Från: Peter Kalliopuro <peter.kalliopuro@regeringskansliet.se> Skickat: den 30 november 2017 08:01 Till: trafikanalys@trafa.se; justitieombudsmannen@jo.se; kammarrattenistockholm@dom.se; forvaltningsratteniumea@dom.se; Regelrådet; domstolsverket@dom.se; registrator.nationella@aklagare.se; registrator.kansli@polisen.se; huvudregistrator@ekobrottsmyndigheten.se; tullverket@tullverket.se; datainspektionen@datainspektionen.se; registratur@kammarkollegiet.se; skatteverket@skatteverket.se; kontakt@kronofogden.se; kansliet@arbetsdomstolen.se; arbetsmiljoverket@av.se; registrator@swedac.se; trafikverket@trafikverket.se; info@akeri.se; info@transportforetagen.se; info@taxiforbundet.se; info@transportforetagen.se; info@transportforetagen.se; transport.fk@transport.se; forbundet@kommunal.se; goran.hallen@transportforetagen.se; goran.arkler@transportindustriforbundet.se Kopia: N Registrator Ämne: Remiss: (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, (2001:650) om vägtrafikregister och Bifogade filer: Remiss om behandling av uppgifter.pdf; Framställan FVTR_Transportstyrelsen.pdf; Missivet_Framställan om förordningsändringar_transportstyrelsen.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Remiss (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, (2001:650) om vägtrafikregister och N2017/06148/MRT Remissvaren ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 28 februari 2018. Svaren bör lämnas både på papper och per e-post. Ange diarienummer N2017/06148/MRT och remissinstansens namn i ämnesraden på e postmeddelandet. Vi ser gärna att remissvaren skickas i elektronisk form via E-post till n.registrator@regeringskansliet.se samt peter.kalliopuro@regeringskansliet.se i både word- och pdf-format. Vi skulle uppskatta om filnamnet är Regeringskansliets diarienummer (utan snedstreck), N2017-06148-MRT, följt av remissinstansens namn. I remissvaren ange diarienummer N2017/06148/MRT och remissinstansens namn i ämnesraden på e postmeddelandet. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar.
Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se Maria Gelin Departementsråd / Enhetschef
Remiss Regeringskansliet 2017-11-30 N2017/06148/MRT,A» \lc\u l _. 4> H U),_x N Näringsdepartementet Enheten för Marknad och Regelverk inom Transportområdet Anders G Arvidsson >_x.,_x O OOOXIOU'l-PWN Remiss (2001 :590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, (2001 :650) om vägtrafikregister och (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete Remissinstanser 1 Riksdagens ombudsmän GO) Kammarrätten i Stockholm Förvaltningsrätten i Umeå Regelrådet Domstolsverket Äklagarmyndigheten Polismyndigheten Ekobrottsmyndigheten Tullverket Datainspektionen Kammarkollegium Skatteverket Kronofogdemyndigheten Arbetsdomstolen Arbetsmiljöverket Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) Trafikanalys Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-411 36 16 Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70 Webb: wwwregeringense E-post: n.registrator regeringskansliet.se
18 Trafikverket 19 Sveriges Åkeriföretag 20 Sveriges Bussföretag 21 Svenska Taxiförbundet 22 Transportföretagen 23 'l'ransportindustriförbundet 24 Svenska Transportarbetarförbundet 25 Kommunalarbetareförbundet Remissvaren ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 28 februari 2018. Svaren bör lämnas både på papper och per e post. Ange diarienummer N2017 / 06148 / MRT och remissinstansens namn i ämnesraden på e postmeddelandet. Vi ser gärna att remissvaren skickas i elektronisk form via E post till MM! IC Cfifl Skandia-sc samt peu thank) um a, rc crin skanslietse i både word, och pdf format. Vi skulle uppskatta om filnamnet är Regeringskansliets diarienummer (utan snedstreck), N2017 06148 MRT, följt av remissinstansens namn. I remissvaren ange diarienummer N2017 / 06148 / MRT och remissinstansens namn i ämnesraden på e postmeddelandet. l remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser synpunkter. innebär remissen en inbjudan att lämna Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 200322). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. 2 (3)
M Maria Gelin Dcpartcmcnts 'äd / Enhetschef 3 (3)
Framställan 1 ( 34 ) 2017-09 - 2 8 Upprättad av Maria Åkerlund Väg och järnväg Enhet trafikföretag Sektion regler yrkestrafik Dnr/Beteckning TSV 2017-2149 Framställan om ändring i förordning arna (2001:590) om behandling av uppgifter i K ronofogdemyndighetens verksamhet, (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete Utökning av brott och överträdelser som ska ingå i underrättelseskyldigheten
Framställan 2 (34) Innehåll SAMMANFATTNING... 4 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG... 5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet... 5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister... 7 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete... 11 1 INLEDNING... 12 1.1 Bakgrund... 12 1.2 Gällande bestämmelser... 13 1.2.1 Tillstånd och tillsyn inom yrkestrafikområdet... 13 1.2.2 Underrättelseskyldighet... 16 1.2.3 Anmälan från myndighet... 17 1.2.4 Informationsskyldighet till andra medlemsstater... 17 2 UTÖKNING AV BROTT OCH ÖVERTRÄDELSER SOM SKA INGÅ I UNDERRÄTTELSESKYLDIGHETEN... 19 2.1 Brott enligt brottsbalken... 19 2.1.1 6 kap. Om sexualbrott... 19 2.1.2 9 kap. Om bedrägeri och annan oredlighet... 20 2.1.3 15 kap. Om mened, falskt åtal och annan osann utsaga... 21 2.1.4 16 kap. Om brott mot allmän ordning... 22 2.1.5 17 kap. Om brott mot allmän verksamhet m.m.... 23 2.2 Överträdelser av nationella bestämmelser enligt förordning (EG) nr 1071/2009... 23 2.3 Överträdelser av gemenskapsbestämmelser... 25 2.4 Överträdelser av andra nationella bestämmelser... 26 2.5 Övrigt... 27 2.5.1 Bestämmelser i FVTR som kan tas bort... 27 2.5.2 Bestämmelser i FVTR som bör kompletteras... 28 2.5.3 Andra författningar som behöver ändras... 28 3 KONSEKVENSER... 30 3.1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?... 30 3.2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet/någon reglering inte kommer till stånd?... 30 3.3 Vad ska uppnås?... 30 3.4 Vilka möjliga lösningar finns?... 31 3.4.1 Alternativ som inte innebär reglering... 31 3.4.2 Regleringsalternativ... 31 3.5 Samhällsekonomisk analys... 31
Framställan 3 (34) 3.5.1 Företag... 31 3.5.2 Konsumenter... 31 3.5.3 Statens finanser... 31 3.5.4 Samhället i övrigt... 31 3.5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning... 31 3.6 Fördelningsanalys... 32 3.7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse... 32 3.8 Vad är förslaget... 32 3.9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa... 32 4 FÖRFATTNINGSKOMMENTAR... 33 4.1 Förslag till förordning om ändring i förordning (2001:650) om vägtrafikregister... 33 4.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet... 33 4.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete... 34
Framställan 4 (34) Sammanfattning För att förbättra regelefterlevnaden, öka trafiksäkerheten, skydda passagerare och främja en sund konkurrens inom vägtransportmarknaden behöver Transportstyrelsen i sin tillsyn ha tillgång till relevant information. Tillståndshavare och andra prövade personer inom yrkestrafikområdet ska bland annat uppfylla krav på gott anseende. Transportstyrelsen får därför underrättelser om domar, beslut, strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot beträffande vissa uppräknade brott som har antecknats i belastningsregistret. Se 5 kap. 2 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. Det har uppmärksammats att fler brott och överträdelser, som kan ha en påverkan på det goda anseendet, behöver omfattas av underrättelseskyldigheten. Det gäller bland annat ytterligare brott i brottsbalken, främst sexualbrott. Det har förekommit fall där taxiförare har gjort sig skyldiga till sexuellt ofredande i samband med sin yrkesutövning. Eftersom det brottet inte ingår i underrättelseskyldigheten har Transportstyrelsen inte fått omedelbar kännedom om domen. Brottet har kommit till vår vetskap först i samband med underrättelse om andra överträdelser, som omfattas av underrättelseskyldigheten. Som en följd av detta har återkallelse av taxiförarlegitimationen fördröjts. Även överträdelser som omfattas av artikel 6 i förordning (EG) nr 1071/2009 och överträdelser av vissa andra nationella bestämmelser (t.ex. terroristbrott) bör ingå i underrättelseskyldigheten. Därutöver får Transportstyrelsen information om bland annat konkurser och skulder för tillståndshavare och övrigt prövade personer för yrkestrafik, taxitrafik och biluthyrning från Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas. Se 17 förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Denna bestämmelse behöver kompletteras med de nytillkomna bestämmelserna om redovisningscentraler för taxitrafik. Transportstyrelsen har behov av att få information om konkurser och skulder m.m. även för detta område. Det finns en underrättelseskyldighet för överträdelser av arbetsgivare om bland annat förläggande av arbetet så att arbetstiden överstigit det tillåtna. Däremot saknas underrättelseskyldighet för motsvarande straffbestämmelse för egenföretagare. Transportstyrelsen föreslår därför att även den straffbestämmelsen ska omfattas av underrättelseskyldigheten. Se 2 förordningen.
