C. M Uppdragsarkeologi AB B
2 C. M Uppdragsarkeologi AB B
3
Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför planläggning inom fastigheterna Ängelholm 2:47 och 2:48, RAÄ 53 i Ängelholms stad och kommun, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en fördjupad arkeologisk förundersökning. Fältarbetet genomfördes den 17 september till och med den 21 september 2012. Uppdragsgivare var Ängelholms kommun. Området är drygt 5 000 m2 stort, beläget i den östra delen av Ängelholms stad. Planläggningsområdet tangerar fornlämningen Rebbelberga bytomt, RAÄ 53. Vid undersökningen matjordsavbanades sex schakt med en sammanlagd yta av 615 kvadratmeter. Totalt påträffades 55 anläggningar av boplatskaraktär. Boplats och bebyggelseaktiviteter kunde konstateras med början från vikingatid fram till Fig. 1. Aktuell socken för undersökningen, Ängelholms socken, visas med rött. 1700-tal. Ytterligare arkeologiska undersökningar inom aktuellt planområde förväntas inte fördjupa kunskapen om fornlämningen varför inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas. Fig. 2. Platsen för förundersökningen är markerad med grön ring på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:100 000. 4
Ängelholms kommun har påbörjat planläggning för ett tänkt trygghetsboende inom ett område som är lämpligt för detta förtätningsprojekt. Området är drygt 5 000 m2 stort och är beläget i den östra delen av Ängelholms stad och tangerar fornlämningen Rebbelberga bytomt, RAÄ 53. Rebbelberga kyrka med ett medeltida ursprung ligger drygt 100 meter söder om aktuellt område. Under våren 2012 genomfördes en översiktlig arkeologisk förundersökning inom planområdet (Hulting Lindgren 2012). Vid tillfället grävdes sju sökschakt inom planområdet och 21 anläggningar påträffades. Anläggningarna utgjordes av boplatslämningar i form av stolphål, gropar, härdar, en brunn och ett kulturlager. I den västra delen av området var stolphål den dominerande anläggningstypen. Stolphålen indikerade att det kunde finnas bebyggelselämningar i denna del. I den södra delen av området påträffades vad som tolkades som en möjlig brunn. I områdets östra del fanns ett kulturlager bestående av svartgrå, humös siltig fet grus med inslag av bränd lera, kol, sot och sten. På ytan av lagret konstaterades ett fragment av ett oglaserat ben av rödgods till en trebensgryta och handslaget tegel. Enligt det historiska kartmaterialet, Enskifte 1806 och Laga skifte 1831 har det inte funnits någon bebyggelse på platsen för det påträffade lagret. Boplatsen kunde inom planområdet avgränsas till ett cirka 2 600 kvadratmeter stort område och daterades preliminärt till järnålder/ medeltid. Fig. 3. Utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan från 1812-1820. Platsen för förundersökningen är markerad med röd oval. Skala 1:30 000. 5
Fig. 4. Planområdet visas med röd skraffering och förundersökningsområdet med svart kontur. Fornlämningar är markerade med blått raster och fornlämningsbeteckning. Utdrag ur Fastighetskartan 62D 3gN. Skala 1:10 000. Planområdet ligger väster om Margretetorpvägen omgivet av bebyggelse. Platsen utgörs idag av ett grönområde bestående av en flack höjd med södersluttning. Vid tidpunkten för upprättandet av Skånska Rekognosceringskartan från 1812-1820 utgjordes området av åkermark, se fig. 3. Jordarten i trakten består av lerig sandigsiltig morän. I norra delen av området utgjordes jordarten av lera för att successivt söderut övergå i grus. De båda vattendragen Rössjöholmsån och Rönne å är belägna norr respektive söder om området och Skälderviken är belägen cirka 3 kilometer åt väst. 6 Den sammantagna fornlämningsbilden i trakten visar på ett intensivt landskapsutnyttjande där i stort sett alla arkeologiska perioder är belagda. Här finns ett flertal boplatser från såväl stenålder som bronsoch järnålder, gravhögen Torshög från bronsåldern samt Rebbelberga by och kyrka båda med ett medeltida ursprung. Kyrkan är uppförd under tidig medeltid och redan vid 1100-1200 talets sekelskifte fanns det en stenkyrka här. Den utgjordes av ett tvåkvadratiskt långhus med ett långsmalt rakskuret kor. En mindre rest av den ursprungliga västgaveln finns kvar i den nuvarande kyrkan, på den plats där tornet
