Redogörelse från riksdagsgruppen

2 Innehåll Förord... 3 Riksdagsgruppens sammansättning... 4 Riksdagsgruppens arbete... 7 Redogörelse från gruppledaren för de politiska tjänstemännen... 8 Vågmästarrollen... 9 Budgetarbetet... 9 Motioner... 10 Frågor och interpellationer... 10 Debatter... 11 Misstroendeförklaring... 11

3 Förord Många dramatiska episoder och perioder har passerat sedan Sverigedemokraterna, efter mer än två decennier av hårt arbete, tog sig in i Riksdagen 2010. Ingen period har dock varit så dramatisk som denna mandatperiod. Sedan valet 2014 har Sverige styrts av en historiskt svag minoritetsregering som till dags dato misslyckats med att samla en majoritet av Riksdagens ledamöter bakom sakinnehållet i sin politik. Regeringens inkompetens, oviljan att ens samtala med Riksdagens tredje största parti, oförmågan att komma tillrätta med segregationen, den grova brottsligheten och bristerna inom välfärden samt det fatala misstaget att hålla gränserna vidöppna för den största och mest samhällsomstörtande invandringsvågen i landets historia, har sammantaget gjort att den sverigedemokratiska riksdagsgruppen sett sig nödgade föra en så offensiv oppositionspolitik som det bara är möjligt och att försöka få ett nyval och ett regeringsskifte till stånd. Sedan valet 2014 har Sverigedemokraterna vid hela tio tillfällen lagt eller stöttat skarpa yrkanden i kammaren som hade kunnat resultera i regeringens fall. Tyvärr har dock den rödgröna regeringen vid varje tillfälle räddats av de liberala partierna. Inget annat parti har under Sveriges moderna historia bedrivit en så offensiv oppositionspolitik mot någon regering, som den Sverigedemokratiska riksdagsgruppen har gjort under den senaste mandatperioden. Även om den rödgröna regeringen inte kunnat avsättas så har ändå antalet ärenden där regeringen lidit nederlag i kammaren varit historiskt högt. Den Sverigedemokratiska riksdagsgruppen har således ansträngt sig till det yttersta för att utnyttja den vågmästarställning som väljarna gav oss till att maximera partiets inflytande i riksdagen. Trots all dramatik och turbulens och trots att några få ledamöter tyvärr misslyckats med att leva upp till sitt förtroende så har det vardagliga riksdagsarbetet i utskotten och kammaren flutit på bättre än någonsin. Tillskottet av nya ledamöter och tjänstemän efter valet 2014 har möjliggjort avsevärda kvalitetsförbättringar och en fortsatt breddning och fördjupning av partiets politik inom nästan samtliga utskottsområden. Något som också visat sig i de budgetmotioner som riksdagsgruppen lagt fram. Trots den höga andelen nya och oerfarna ledamöter i gruppen så placerar sig Sverigedemokraterna i toppskiktet bland partierna när det gäller antalet inlämnade förslag per ledamot. En glädjande utveckling är att kontaktytorna gentemot intresseorganisationer, allmänheten och partiorganisationen har kunnat breddas avsevärt. Antalet föreläsningar, studie- och verksamhetsbesök samt väljarmöten i riksdagsgruppens regi har ökat väsentligt. Glädjande är också att partiets samverkan och kontakter med konservativa partier i Europa och Norden har förstärkts inom ramen för det parlamentariska arbetet inom bland annat Europarådet och Nordiska rådet. Som det främsta exemplet på detta kan nämnas att Sverigedemokraterna numera ingår som fullvärdig medlem i gruppen "Nordisk frihet" i Nordiska rådet tillsammans med Dansk Folkeparti och Sannfinländarna. Det är således med stolthet, som jag i egenskap av gruppledare, lägger fram riksdagsgruppens verksamhetsberättelse för Landsdagarna. Mattias Karlsson gruppledare