Framställan 5 (34) Författningsförslag Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet Härigenom föreskrivs att 17 förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 1 För ändamål som avses i 2 kap. 3 6 lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet får uppgifter ur utsöknings- och indrivningsdatabasen om en fysisk persons identitet, bosättning, familjeförhållanden och uppgifter som avses i 2 4 och 10 samt uppgift om skuldens storlek för fordringar som drivs in i allmänt mål lämnas ut till 1. prövningsmyndigheter enligt 4 lagen (1998:492) om biluthyrning och 2 kap. 1 taxitrafikförordningen (2012:238), och 2. behörig myndighet enligt 1 kap. 4 yrkestrafikförordningen (2012:237). Uppgifterna får sambearbetas med uppgifter i vägtrafikregistret i fråga om 1. innehavare av tillstånd till biluthyrning och övriga prövade som avses i 8-10 lagen (1998:492) om biluthyrning, 2. innehavare av tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik och övriga prövade som avses i 2 kap. 2 och 3 yrkestrafiklagen (2012:210), och 1. prövningsmyndigheter enligt 4 lagen (1998:492) om biluthyrning och 2 kap. 1 taxitrafikförordningen (2012:238), 2. behörig myndighet enligt 1 kap. 4 yrkestrafikförordningen (2012:237), och 3. tillståndsmyndighet enligt 2 förordningen (2016:623) om redovisningscentraler för taxitrafik. Uppgifterna får sambearbetas med uppgifter i vägtrafikregistret i fråga om 1. innehavare av tillstånd till biluthyrning och övriga prövade som avses i 8-10 lagen (1998:492) om biluthyrning, 2. innehavare av tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik och övriga prövade som avses i 2 kap. 2 och 3 yrkestrafiklagen (2012:210), 1 Senaste lydelse 2012:242.
Framställan 6 (34) 3. innehavare av taxitrafiktillstånd och övriga prövade som avses i 2 kap. 6, 7 och 15 taxitrafiklagen (2012:211). 3. innehavare av taxitrafiktillstånd och övriga prövade som avses i 2 kap. 6, 7 och 15 taxitrafiklagen (2012:211), och 4. innehavare av tillstånd att driva redovisningscentral och övriga prövade som avses i 11, 12 och 15 lagen (2014:1020) om redovisningscentraler för taxitrafik. Denna förordning träder i kraft den xx.
Framställan 7 (34) Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 2 2 Polismyndigheten ska underrätta Transportstyrelsen om dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot som har antecknats i register som avses i lagen (1998:620) om belastningsregister, om den registrerade har gjort sig skyldig till brott som avses i följande bestämmelser: 1. 3 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9 eller 10 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 3 kap. 11 brottsbalken, 2. 4 kap. brottsbalken, 3. 6 kap. 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 6 kap. 15 brottsbalken, 4. 8 kap. 1, 4, 5, 6 eller 7 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 8 kap. 12 brottsbalken, 5. 9 kap. 1, 3, 4 eller 5 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 9 kap. 11 brottsbalken, 6. 10 kap. 1, 3 eller 5 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 10 kap. 9 brottsbalken, 7. 11 kap. brottsbalken, 8. 12 kap. 3 brottsbalken eller 12 kap. 3 och 5 brottsbalken, 9. 13 kap. brottsbalken, 2 Senaste lydelse 2015:74. 1. 3 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9 eller 10 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 3 kap. 11 brottsbalken, 2. 4 kap. brottsbalken, 3. 6 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 10 a, 11 eller 12 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 6 kap. 15 brottsbalken, 4. 8 kap. 1, 4, 5, 6 eller 7 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 8 kap. 12 brottsbalken, 5. 9 kap. 1, 3, 4, 5, 6 eller 9 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 9 kap. 11 brottsbalken, 6. 10 kap. 1, 3 eller 5 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 10 kap. 9 brottsbalken, 7. 11 kap. brottsbalken, 8. 12 kap. 3 brottsbalken eller 12 kap. 3 och 5 brottsbalken, 9. 13 kap. brottsbalken, 10. 15 kap. 1 eller 12 eller 15 kap. 1 och 15 brottsbalken, 11. 16 kap. 10 a eller 16 kap. 10
Framställan 8 (34) 10. 17 kap. 1, 2, 4 eller 5 brottsbalken eller 17 kap. 1 och 16 brottsbalken, 11. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 12. 13 kap. 1, 2 eller 3 luftfartslagen (2010:500), 13. lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller den upphävda lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, 14. narkotikastrafflagen (1968:64), 15. skattebrottslagen (1971:69), 16. lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som har begåtts utomlands, 17. 36 djurskyddslagen (1988:534), 18. 30 första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 19. 3 eller 4 lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 20. 20 kap. 3, 4, 5 eller 7 sjölagen (1994:1009), 21. 9 kap. 2 och 3 körkortslagen (1998:488), 22. 5 kap. yrkestrafiklagen (2012:210), 23. 5 kap. taxitrafiklagen (2012:211), 24. lagen (1998:492) om biluthyrning, 25. lagen (2001:558) om vägtrafikregister, 26. fordonslagen (2002:574), den upphävda fordonskungörelsen (1972:595) eller den upphävda fora och 17 brottsbalken, 12. 17 kap. 1, 2, 4, 5 eller 10 brottsbalken eller någon av dessa paragrafer och 17 kap. 16 brottsbalken, 13. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 14. 13 kap. 1, 2 eller 3 luftfartslagen (2010:500), 15. lagen (2000:1225) om straff för smuggling, 16. narkotikastrafflagen (1968:64), 17. skattebrottslagen (1971:69), 18. lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som har begåtts utomlands, 19. 36 eller 36 a djurskyddslagen (1988:534), 20. 30 första, andra, tredje eller fjärde stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 21. 3 eller 3 a lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon av dessa paragrafer och 4 lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 22. 20 kap. 3, 4, 5 eller 7 sjölagen (1994:1009), 23. 9 kap. 2 och 3 körkortslagen (1998:488), 24. 5 kap. yrkestrafiklagen (2012:210), 25. 5 kap. taxitrafiklagen (2012:211), 26. lagen (1998:492) om biluthyrning, 27. lagen (2001:558) om vägtrafikregister, 28. fordonslagen (2002:574),
Framställan 9 (34) donsförordningen (2002:975), 27. 10 kap. 2 första, andra eller tredje stycket järnvägslagen (2004:519), 28. 25 och 26 lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, 29. 20 kap. 8 och 9 utlänningslagen (2005:716), 30. 11 kap. 1 och 2 lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens, 29. 10 kap. 2 första, andra, tredje eller fjärde stycket järnvägslagen (2004:519), 30. 25, 26 eller 26 a lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, 31. 20 kap. 8 och 9 utlänningslagen (2005:716), 32. 2 lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller 2 och 4 lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, 33. lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, 34. 3, 4, 5, 6, 7 eller 8 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, 35. lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, 36. 9 kap. 1 eller 1 a vapenlagen (1996:67), 37. 11 kap. 1, 3, 4 eller 6 alkohollagen (2010:1622), 38. 5 kap. 1, 1 a eller 1 b lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, 39. 29 kap. 1 eller 4 a miljöbalken (1998:808), 40. 2 eller 3 bidragsbrottslagen (2007:612), 41. 4 lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, 42. 16 lagen (2006:263) om transport av farligt gods, 43. 11 kap. 1 och 2 lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens,
Framställan 10 (34) 31. den upphävda förordningen (1987:27) om fordon i internationell vägtrafik i Sverige, 32. förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter, 33. förordningen (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet, 34. förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. eller den upphävda förordningen (1995:521) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om köroch vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter, 35. yrkestrafikförordningen (2012:237), 36. taxitrafikförordningen (2012:238), 37. förordningen (1998:780) om biluthyrning, 38. förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 39. trafikförordningen (1998:1276), 40. fordonsförordningen (2009:211), eller 41. denna förordning. Detsamma ska gälla om den registrerade har gjort sig skyldig till brott mot föreskrifter, förelägganden eller förbud enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods eller föreskrifter som har meddelats med stöd av författningarna under 26 och 30 41 i första stycket. 44. förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter, 45. förordningen (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet, 46. förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m., 47. yrkestrafikförordningen (2012:237), 48. taxitrafikförordningen (2012:238), 49. förordningen (1998:780) om biluthyrning, 50. förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), 51. trafikförordningen (1998:1276), 52. fordonsförordningen (2009:211), eller 53. denna förordning. Denna förordning träder i kraft den xx.
