160 kr (från 840 kr till 1 000 kr) utan att ökade kostnader för omprov och tilläggsserier har räknats med. Varje år tar cirka 12 000 personer komplett jägarexamen. Totalt handlar det alltså om ökade kostnader på 1 920 000 kr för de som tar komplett jägarexamen under ett år. 1.6.3 Registrering av provresultat Redovisningen av jägarexamensproven ska göras direkt av provledarna i ITsystemet istället för av Naturvårdsverket. Detta ger en effektivare och snabbare registrering vilket innebär en snabbare och bättre service för jägarna samtidigt som det medför minskade personella kostnader för Naturvårdsverket, den uppskattade besparingen är minst en heltidstjänst årligen, dvs uppskattningsvis 700 000 kr. Det blir enklare för provledaren att registrera in resultatet själv direkt jämfört med att fylla i pappersblanketter, sammanställa dessa och skicka in dem till Naturvårdsverket. För de provledare som inte har direkt tillgång till internet kan förändringarna dock innebära ett visst merarbete. 1.7 Övriga bedömningar 1.7.1 Överensstämmelser med EU-regler De aktuella ändringarna i föreskrifterna bedöms inte påverka möjligheterna att uppfylla de uppställda krav på rapportering som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och till andra internationella konventioner. I detta fall bedömer Naturvårdsverket att det inte finns något behov av att föreskrifterna notifieras Kommissionen innan de beslutas. 1.7.2 Tidpunkt för ikraftträdande Förslaget är att de nya föreskrifterna träder ikraft 1 januari 2016. Normala informationsinsatser till jägarorganisationerna, provledare, internt inom Naturvårdsverket samt Polismyndigheten i samband med beslut om och ikraftträdande av de nya föreskrifterna bedöms som tillräckliga.

9(9)