Av: Boel Nygren. Samernas tid. handledning

Relevanta dokument
Samhällskunskap/Identitet

Av: Boel Nygren. Min samiska historia. handledning

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

NATIONELLA MINORITETER 2015

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

HISTORIA. Ämnets syfte

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Lärarhandledning samiska temaväskan. Grundskolans senare år (åk 6-9)

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Förslag den 25 september Geografi

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning

En ny politik för det samiska folket

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

5.15 Religion. Mål för undervisningen

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Lärarhandledning: Romernas Historia. Författad av Jonathan Troff

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Skriv nätråd till vuxna Till läraren

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

LPP Vikingatiden Årskurs 4

Förslag den 25 september Historia

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Syfte och mål med kursen

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Samer. Sveriges urbefolkning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Religionskunskap. Syfte

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Kursplan: Samhällskunskap

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Välkomna till samråd och workshop!

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tänket bakom filmserien

Övergripande planering Reviderad:

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

OCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Historia film som historisk källa 7-9

Transkript:

Av: Boel Nygren Samernas tid handledning 1

SAMERNAS TID Varför en serie om samer? År 2015 genomförde Språkrådet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, med hjälp av TNS Sifo, en undersökning om allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och deras språk och kulturer. Av den undersökningen framgick att en tredjedel av de tillfrågade helt saknade kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter. Även om samerna är den minoritet som flest säger sig känna till så är kunskapen hos befolkningen i stort väldigt låg. Serien Samernas tid kan förhoppningsvis bidra till att kunskapen både ökar och når fler. Samernas tid är en serie i tre delar som lyfter fram samernas mångtusenåriga historia i norra Europa. Serien är producerad för en vuxen publik, men genom att välja ut enskilda avsnitt ur de timslånga programmen kan serien med fördel användas i flera kurser i gymnasiet. Klippfunktion på urskola.se gör det möjligt för dig som lärare att mycket precist välja de delar av serien som passar just din grupp. Se de förlag som presenteras i handledningen som just förslag och fundera gärna kring i vilken mån du kan involvera dina elever i att välja ut enskilda klipp. Urvalsprocessen i sig leder till reflektion och att be eleverna välja delar av ett större stoff kräver att de skaffar sig en grundläggande förståelse för helheten. Tidskoderna är ungefärliga och föreslagna utifrån några olika teman som främst kopplar till det centrala innehållet i ämnet historia för gymnasiet. Delar av serien kopplar även väl till delar av det centrala innehållet i Samhällskunskap 1a1, 1b, samt Svenska 2. Arbeta gärna med tidslinjer (en tidslinje finns här: http://samer.se/historia) för att öka möjligheten för alla elever att se hur den samiska historien länkas samman med händelser och skeenden i såväl den nationella som internationella historien. Arbeta till exempel parvis med att skriva in en parallell historieskrivning och se det som en möjlighet att samtala om olika historiska perspektiv. INNAN NI TITTAR PÅ SERIEN ÄR DET BRA ATT STÄLLA SIG NÅGRA FRÅGOR. Vad kan och vet jag om samer, om samisk historia, om den svensk/samiska historien, om samisk identitet och kultur? Vad kan och vet mina elever om detsamma? Varifrån kommer vår kunskap? Kanske har du och dina elever kunskap eftersom ni själva finns i eller nära den samiska kulturen? Eller tillhör ni den grupp som enbart har mött den samiska historien via populärkultur och fiktiva berättelser; eller genom medias rapportering om de ämnen som har bedömts ha nyhetsvärde? Var lyhörd för hur dina elever resonerar kring detta och varifrån de härleder sin kunskap. Om vi inte vet så mycket, vad kan det bero på? Utvidga gärna samtalet så att alla ges möjlighet att reflektera kring vilka olika källor och vägar vi har för att nå kunskap och förståelse. På Samiskt informationscentrums sida samer.se finns det mycket värdefull information. Titta till exempel på föreläsningen Bilden av det samiska, Fatta Sápmi. 2