Framställan 11 (34) Förslag till förordning om ändring i förordningen (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete Härigenom föreskrivs att 2 förordningen (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 3 Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt 25 och 26 lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete ska sändas till Transportstyrelsen. Detsamma gäller beslut varigenom någon har påförts övertidsavgift enligt samma lag. Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt 25, 26 och 26 a lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete ska sändas till Transportstyrelsen. Detsamma gäller beslut varigenom någon har påförts övertidsavgift enligt samma lag. Denna förordning träder i kraft den xx. 3 Senaste lydelse 2010:607.
Framställan 12 (34) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Transportstyrelsen meddelar tillstånd och utövar tillsyn över de fysiska eller juridiska personer som fått tillstånd att bedriva verksamhet inom yrkestrafikområdet, de fysiska personer som godtagits som trafikansvariga, verksamhetsansvariga eller beviljats taxiförarlegitimation samt andra prövade personer. Med yrkestrafikområdet avses här godstransporter på väg, persontransporter med buss, taxitrafik, redovisningscentraler för taxitrafik och biluthyrning. Tillståndshavaren, de trafikansvariga och de andra relevanta personernas goda anseende prövas dels vid ansökan där en kontroll sker av om de sökande kan anses uppfylla kravet på gott anseende, dels under tillståndstiden under vilken de ska upprätthålla sitt goda anseende. För att förbättra regelefterlevnaden, öka trafiksäkerheten, skydda passagerare och främja en sund konkurrens inom vägtransportmarknaden behöver Transportstyrelsen i sin tillsyn ha tillgång till relevant information. Vid tillståndsprövning har vi rätt att få uppgifter från bland annat belastningsregistret. För tillsyn får vi underrättelser om domar, beslut, strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot beträffande vissa uppräknade brott som har antecknats i belastningsregistret. Det har uppmärksammats att fler brott och överträdelser, som kan ha en påverkan på det goda anseendet, behöver omfattas av underrättelseskyldigheten. Det gäller bland annat ytterligare brott i brottsbalken, främst sexualbrott. Det har förekommit fall där taxiförare har gjort sig skyldiga till sexuellt ofredande i samband med sin yrkesutövning. Eftersom det brottet inte ingår i underrättelseskyldigheten har Transportstyrelsen inte fått omedelbar kännedom om domen. Brottet har kommit till vår vetskap först i samband med att underrättelse skett av andra överträdelser, som omfattas av underrättelseskyldigheten. Som en följd av detta har återkallelse av taxiförarlegitimationen fördröjts. Sannolikt finns även andra fall där Transportstyrelsen inte fått kännedom om brott som skett och som borde föranlett ingripande från myndighetens sida. När det gäller innehavare av tillstånd är det av betydelse att få kännedom om begångna brott som kan ha betydelse för tillståndshavares vilja och förmåga att följa lagar och regler inom näringen, men även för att kunna pröva den personliga lämpligheten.
Framställan 13 (34) När det gäller innehavare av taxiförarlegitimationer så är det av betydelse att Transportstyrelsen får kännedom om begångna sexualbrott, allvarligare våldsbrott, förmögenhetsbrott mot enskilda personer och brott med anknytning till trafiksäkerhet. Regeringsrätten har uttalat att en bedömning ska göras av om brottet rubbar förtroendet för taxiförare att svara för resenärers trygghet 4. Även överträdelser som omfattas av artikel 6 i förordning (EG) nr 1071/2009 5 och överträdelser av vissa andra nationella bestämmelser (t.ex. terroristbrott) bör ingå i underrättelseskyldigheten. För att kunna göra en korrekt bedömning av kravet på gott anseende är det viktigt att Transportstyrelsen får ta del av alla underrättelser som kan behöva beaktas. Det är dock viktigt att poängtera att det alltid ska göras en helhetsbedömning i det enskilda fallet. I bedömningen ska hänsyn tas till flera faktorer, som t.ex. vilken typ av verksamhet som bedrivs och vilken typ av roll som personen har. Först därefter kan Transportstyrelsen bedöma om brottet eller överträdelsen ska leda till att vi avslår ansökan eller vidtar någon åtgärd mot en tillståndshavare, en trafikansvarig, en taxiförare eller andra prövade personer. 1.2 Gällande bestämmelser 1.2.1 Tillstånd och tillsyn inom yrkestrafikområdet Allmänt Transportstyrelsen har som en av sina uppgifter att pröva frågor om tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik och att kontrollera att företag med tillstånd fortlöpande uppfyller kraven på bland annat gott anseende 6. Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1071/2009 ska vissa uppräknade överträdelser omfattas av den prövning av det goda anseende som ska göras avseende företag och företagets trafikansvarige samt övrigt prövade personer. Kontroller av företag som beviljats tillstånd ska inriktas på företag med högre risk. För detta ändamål ska ett riskvärderingssystem 7 användas som omfattar alla överträdelser som anges i artikel 6 i nämnda förordning. Sverige har i yrkestrafiklagen angett vilka personer som ska omfattas av prövningen och de villkor som ska vara uppfyllda. 4 RÅ 2008 ref 49. 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG. 6 1 kap. 6 yrkestrafiklagen (2012:210) och 1 kap. 4 yrkestrafikförordningen (2012:237). 7 Artikel 12 i förordning (EG) nr 1071/2009.
Framställan 14 (34) Transportstyrelsen har rätt att få uppgifter ur bland annat belastningsregistret. 8 Vid prövningen av det goda anseendet ska viljan och förmågan att fullgöra skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Kravet på gott anseende anses inte uppfyllt av den som dömts för eller påförts sanktion för en eller flera allvarliga eller upprepade överträdelser av nationella regler som skett inom områden som avser handelsrätt, insolvensrätt, löne- och anställningsförhållanden i branschen, vägtrafiklagstiftning, yrkesansvar, människohandel och narkotikahandel. Det anses inte heller uppfyllt då allvarliga överträdelser skett av EU-regler som bland annat gäller förares kör- och vilotider, arbetstid, maximivikt och maximimått för fordon och fordons beskaffenhet. Den prövade får inte heller ha dömts för ett allvarligt brott, inräknat ett allvarligt ekonomiskt brott. 9 När det gäller taxitrafik så regleras förutsättningarna som ska vara uppfyllda för att få bedriva taxitrafik i taxitrafiklagen. Tillstånd får endast ges till den som med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden och gott anseende bedöms vara lämplig att bedriva verksamheten. 10 När det gäller kravet på gott anseende så regleras vad som ska beaktas på samma sätt som i yrkestrafiklagen. Kravet på gott anseende ska inte anses vara uppfyllt av den som har dömts för ett allvarligt brott, inräknat ett allvarligt ekonomiskt brott. Inte heller är kravet uppfyllt om en eller flera allvarliga eller upprepade överträdelser skett av bland annat taxitrafiklagen, föreskrifter om vägtrafik, regler om fordons utrustning och beskaffenhet eller bestämmelser om löne- och anställningsförhållanden i branschen. 11 Taxiförarlegitimation får ges till den som i fråga om bland annat laglydnad bedöms vara lämplig att tjänstgöra som förare i taxitrafik 12. En taxiförarlegitimation ska återkallas om innehavaren genom brottslig gärning eller på grund av andra missförhållanden har visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i taxitrafik 13. Inom yrkestrafikområdet meddelar Transportstyrelsen även tillstånd, och utövar tillsyn av bland annat biluthyrning 14 och redovisningscentraler för taxitrafik 15. 8 10 och 20 förordningen (1999:1134) om belastningsregister och 3 och 7 förordningen (1999:1135) om misstankeregister. 9 2 kap. 4 yrkestrafiklagen (2012:210). 10 2 kap. 5 taxitrafiklagen (2012:211). 11 2 kap. 11 taxitrafiklagen (2012:211). 12 3 kap. 3 taxitrafiklagen (2012:211). 13 4 kap. 6 taxitrafiklagen (2012:211). 14 Lagen (1998:492) och förordningen (1998:780) om biluthyrning. 15 Lagen (2014:1020) och förordningen (2016:623) om redovisningscentraler för taxitrafik.
