REDOGÖRELSE FRÅN RIKSDAGSGRUPPEN. Sverigedemokraternas riksdagsgrupp avlägger härmed följande redogörelse till Landsdagarna 2013

Transkript

1 REDOGÖRELSE FRÅN RIKSDAGSGRUPPEN Sverigedemokraternas riksdagsgrupp avlägger härmed följande redogörelse till Landsdagarna 2013

2 Innehållsförteckning Förord 3 Riksdagsgruppens sammansättning 4 Riksdagsgruppens arbete 6 Administrationen 6 Utskottsarbetet 6 Vågmästarrollen 8 Budgetarbetet 9 Motioner 10 Frågor och interpellationer 11 Debatter 12 Närvaro vid voteringar 13 Press 14 Redogörelse från riksdagsgruppen 2013 Sverigedemokraterna Utgåva

3 FÖRORD Äntligen! Så uttryckte jag mig vid Landsdagarna 2011 i Göteborg. Det var nämligen första gången i partiets historia som punkten om redogörelse från den parlamentariska gruppen behandlades på annat sätt än att bordläggas. Redogörelsen som lämnades omfattade drygt ett år av riksdagsarbete. Jag betonade då vilken fantastisk riksdagsgrupp partiet har, med hungriga och intresserade ledamöter och tjänstemän, som professionellt och seriöst har tagit sig an de utmaningar som riksdagsarbetet innebär. Efter ytterligare två år, och när det återstår mindre än ett till valet 2014, kan jag konstatera att gruppen fortsätter fungera på ett fantastiskt och respektingivande sätt. I takt med att rutiner och funktioner har kommit på plats rullar det mesta på och att vara ledare för denna grupp är inte bara ärofyllt utan även hyfsat enkelt nuförtiden. Vi hade dock en något stormig tid under hösten 2012, vilket resulterade i ommöblering i gruppen och att några ledamöter lämnade oss och nya ledamöter tillkom. Jag tycker att de nya ledamöterna snabbt har kommit in i sina nya roller och fungerat mycket bra i gruppen. Till stöd för vårt arbete har vi en antagen arbetsordning, vilken nu till Landsdagarna föreslås formaliseras genom att lyftas in som stadgebilaga. Vi har genom vår vågmästarställning påverkat svensk politik. Det spelar ingen roll att journalister och politiska motståndare försöker förringa vårt inflytande. I över 250 omröstningar har Sverigedemokraterna avgjort. De andra partierna anpassar många av sina förslag utifrån SD:s ståndpunkter för att kunna erhålla vårt stöd och i en del frågor som SD varit drivande i har andra partier anammat vårt budskap. Våra ledamöter är också flitiga förslagsställare och skriver flest motioner sett till antalet ledamöter. Genom att skriva motioner och presentera en väl genomtänkt och finansierad budget har vi kunnat visa att partiet nu har en bred politisk agenda och att vi kan ta ansvar för Sverige. Fortsätter vi på denna inslagna väg är jag övertygad om att Sverigedemokraterna kommer att öka sitt politiska inflytande och att riksdagsgruppen efter valet kommer att bestå av dubbelt så många ledamöter som idag. Björn Söder Gruppledare

4 Riksdagsgruppens sammansättning Sverigedemokraternas riksdagsgrupp har haft följande sammansättning under verksamhetsperioden: Jimmie Åkesson Partiordförande krigsdelegationen Björn Söder Gruppledare, Krigsdelegationen, Utbildningsutskottet ( ) Jonas Åkerlund Konstitutionsutskottet Carina Herrstedt Civilutskottet (t o m ), Utbildningsutskottet (fr om ), Ledamotsrådet (fr o m ), Valberedningen (fr o m ) Mikael Jansson Försvarsutskottet Margareta Larsson EU-nämnden (t o m ), Kulturutskottet (fr o m ) Mattias Karlsson Vice gruppledare (fr o m ), Kulturutskottet (t o m ), Arbetsmarknadsutskottet (fr o m ) Richard Jomshof Utbildningsutskottet (t o m ), Justitieutskottet (fr o m ) Sven-Olof Sällström, Östersund Vice gruppledare (t o m ), Arbetsmarknadsutskottet (t o m ), Finansutskottet (fr o m ), Ledamotsrådet (t o m ), Valberedningen (t o m ) Per Ramhorn Socialutskottet Johnny Skalin Finansutskottet (t o m ), EU-nämnden (fr o m ) Kent Ekeroth Justitieutskottet (t o m ) 4

