Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning om deras inflytande och delaktighet... 3 2.3 Arbetsro och stress i skolan... 4 3 Trygga och goda uppväxtvillkor... 6 3.1 Ekonomiskt bistånd... 6 3.2 Barnfattigdom... 7 3.3 Behörighet till gymnasiet... 8 3.4 Utbildningsnivå hos befolkningen... 8 3.5 Arbetslöshet... 9 3.6 Trivsel i skolan... 9 3.7 Mat- och rörelsevanor... 11 3.8 Ohälsotal... 14 3.9 Alkohol, tobak och narkotika... 15 4 Avslutande ord... 18 4.1 Ökar befolkning... 18 4.2 Ökar näringslivet... 19 4.3 Ökar välbefinnandet... 19 4.4 Slutord... 19 Figurförteckning Figur 1- Befolkningsutveckling i Bräcke kommun (Källa: SCB)... 1 Figur 2- Medellivslängd (Källa: SCB)... 2 Figur 3- Valdeltagande 2010 (Källa: Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2011)... 2 Figur 4- Inflytande i skolan åk 8 (Källa: Ungdomsstyrelsen, enkätundersökningen LUPP-Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)... 3 Figur 5- Inflytande i sin hemkommun åk 8 ( Källa: Ungdomsstyrelsen, enkätundersökningen LUPP-Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)... 4 Figur 6- Arbetsro och stress i skolan åk 4 (Källa: Elevhälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 5 Figur 7- Arbetsro och stress i skolan åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 5 Figur 8- Stress över skolarbete åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 6 Figur 9- Ekonomiskt bistånd i Bräcke kommun (Källa: Bräcke kommun, Sociala avdelningen)... 7 Figur 10- Barn i ekonomsikt utsatta hushåll (Källa: Barnombudsmannen)... 7 Figur 11- Barn med gymnasiebehörighet (Källa: Barnombudsmannen)... 8

Figur 12- Utbildningsnivå i åldrarna 25-64 år (Källa: SCB)... 9 Figur 13- Andel arbetslösa 16-64 år 2012 (Källa: Arbetsförmedlingen)... 9 Figur 14- Andel arbetslösa 16-64 år 2008-2011 (Källa: Arbetsförmedlingen)... 9 Figur 15- Trivsel i skolan åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 10 Figur 16- Retad, utstött eller illa behandling åk 4 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 10 Figur 17- Retad, utstött eller illa behandling åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 11 Figur 18- BMI statstik åk 4 och åk 8 i Bräcke kommun (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 12 Figur 19- Motion och rörelse åk 4 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 13 Figur 20- Motion och rörelse åk 4 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 13 Figur 21- Totalt ohälsotal (Källa: Försäkringskassan)... 14 Figur 22- Ohälsotal fördelat på kön (Källa: Försäkringskassan)... 14 Figur 23- Alkoholvanor åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 15 Figur 24- Årskonsumtion av alkohol åk 9 (Källa: JLL, Folkhälsocentrum. Skoelevers drogvanor i Bräcke kommun 2012 )... 15 Figur 25- Rökning åk 8 Alkoholvanor åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 16 Figur 26- Snusning åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 16 Figur 27- Tobak åk 9 (Källa: JLL, Folkhälsocentrum. Skoelevers drogvanor i Bräcke kommun 2012 )... 17 Figur 28- Rökande spädbarnsföräldrar ( Källa: Socialstyrelsen)... 17 Figur 29- Narkotika åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum)... 18 (Ifall det förekommer siffror på figurerna i dokumentet, så är det enkätnumrering och har inget att göra med rubriknumreringen. )