Framställan 15 (34) Förarbeten Av prop. 1993/94:168 framgår bland annat följande. Krav på laglydnad ställs för närvarande vid lämplighetsprövningen av tillståndshavarna. I tillståndsmyndigheternas och domstolarnas praxis har därvid exempelvis tillgrepsbrott, häleri och våldsbrott i allmänhet ansetts dokumentera olämplighet. I undantagsfall har tillstånd meddelats vid enstaka lindrigare brott eller då särskilda omständigheter förelegat. Även trafikbrott har ofta lett till att trafiktillstånd vägrats. Vid bedömningen av en taxiförares lämplighet bör särskild vikt läggas vid den utsatta ställning en taxikund har. Taxitransporter utnyttjas ju dessutom i stor utsträckning för passagerarkategorier som är särskilt beroende av att föraren är ärlig och pålitlig. Det kan exempelvis röra sig om barn som åker utan någon medföljande vuxen, synskadade och andra handikappade, gamla och sjuka, för vilka taxiföraren har ett extra stort ansvar. Mot bakgrund härav bör liksom när det gäller ansökan om trafiktillstånd brott mot person och mera allvarliga tillgreppsbrott i allmänhet leda till att föraren bedöms olämplig. Exempelvis sexualbrott och våldsbrott bör i själva verket väga ännu tyngre när det gäller en taxiförare, som ju har en direkt kontakt med resenärerna, än när det gäller en tillståndshavare. Vid brott av nu angiven art bör således i allmänhet legitimationen vägras även om brottet i sig varit av relativt lindrig karaktär. Sådan bristande laglydnad som består i t.ex. brott mot skatte- och uppbördslagstiftningen, bör däremot av naturliga skäl i första hand tillmätas vikt vid lämplighetsprövning i samband med trafiktillstånd. 16 Av prop. 1997/98:63 framgår bland annat följande. I samband med en ansökan om tillstånd till yrkesmässig trafik eller när fråga om återkallelse av ett tillstånd aktualiseras bedöms sökandens respektive tillståndshavarens lämplighet. Därvid beaktas att sökanden/tillståndshavaren uppfyller kravet på gott anseende, vandel. Prövningen omfattar således vederbörandes personliga lämplighet som tillståndshavare och om personen i fråga kan förväntas följa de regler som gäller för näringen. Regeringen ansåg att det inte är möjligt eller ens önskvärt att i författningstexten uttryckligen ange alla de brott eller den misskötsamhet som ska beaktas vid bedömningen av en sökandes eller tillståndshavares vandel. Utgångspunkten vid prövningen av sökandens eller tillståndshavarens lämplighet måste med nödvändighet vara en helhetsbedömning av vederbörandes vandel, där enstaka överträdelser av mindre allvarlig art inte bör inverka menligt, medan allvarliga eller upprepade förseelser bör medföra att den prövade inte anses lämplig. 17 16 Regeringens proposition 1993/94:168. Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken, s. 41. 17 Regeringens proposition 1997/98:63. En reformerad yrkestrafiklagstiftning, s. 68-69.
Framställan 16 (34) Regeringsrätten har i RÅ 2008 ref 49, som gällde återkallelse av taxiförarlegitimation, uttalat att en bedömning ska ske av om brottet rubbar förtroendet för taxiförare att svara för resenärers trygghet. I RÅ 2010 ref 118, som gällde samma slags fråga, uttalade regeringsrätten att hänsyn ska tas till passagerarnas säkerhet och att man vid olämplighetsbedömningen ska ta hänsyn till inte bara hur allvarligt brottet är utan även gärningens karaktär och omständigheterna kring brottet. 1.2.2 Underrättelseskyldighet Transportstyrelsen får underrättelser om domar, beslut, strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot beträffande vissa i förordningen uppräknade brott som har antecknats i belastningsregistret. Se 5 kap. 2 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister (FVTR). När en domstol har dömt någon för brott som finns angivet i 5 kap. 2 FVTR ska även en kopia av domen eller beslutet omedelbart sändas till Transportstyrelsen 18. I de angivna fallen får Transportstyrelsen omedelbart kännedom om innehållet i domen och därmed ytterligare information kring själva överträdelsen. Enligt yrkestrafikförordningen gäller skyldigheten att skicka kopia om domen eller beslutet avser 1. någon som har tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik, 2. någon som har transporttillstånd, 3. någon som utför cabotagetrafik, 4. en trafikansvarig, eller 5. någon annan prövad person som avses i 2 kap. 2 2 st eller 3 yrkestrafiklagen (2012:210). Enligt taxitrafikförordningen gäller skyldigheten att skicka kopia om domen eller beslutet avser 1. någon som har taxiförarlegitimation, 2. någon som har taxitrafiktillstånd, eller 3. någon annan prövad som avses i 2 kap. 6 eller 7 taxitrafiklagen (2012:211). Samma skyldighet, som gäller för domstol vad gäller domar, gäller åklagare i fråga om godkänt strafföreläggande och polis i fråga om godkänt föreläg- 18 5 kap. 3 yrkestrafikförordningen (2012:237) och 6 kap. 3 taxitrafikförordningen (2012:238).
Framställan 17 (34) gande om ordningsbot. Innehållet i dessa förelägganden ska därmed också komma till Transportstyrelsens kännedom. 19 Därutöver finns även enligt körkortsförordningen 20 en underrättelseskyldighet för domstol att omedelbart sända en kopia av domen eller beslutet till Transportstyrelsen i de fall som avses i 5 kap. 2 FVTR. Annan än Kronofogdemyndigheten har rätt att få den information som behövs från Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas för kontroll och tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning 21. För detta ändamål anges att vissa uppgifter får lämnas till prövningsmyndighet enligt lagen om biluthyrning och taxitrafikförordningen samt behörig myndighet enligt yrkestrafikförordningen. Uppgifterna gäller t.ex. skulder och konkurser. Vidare anges att uppgifterna får sambearbetas med uppgifter i vägtrafikregistret för vissa angivna innehavare av tillstånd och övriga prövade personer 22. Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt 25 och 26 lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete ska sändas till Transportstyrelsen 23. 1.2.3 Anmälan från myndighet Det finns en skyldighet för en myndighet att göra en anmälan till Transportstyrelsen om myndigheten uppmärksammar en omständighet som kan vara av betydelse för prövningen av bland annat om ett tillstånd ska återkallas 24. 1.2.4 Informationsskyldighet till andra medlemsstater Sverige har som medlemsstat i EU även skyldighet att skicka information om överträdelser begångna i Sverige av företag som är utlandsetablerade till det land där gemenskapstillstånd utfärdats 25. Transportstyrelsen är den myndighet som ansvarar för att sådan information lämnas. Det EUgemensamma systemet för informationsutbyte är benämnt ERRU (European Registers of Road Transport Undertakings). 19 12 strafföreläggandekungörelsen (1970:60) och 12 ordningsbotskungörelsen (1968:199). 20 7 kap. 8 körkortsförordningen (1998:980). 21 2 kap. 3 lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. 22 17 förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. 23 2 förordningen. 24 5 kap. 1 yrkestrafikförordningen (2012:237) och 6 kap. 1 taxitrafikförordningen (2012:238). 25 Artikel 16 i förordning (EG) nr 1071/2009.