4 Riksdagsgruppens sammansättning Sverigedemokraternas riksdagsgrupp har följande sammansättning. Jimmie Åkesson Partiordförande Richard Jomshof Partisekreterare Suppleant i Nordiska rådets svenska delegation Mattias Karlsson Gruppledare Ledamot i Riksdagsstyrelsen Ersättare arbetsmarknadsutskottet Ersättare kulturutskottet Per Ramhorn Vice gruppledare Ledamot i Socialutskottet Ersättare i Riksdagsstyrelsen Suppleant i Ledamotsrådet Suppleant i Valberedningen Julia Kronlid Andre vice gruppledare Ledamot i Utrikesnämnden Jeff Ahl Suppleant i Utrikesutskottet Suppleant i Försvarsutskottet Angelika Bengtsson Ledamot i Kulturutskottet Suppleant i Nordiska rådets svenska delegation Paula Bieler Ledamot i Nordiska rådets svenska delegation Suppleant i Arbetsmarknadsutskottet Suppleant i Socialförsäkringsutskottet Sara-Lena Bjälkö Suppleant i Kulturutskottet Suppleant i Trafikutskottet Linus Bylund Ledamot i Socialförsäkringsutskottet Mattias Bäckström Johansson Ledamot i Näringsutskottet Suppleant i Valprövningsnämnden Dennis Dioukarev Ledamot i Finansutskottet Suppleant i Skatteutskottet Suppleant i Nordiska rådets svenska delegation Kent Ekeroth Ledamot i Justitieutskottet Suppleant i Skatteutskottet Aron Emilsson Ledamot i Nordiska rådets svenska delegation Ledamot i Kulturutskottet Fredrik Eriksson Ledamot i Konstitutionsutskottet Mikael Eskilandersson Ledamot i Civilutskottet Suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet Suppleant i Riksbanksfullmäktige

5 Olle Felten Ledamot i Skatteutskottet Ledamot i Riksbanksfullmäktige Suppleant i Konstitutionsutskottet Suppleant i Näringsutskottet Runar Filper Ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet Suppleant i Kulturutskottet Josef Fransson Ledamot i Näringsutskottet Suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet Pavel Gamov Ledamot i Valprövningsnämnden Ledamot i EU-nämnden Suppleant i Utrikesutskottet Roger Hedlund Ledamot i Civilutskottet Suppleant i Konstitutionsutskottet Carina Ståhl Herrstedt Ledamot i Ledamotsrådet Ledamot i Valberedningen Ledamot i Socialutskottet Stefan Jakobsson Ledamot i Utbildningsutskottet Mikael Jansson Ledamot i Försvarsutskottet Nina Kain Suppleant i Trafikutskottet Suppleant i Utbildningsutskottet Martin Kinnunen Ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet Per Klarberg Ledamot i Trafikutskottet Suppleant i Försvarsutskottet David Lång Ledamot i Riksrevisionens parlamentariska råd Ledamot i Skatteutskottet Suppleant i Finansutskottet Adam Marttinen Ledamot i Justitieutskottet Suppleant i Trafikutskottet Jonas Millard Ledamot i Konstitutionsutskottet Suppleant i Civilutskottet Suppleant i Valberedningen Johan Nissinen Ledamot i Europarådets svenska delegation Suppleant i Näringsutskottet Suppleant i Utrikesutskottet Magnus Persson Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet Roger Richtoff Ledamot i Försvarsutskottet Suppleant i Valberedningen Oscar Sjöstedt Ledamot i Finansutskottet Heidi Karlsson Suppleant i Socialförsäkringsutskottet