DEL 1 ALLIANSER I SÁPMI 00:00 18.10 urfolk, ornamentik, kåta, arkeologi, gravskick, björngravar Vilka spår av mänsklig aktivitet återfinns i de områden i norra Europa som många idag ser som vildmark? Vad berättar spåren om de människor som har lämnat dem? Vilka arkeologiska fynd är det som gör att man vid tiden för Kristi födelse talar om en helt ny typ av identitet hos folket i Sapmi? Vilka olika typer av källor som har bidragit till kunskapen om de tidiga samiska bosättningarna nämns i inslaget? Beskriv hur de kompletterar varandra och fundera på vilket värde de har i relation till varandra. Hur såg samernas världsbild ut under den tidsperiod som det här avsnittet behandlar? Vilka arkeologiska fynd eller källor stödjer den uppfattningen? 18.10 37.00 jojk, migration, genetik, jakt- och fångstkultur, jordbrukarkultur, nåjd, hellegrop Hur kan genetik bidra till vår kunskap om historisk tid? Ge exempel! I det här avsnittet lyfts jojken och den muntliga berättelsen fram som källa till kunskap om de tidiga samiska bosättningarna. Diskutera med serien som utgångspunkt muntliga källors tillförlitlighet. Beskriv hur de olika samiska språk som finns idag har utvecklats utifrån ett tidigt ursamiskt språk. Hur bidrar en allt tätare kontakt med andra folkgrupper till att den samiska etniciteten stärks och att den samiska kulturen sprids? Känner du till andra folkgrupper som har en liknande utveckling av sin identitet och etnicitet? Vilken roll har Ottar spelat för kunskapen om den samiska kulturen? Tidigare har skriftliga källor ofta tilldelats ett högre värde än de muntliga. Diskutera vilka felkällor det kan finnas i en officiell historieskrivning av det slag som Ottars texter representerar. Hellegrop, vad användes den till och hur vet man det? 37.01 58.30 sjösamer, båtbyggare, handelsutbyte, pälsverk, fångstgropar, sockensamer, framryckningsteorin Den tidens hårdvaluta på kontinenten vilken handelsvara är det som kallas så? Diskutera hur starka ideologiska krafter kan bidra till att historiska fakta, medvetet eller omedvetet, förbises så som fallet har varit med historikernas syn på de samiska bosättningarna långt söderut i både Sverige och Norge. Alla människor behöver få en rättvis historieskrivning diskutera vad historieskrivningen har för betydelse för en region, ett folk eller en individ. Jämför med historieskrivningen för andra urfolk. 3

DEL 2 GRÄNSER GENOM SÁPMI 01.01 18.10 vildren, tamren, nationsgräns, sedvanerätt, Lappkodicillen, sita, leudd Varifrån kommer tamrenen? Varför har det varit betydelsefullt för den historiska kunskapen om samerna att ta reda på tamrenens genetiska ursprung? Ungefär vid vilken tid blev samerna tamrenskötare och vilken var den främsta anledningen till den förändringen? Jämför med amerikanska urfolk och bisonoxens roll. Lappkodicillen slår fast samernas sedvanerätt att gå över nationsgränserna för att följa sina renar. Vad säger Lappkodicillen? Vad innebär begreppet sedvanerätt? Varför har den norska staten motsatt sig samernas fria rörlighet över gränsen på senare tid? Diskutera sedvanerätt kopplat till olika typer av samhällsutveckling. Vad var sita och vilken roll spelade sitan för samerna i gränstrakterna? Ta reda på mer om jojken och leudden. Vilka är likheterna? Vad skiljer de två åt? 18.25 40.47 vinterplatser, birkarlar, granlappar, fjällappar, Karl IX, handel, animism, seite, Birkarlarna, vilka var det och vilken roll hade de i handeln under medeltiden? Vilka varor var framförallt viktiga för deras handel med samerna? Varför var det viktigt för kungamakten att få kontroll över handeln i Sápmi? Att anlägga marknadsplatser var ett sätt för kungen att ta kontroll över handeln i de norra delarna av landet. Hur påverkades samerna? Förklara kopplingen mellan uttaget av skatt och den territoriella rätten. Vilken betydelse har fyndet av silver i Nasafjäll år 1634 för Sápmi och den samiska befolkningen? Jämför med kolonialismen i andra delar av världen och hur den påverkade befolkningen i delar av Afrika, Sydamerika och Asien. Ge exempel på historiska fynd som visar vilken roll naturen spelade i den samiska tron. I programmet används uttrycket religiöst dubbelliv för att beskriva situationen för många samer. Vad menar man med det och hur tror du att det påverkar en människa att leva så? Finns det någon nutida jämförelse? I programmet nämns tre viktiga inslag i den samiska tron: offret vid seitar, jojken och trumman. Hur agerade kyrkan för att hindra samerna att utöva sin tro? Ta reda på mer om verket Lapponia och diskutera dess betydelse för vår kunskap om samiskt liv under 1600-talets senare hälft. Vad vet du om författaren till Lapponia? 40.47 58.27 Finnmark, trolldomsprocesser, Lappmarksplakatet, Lapponia, jojk Norden och de norra delarna av Europa har en mytisk och symbolisk betydelse i Bibeln och andra kristna skrifter. Vad handlar det om och hur kom det att påverka dåtidens syn på samerna? Bränningen av samer som anklagades för trolldom handlade mycket om att statuera exempel. Vilka parter hade att vinna på att den samiska befolkningen skrämdes till lydnad? Redogör för bakgrunden till Lappmarksplakatet. 4