Framställan 18 (34) Av förordning (EG) nr 1071/2009 framgår att kommissionen ska upprätta en förteckning över kategori, typ och allvarlighetsgrad i fråga om allvarliga överträdelser av gemenskapsregler. Detta har gjorts genom förordning (EU) 2016/403 26. 26 Kommissionens förordning (EU) 2016/403 av den 18 mars 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 vad gäller klassificeringen av allvarliga överträdelser av unionens bestämmelser som kan leda till att vägtransportföretaget förlorar sitt goda anseende, och om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG.
Framställan 19 (34) 2 Utökning av brott och överträdelser som ska ingå i underrättelseskyldigheten Förslag Polismyndighetens underrättelseskyldighet enligt 5 kap. 2 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister utökas på så sätt att den i fortsättningen även omfattar ytterligare brott i brottsbalken, överträdelser som omfattas av artikel 6 i förordning (EG) nr 1071/2009 och överträdelser av andra nationella bestämmelser. På grund av ändringar i andra författningar bör följdändringar göras i 17 förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet och 2 förordningen (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. 2.1 Brott enligt brottsbalken Som nämnts under avsnitt 1.1 ligger underrättelser om brott och andra överträdelser till grund för Transportstyrelsens tillsyn av bland annat yrkestrafikområdet. Det är därför viktigt att vi får ta del av alla underrättelser som kan behöva beaktas. I vissa fall har de brott nedan, som föreslås ingå i underrättelseskyldigheten, redan varit föremål för en domstolsprövning i samband med prövning eller tillsyn av verksamhet inom yrkestrafikområdet. Domstolen har därmed redan bedömt att de brotten kan beaktas. I dessa fall finns en fotnot, vid föreslaget tillägg till brottsbestämmelsen, med hänvisning till en lagakraftvunnen dom. 2.1.1 6 kap. Om sexualbrott I prop. 1993/94:168 nämns att vid bedömningen av en taxiförares lämplighet bör särskild vikt läggas vid den utsatta ställning en taxikund har. Taxitransporter utnyttjas ju dessutom i stor utsträckning för passagerarkategorier som är särskilt beroende av att föraren är ärlig och pålitlig. Det kan exempelvis röra sig om barn som åker utan någon medföljande vuxen, synskadade och andra handikappade, gamla och sjuka, för vilka taxiföraren har ett extra stort ansvar. Mot bakgrund härav bör liksom när det gäller ansökan om trafiktillstånd brott mot person och mera allvarliga tillgreppsbrott i allmänhet leda till att föraren bedöms olämplig. Exempelvis sexualbrott och våldsbrott bör i själva verket väga ännu tyngre när det gäller en taxiförare, som ju har en direkt kontakt med resenärerna, än när det gäller en
Framställan 20 (34) tillståndshavare. Vid brott av nu angiven art bör således i allmänhet legitimationen vägras även om brottet i sig varit av relativt lindrig karaktär. 27 Regeringsrätten har även uttalat att en bedömning ska ske av om brottet rubbar förtroendet för taxiförare att svara för resenärers trygghet 28. Det är därför av vikt att Transportstyrelsen får kännedom om brott som kan ha betydelse i samband med prövning eller tillsyn av verksamhet inom yrkestrafikområdet. De bestämmelser som vi har bedömt behöver läggas till är följande. 8 utnyttjande av barn för sexuell posering 9 köp av sexuell handling av barn 10 sexuellt ofredande 29 10 a kontakt med barn i sexuellt syfte 11 köp av sexuell tjänst 30 12 koppleri 31 Brotten i 1-6 omfattas redan av befintlig underrättelseskyldighet. Vi har inte bedömt att brottet i 7 (samlag med avkomling eller helsyskon) är av sådan karaktär att det kan ha betydelse i samband med prövning eller tillsyn av verksamhet inom yrkestrafikområdet. 2.1.2 9 kap. Om bedrägeri och annan oredlighet I prop. 1993/94:168 anges att i tillståndsmyndigheternas och domstolarnas praxis har exempelvis häleri ansetts dokumentera olämplighet. I prop. 1997/98:63 nämns att bristande laglydnad i olika avseenden ska påverka bedömningen. Förmögenhetsbrott omnämns särskilt. 32 Bedrägeri, häleri och svindleri är exempel på vad som anses som förmögenhetsbrott. Transportstyrelsen får i dag underrättelse om domar som avser bedrägeri. Svindleri är en form av kvalificerat bedrägeri men riktar sig inte, som bedrägeri, mot någon eller några personer utan mot allmänheten och sker i 27 Prop. 1993/94:168, s. 41. 28 RÅ 2008 ref 49. 29 Kammarrätten i Stockholm. Beslut om att inte meddela prövningstillstånd 2013-03-22. Mål nr 1355-13. Förvaltningsrätten i Stockholm. 2013-01-31. Mål nr 24790-12. Återkallelse av taxiförarlegitimation på grund av sexuellt ofredande. 30 Kammarrätten i Göteborg. Dom 2016-09-08. Mål nr 290-16. Återkallelse av taxiförarlegitimation på grund av köp av sexuell tjänst. 31 Länsrätten i Göteborg. Dom 2005-03-21. Mål nr 1884-05 E. Återkallelse av taxiförarlegitimation på grund av koppleri och försök till koppleri. 32 Prop. 1997/98:63, s. 68.
Framställan 21 (34) syfte att påverka priset på varor, värdepapper eller annan egendom. Vilseledandet kan ha skett i syfte att påverka bedömningen av ett företag i ekonomiskt hänseende. Svindleri är även ett brott som till sin natur kan avse handelsrätt. Enligt 2 kap. 4 yrkestrafiklagen anses inte kravet på gott anseende uppfyllt av den som begått en eller flera allvarliga överträdelser eller upprepade överträdelser inom de områden som nämns i artikel 6.1 tredje stycket förordningen (EG) nr 1071/2009. Handelsrätt är ett av de områden som omnämns i denna artikel. Det är därför av vikt att Transportstyrelsen får kännedom om brott som kan ha betydelse i samband med prövning eller tillsyn av verksamhet inom yrkestrafikområdet. De bestämmelser som vi har bedömt behöver läggas till är följande. 6 häleri 33 9 svindleri 2.1.3 15 kap. Om mened, falskt åtal och annan osann utsaga Transportstyrelsen föreslog i framställan den 6 april 2016 34 bland annat att 14 kap. om förfalskningsbrott och 15 kap. 11 brottsbalken skulle omfattas av 5 kap. 2 FVTR. Såvitt känt har framställan inte föranlett någon åtgärd. Framställan kvarstår dock i dessa delar varför nämnda bestämmelser inte tas med i detta förslag. Framställan omfattade dock inte 15 kap. 12 om missbruk av urkund eftersom detta ansågs omfattas av en specialreglering 35. Åklagarmyndigheten har i yttrande 36 över framställan dock pekat på att överträdelser mot specialregleringen även skulle kunna rubriceras som ett brottsbalksbrott och därmed falla utanför underrättelseskyldigheten. Vi instämmer i detta påpekande. Vi anser att även den bestämmelsen ska omfattas av underrättelseskyldigheten varför den tas med i denna framställan. Nämnda framställan omfattade inte heller 15 kap. 1 om mened. Mened är ett brott som kan visa på att en person är likgiltig att följa samhällets lagar 33 - Kammarrätten i Stockholm. Dom 1995-02-22. Mål nr 1235-1995. Avslag på ansökan om vandelsprövning för taxiförarlegitimation på grund av grovt häleri. - Länsrätten i Stockholms län. Dom 2001-05-18. Mål nr 7390-01. Återkallelse av taxiförarlegitimation på grund av häleri och grovt häleri. 34 Transportstyrelsen. Framställan om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210), yrkestrafikförordningen (2012:237) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister Riskvärderingssystem enligt förordning (EU) nr 1071/2009. 2016-04-06. TSV 2016-637. 35 9 kap. 5 2 förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. 36 Åklagarmyndigheten. Yttrande över Framställan om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210), yrkestrafikförordningen (2012:237) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. 2016-07-29. ÅM-A 2016/0811.
