Regional miljöhälsorapport 2017

Relevanta dokument
Regional miljöhälsorapport 2017

Miljöhälsorapport 2017 Buller

Miljö och hälsa. Regional miljöhälsorapport för Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län

Nationella miljöhälsoenkäten sammanställning av resultat för Västerbottens län

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Kemikalier i inomhusmiljö

Miljö och hälsa i Västra Götaland

Miljöhälsorapport 2009

Trafikbuller och hälsa

Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Nya och standardiserade metoder för kartläggning av trafikbuller

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljöhälsorapport KRONOBERG 2017

Miljöhälsorapport BLEKINGE 2017

Anne-Sophie Merritt Utredare, med dr

God bebyggd miljö - miljömål.se

Miljöhälsorapport Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande

REGIONAL BARNMILJÖHÄLSORAPPORT 2013 ÖSTERGÖTLANDS, JÖNKÖPINGS OCH KALMAR LÄN

Miljö och hälsa Regional miljöhälsorapport för Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län.

Regional miljöhälsorapport 2009

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november Lisa Johansson

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Åtgärdsprogram mot buller

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Varför är det viktigt att arbeta med buller?

Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Hälsa på lika villkor? År 2010

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

Anmälan om störning/klagomål

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Redovisning flygbuller

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Hälsa på lika villkor?

PROJEKT. Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde

RMPG Hälsofrämjande strategier

Vägtrafikbuller. Effekter av vägtrafikbuller och betydelsen av en tyst sida i bostaden

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Bullersituationen i Göteborg

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Leading expertise Sound and Vibration 2007 ÅF-Ingemansson AB 2. Leading expertise Sound and Vibration 2010 ÅF-Ingemansson 4.

Buller Finns ny kunskap? Slutsatser av nationell HÄMI hittills?

HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSPLANERING Samverkansplattform

Miljöhälsorapport 2009

Planera för goda ljudmiljöer

Bullersituationen i Göteborg

Effektiva åtgärder för reducering och hantering av buller i befintliga bullerutsatta miljöer

1 Bakgrund och uppdrag

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Regional attityd- och resvaneundersökning

Arbets- och miljömedicin Syd. Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker, Dr Med vetenskap

Trafikbuller i Stockholm

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Miljöaspekt människors hälsa

Kemisk industri i Stenungsund störningar (lukt, buller) och oro tidstrender under 25 år

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?

Tandhälsan i Värmland

Folkhälsomyndigheten. Verksamheten bedrivs både i Solna och i Östersund Myndigheten har ca 490 anställda Webbadress:

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.

Bullersamordningsutredningen. Höstkonferens i Örebro oktober, 2013 Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Hälsa och ljudmiljö: Exempel från förtätning av bebyggelse

Miljöhälsorapport Stockholms län

Förbättrad ljudmiljö och minskat buller genom smart stadsplanering och åtgärdsprogram. - erfarenheter från Umeå kommun

Barns miljö och hälsa i Landskrona kommun 2006

Allergi och överkänslighet i vård- och omsorgsverksamheter

Miljö och Hälsa Rapport från Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs län

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Bullerutredning i Sigtuna kommun, Midgårdsvägen/Vikingavägen

RAPPORT Tollare - bullerutredning

En god ljudmiljö i Örebro kommun

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet föreslår landstingsstyrelsen besluta

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

- - Var har Du tidigare bott i Ditt liv (gäller alltså inte nuvarande bostadsort)? Du kan ange flera alternativ på varje rad.