6 Johnny Skalin Ledamot i EU-nämnden Suppleant i Finansutskottet Suppleant i Utrikesutskottet Suppleant i Arbetsmarknadsutskottet Suppleant i Utrikesnämnden Robert Stenkvist Ledamot i Utbildningsutskottet Suppleant i Försvarsutskottet Jimmy Ståhl Suppleant i Civilutskottet Suppleant i Trafikutskottet Suppleant i Finansutskottet Cassandra Sundin Ledamot i Nordiska rådets svenska delegation Suppleant i Kulturutskottet Suppleant i Näringsutskottet Suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet Sven-Olof Sällström Ledamot i Valberedningen Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet Suppleant i Finansutskottet Suppleant i Näringsutskottet Suppleant i OSSE-delegationen Björn Söder Andre vice talman Ledamot i OSSE-delegationen Ledamot i Utrikesutskottet Suppleant i Justitieutskottet Suppleant i Försvarsutskottet Markus Wiechel Ledamot i Utrikesutskottet Suppleant i Arbetsmarknadsutskottet Suppleant i Civilutskottet Suppleant i Socialförsäkringsutskottet Suppleant i Europarådets svenska delegation Tony Wiklander Ledamot i Trafikutskottet Jennie Åfeldt Ledamot i Socialförsäkringsutskottet Jonas Åkerlund Suppleant i Civilutskottet Christina Östberg Ledamot i Valberedningen Suppleant i Utbildningsutskottet Suppleant i Socialutskottet Sverigedemokraternas riksdagsgrupp består för tillfället av 46 ledamöter. Vi har även numera stöd av ledamoten Patrik Reslow som avsade sig sin partibeteckning i Moderaterna till fördel för oss. Margareta Larsson, tidigare suppleant i Socialutskottet avsade sig sin partibeteckning under 2015. Anna Hagwall, tidigare ledamot i Skatteutskottet samt suppleant i näringsutskottet avsade sig sin partibeteckning under 2016. Hanna Wigh, tidigare suppleant i Socialförsäkringsutskottet avsade sig sin partibeteckning under 2017. Anders Forsberg, tidigare ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet, avgick som riksdagsledamot tidigare under 2017. Heidi Karlsson, som tidigare suttit som ersättare vid ordinarie riksdagsledamots frånvaro, har numera klivit in som ordinarie riksdagsledamot, samt suppleant i Socialförsäkringsutskottet. Utöver detta har Crister Spets tjänstgjort som ersättare vid ordinarie riksdagsledamots frånvaro.

7 Riksdagsgruppens arbete Efter 3 år in i den nya mandatperioden är Sverigedemokraternas riksdagsledamöter väl etablerade i sina utskott och är redo för nya utmaningar i och med det kommande val som står och väntar. Riksdagsgruppens arbete har skötts med ett kontinuerligt tänk på att utveckla befintlig politik med ökat fokus på forskning och kompetens genom nya medarbetare. Förändringar i utskottsplaceringar har skett för att förbättra kunskap och bredd inom vissa områden och en förbättring internt med en tydligare kommunicering av vår politik. Varje utskott har en utvald gruppledare som sköter dialogen mellan gruppen och gruppledning och ansvarar för att kommunicera sina önskemål i budgetarbetet. Sverigedemokraternas gruppledning består av gruppledare Mattias Karlsson, vice gruppledare Per Ramhorn och andre vice gruppledare Julia Kronlid. Gruppledning har ett gemensamt ansvar för att lyssna och agera på det politiska läget som finns och har huvudansvar för att riksdagsgruppen och dess arbete fungerar. Gruppledning deltar kontinuerligt i gruppledarmöten med talmannen och möten med riksdagsstyrelsen och har därmed också ett ansvar att föra riksdagsgruppens talan och önskemål åt de andra partiernas gruppledare. Riksdagsgruppen har även en utsedd gruppsekreterare, vars ansvar är att se till att kallelser, handlingar, protokoll och anmälningar sköts. Sverigedemokraterna har representation i alla riksdagens utskott samt i EU-nämnden. Partiets ledamöter har under verksamhetsperioden skött arbetet där på ett föredömligt sätt tillsammans med de politiska sekreterarna. Tack vare växtvärken har en enorm förstärkning gjorts i tjänstemannastaben.