5 Julia Kronlid Utrikesutskottet Josef Fransson Miljö- och jordbruksutskottet Tony Wiklander Trafikutskottet Thoralf Alfsson Skatteutskottet (fr o m ) David Lång Skatteutskottet (t o m ), Socialförsäkringsutskottet (fr o m ), Riksrevisionens parlamentariska råd (fr o m ) William Petzäll t o m för SD och som streckad) Stellan Bojerud (fr o m ) Lars Isovaara (t o m ) Näringsutskottet (t o m ) Markus Wiechel (fr o m ) Civilutskottet (fr o m ), Nordiska rådets svenska delegation (fr o m ) Erik Almqvist (t o m ) Socialförsäkringsutskottet (t o m ), Finansutskottet ( ), Nordiska rådets svenska delegation ( ) Anna Hagwall (fr o m ) Näringsutskottet (fr o m ) Olle Larsson ( ) (Ersättare för Julia Kronlid under föräldraledighet) Nordiska rådets svenska delegation ( ) Adam Marttinen ( ) (Ersättare för Margareta Sandstedt under sjukskrivning) 5

6 RIKSDAGSGRUPPENS ARBETE Efter att ha verkat i riksdagen ytterligare två år sedan partiet höll Landsdagar sist, kan det konstateras att ledamöterna ytterligare har stärkts i sina viktiga roller som Sverigedemokraternas väljares röster i svensk politik. Partiet är säkrare än någonsin när det gäller utskottsarbete, att lägga förslag och att ta nya initiativ i riksdagen. Arbetet har kunnat riktas om från att bygga en stabil organisation till att mer fokusera på politiken. Idag kan man med lätthet säga att Sverigedemokraterna har hittat sin plats i riksdagen och att partiet fungerar minst lika bra som vilket annat riksdagsparti som helst. Det finns en kultur av ömsesidig lyhördhet, sammanhållning och gemenskap i riksdagsgruppen, vilket har varit viktigt i arbetet att driva och utveckla partiets politik på riksnivå framåt. Riksdagsgruppen håller regelbundna möten varje tisdag klockan Dessa fungerar väl och har alltid god uppslutning. Ansvar är och förblir det ledord i sverigedemokratisk politik ur vilket allt arbete utgår. ADMINISTRATIONEN Sverigedemokraternas gruppledning består av gruppledare Björn Söder och vice gruppledare Mattias Karlsson. Gruppledningen har huvudansvaret för riksdagsgruppens arbete. Gruppledaren och vice gruppledaren har fördelat arbetet mellan sig. Gruppledaren har det administrativa ansvaret och deltar kontinuerligt i gruppledarmöten med talmannen samt i möten med riksdagsstyrelsen, medan vice gruppledaren har det politiska ansvaret för gruppen. Det är till framförallt vice gruppledaren enskilda ledamöter vänder sig när de behöver diskutera politiska ställningstaganden. Riksdagsgruppen har också en utsedd gruppsekreterare, Louise Erixon. Hennes ansvar är att se till att kallelser, handlingar, protokoll och anmälningar sköts. På riksdagskansliet arbetar ledamöter, politiska sekreterare, pressekreterare samt kanslipersonal. UTSKOTTSARBETET Sverigedemokraterna har representation i alla riksdagens utskott samt i EU-nämnden. Partiets ledamöter har under verksamhetsperioden skött arbetet där på ett föredömligt sätt tillsammans med de politiska sekreterarna. Eftersom utskottsarbetet sker inom slutna rum förekommer ofta både samtal och nätverkanden med andra partier och dess representanter just där. Då det är i utskotten det bestäms hur omröstningarna i kammaren kommer att se ut, har det varit viktigt 6