Hur jobbar vi i Umeå. Bullerkartläggning Arbetet med åtgärdsprogram. Annika Söderlund Miljö- och hälsoskydd/umeå kommun

Buller i planeringen. Lotta Sahlin Skoog Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götaland

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Transkript:

Regional miljöhälsorapport 2017 Östergötlands län Arbets- och miljömedicin Linköping

Underlag Enkäten: - Miljöfaktorer - Upplevda besvär - Hälsotillstånd Kompletterande uppgifter: - Kön, ålder, civilstatus, utbildning mm. (SCB) 2

Regional redovisning Arbets- och miljömedicin Ordinarie utskick: 500 enkäter/ län Förtätning finansieras av intresserade: - Landsting/ regioner - Kommuner - Länsstyrelser 3

Utskick och svarsfrekvens Totalt (Sverige): 88 091 utskick 37 133 svar 42 % svarsfrekvens Totalt 799537 16156 6917 43 4

Rapportupplägg Generell beskrivning av ämnesområdet Relevanta hälsoeffekter Redovisning av enkätsvar 5

Östergötland ~3400 enkätsvar Linköping, Norrköping och Motala Linköping: Skäggetorp, Vreta kloster och övriga Linköping 6

Vad används rapporten till? Syfte: Belysa miljöfaktorer som bör prioriteras i regionalt arbete för att främja människors hälsa Underlag för arbete med: - Planering av tillsyn enligt miljöbalken - Miljökvalitetsmål - Samhällsplanering Målgrupp: Första hand: Beslutsfattare inom miljöområdet inom kommun och länsstyrelse Andra hand: Övriga myndigheter och allmänheten 7

Miljöexponeringar Utomhusluft Buller Inomhusluft Allergi, luftbesvär och eksem Rökvanor Skadliga ämnen i livsmedel och vattenmiljö Radon Solvanor Parker och grönområden Resvanor 8

Befolkningens allmänna hälsotillstånd Miljöhälsorapporten, 2018-03-26, Elisabeth Lindberg

Hälsa fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada 10

Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd, jämfört med andra i din ålder? Dåligt/mycket dåligt 6,5 % Någorlunda 23 % Gott/mycket gott 71 % 11

12 Kvinnor - Östergötland

13 Negativ påverkan av miljöfaktorer

Positiv påverkan av miljöfaktorer Vilken påverkan på din hälsa anser du att följande miljöfaktorer har? Närhet till grönområden Ca 80 %- positiv påverkan på sin hälsa 14

Östergötland- besvär från nedre luftvägar vid exponeringar 80 70 60 50 40 Astma Inte Astma 30 20 10 0 Vid ansträngning Vid kyla I dammiga miljöer I rökiga miljöer Av bilavgaser Av starka dofter 15

Sammanfattning 8 procent kvinnor och 6 procent män anger astma. 24 procent anger allergisk snuva. 17 procent anger vasomotorisk snuva. Tidstrend: Andel med astma är stabil. Andelen med allergisnuva ökar. Andelen med allergi ökar. 13 procent av kvinnor och 8 procent av män anger handeksem 25 procent av kvinnor och 5 procent av män anger nickelallergi 16

Sammanfattning Skattad hälsa: 71% 6,5% Ca 80 % anger grönområden har positiv påverkan på hälsan Personer med kroniska sjukdomar eller som röker skattar sitt allmänna hälsotillstånd som sämre 17

Parker och grönområden

Hur stor andel har inte ett grönområde inom gångavstånd? Ej uppdelat per inkomst

Hela Sverige

Hela Sverige Personer som besöker ett grönområde Varje dag Aldrig I vilken omfattning har de gångavstånd till grönområde? Om grönområde finns inom gångavstånd från Bostaden ökar sannolikheten att de exponeras för grönstruktur.

Riskbedömning i den Nationella Miljöhälsorapporten Idag råder brist på studier som ger underlag för att beräkna hur en ökning eller minskning av grönstrukturer i städerna kan påverka hälsan hos befolkningen i Sverige. Studier visar att grönstrukturer ofta påverkar både fysisk och psykisk hälsa positivt. Om grönområde finns inom gångavstånd från bostaden ökar sannolikheten att fler människor exponeras för grönstruktur. Både ekonomiska faktorer och tillgänglighet till grönområden påverkar hur mycket människor exponeras för grönstruktur. Utbildningsnivån påverkar hur man bedömer grönstrukturens betydelse för hälsan. Med en genomtänkt stadsplanering skulle människors exponering för grönstruktur kunna öka.