är beläget. Under 1400-talet försågs kyrkan med torn. Under 1800-talet har kyrkan, i likhet med många andra skånska medeltida kyrkor genomgått en genomgripande ombyggnad (Anselm 1947). Rebbelberga bys första omnämnande i de skriftliga källorna är Repertorium diplomaticum år 1430 och skrivs då som Reblebyærghæ By (Rep 1:6437). Ortsnamnet syftar sannolikt på den långsträckta höjd mellan Rössjöholmsån och Rönne å vid vilken byn ligger (Pamp 1964). Den medeltida staden Luntertun har varit belägen endast ett par kilometer nordväst om Rebbelberga by. Luntertun existerade endast en kortare period under slutet av 1400-talet till 1500-talets första hälft och omnämns i de skriftliga källorna år 1471 där ärkebiskopen Tuve talar om ett nytt kapell som uppförts i staden (Moen 1985). Rebbelberga bytomt, RAÄ 53, bestod av cirka 18 tomter fördelade på tre områden enligt lantmäterikarta år 1770. Den bytomt som berörs av exploatering är cirka 800 x 30-450 meter i nord-sydlig riktning. Möjligen kan den norra delen ha utgjorts av det som år 1584 omnämns som "Norregård". Vid undersökningar under 1990- och 2000-talen har det inom fornlämningen konstaterats stolphål, gropar, rester av kulturlager och diken samt byggnadsrester efter 1700/1800-tals bebyggelse (FMIS). I anslutning till den aktuella bytomtens nordvästra del har Riksantikvarieämbetet genomfört en arkeologisk utredning år 2001. Vid detta tillfälle konstaterades cirka 75 boplatsanläggningar från förhistorisk tid samt medeltid. De medeltida lämningarna kan knytas till Rebbelberga bytomts nordvästra del. De förhistoriska lämningarna ligger i anslutning till de sedan tidigare registrerade boplatserna RAÄ 18 respektive 31 (Ericson 2004). År 2005 genomfördes en särskild arkeologisk undersökning av den östra delen av boplatsen RAÄ 31 (Olsson 2007). Boplatslämningarna daterades i huvudsak till äldre järnålder. Här fanns bland annat ett över 45 meter långt hus som med största sannolikhet utgjort en stormansgård, det vill säga den har bebotts av personer med en hög social och ekonomisk ställning. Ett förmodat hantverksområde med fynd av bland annat slagg var lokaliserat till boplatsens nordöstra del. I anslutning till aktuell bytomts östra del låg tidigare RAÄ 30, en stenåldersboplats. En ytfyndsinventering genomfördes här i samband med den särskilda arkeologiska undersökningen av järnåldersboplatsen RAÄ 31. Fornlämningen RAÄ 30 tolkades ha utgjort en tillfällig aktivitetsyta under stenåldern (Rogius 2005). I nordväst ligger Torshög, RAÄ 34, som är den första i en rad av högar som är belägna på en höjdrygg mot Magnarp. Högens äldsta skriftliga belägg härrör från år 1570 i form av Torehöysager. I början av 1900- talet behövde staden Ängelholm ett vattentorn och detta grävdes ner i högen. Inga uppgifter finns om vilka fynd som gjordes i samband med anläggandet av tornet. Under tidig vår 2009 konstaterades i samband med sökschaktsgrävning inför anläggande av ny VA-ledning ytterligare anläggningar strax nordväst om gravhögen, RAÄ 83 och 84 (Olsson 2009). Öster om Torshögen och norr om Kungsgårdsleden finns en delvis undersökt förhistorisk boplats, RAÄ 38. En arkeologisk förundersökning år 1996 gav boplatsen en datering till romersk järnålder (Martens 1996). Trakten kring planläggningsområdet utgörs av en komplex fornlämningsbild med lämningar från stenålder till modern tid. De nu påträffade lämningarna kan visa på boplatsaktiviteter eventuellt från både järnålder och medeltid, vilket kan belysa skeendena kring bybildningsprocessen. Om ett långsiktigt bevarande inte var möjligt rekommenderades en fördjupad arkeologisk förundersökning inom ett cirka 2 600 kvadratmeter stort område. Syftet var att fördjupa kunskapen om fornlämningarna 7