8 Redogörelse från gruppledaren för de politiska tjänstemännen På Sverigedemokraternas Riksdagskansli finns många funktioner och tjänstemän för att stötta våra ledamöter. En viktig grupp är de politiska tjänstemännen, bestående av både politiska sekreterare samt sakkunniga. Denna grupp består av kompetenta och väl motiverade personer, rika på kunskap och erfarenhet. Ledamöterna har i varje enskilt utskott sitt eget tjänstemannastöd. Beroende på utskottets sakpolitiska omfattning, kan detta stöd variera utifrån rådande förhållanden och arbetsbörda. De politiska sekreterarna arbetar nära sina ledamöter och stödjer dem med bland annat sakkunskap och informationsinhämtning men även med att göra sammanställningar, skriva debattartiklar och anföranden. De politiskt sakkunniga är specialister och bidrar till politikutvecklingen inom såväl sitt eget fack som andra politikområden. De politiska tjänstemännens ansvar är med andra ord alla de frågor som Riksdagens har att behandla. Det säger därmed sig själv att riksdagskansliet är en intressant och lärorik arbetsplats och som gruppledare för denna grupp rör man sig runt i detta dynamiska landskap och är behjälplig där det behövs. Det kan handla om att underlätta kommunikation och kunskapsutbyte inom och utanför gruppen, men även att delegera uppgifter och ha en stöttande roll. En av de viktigaste arbetsuppgifterna för mig är att leda de återkommande gruppmötena som vi politiska tjänstemän har en gång i veckan. På detta möte närvarar, förutom de politiska sekreterarna och sakkunniga, även representanter från informations- och pressavdelningen, men också kanslichefen. På mötet redogörs bland annat för vad som hänt på respektive område under veckan och detta är ett mycket bra tillfälle att ställa frågor och samordna politik över utskottsgränserna. Antalet tjänstemän har ökat betydligt över tid och vi känner alla stort ansvar och arbetar för att gruppen ska ha en stark sammanhållning. Tjänstemännen jobbar både effektivt och samordnat. Det är med glädje och förväntan som jag ser fram emot att bygga vidare på den kompetenta grupp politiska tjänstemän som vi idag har på Sverigedemokraternas riksdagskansli. Kristoffer Löfblad Gruppledare politiska tjänstemän

9 Vågmästarrollen Eftersom Sverigedemokraterna är riksdagens vågmästarparti avgör vi omröstningarna när de båda blocken står på varsin sida. Sedan riksmötet 2014/2015 fram till och med nu har Sverigedemokraterna fällt avgörandet i kammaren i totalt 326 riksdagsomröstningar, bland annat inom arbetsrätt, arbetsmiljö, kriminalvårdsfrågor, näringspolitik och skolväsendet. Partiets avgörande inflytande sträcker sig dock inte enbart till de faktiska omröstningarna. Ofta händer det framför allt att regeringen avstår från att låta sina förslag komma till votering, just för att det inte lika tydligt ska framgå vilken makt Sverigedemokraterna har när förslagen går till omröstning. Utöver detta så ska man ha i åtanke att Sverigedemokraterna ibland röstar med regeringen och ibland med alliansen beroende på vad ärendet gäller. I de flesta voteringarna är det en majoritet i utskottet som är överens om förslaget och det blir därför inte särskilt anmärkningsvärt. I de fall som Sverigedemokraterna avgjort förslagen i Riksdagen har vi röstat enligt följande: 245 avgörande med regeringen 81 med alliansen 1 tillsammans med M, C och KD 51 avgöranden där vi som parti avstått. Budgetarbetet Under år 2017 har partiet färdigställt och presenterat en vår- och en höstbudgetmotion. Höstbudgeten 2017 prioriterade tre områden: 1. vård, 2. lag- och ordning 3. migration. Områdena vård respektive lag och ordning stärktes dels med ytterligare resurser och dels (kanske långt viktigare) genom att förbättra villkoren för de som arbetar inom respektive område. Några av de viktigaste satsningarna var att ta krafttag för att korta vårdköerna, att garantera rätt till heltid för samtlig personal inom offentlig sektor, högre lön och utökade befogenheter till polisen och en särskild satsning mot ökad trygghet i utanförskapsområden. Finansieringen till satsningarna ovan kommer bland annat från minskad migration. Samtidigt ökas anslaget till internationellt bidrag och riktas om så att vår budget hjälper långt fler flyktingar än vad regeringen gör. Det finns även särskilda satsningar på företagande och att ytterligare öka drivkraften att gå från bidrag till arbete. Detta genom ökat jobbskatteavdrag samt slopad allmän löneavgift för småföretagare. En grupp som länge lidit av stor ekonomisk utsatthet är pensionärer som ges höjt bostadstillägg, slopad pensionärsskatt samt höjd garantipension. Under budgetarbetets mest intensiva perioder engageras stora delar av riksdagsgruppen samt den politiska sekreterargruppen. Arbetet leds ytterst av partiets ekonomisk-politiske talesperson med stöd