Framställan 22 (34) och regler vilket är ett beteende som kan ha betydelse när det goda anseendet prövas. Det är därför av vikt att Transportstyrelsen får kännedom om brott som kan ha betydelse i samband med prövning eller tillsyn av verksamhet inom yrkestrafikområdet. De bestämmelser som vi har bedömt behöver läggas till är följande. 1 mened 12 missbruk av urkund 2.1.4 16 kap. Om brott mot allmän ordning I prop. 1993/94:168 nämns att vid bedömningen av en taxiförares lämplighet bör särskild vikt läggas vid den utsatta ställning en taxikund har. Taxitransporter utnyttjas ju dessutom i stor utsträckning för passagerarkategorier som är särskilt beroende av att föraren är ärlig och pålitlig. Det kan exempelvis röra sig om barn som åker utan någon medföljande vuxen, synskadade och andra handikappade, gamla och sjuka, för vilka taxiföraren har ett extra stort ansvar. Mot bakgrund härav bör liksom när det gäller ansökan om trafiktillstånd brott mot person och mera allvarliga tillgreppsbrott i allmänhet leda till att föraren bedöms olämplig. Exempelvis sexualbrott och våldsbrott bör i själva verket väga ännu tyngre när det gäller en taxiförare, som ju har en direkt kontakt med resenärerna, än när det gäller en tillståndshavare. Vid brott av nu angiven art bör således i allmänhet legitimationen vägras även om brottet i sig varit av relativt lindrig karaktär. 37 Regeringsrätten har även uttalat att en bedömning ska ske av om brottet rubbar förtroendet för taxiförare att svara för resenärers trygghet 38. Barnpornografibrott är ett sådant brott som kan påverka personens lämplighet. Det är därför av vikt att Transportstyrelsen får kännedom om brott som kan ha betydelse i samband med prövning eller tillsyn av verksamhet inom yrkestrafikområdet. Den bestämmelse som vi har bedömt behöver läggas till är följande. 10 a barnpornografi 39 37 Prop. 1993/94:168, s. 41. 38 RÅ 2008 ref 49. 39 Länsrätten i Skåne län. Dom 2006-10-17. Mål nr 3347-06. Återkallelse av taxiförarlegitimation på grund av sexuellt ofredande och barnpornografibrott.
Framställan 23 (34) 2.1.5 17 kap. Om brott mot allmän verksamhet m.m. I prop. 1993/94:168 uttalas att våldsbrott i allmänhet anses dokumentera olämplighet vad gäller lämplighetsprövning för taxitillståndshavare och vidare att brott mot person i allmänhet bör leda till att föraren anses olämplig 40. Övergrepp i rättssak består av att någon genom våld eller hot om våld angriper någon i syfte att förhindra någon att lämna uppgifter till polis, vittna i domstol eller hämnas för att någon redan gjort detta. Angreppet kan utgöras av en gärning som normalt rubriceras som misshandel eller olaga hot, men som istället rubricerats som övergrepp i rättssak eftersom gärningen haft ett visst syfte. Domar om misshandel och olaga hot får Transportstyrelsen underrättelse om, men om gärningen rubriceras som övergrepp i rättssak finns ingen underrättelseskyldighet. Det är av vikt att vi får vetskap om våldsbrott och även andra allvarliga brott mot person såsom olaga hot. Detsamma gäller när dessa gärningar innehåller vissa försvårande omständigheter och därför rubriceras som övergrepp i rättssak. Det är därför av vikt att Transportstyrelsen får kännedom om brott som kan ha betydelse i samband med prövning eller tillsyn av verksamhet inom yrkestrafikområdet. Den bestämmelse som vi har bedömt behöver läggas till är följande. 10 övergrepp i rättssak 2.2 Överträdelser av nationella bestämmelser enligt förordning (EG) nr 1071/2009 Kravet på gott anseende anses inte uppfyllt av den som dömts för eller påförts sanktion för en eller flera allvarliga eller upprepade överträdelser av nationella regler som skett inom områden som avser handelsrätt, insolvensrätt, löne- och anställningsförhållanden i branschen, vägtrafiklagstiftning, yrkesansvar, människohandel och narkotikahandel. 41 Transportstyrelsen har genomfört en kartläggning för att identifiera relevanta författningar under respektive rubrik. Handelsrätt handlar om de regler som har betydelse för ekonomisk verksamhet. Handelsrätten reglerar företagens verksamhet och är den samlande beteckningen på de olika delar av juridiken som är speciellt viktiga för företaget. Hit räknas t.ex. avtalsrätt, bolagsrätt, skatterätt, arbetsrätt, immaterialrätt och konkurrensrätt. 42 40 Prop. 1993/94:168, s. 41. 41 Artikel 6.1 a) (EG) nr 1071/2009 och 2 kap. 4 yrkestrafiklagen (2012:210). 42 Institutionen för handelsrätt. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. http://www.har.lu.se/, 2017-02-03.
Framställan 24 (34) Ett flertal överträdelser inom området omfattas av redan befintlig underrättelseskyldighet, som t.ex. vissa brott av ekonomisk karaktär. Vi föreslår att brottet svindleri enligt 9 kap. 9 brottsbalken ska läggas till. Det är ett brott som till sin natur kan avse handelsrätt. Se vidare under avsnitt 2.1.2. Insolvensrätt, även kallat obeståndsrätt, rör främst konkurser. Vissa brott, som t.ex. försvårande av konkurs, omfattas av redan befintlig underrättelseskyldighet. Transportstyrelsen har inte bedömt att några ytterligare bestämmelser behöver läggas till. Området löne- och anställningsförhållanden i branschen kan innebära överträdelser mot exempelvis arbetsrätten, kollektivavtal, socialförsäkringsrätten och arbetsmiljölagstiftningen. Ett exempel är arbetsmiljöbrott som omfattas av redan befintlig underrättelseskyldighet. Transportstyrelsen har inte bedömt att några ytterligare bestämmelser behöver läggas till. Under området vägtrafiklagstiftning omfattas redan många författningar av den befintliga underrättelseskyldigheten. Transportstyrelsen har inte bedömt att några ytterligare bestämmelser behöver läggas till. Av intresse under området yrkesansvar är att få kännedom om personer som har näringsförbud. Detta kan lösas genom en utökning av redan befintlig informationstjänst från Bolagsverket och kräver i sig inte någon författningsändring. Människohandel omfattas av bestämmelser i brottsbalken och människosmuggling omfattas av utlänningslagen. Dessa ingår i den befintliga underrättelseskyldigheten. Även narkotikahandel och narkotikabrott ingår. Dopningsbrott enligt lagen om förbud mot vissa dopningsmedel finns också med (3 och 4 ), men däremot saknas bestämmelsen om grovt dopningsbrott varför vi föreslår detta tillägg. Vi bedömer att det vore relevant att även ta del av underrättelser om överträdelser mot lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor om bland annat införsel utan tillstånd av varor som medför fara för människors liv eller hälsa och som används för att uppnå berusning eller annan påverkan. Detta på grund av att det ofta handlar om varor som kan komma att klassificeras som narkotika. De författningar som vi därför har bedömt behöver läggas till är följande. 3 a lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel 4 lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor
Framställan 25 (34) 2.3 Överträdelser av gemenskapsbestämmelser Kravet på gott anseende anses inte uppfyllt av den som dömts för eller påförts sanktion för en eller flera allvarliga eller upprepade överträdelser av EU-regler som bland annat gäller förares kör- och vilotider, arbetstid, maximivikt och maximimått för fordon, fordons beskaffenhet, säkerhet vid transport av farligt gods och djurtransport. Dessa områden regleras i förordning (EG) nr 1071/2009 43. Kommissionen har därtill upprättat en förteckning över kategori, typ och allvarlighetsgrad i fråga om allvarliga överträdelser av gemenskapsregler genom förordning (EU) nr 2016/403. Flertalet överträdelser i förordning (EU) nr 2016/403 omfattas redan av befintlig underrättelseskyldighet men några tillägg behöver göras. Överträdelser av arbetsgivare, mot lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete, om bland annat förläggande av arbetet så att arbetstiden överstigit det tillåtna finns med (26 ). Däremot saknas underrättelseskyldighet för motsvarande straffbestämmelse för egenföretagare (26 a ). På liknande sätt finns omfattas redan i dag överträdelser mot nationella bestämmelser i djurskyddslagen (36 ). Däremot saknas underrättelseskyldighet för motsvarande straffbestämmelse för överträdelser mot EGbestämmelser (36 a ). Enligt nuvarande lydelse av 5 kap. 2 andra stycket FVTR omfattas brott mot föreskrifter, förelägganden eller förbud enligt lagen om transport av farligt gods. Eftersom nämnda lag även innehåller en straffbestämmelse (16 ) bör lagen flyttas upp i första stycket. De kompletterande bestämmelser i redan befintliga författningar som vi har bedömt behöver läggas till är därmed följande. 26 a lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete 44 36 a djurskyddslagen (1988:534) 45 16 lagen (2006:263) om transport av farligt gods 46 43 Artikel 6.1 b). 44 Bilaga I, 3, förordning (EU) 2016/403. 45 Bilaga I, 12, förordning (EU) 2016/403. 46 Bilaga I, 9, förordning (EU) 2016/403.