1 Inledning För att följa hur folkhälsan ser ut i Bräcke kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige enligt Kf 36 2006 beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning. Redovisningen ska också bidra till att skapa ett bra beslutsunderlag för val av åtgärder för en bättre folkhälsa samt fungera som ett uppföljningsinstrument. Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda förebyggande insatser ger både mänskliga och ekonomiska besparingar samt bidrar till en positiv samhällsutveckling och till en hållbar regional tillväxt. Vi ser folkhälsa som en viktig del av vår kommuns tillväxt, en pusselbit som behövs för att skapa en hållbar utveckling i kommunen. Detta finns även uttryckt i Bräcke kommuns vision, som sammanfattas så här: I framtidens Bräcke kommun: Ökar befolkningen Ökar näringslivet Ökar välbefinnandet 1.1 Befolkningsutveckling Figur 1 visar hur befolkningsutveckling har sett ut i Bräcke kommun mellan åren 2000-2012. År Antal 2000 7577 2001 7400 2002 7406 7800 7600 7400 Befolkningsutveckling 2003 7359 7200 2004 7282 2005 7192 2006 7202 2007 7109 2008 7009 2009 6865 2010 6885 2011 6750 7000 6800 6600 6400 6200 6000 2000200120022003200420052006200720082009201020112012 Befolkning 2012 6655 Figur 1- Befolkningsutveckling i Bräcke kommun (Källa: SCB) År 2000 var 7577 personer skrivna i kommunen, den 31 december 2012 var det 6655 skrivna personer i Bräcke kommun. Vilket visar på en minskning med 992 personer på 12 år. 1

1.2 Medellivsslängd Figur 2 visar att den förväntade medellivslängden i genomsitt för 5-årsperioden 2008-2012 är 83,4 år för kvinnor och 78,8 år för män. 1 Medellivslängd 2008-2012 Kommunen Länet Riket Kvinnor 83,43 83,2 83,43 Män 78,77 79,18 79,52 Medelvärde för perioden Figur 2- Medellivslängd (Källa: SCB) 2 Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Brist på inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. 2 2.1 Valdeltagande I figur 3 redovisas valdeltagandet i Bräcke kommun vid senaste valet 2010, det var 79 procent av de röstberättigande som röstade till kommunfullmäktige. Figur 3- Valdeltagande 2010 (Källa: Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2011) 1 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2011 2 Statens Folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/om-oss/overgripande-mal-for-folkhalsa/delaktighet-inflytande/ 2

2.2 Elevers uppfattning om deras inflytande och delaktighet I årskurs 8 visar statistiken att den övervägande delen av elevernaupplever att de inte har möjlighet att bestämma över så mycket i skolan, men att de däremot skulle vilja vara med i större skala. Skolan Figur 4- Inflytande i skolan åk 8 (Källa: Ungdomsstyrelsen, enkätundersökningen LUPP-Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) 3

Kommunen I årskurs 8 uppfattas inte möjligheterna att påverka kommunens beslutsfattare vara stor samtidigt som 73,3 procent säger att de inte vill ha mer inflytande och av dem så är det 54,5 procent som svarar att de inte är tillräckligt intresserade. Figur 5- Inflytande i sin hemkommun åk 8 ( Källa: Ungdomsstyrelsen, enkätundersökningen LUPP-Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) 2.3 Arbetsro och stress i skolan I hälsosamtalet med som skolsköterskan uppgav 66 procent av pojkarna och 71 procent av flickorna i årskurs 4 att de alltid eller ofta känner arbetsro. 26 procent av pojkarna känner arbetsro ibland och 8 procent sällan. Medan 23 procent av flickorna känner arbetsro ibland och 6 procent känner det sällan (se figur 8 och 9 på nästa sida). 4

Figur 6- Arbetsro och stress i skolan åk 4 (Källa: Elevhälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) I figur 9 kan ni se att i årskurs 8 svarade 74 procent av pojkarna och 60 procent av flickorna att de känner arbetsro alltid eller ibland. Endast 3 procent av både pojkarna och flickorna upplevde att de sällan får arbetsro. Figur 7- Arbetsro och stress i skolan åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) 5

Figur 8- Stress över skolarbete åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) I årskurs 8 uppgav 40 procent av pojkarna och 21 procent av flickorna att de aldrig eller sällan känner sig stressade över skolarbetet, medan 61 procent av pojkarna och 78 procent svarade ibland eller ofta och 3 procent av flickorna känner sig alltid stressade över skolarbetet. 3 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse både för den psykiska samt för den fysiska hälsan senare i livet. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering. Statens Folkhälsoinstitut lyfter särskilt fram föräldrastödsinsatser och barn som lever i riskmiljöer som prioriterad områden. 4 3.1 Ekonomiskt bistånd Figur 11 visar det ekonomiska biståndet i Bräcke kommun mellan åren 2008 och 2012. Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska bekymmer. Stödet ska garantera en skälig levnadsnivå men samtidigt utformas så att den enskilde i fortsättningen kan leva ett självständigt liv. Den totala kostnaden för år 2012 var 5 833 000 kronor. 5 Vilket är en liten minskning från 2011 då kostnaden var 5 990 000 6 3 Folkhälsocentrum JLL Hälsosamtalet med åk 4 och åk 8 ht2011-vt2012 4 Statens Folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/om-oss/overgripande-mal-for-folkhalsa/3-barns-och-ungasuppvaxtvillkor/ 5 Bräcke kommun, Sociala avdelningen 6 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2011 6