7 för Sverigedemokraterna att även följa de andra partiernas sätt att arbeta. Vi har exempelvis märkt av att Socialdemokraterna i högre utsträckning än tidigare delar upp sina förslag i flera delar för att lättare kunna få igenom sin politik med vår hjälp i de fall samtliga oppositionspartier politiskt är överens. Ett aktuellt exempel på detta är att de rödgröna inför årets höstbudget valde att dela upp sitt utskottsinitiativ om att stoppa det femte jobbskatteavdraget och höjningen av brytpunkten för statlig skatt, till två skilda förslag. Genom att de gjorde detta kunde SD välja att bifalla det ena initiativet och på så vis lyckas kanske den samlade oppositionen nu stoppa höjningen av brytpunkten. Någonting annat som Sverigedemokraterna noterat är att regeringen de senaste två åren successivt slutat att rösta på sina egna förslag i kammaren. Detta medför att allmänheten sällan ser när Alliansen blir fälld av den samlade oppositionen. Under riksmötet 2010/2011 avstod regeringen från att rösta för sina egna reservationer i 34,4 procent av tillfällena. År 2011/2012 låg denna siffra på 77,8 procent. Det senaste verksamhetsåret 2012/2013 hade andelen ökat till hela 84,0 procent. 7

8 VÅGMÄSTARROLLEN Eftersom Sverigedemokraterna är riksdagens vågmästarparti avgör vi omröstningarna när de båda blocken står på varsin sida. Sedan riksmötet 2011/2012 fram till och med riksmötet 2012/2013 har Sverigedemokraterna fällt avgörandet i totalt 254 riksdagsomröstningar (128 st 2011/2012 och 126 st 2012/2013.) Partiets avgörande inflytande sträcker sig dock inte enbart till de faktiska omröstningarna. Ofta händer det framför allt att regeringen avstår från att låta sina förslag komma till votering, just för att det inte lika tydligt ska framgå vilken makt Sverigedemokraterna har när förslagen går till omröstning (föregående diagram). Några exempel där SD fällt avgörandet: Fler civilanställda inom polisen, inga höjda banavgifter, motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, utvärdering av tandvårdsreformen, rehabilitering för sjukförsäkrade som behöver det för att komma ut i arbete, uppmärksamhetskrävande kommunikationsutrustning i fordon ska förbjudas och lönekartläggningar för jämställda löner. De senare åren har det från den övriga oppositionen frekvent påståtts att Sverigedemokraterna i beaktansvärt hög utsträckning ska ha röstat som regeringen i riksdagen. Partiet har fått ta emot beskyllningar om att vara ett borgligt parti och att agera stödparti åt regeringen. Denna kritik har SD starkt slagit ifrån sig eftersom det enligt riksdagens utredningstjänst visat sig att Sverigedemokraterna inte röstar likt regeringen särskilt mycket mer än den övriga oppositionen. I och med detta skulle alltså hela den samlade oppositionen kunna kallas för borgliga stödpartier åt regeringen, om de rödgrönas resonemang används. Detta är givetvis någonting som de allra flesta är överens om inte stämmer. Antal röstningar som regeringen 2012/