Framställan 26 (34) 2.4 Överträdelser av andra nationella bestämmelser Transportstyrelsen har även identifierat ytterligare överträdelser av nationella bestämmelser, som visserligen inte kan kategoriseras in under de rubriker som listas i förordning (EU) nr 1071/2009, men som torde vara av sådan beskaffenhet att det ska finnas möjlighet att beakta dessa överträdelser i tillståndsprövningen och tillsynen. Det rör sig om mycket allvarliga brott som innefattar våld mot person men även brott som kan innebära en risk för allvarliga våldsbrott som vapenbrott och grovt vapenbrott. Det rör sig också om brott som typiskt sett kan ha begåtts inom ramen för yrkestrafikområdet och därför bör kunna påverka det goda anseendet, t.ex. där företaget transporterat olagliga varor eller transporterat varor på ett olagligt sätt. Därutöver har vi även tagit med miljöbrott då ett företag genom att tillämpa icke godkända sätt att hantera miljöavfall kan få konkurrensfördelar. Även penningtvättsbrott och bidragsbrott föreslås då de kan jämföras med bedrägerier. De författningar som vi därför har bedömt behöver läggas till är följande. 2 och 4 lagen (2003:148) om straff för terroristbrott lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser 9 kap. 1 eller 1 a vapenlagen (1996:67) 11 kap. 1, 3, 4 eller 6 alkohollagen (2010:1622) 5 kap. 1, 1 a eller 1 b lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter 29 kap. 1 eller 4 a miljöbalken (1998:808) lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott 2 eller 3 bidragsbrottslagen (2007:612)
Framställan 27 (34) 2.5 Övrigt 2.5.1 Bestämmelser i FVTR som kan tas bort Några upphävda författningar togs med i 5 kap. 2 FVTR då de genom övergångsbestämmelser kunde vara aktuella en tid efter upphävandet. Nu har det dock gått lång tid sedan de upphävdes och de är därmed inaktuella. Enligt nuvarande lydelse av 5 kap. 2 andra stycket FVTR omfattas brott mot föreskrifter, förelägganden eller förbud enligt lagen om transport av farligt gods. I den lag om farligt gods som föregick den nu gällande lagen fanns ansvarsbestämmelser för den som bröt mot förelägganden eller förbud 47. Någon sådan motsvarighet finns inte i nu gällande lag om farligt gods och bestämmelsen är därför inte korrekt. Lagen om farligt gods har flyttats upp till första stycket (se avsnitt 2.3). I andra stycket hänvisas det även till föreskrifter som meddelats med stöd av vissa angivna författningar. I den ursprungliga lydelsen av bestämmelsen så kopplades underrättelseskyldigheten till den regel som den registrerade brutit mot. I nu gällande lydelse 48 är underrättelseskyldigheten däremot kopplad till straffansvarsregeln. Den delen av bestämmelsen är därför numera onödig. Följande regleringar är därför inaktuella och kan tas bort. lagen (1960:418) om straff för varusmuggling 49 fordonskungörelsen (1972:595) 50 och fordonsförordningen (2002:925) 51 förordningen (1987:27) om fordon i internationell vägtrafik i Sverige 52 förordningen (1995:521) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter 53 andra stycket i 5 kap. 2 FVTR. 47 16 lagen (1982:821) om transport av farligt gods. Upphävd 2006-07-01 genom SFS 2006:623. 48 Ändringen infördes genom SFS 2005:95. 49 Upphävd 2001-01-01 genom SFS 2000:1225. 50 Upphävd 2003-05-01 genom SFS 2002:574. 51 Upphävd 2009-04-29 genom SFS 2009:211. 52 Upphävd 2003-05-01 genom SFS 2002:945. 53 Upphävd 2005-01-01 genom SFS 2004:865.
Framställan 28 (34) 2.5.2 Bestämmelser i FVTR som bör kompletteras De nedan angivna författningarna omfattas redan av 5 kap. 2 FVTR. De är dock i nuvarande lydelse avgränsade till första, andra och tredje styckena i respektive paragraf. Dessa stycken handlar om att någon fört ett fordon med en alkoholkoncentration som uppgått till minst 0,2 promille eller intagit narkotika eller framfört fordonet på sådant sätt att det inneburit fara för trafiksäkerheten. Fjärde stycket i respektive författning reglerar vad som gäller om de angivna brotten är att anse som grova. Även de grova brotten bör, liksom brotten av normalgraden, kunna ha betydelse i samband med prövning eller tillsyn av verksamhet inom yrkestrafikområdet. Följande författningar bör därför omfatta även respektive paragrafs fjärde stycke. 30 lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg 10 kap. 2 järnvägslagen (2004:519) 2.5.3 Andra författningar som behöver ändras Annan än Kronofogdemyndigheten har rätt att få den information som behövs från Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas för kontroll och tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning 54. För detta ändamål anges att vissa uppgifter får lämnas till bland annat prövningsmyndighet enligt taxitrafikförordningen och behörig myndighet enligt yrkestrafikförordningen. Vidare anges att uppgifterna får sambearbetas med uppgifter i vägtrafikregistret för bland annat innehavare av taxitrafiktillstånd och övriga prövade som avses i taxitrafiklagen. Se 17 förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Denna bestämmelse behöver kompletteras med de nytillkomna bestämmelserna om redovisningscentraler för taxitrafik. Transportstyrelsen har samma behov av att få information om konkurser och skulder m.m. även för tillståndshavare och övrigt prövade för redovisningscentraler som för innehavare av yrkestrafiktillstånd, taxitrafiktillstånd och biluthyrning. Enligt förordningen ska avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt 25 och 26 lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete sändas till Transportstyrelsen. På samma sätt bör dom eller beslut enligt 26 a samma lag sändas till Transportstyrelsen (se avsnitt 2.3, tredje stycket). 54 2 kap. 3 lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Framställan 29 (34) Följande bestämmelser behöver därför kompletteras. 17 förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet 2 förordningen
Framställan 30 (34) 3 Konsekvenser 3.1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? För att förbättra regelefterlevnaden, öka trafiksäkerheten, skydda passagerare och främja en sund konkurrens inom vägtransportmarknaden behöver Transportstyrelsen i sin tillståndsprövning och tillsyn ha tillgång till relevant information. Tillståndshavare och andra prövade personer inom yrkestrafikområdet ska bland annat uppfylla krav på gott anseende. Personerna prövas dels vid ansökan där kontroll sker av om de sökande kan anses uppfylla kravet på gott anseende, dels under tillståndstiden under vilken de ska upprätthålla sitt goda anseende. Transportstyrelsen får därför underrättelser om domar, beslut, strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot beträffande vissa uppräknade brott som har antecknats i belastningsregistret. Det har uppmärksammats att fler brott och överträdelser, som kan ha en påverkan på det goda anseendet, behöver omfattas av underrättelseskyldigheten. Det gäller bland annat ytterligare brott i brottsbalken, främst sexualbrott. Det har förekommit fall där taxiförare har gjort sig skyldiga till sexuellt ofredande i samband med sin yrkesutövning. Eftersom det brottet inte ingår i underrättelseskyldigheten har Transportstyrelsen inte fått omedelbar kännedom om domen. Brottet har kommit till vår vetskap först i samband med underrättelse om andra överträdelser, som omfattas av underrättelseskyldigheten. Som en följd av detta har återkallelse av taxiförarlegitimationen fördröjts. Även överträdelser som omfattas av artikel 6 i förordning (EG) nr 1071/2009 och överträdelser av vissa andra nationella bestämmelser (t.ex. terroristbrott) bör ingå i underrättelseskyldigheten. 3.2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet/någon reglering inte kommer till stånd? De överträdelser som ska kunna påverka det goda anseendet kommer inte till Transportstyrelsens kännedom. Personer som är olämpliga kan fortsatt inneha tillstånd eller taxiförarlegitimation trots att överträdelser har begåtts som är grund för olämplighetsförklaring eller återkallelse. 3.3 Vad ska uppnås? Transportstyrelsen ska få ta del av samtliga överträdelser som kan påverka det goda anseendet. Dessa ska beaktas i tillsynen inom yrkestrafikområdet. Tillsynen ska se till skyddet av personer, konkurrensneutralitet,