10 av budgetstaben som består av tjänstemännen Gabriel Kroon och Gustav Krantz (budgetansvariga politiska sekreterare), samt Tomas Brandberg (politiskt sakkunnig). Budgetmotionerna är så kallade partimotioner som skrivs under av hela riksdagsgruppen. Motioner Den allmänna motionstiden, under vilken riksdagsledamöter kan lägga enskilda motioner, kommittémotioner och partimotioner, infaller under lite drygt tre veckor vid varje riksmötes öppnande. Tiden är därför ganska knapp när det gäller motionsinlämnandet. Under verksamhetsperioden har partiets ledamöter och tjänstemän flitigt använt Riksdagens utredningstjänst (RUT) för att få ett så bra faktaunderlag som möjligt till de motioner som skrivits. Under riksmötet 2014/2015 lade Sverigedemokraterna 332 enskilda motioner, 140 kommittémotioner samt 7 partimotioner. Under riksmötet 2015/2016 lade Sverigedemokraterna 458 enskilda motioner, 147 kommittémotioner samt 6 partimotioner. Under riksmötet 2016/2017 lade Sverigedemokraterna 516 enskilda motioner, 222 kommittémotioner samt 5 partimotioner. Sammanlagt under de tre senaste riksmötena lämnade vi in 1833 motioner. Antal motioner varierar stort mellan riksdagspartierna. Under senaste mandatperioden har det motionerats mellan strax under 300 till strax över 3000 gånger per parti. Frågor och interpellationer Skriftliga frågor och interpellationer används för att lyfta aktuella frågor till regeringen. Denna funktion används flitigt av främst oppositionspartiernas ledamöter då regeringspartierna besitter ett informationsövertag samt för att kontrollintresset för oppositionspartierna sammanfaller med det partipolitiska intresset. Under riksmötet 2014/2015 ställde Sverigedemokraternas ledamöter 33 skriftliga frågor och 28 interpellationer. Under riksmötet 2015/2016 ökade antalet skriftliga frågor markant till 81 stycken och interpellationerna minskade till 21. Under senaste riksmötet 2016/2017 ställde Sverigedemokraterna återigen 81 skriftliga frågor och interpellationerna ökade till 27 stycken. Interpellationerna som Sverigedemokraterna lämnat in behandlade bland annat åtgärder mot subversiv kriminell verksamhet, äktenskapstvång, psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna, tandvårdsavgifter för pensionärer, djuromsorgsprogrammen samt regeringens bostadsprioritering. De skriftliga frågorna behandlade bland annat ämnen som åldersbedömning av ensamkommande barn och ungdomar, informationshanteringen vid statliga myndigheter, undernäring bland äldre, den svenska bostadsmarknaden, straff vid hindrande av utryckningsfordon samt kulturarvspolitik för att nämna några.

11 Debatter Det hålls 3 partiledardebatter per riksmöte, i oktober, januari och i juni samt 1 utrikespolitisk debatt i februari. Av de aktuella debatterna som begärts av partierna sedan föregående val har Sverigedemokraterna lämnat in 3 stycken. 2015 begärde vi aktuell debatt i frågan om Sveriges flyktingpolitik. Denna avslogs. 2017 begärde vi aktuell debatt om det rådande akuta krisläget i hälso- och sjukvården samt aktuell debatt angående terrordådet i Stockholm. Båda dessa beviljades och hölls under våren. Under mandatperioden har 20 aktuella debatter hållits. Sverigedemokraterna deltog i samtliga aktuella debatter. Misstroendeförklaring Sverigedemokraternas riksdagsgrupp har under verksamhetsperioden begärt en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven då det stod klart för oss att han inte tagit sitt ansvar som ledare då han uttryckt sitt stöd för Försvarsministern trots att hanterandet av IT-skandalen var katastrofal. Vi har utöver detta stöttat Moderaternas misstroendeförklaring mot försvarsminister Peter Hultqvist, med anledning av just hanteringen av IT-skandalen. I kammaren röstade 135 för och 137 mot (58 avstod) varav det tyvärr inte räckte.