Figur 9- Ekonomiskt bistånd i Bräcke kommun (Källa: Bräcke kommun, Sociala avdelningen) 3.2 Barnfattigdom Figur 12 andel barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund (minst en utlandsfödd förälder) som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket också kan benämnas som barnfattigdom. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst (riksnorm) eller som har erhållit ekonomiskt bistånd minst en gång under året. År 2010 fanns 1302 barn mellan 0-17 år i Bräcke kommun och 21 procent av dessa levde i ekonomiskt utsatta hushåll. Genomsnittet för länet var 18 procent och för riket 19 procent. Figur 10- Barn i ekonomsikt utsatta hushåll (Källa: Barnombudsmannen) 7

3.3 Behörighet till gymnasiet Andelen elever i Bräcke kommun som är behöriga till gymnasieskolan har sjunkit från de två tidigare åren. För att få behörighet så krävs det lägst betyget godkänt i engelska, matematik och svenska. År 2012 var 87 procent av de totalt 71 eleverna i Bräcke behöriga till gymnasieskolan. Genomsnittet i länet var 91 procent och i riket var det 88 procent. 7 Figur 11- Barn med gymnasiebehörighet (Källa: Barnombudsmannen) 3.4 Utbildningsnivå hos befolkningen Utbildningsbakgrunden är en viktig bestämningsfaktor för hälsa, ju högre utbildning desto bättre hälsa i genomsnitt. Föräldrars utbildningsnivå har också betydelse för barnens skolresultat som i sin tur ger förutsättningar för en god hälsa. 8 I Bräcke kommun är andelen som har eftergymnasial utbildning lägre jämfört med riket och fler kvinnor än män har en högre utbildning i åldrarna 25-64 år. Kommun Kön Befolkning Uppgift Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning saknas Folkskoleutbildn. Grundskoleutb. kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år minst 3 år Antal % % % % % % % Bräcke Män 1 642 1% 3% 15% 45% 21% 8% 7% Kvinnor 1 486 1% 3% 9% 39% 18% 11% 19% Totalt 3 128 1% 3% 12% 42% 19% 10% 13% Riket totalt Män 2 475 187 2% 3% 12% 27% 21% 15% 21% Kvinnor 2 408 784 1% 3% 8% 23% 20% 16% 29% Totalt 4 883 971 2% 3% 10% 25% 20% 15% 25% 7 Barnombudsmannen, Barn med gymnasiebehörighet 8 Statens Folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/aktuellt/gd-sarah-wamalas-blogg/2011/4/sambandet-mellangod-halsa-och-utbildningsniva-kartlagd-i-oecd-lander/ 8

Figur 12- Utbildningsnivå i åldrarna 25-64 år (Källa: SCB) 3.5 Arbetslöshet Andelen arbetslösa i Bräcke kommun är högre jämfört med riket. I figur 11 nedan syns att det i december 2012 var 5,9 procent (16-64 år) öppet arbetslösa. Samtidigt deltog 6,4 procent i något program för aktivitetsstöd. Bland ungdomarna var 11,3 procent öppet arbetslösa och 18,4 procent var i program för aktivitetsstöd. Samtliga 16-64 år Ungdomar 18-24 år Totalt Totalt Öppet Program Totalt Öppet Program Totalt arbets- med arbets- med lösa aktivitets- lösa aktivitetsstöd stöd Bräcke 5,9 6,4 12,3 11,3 18,4 29,7 Riket 4,6 3,9 8,4 7,4 10,3 17,7 Figur 13- Andel arbetslösa 16-64 år 2012 (Källa: Arbetsförmedlingen) Åren innan har statistiken sett ut som på nästa sida i figur 12. Figur 14- Andel arbetslösa 16-64 år 2008-2011 (Källa: Arbetsförmedlingen) 3.6 Trivsel i skolan Trivsel i skolan och att känna framgång är viktiga skyddsfaktorer för barn och ungdomars hälsa. 9 Vid hälsosamtalet uppgav 87 procent av pojkarna och 76 procent av flickorna att de trivdes mycket bra/bra och 13 procent av pojkarna samt 21 procent av flickorna trivdes varken bra eller dåligt i skolan. 9 Socialstyrelsen Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa En studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009 9