Rökvanor och miljötobaksrök

Cigarettrökare i Europa 2014 (%, 15 år eller äldre) http://ec.europa.eu/eurostat/statisticsexplained/index.php/tobacco_consumption_statistics

Dagligrökande kvinnor och män

Andel rökare. Hela Sverige mellan 1999 och 2015

Hela Sverige andel utsatta för mijötobaksrök

Utomhusluft Östergötlands län Arbets- och miljömedicin Linköping

35 Luftkvaliteten MHR 2009

36 Luftkvaliteten MHR 2017

Inomhusmiljö Östergötlands län Arbets- och miljömedicin Linköping

38 Fukt och mögel

Regional miljöhälsorapport 2017 Resvanor (kap13: s135) Östergötland Arbets- och miljömedicin Linköping

40 Val av färdsätt län

41 Val av färdsätt Östergötland

Val av färdsätt Linköping kommun 42

43 Tid och avstånd

BMI och val av färdsätt Övervikt (BMI>=25) Normalvikt Cykel= ca 15% Cykel= ca 25% Bil= ca 50% Bil= Ca 37% Kollektivtrafik= ca 35% Kollektivtrafik= Ca 38% (Östergötland) (Östergötland) 70 60 60 50 50 40 30 20 Riket Östergötland Jönköping Kalmar Gotland 40 30 20 Riket Östergötland Jönköping Kalmar Gotland 10 10 0 Går/ cyklar Bil Kollektivt 0 Går/ cyklar Bil Kollektivt 44

Slutsatser Linköping dominerar cyklandet (44%) - resultat av en lyckad cykel-infrastruktur? Östergötland- lägst bilanvändning i sjukvårdsregionen Östergötland- Längst restider i sjukvårdsregionen (34% har mer än en timme till jobb/ fritidsaktivitet) Högt BMI och bilåkning hänger ihop (hela Sverige) 45

Arbets- och miljömedicin, Linköping Buller

Ca 2 miljoner svenskar utsatta för buller över 55 db utomhus. 800.000 utsatta för trafikbuller i bostaden Arbets- och miljömedicin, Linköping

Vad uppfattar vi som buller? Hur påverkar det oss?

Störningseffekter Maskering av samtal, svårt höra radio/tv, telefon, undervisning m.m Sömnstörningar, störd vila/avkoppling Svårt vistas på uteplats, balkong Hälsoeffekter Huvudvärk Påverkan på hjärt-kärlsystemet Ökad hjärt- och pulsfrekvens Höjt blodtryck

Arbets- och miljömedicin, Linköping Besvärad av buller från - grannar - vägtrafikbuller - tågtrafikbuller trafikbuller - flygbuller - industri - ventilation och fläktar - hiss - nöjeslokal - byggarbetsplats, vägarbete eller liknande - gatustädning, sophämtning och snöröjning - annat?

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin,

Arbets- och miljömedicin, Linköping

Riskbedömning En stor andel bor i bullerutsatt läge (28 %) Många har också sovrumsfönster i bullerutsatt läge (17 %) Vägtrafikbuller är dominerande som störande bullerkälla (5 %, grannar undantagna) Utmaningar: Förtätning Ökade transporter Höjda riktvärden för trafikbuller Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Förslag till möjliga åtgärder Systematiskt bullerskyddsarbete -Åtgärdsprogram inkl. bättre exponeringsunderlag -Ta hänsyn till bullerfrågan tidigt i stadsbyggnadsplaneringen Prioritera åtgärder som begränsar bullret vid källan -Störst nytta för omgivningen i stort och ofta mest kostnadseffektivt Anpassade krav på bostäder i bullerutsatta lägen -Krav på placering, utformning, lägenhetslösning och tekniskt utförande Åtgärder i befintlig miljö -Skärmar, vallar, fönsterbyten, isolering av fasad och/eller tak Bevara tysta områden -Tillgång till tysta och gröna områden har positiva effekter på hälsan Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping Radon

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping

Tack! Arbets- Arbets- och miljömedicin, och miljömedicin, Linköping Linköping