och att klargöra fornlämningarnas innehåll, datering och vetenskapliga potential. Fyra delområden, A-D föreslogs för undersökningen, vilket var knappt 30% av det aktuella undersökningsområdet. Inom området skulle sökandet efter bebyggelselämningar prioriteras. Undersökningarna skulle koncentreras kring den eventuella brunnen. Området skulle också kunna utgöra läge för eventuella grophus och arbetsgropar. Undersökningen syftade till att undersöka kulturlagrets komplexitet i dess olika delar samt dess fyndsammansättning för att kunna datera lämningen och försöka tolka områdets funktion. Undersökningen av lagret skulle även ge svar på eventuella stratigrafiska skeenden. Resultatet från förundersökningen skall tjäna som underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning och som planeringsunderlag för exploatören. Den fördjupade arkeologiska förundersökningen har förutom den översiktliga arkeologiska förundersökningen föregåtts av en genomgång av i ärendet tillgängliga handlingar och av äldre kartmaterial som Enskifteskarta 1806, Skånska Rekognosceringskarta 1812-1820, Laga skifteskarta 1831, Häradskarta 1926, Jordartskartan och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS. Förundersökningen genomfördes som en matjordsavbaning av de planerade delområdena A-D med bandgående grävmaskin på sedvanligt vis. Schaktens läge och storlek modifierades under arbetes gång på grund av nedgrävda kablar och resultat, vilket resulterade i sex schakt. Schakt, påträffade anläggningar och kulturlager dokumenterades i plan i skala 1:50. Den påträffade brunnen dokumenterades även i plan i skala 1:20. Anläggningar och kulturlager metalldetekterades. Ett urval av de påträffade anläggningarna undersöktes till häften och dokumenterades i sektion i skala 1:20. I kulturlagret grävdes rutor lagervis och dokumenterades i plan i skala 1:20. Sektioner i rutorna dokumenterades i sektion i skala 1:20. Efter rutgrävning schaktades kulturlagret bort och påträffade anläggningar dokumenterades i plan i skala 1:50. Anläggningarna metalldetekterades och ett urval undersöktes till hälften och sektionerna dokumenterades i skala 1:20. Schakten mättes in med GPS. Fynden tillvaratogs. Kolprover och makrofossilprover samlades in från, för uppfyllandet av målsättningarna, relevanta anläggningar. 8
Fig. 5. Resultatet efter den översiktliga arkeologiska förundersökningen inlagd på utdrag ur Fastighetskartan 62D 3gN. Fornlämningar är markerade med blått raster. Planområdet visas med rosa linje och förundersökningsområdet med svart linje. Planerade undersökningsområden A-D visas med rött raster. Se legend för fördelning av anläggningstyper i sökschakten. Skala 1: 1 000. 9
Vid den fördjupade arkeologiska förundersökningen matjordsavbanades sex schakt med en sammanlagd yta av 615 kvadratmeter. Totalt påträffades 55 anläggningar, varav 44 stolphål, sex gropar, två härdbottnar, en stensatt brunn, ett kulturlager och ett dike. Cirka 60% av anläggningarna undersöktes. Fig. 6. Schakten från den fördjupade arkeologiska förundersökningen visas med röd skraffering och schaktnummer. Fornlämningar är markerade med blått raster, planområdet med rosa linje och förundersökningsområdet med svart linje. Utdrag ur Fastighetskartan 62D 3gN. Skala 1:1 000. 10
Schaktet var 300 m 2 meter stort. Här påträffades majoriteten av anläggningarna, 42 stycken bestående av 36 stolphål, fyra gropar och två härdbottnar. Några konstruktioner kunde inte konstateras bland stolphålen. Sammanlagt undersöktes 20 stolphål, samtliga gropar och härdbottnar till hälften. Metalldetektering och undersökning av anläggningarna renderade inte i några fynd. Kolprov samlades in från A25, ett stolphål och A58, en grop och 14 C- analyserades. Kolprovet från stolphålet gav dateringen 1150-1270 e. Kr. och från gropen 1410-1460 e. Kr. LuS 10450 835 ± 60 LuS 10451 465 ± 45 σ 1150-1270 AD 1040-1280 AD A25 1410-1460 AD 1325-1620 AD A58 σ Fig. 7. Planritning av schakt 1 i skala 1:200. 11