Figur 15- Trivsel i skolan åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) Upplevt utanförskap i skolan I årskurs 4 var det 29 procent av flickorna och 32 procent av pojkarna som svarade att de visste att någon blivit retad,utstött eller på annat sätt illa behandlad de senaste tre månaderna. Positivt är att så många som 68 procent av pojkarna och 71 procent av flickorna svarat nej på frågan. Figur 16- Retad, utstött eller illa behandling åk 4 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) 10

I årskurs 8 var det 37 procent av flickorna och 19 procent av pojkarna som svarade att de visste att någon blivit retad,utstött eller på annat sätt illa behandlad de senaste tre månaderna via internet eller SMS. Även i denna årskurs är det många som svarar nej på denna fråga, vilket är positivt. Figur 17- Retad, utstött eller illa behandling åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) 3.7 Mat- och rörelsevanor I Sverige har vi generellt bra matvanor men det finns vissa skillnader vad gäller ålder, kön, social och ekonomisk situation samt var vi bor. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Goda matvanor i kombination med fysiskt aktivitet kan förebygga en rad hälsoproblem, till exempel hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och psykisk ohälsa. 10 10 Statens Folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/om-oss/overgripande-mal-for-folkhalsa/10-matvanor-ochlivsmedel/ 11

Figur 18- BMI statstik åk 4 och åk 8 i Bräcke kommun (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) I årskurs 4 var det 71 procent av pojkarna och 84 procent av flickorna är normalviktiga enligt formeln BMI (Body Mass Index). Av pojkarna var 16 procent överviktiga och 11 procent hade fetma. 10 procent av flickorna var överviktga och 3 procent hade fetma. I årskurs 8 var det 61 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna normalviktiga. Av pojkarna var 21 procent överviktiga och 13 procent hade fetma. 16 procent av flickorna var överviktiga och 5 procent hade fetma. 12

Figur 19- Motion och rörelse åk 4 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) Figur 20- Motion och rörelse åk 4 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) Figur 21 visar resultat från hälsosamtalet i årskurs 4 och att 76 procent av pojkarna och 80 procent av flickorna svarade att de är fysiskt aktiva dagligen/3-4 gånger i veckan. I figur 22 redovisas årskurs 8 där det var 61 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som svarade att de är fysiskt aktiva dagligen/3-4 gånger i veckan. 13

Nettodagar Nettodagar 3.8 Ohälsotal Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts av sjukförsäkringen under en tolvmånaders period. Ohälsotalet är högre i Bräcke kommun jämfört med länet och riket. I december 2012 var ohälsotalet i Bräcke kommun 41,2 dagar, i länet 32,8 dagar och i riket 27,0 dagar. Ohälsotalet är högre bland kvinnor än män. Ohälsotal 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Riket 27,0 27,7 29,5 32,8 35,8 38,3 39,9 41,3 42,5 43,2 43,0 40,7 Jämtland 32,8 33,0 35,3 40,0 44,5 47,8 49,0 50,3 52,3 54,2 54,1 51,4 Bräcke 41,2 41,2 45,0 50,9 56,8 59,7 60,1 59,7 62,3 64,0 59,5 56,4 Figur 21- Totalt ohälsotal (Källa: Försäkringskassan) 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ohälsotal, fördelning kön 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Riket, kvinnor 32,0 32,7 34,9 39,1 42,9 46,1 48,2 49,9 51,2 52,0 51,4 48,4 Riket, män 22,1 22,7 24,2 26,7 28,8 30,6 31,9 33,0 34,0 34,8 34,7 33,1 Jämtland, kvinnor 39,1 39,3 42,2 48,2 54,3 58,4 60,2 61,5 63,7 66,2 66,0 63,0 Jämtland, män 26,8 27,0 28,8 32,2 35,2 37,8 38,6 39,8 41,5 43,0 42,9 40,4 Bräcke, kvinnor 48,4 47,5 52,3 61,4 68,6 71,1 71,0 69,5 70,2 70,3 64,2 60,2 Bräcke, män 34,8 35,7 38,6 41,4 46,1 49,5 50,4 50,9 55,0 58,1 55,0 52,9 Figur 22- Ohälsotal fördelat på kön (Källa: Försäkringskassan) 14