9 BUDGETARBETET Under verksamhetsperioden har partiet lämnat in fyra stycken budgetmotioner, varav två var så kallade vårbudgetmotioner och två hör till de mer heltäckande höstbudgetmotionerna, där inriktningen på samtliga politiska områden stakats ut för de kommande åren. Vårbudgeten 2012 hade devisen Arbete, trygghet och tillväxt! och fokuserade just på kopplingen mellan dessa för Sverigedemokraterna självklara begrepp. Höstbudgeten som släpptes senare samma år antog en ny disposition, där partiets politik delades in under fyra övergripande områden: sysselsättning, tillväxt, trygghet och välfärd. Budgeten inleddes med att redogöra för hur partiet skapar ett budgetutrymme i förhållande till regeringen, exempelvis genom besparingar på invandrings- och biståndsområdet, för att därefter redogöra för partiets satsningar inom de fyra nämnda områdena. Vårbudgeten 2013 fokuserade nästan uteslutande på frågor relaterade till landsbygdens villkor och antog arbetsnamnet Hela Sveriges parti. Detta dokument kan sägas vara ett typexempel på hur partiet faktiskt breddat sin politik på ett genomtänkt och seriöst sätt. Budgetmotionen framkallade också ett antal mer eller mindre desperata angrepp i media, inte minst från Centerpartiet. Partiets höstbudgetmotion 2013 är i skrivande stund ännu inte helt färdigställd, men kommer att innehålla ett mer utförligt resonerande kring den redan deklarerade ambitionen att förbättra villkoren för anställda inom offentlig sektor. Givetvis har inte tidigare uttalade ambitioner urholkats, såsom sänkt skatt för vanliga inkomsttagare, stärkt a-kassa, förbättrad pension, krafttag mot brottsligheten, återupprustat försvar, EU-kritik, ordentlig skola och en sjukvård i världsklass. Budgetarbetet har under perioder omfattat mycket stora delar av riksdagskansliet. Ledamöterna arbetar nära sina respektive politiska sekreterare med att utforma förslag, samtidigt som kommunikationsavdelningen arbetar med att skapa intresse och spridning inom såväl gängse media som egna kanaler. 9

10 MOTIONER Den allmänna motionstiden, under vilken riksdagsledamöter kan lägga enskilda motioner, kommittémotioner och partimotioner, infaller under lite drygt två veckor vid varje riksmötes öppnande. Tiden är därför ganska knapp när det gäller motionsinlämnandet. Under verksamhetsperioden har partiets ledamöter och tjänstemän flitigt använt Riksdagens utredningstjänst (RUT) för att få ett så bra faktaunderlag som möjligt till de motioner som skrivits. Under riksmötet 2011/2012 lade Sverigedemokraterna 212 enskilda motioner, 30 kommittémotioner och 5 partimotioner. Riksmötet 2012/2013 ökade motionsskrivandet och det skrevs 273 enskilda motioner, 49 kommittémotioner och 6 partimotioner. Detta innebar att Sverigedemokraterna också skrev flest motioner per ledamot i riksdagen och totalt sett hamnade på tredje plats vad gäller antal motioner, näst efter Socialdemokraterna och Moderaterna. Riksmötet 2013/2014 ökade återigen motionsskrivandet och det skrevs 338 enskilda motioner, 50 kommittémotioner och 6 partimotioner. Antalet motioner i riksdagen 2011/ /

11 FRÅGOR OCH INTERPELLATIONER Frågeinstitutens kontrollfunktion åligger hela riksdagen, varför det i teorin vore rimligt att anta att alla ledamöter och partier är lika frekventa användare av instituten. I praktiken är dock oppositionspartiernas företrädare mer aktiva frågeställare, vilket är logiskt mot bakgrund av regeringspartiernas informationsövertag och att kontrollintresset för oppositionspartiernas del sammanfaller med det partipolitiska intresset. Sett över hela enkammartiden svarar oppositionsledamöterna för nio tiondelar av interpellationerna och för fyra femtedelar av de skriftliga frågorna. Under riksmötet 2011/2012 ställde Sverigedemokraternas ledamöter 5 interpellationer och 20 skriftliga frågor. Under riksmötet 2012/2013 ställdes 21 interpellationer och 13 skriftliga frågor. Interpellationerna behandlade allt från EU:s regler vid införsel av djur, plötsligt hjärtstopp och invandringens kostnader till piketpolisens befogenheter, det femte jobbskatteavdraget och Norrlandsböndernas förutsättningar. Likaså var de skriftliga frågorna brett spridda sett till ämnen. Sverigedemokraternas ledamöter har varit flitiga i frågestunderna i riksdagen, där ministrar i riksdagens kammare frågas ut. SD svarade 2011/2012 för 7,5% av frågorna och 2012/2013 för 6,8%. Värt att notera är dock att det är riksdagens administration som utser antalet frågeställare per parti och tillfälle vilket gör att det inte är någonting som de enskilda partierna kan styra över. 11