Beskriv den process som ligger bakom att skogsamerna nästan helt försvann från sina tidigare områden under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Offret vid seitar, jojken och trumman betydelsefulla inslag i samisk tro var delar av samernas kultur som kyrkan gjorde allt för att utplåna. Av de tre var det jojken som klarade sig bäst och som fördes vidare till nya generationer. Varför tror du att det var så? DEL 3 STÖLDEN AV SÁPMI 01.01-15.50 Lenin, Stalin, Kolahalvön, Kolasamer, utrensning, folkmord, assimilation I den samiska befolkningen, liksom i många andra urfolksbefolkningar, är psykisk ohälsa vanligare än hos majoritetsbefolkningen. Valentina Sovkinas båda föräldrar dog av grav alkoholism och hon har förlorat två av sina bröder till följd av självmord. Undersök mer om tänkbara orsaker till varför det ser ut som det gör. I svensk sjukvård har kunskapen om detta ökat på senare tid och på vissa håll lett till försök att arbeta på nya sätt för att förbättra situationen för de som är drabbade. Försök att hitta exempel på sådana satsningar. Redogör för de förändringar i den sovjetiska politiken som under senare delen av 1930-talet ledde till att den samiska befolkningen på Kolahalvön mycket snabbt förlorade sin identitet och kultur. Vilka konsekvenser fick den stora ökningen av militär närvaro på Kolahalvön för bland andra den samiska befolkningen? Beskriv de förändringar en sådan kraftig ökning av befolkning leder till på en plats eller i ett område. Tänk: människa och miljö utifrån både möjlighet och begränsning. Förklara hur nationsgränser var en bidragande orsak till att renskötande samer på Kolahalvön anklagades för spioneri och landsförräderi. Diskutera begreppet folkmord i relation till behandlingen av samer. Vilka folkmord känner ni till? Hur ser definitionen av folkmord ut och skulle den kunna appliceras på den förföljelse som samer i bland annat forna Sovjet utsatts för? Vilken betydelse har det för en nation, ett samhälle, ett folk eller en individ när historiska skeenden eller händelser lyfts fram och beskrivs på ett annat sätt än tidigare? 15.50 35.17 gruvdrift, naturtillgångar, kraftverk När staten och privata aktörer insåg vilka enorma naturresurser som fanns på den mark som samerna levt på och nyttjat i årtusenden förändrades förutsättningarna för samernas liv snabbt på kort tid. Nämn några politiska beslut som syftade till att gynna dem som ville ta del av naturresurserna. Järnet, skogen och vattnet byggde den svenska nationen. Förklara citatet! Redogör för orsak till och konsekvens av exploateringen av samiska områden under första hälften av 1900-talet. För vem eller vilka innebar det positiva effekter? För vem eller vilka var följderna negativa? 5

Jag brukar kalla den för grå el. Förklara citatet! Ainofolket (eller ainu) i Japan kommer att spela en roll för hur samerna behandlas i statens försök att komma åt naturtillgångarna i Norrland. Varför? Ta reda på mer om ainofolket och deras historia. Vilka likheter och skillnader finns mellan dem och andra urfolk? Förklara varför de rasbiologiska idéerna fick så stort genomslag under den här tiden. Vad ville man kunna använda de här nya vetenskapliga studierna till? 35.18 58.41 flyttleder, nomadskola, renbeteslag, Sametinget, identitet Samhällsutvecklingen och samhällets behov av infrastruktur har förändrat förutsättningarna för de renskötande samerna på en rad olika sätt. I avsnittet nämns bland annat avskurna flyttleder. Vilka ingrepp i landskapet har påverkat rennäringen? Vad innebär begreppet samexistens? Analysera det utifrån olika perspektiv. Diskutera den samiska historien med utgångspunkt i begreppen assimilation, integration, exkludering, inkludering. Renbeteslagen år 1928 får stora konsekvenser för den samiska identiteten. Vad var innebörden i den lagen och vilket var syftet med den? Ord som skam, skuld och en känsla av mindre värde återkommer i flera av de barndoms- och skolminnen vi möter i det här avsnittet. Diskutera innebörden i orden och hur de påverkar en människas identitet. Vilket var det främsta skälet till att samiska barn inte fick gå i den vanliga folkskolan? I Sverige var det framförallt barnen till de renskötande samerna som tvingades till den så kallade nomadskolan. Vad innebar den? Vad betyder det för a) individens och b) gruppens identitet att ha tillgång till sitt språk? Undersök hur synen på modersmål, två- eller flerspråkighet och minoritetsspråk har förändrats under de senaste femtio åren. Ta reda på hur Sametinget fungerar och vilket inflytande tinget har idag. Diskutera vad ett samhälle kan göra för att underlätta för olika minoritetsgrupper att behålla sin kultur, sitt språk och sin identitet. 6