3.9 Alkohol, tobak och narkotika Alkohol Bland elever i årskurs 8 var det 61 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna som i hälsosamtalet uppgav att de aldrig har druckit alkohol. Att man dricker alkohol någon/några gånger om året sa 13 procent av pojkarna och 11 procent flickorna. Figur 23- Alkoholvanor åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) Det skiljer sig bland eleverna i hur ofta de dricker alkohol och hur mycket de dricker. Den genomsnittliga årliga alkoholkonsumtionen i årskurs 9 i Bräcke kommun samt i länet redovisas i figur 26 nedan. Figuren visar på den genomsnittliga årliga alkoholkonsumtionen omräknad i antal liter 100 procentig alkohol i årskurs 9 i Bräcke kommun samt i länet. 4 3,5 Genomsnittlig årskonsumtion 3,42 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1,96 Åk 9 Bräcke Åk 9 Länet Figur 24- Årskonsumtion av alkohol åk 9 (Källa: JLL, Folkhälsocentrum. Skoelevers drogvanor i Bräcke kommun 2012 ) 15

Bjuden hemma Andelen i årskurs 9 som uppger att de under senaste året blivit bjuden på alkohol av sina föräldrar/vårdnadshavare är 33 procent, vilket är högre än i länet (25 procent). 11 Tobak I årskurs 8 var det 76 procent av pojkarna och 63 procent av flickorna som aldrig hade provat röka cigaretter. 3 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna rökte dagligen. Figur 25- Rökning åk 8 Alkoholvanor åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) Vid hälsosamtalet var det 74 procent av pojkarna och 89 procent av flickorna som aldrig hade provat snusa. 3 procent av pojkarna snusade dagligen. Figur 26- Snusning åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) 11 Folkhälsocentrum JLL Skolelevers drogvanor i Bräcke kommun 2012 16

Andel i procent Rökning och snusning Bland elever i årskurs 9 i Bräcke kommun uppger 24 procent att de röker. Hur ofta man röker ser olika ut och 11 procent uppger att de röker varje/nästan varje dag. I årskurs 9 uppger 26 procent att de snusar och 22 procent snusar varje/nästan varje dag. Både vad gäller rökning och snusning är andelarna för eleverna i Bräcke kommun högre än för eleverna i länet i stort (se figur 29). 100 Tobak 80 60 40 20 11 8 24 20 22 7 26 13 Åk 9 Bräcke Åk 9 Länet 0 Röker varje dag/nästan varje dag Rökning totalt Snusar varje/nästan varje dag Snusning totalt Figur 27- Tobak åk 9 (Källa: JLL, Folkhälsocentrum. Skoelevers drogvanor i Bräcke kommun 2012 ) Användning av cigaretter och snus i årskurs 9 2012 var högre i Bräcke kommun än i länet. Undersökningen visar på att Bräcke kommuns ungdomar även har en lägre debutålder vad gäller tobak. Däremot är det drygt hälften av dem som vill sluta idag eller i framtiden. 12 30 Rökande spädbarnsföräldrar 25 20 15 10 5 0 Mamma Pappa Någon i hushållet Bräcke 7,3 18,2 25,5 Länet 3,1 6,7 8,2 Riket 5,1 10,8 12,6 Figur 28- Rökande spädbarnsföräldrar ( Källa: Socialstyrelsen) 12 Folkhälsocentrum JLL Skolelevers drogvanor i Bräcke kommun 2012 17