12 DEBATTER Av de 15 aktuella debatter som begärdes av partierna riksdagsåret 2011/2012 stod Sverigedemokraterna för fyra. Dessa handlade om reporäntans effekt, A-kassa, ensamkommande minderåriga asylsökande och polisen. Riksmötet 2012/2013 stod SD för tre av 14 begärda aktuella debatter. Debatternas ämnen var bankunionen, utomeuropeisk arbetskraft och oroligheterna i storstädernas förorter. De debatter som får mest medialt fokus är dock budgetdebatterna och partiledardebatterna. Under verksamhetsperioden sedan förra Landsdagarna har det i riksdagen hållits sex partiledardebatter och fyra budgetdebatter. Två av budgetdebatterna har ägt rum med anledning av regeringens vårproposition och två med anledning av dess höstproposition. 12

13 NÄRVARO VID VOTERINGAR Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT) har Sverigedemokraterna bäst närvaro av alla partier i riksdagen vid voteringar. Detta kan givetvis ses ur ett såväl gott som ont perspektiv. I många fall har den väldigt höga närvaron för SD handlat om att partiets ledamöter inte fått tillåtelse av de andra partierna att kvittas ut vid exempelvis sjukdom eller andra förhinder. Kvittningssystemet i sig innebär att det parlamentariska läget behålls även när enskilda partiers ledamöter inte kan delta. För att bibehålla den parlamentariska balansen mellan partierna i riksdagen kvittar övriga partier ut så många ledamöter som behövs. För att behålla vågmästarpositionen trots konsekvent utestängning ur kvittningssystemet vid viktiga voteringar (som endast hänger på tre mandat), tvingas Sverigedemokraternas ledamöter ofta närvara oavsett om de är sjuka eller inte. Ett exempel på detta är då Stellan Bojerud var inlagd på sjukhus p.g.a. sjukdom och av sjukhuspersonalen starkt blev avrådd från att överhuvudtaget åka någonstans. Trots detta kände han sig tvungen att riskera sin personliga hälsa genom att i sjukhusskjorta och rullstol transportera sig till riksdagens kammare för att trycka på voteringsknapparna. Detta för att sedan återvända till att fortsätta vårdas på sjukhus. Närvaro vid riksdagens voteringar 2011/ % /

14 PRESS Verksamhetsåret har för presstjänstens del inneburit kraftigt varierad arbetsbörda. Det handlar dels om att partiet kom in i en lugnare mellanvalsperiod där partiet inte längre kom att betraktas som ett nytt parti, och där den inrikespolitiska bevakningen hamnade mer i skymundan. Under hösten 2012 uppstod däremot en intensiv bevakning av partiet till följd av ett flertal olika skandaler, vilket föranledde extrem påfrestning för presstjänsten. Detta bidrog till försämrade möjligheter för partiet att bilda opinion under hösten och våren men visade samtidigt att partiet besitter mycket god kompetens för att hantera stora mediala drev. Under våren 2013 har den mediala bevakningen av partiet stegvis intensifieras och synligheten för partiet i medierna har också ökat. En förstärkning av presstjänsten kan bli aktuell under hösten 2013 för att skapa bättre möjligheter att hantera den ökade arbetsbördan under valrörelserna

15 15

16