Framställan 31 (34) trafiksäkerhet, samhällets intresse av att skatt och avgifter betalas, och övrig laglydnad inom verksamhetsområdet. 3.4 Vilka möjliga lösningar finns? 3.4.1 Alternativ som inte innebär reglering Det är redan i dag reglerat vilka överträdelser som ska omfattas av underrättelseskyldigheten. Detta förslag är en utökning av vilka överträdelser som ska omfattas. Transportstyrelsen kan därför inte se något alternativ som inte innebär reglering. 3.4.2 Regleringsalternativ Som redan nämnts innebär förslaget en ändring av en befintlig bestämmelse. Ett annat regleringsalternativ torde därför inte vara relevant i detta fall. 3.5 Samhällsekonomisk analys 3.5.1 Företag Om Transportstyrelsen har möjlighet att beakta samtliga relevanta överträdelser kan konkurrensförhållandena i den yrkesmässiga trafiken förbättras vilket är positivt för transportföretagen. 3.5.2 Konsumenter Det är av nytta för konsumenter att olämpliga personer inte får fortsätta att verka på marknaden. Det är av särskild vikt när det gäller säkerhet för passagerare vid transporter i taxitrafik. 3.5.3 Statens finanser Statens finanser påverkas inte. 3.5.4 Samhället i övrigt Samhället i övrigt påverkas inte. 3.5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning Polismyndigheten och Domstolsverket berörs av en utökad underrättelseskyldighet. Det finns redan upparbetade rutiner hos dessa myndigheter för hur underrättelser ska hanteras gentemot Transportstyrelsen. Att inkludera ytterligare överträdelser har gjorts vid ett flertal tidigare tillfällen och torde inte kräva någon större kostnad för dessa myndigheter. Transportstyrelsen kommer att få ytterligare överträdelser att beakta. I de fall något av brotten inte tidigare har varit föremål för bedömning kommer ny praxis att behöva skapas.
Framställan 32 (34) 3.6 Fördelningsanalys Någon ekonomisk fördelningsanalys är inte aktuell att utveckla med hänsyn till det förslag som ställts. Sammantaget bör inte förslaget innebära någon större ändring på nuvarande förhållanden. 3.7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse Riskvärderingssystemet, vari underrättelser om överträdelser ingår i, syftar till att förbättra och effektivisera tillsynsarbetet. Detta torde i sin tur leda till en förbättrad regelefterlevnad i branschen. Den föreslagna ändringen av bestämmelsen bedöms därför stämma väl överens med hänsynsmålet. 3.8 Vad är förslaget Polismyndighetens underrättelseskyldighet enligt 5 kap. 2 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister utökas på så sätt att den i fortsättningen även omfattar ytterligare brott i brottsbalken, överträdelser som omfattas av artikel 6 i förordning (EG) nr 1071/2009 och överträdelser av andra nationella bestämmelser. På grund av ändringar i andra författningar behöver följdändringar göras i 17 förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet och 2 förordningen (2005:399) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. 3.9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering vad gäller överträdelser enligt förordning (EG) nr 1071/2009. För brott enligt brottsbalken och överträdelser av andra nationella bestämmelser går regleringen utöver vad som följer av EU-rättslig reglering. Redan i den befintliga underrättelseskyldigheten finns dock brott enligt brottsbalken och överträdelser av andra nationella bestämmelser som inte följer av EU-rättslig reglering. Det är en följd av att lagstiftaren i förarbeten till yrkestrafiklagen 55 har ansett att även sådana typer av brott och överträdelser kan påverka bedömningen av sökandens lämplighet. Eftersom de nu tillagda brotten är av liknande karaktär torde även de följa lagstiftarens linje. 55 Prop. 1997/98:63, s. 68-69.
Framställan 33 (34) 4 Författningskommentar 4.1 Förslag till förordning om ändring i förordning (2001:650) om vägtrafikregister 5 kap. 2 I paragrafen anges i vilka fall Polismyndigheten ska underrätta Transportstyrelsen om domar, beslut, strafförelägganden eller föreläggande av ordningsbot som har antecknats i belastningsregistret. Skyldigheten är begränsad till de brott som räknas upp i paragrafen. Flera nya punkter införs. Dessa är föranledda av ett behov av att kunna beakta ytterligare brott och överträdelser för tillståndsprövning och tillsyn inom yrkestrafikområdet. Det gäller ytterligare brott i brottsbalken, överträdelser som omfattas av artikel 6 i förordning (EG) nr 1071/2009 och överträdelser av andra nationella bestämmelser. Brott mot föreskrifter som meddelats med stöd av någon av de i paragrafen uppräknade författningarna faller in under de ansvarsbestämmelser som finns i respektive författning. Det är därför tillräckligt att den författning som innehåller ansvarsbestämmelsen anges i paragrafen för att underrättelse ska ske. 4.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet 17 I paragrafen anges att för ändamål som avses i 2 kap. 3 lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet får vissa uppgifter lämnas till prövningsmyndigheter enligt 4 lagen (1998:492) om biluthyrning, 2 kap. 1 taxitrafikförordningen (2012:238) och behörig myndighet enligt 1 kap. 4 yrkestrafikförordningen (2012:237). Vidare anges att uppgifterna får sambearbetas med uppgifter i vägtrafikregistret för vissa angivna innehavare av tillstånd och övriga prövade personer. Paragrafen behöver kompletteras för att ge tillståndsmyndigheten för redovisningscentraler för taxitrafik rätt till information om dess tillståndshavare och övriga prövade personer.
Framställan 34 (34) 4.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen 2 I paragrafen anges att avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt 25 och 26 lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete ska sändas till Transportstyrelsen. På samma sätt ska dom eller beslut enligt 26 a samma lag sändas till Transportstyrelsen varför denna bestämmelse lagts till i paragrafen.
Framställan om förordningsändringar Transportstyrelsen får underrättelser om domar, beslut, strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot beträffande vissa brott som har antecknats i belastningsregistret. Dessa underrättelser ligger till grund för Transportstyrelsens tillsyn av bland annat yrkestrafikområdet. Vi föreslår att fler brott och Överträdelser omfattas av underrättelseskyldigheten så att vi i vår tillsyn har tillgång till all relevant information. Transportstyrelsen får information om bland annat konkurser och skulder för tillståndshavare och övrigt prövade personer för yrkestrafik, taxitraiik och biluthyrning från Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas. Transportstyrelsen föreslår att vi ska få sådan infomation även för tillståndshavare och övrigt prövade personer för redovisningscentraler för taxitrafrk. Därutöver föreslås att den befintliga underrättelseskyldigheten för överträdelser som begåtts av arbetsgivare, om bland annat förläggande av arbetet så att arbetstiden översti git det tillåtna, kompletteras med motsvarande överträdelse som begåtts av egenföretagare. Transportstyrelsen lämnar därför förslag till ändringar i förordningen (2001 :590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, förordningen (2001:650) om vägtraiikregister och förordningen enligt bifogad framställan. Transportstyrelsen Telefon 0771-503 503 Maria Åkerlund Generaldirektör Telefax 011-18 52 56 maria.akerlund transportstyrelsen.se 601 73 Norrköping 010 495 57 57 Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping transportstyrelsense ko ntakt@transportstyrelsen.se
Bilaga (2001 :590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, (2001:650) om Vägtratikre gister och (2005:399) om arbetstid Vid Visst vägtransportarbete. Utökning av brott och överträdelser som ska ingå i underrättelseskyldigheten.