Statistiken i figur 30 vad gäller rökande spädbarnsföräldrar, bygger på ett frågeschema hos barnavårdscentralen och visar på andelen spädbarnsföräldrar som röker i hemmiljön under barnets första 4 veckor. Med rökare menas en person som minst en gång per dag drar i sig tobaksrök (gäller även utomhus). Bland barnen som föddes är 2010/2011 fanns det i 25,5 procent av hushållen någon som rökte. Genomsittet för länet var 8,2 procent och i riket 12,6 procent. Narkotika I hälsosamtalet i årskurs 8 sa 92 procent av pojkarna och 95 procent av flickorna att de bestämt säger nej om de blir bjudna på narkotika. Att man troligen skulle säga nej sa 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna. Figur 29- Narkotika åk 8 (Källa: Hälsosamtalet, JLL Folkhälsocentrum) 4 Avslutande ord I de avslutande orden så är utgångspunkten Bräcke kommuns vision kopplat till resultatet i Välfärdsredovisningen. En del öppna frågeställningar kommer att lämnas som underlag för tanke och diskussion. Ökar befolkningen Ökar näringslivet Ökar välbefinnandet 4.1 Ökar befolkning Redan i inledningen kan vi se att Bräcke kommun minskat i befolkning de senaste 12 åren och det är en trend som syns på landsbygden i hela Sverige. Går det att vända denna trend och hur i så fall? Att arbeta med inflyttning är givetvis viktigt, men kanske är det ännu viktigare att de som redan bor i vår kommun mår bra och känner sig stolta och tillfreds? Vi vill ju att så många som möjligt ska stanna i vår kommun och kanske är det så att ifall vår befolkning mår bra, så sänder de ut positiva signaler om att denna kommun är en bra plats att bo på och lockar till sig fler? 18

4.2 Ökar näringslivet I denna Välfärdsredovisning 2012 kan vi se att ungdomarna i vår kommun trivs i skolan och upplever att de har en bra miljö, även om arbetet mot en nollvision i utanförskap är viktig. De upplever dock inte att deras delaktighet och inflytande är så stor enligt statistiken från LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Vilket är en viktig del för att en människa ska må bra, det vill säga att de känner sig behövda av samhället. Kan en ökad delaktighet i samhället, skolan och i det lokala näringslivet redan i tidigare åldrar göra att de unga känner sig behövda och därmed får mer inflytande över sitt eget liv? Som i sin tur får dem att må bra och att bli drivkraftiga och motiverade? En ökad motivation till studier och en välmående befolkning med bra kompetens kan även vara en av de faktorer som gör att ett företag etablerar sig just här. 4.3 Ökar välbefinnandet Statistiken i denna välfärdsredovisning ger oss en bra grund för vad vi behöver arbeta med de kommande åren. Utmaningen ligger i att vända trenderna och hur gör vi det? Kan det vara så att vi måste arbeta ännu närmare varandra i alla de olika verksamheterna för att skapa en hälsofrämjande miljö för våra medborgare? Hur ska vi ge bättre stöd åt våra barn- och unga och ge dem ett tryggt samhälle att växa upp i? Exempelvis så visar en undersökning att av de ungdomar som regelbundet röker så vill hälften sluta, hur hjälper vi dessa? Det görs ett otroligt bra jobb inom olika verksamheter för att ge människor goda förutsättningar. Kan man förstärka denna samverkan och skapa en hållbar utveckling och en långsiktig förändring genom att börja arbeta med attityder och värderingar? Vi måste arbeta vidare med vårdande insatser, men samtidigt kanske vi ska lyfta blicken och se ifall vi idag kan göra något som på lång sikt kan minska risken för att människor hamnar inom stöd och omsorg och därmed minskar kostnaderna i slutändan? 4.4 Slutord Är vi i Bräcke kommun unika med de utmaningar som vi står inför? Antagligen inte, men däremot är vi unika genom att det bara finns en kommun som vår och den innehåller en hel del unika möjligheter. För att hitta dessa möjligheter och nå vår kommunala vision så måste vi arbeta tillsammans över verksamhetgränser och ro båten åt samma håll. För alla kan påverka välfärden och människors välmående på något sätt, oavsett om arbetsuppgifterna handlar om samhällsbyggnad, vård, turism eller skola eller något annat. 19