Schaktet var 132 m 2 stort. I schaktet påträffades tre anläggningar, en stensatt brunn och två stolphål. Samtliga anläggningar i schaktet undersöktes. Metalldetekteringen gav inga utslag. Brunnen mätte 3,50x3,10 meter i NÖ-SV riktning. Djupet på brunnen var 2,00 meter och alven runt dess botten utgjordes av ett vattenförande material, grå silt, med god permeabilitet. Brunnens utsida var täckt med ett 0,20-0,30 meter tjockt lerlager. Själva brunnskaret var stensatt med natursten. Kol och jordprov samlades in från brunnen och analyserades med avseende på 14 C- halten respektive makrofossiler och pollen. Kolprovet gav dateringen 1315-1415 e. Kr. LuS 10449 575 ± 40 σ 1315-1415 AD 1295-1425 AD A1 Jordprovet från brunnen analyserades med avseende på makrofossiler och pollen. I provet som utgjordes av svagt humös, brungrå sandig silt, fanns endast en liten andel σ färska växtrester, främst rötter och rottrådar men även vardera ett frö av brännässla och våtarv. I brunnssediment återfinns i regel en betydande andel organiskt material, så var inte fallet i brunnen A1. Provet är tolkat som antingen ett sekundärt fyllningslager eller ett sediment som representerar en tid då brunnen utnyttjades som vattenkälla och där brukarna varit måna om att bibehålla en hög vattenkvalité. I brunnen fanns förkolnade frön, bl a hirs, kål/rova och sädeskorn. I brunnen fanns även fröfynd som återspeglar en mogen kulturmark och kan mycket väl representera de växter som fanns på ett samtida gårdstun. Pollenanalysen från brunnen visar att ett öppet kulturlandskap som domineras av gräs och andra örter. Betesmarken bör ha varit tongivande i landskapet. Vagare indikationer för våtmarksväxter visar på närvaro av kärrmiljö. Signifikant för provet är den höga andelen av pollen ur familjen korsblommiga växter. Mängden denna pollensort tillsammans med fyndet av fröet kål/rova tolkas som en indikation för odling av kål eller rova. Indikationerna för spannmålsodling är få men signifikanta och troligtvis har även hirs odlats (Regnell 2013). Fig. 8. Planritning av schakt 2 i skala 1:200. 12
Fig. 9. Renritning av brunn, A1, i plan skala 1:20, efter handrensning av dess yta. Beteckningarna A-B-C visar kvadranten som renritats, se fig. 10 för planritning och fig. 11 för sektionsritning. 13
Fig. 10. Planritning av den sydvästra kvadranten av brunnen efter bortrensning av det övre lagret markerat med brunt på fig. 9. Lagret var cirka 0,15 meter tjockt och utgjordes av sandig lera uppblandad med matjord. Skala 1:20. 14 Fig. 11. Illustration över sektion av brunnen A1. Då brunnen och stenarna rasade in under utgrävning kunde stenarnas exakta läge inte säkerställas utan endast skissas in. Skala 1:20.
Fig. 12. Foto av schakt 2 mot sydväst. Brunnen syns längst bort i schaktet. Fig. 13. Brunnen, A1, under utgrävning. Foto mot nordöst. 15
Schaktet var 26 m 2 stort. Tre anläggningar påträffades, ett stolphål och två gropar. Groparna schaktades inte fram helt. Stolphålet undersöktes till hälften och fragment av tegel påträffades. Fig. 14. Planritning av schakt 3 i skala 1:200. Schaktet var 78 m 2 stort. I hela schaktet påträffades ett fyndförande kulturlager A71. Lagrets tjocklek varierade mellan 0,10-0,30 meter och fyllningen utgjordes av grå, lerig grus med inslag av alv samt kol, bränd lera, medeltida handslaget tegel, yngre rödgods, djurben, slipstenar och kritpipsfragment. Lagret metalldetekterades och järnföremål i form av spik, beslag och hakar m m påträffades. Fyndsammansättningen från lagret visar på en datering från 1600 till 1700-tal och att lagret kan vara rester efter en eventuell torpbebyggelse på platsen. Efter rutgrävning i lagret schaktades det bort och det kunde konstateras att sex anläggningar överlagrades av A71. Anläggningarna utgjordes av fem stolphål och ett dike. Diket, A77, var beläget i en sluttning i nordöstlig-sydvästlig riktning. På ytan av diket påträffades tre fragment förhistorisk keramik som kan dateras till yngre järnåldern. En sektion grävdes i diket som var 0,20 meter djup. Tre lager kunde konstateras, se fig. 16. Kol och jordprov samlades in från diket och analyserades med avseende på 14 C-halten respektive makrofossiler. Kolprovet gav dateringen 1460-1630 e. Kr. LuS 10453 360 ± 45 σ 1460-1630 AD 1445-1640 AD A77 Jordprovet från diket analyserades med avseende på makrofossil. Utöver cirka 8 ml träkolsfragment återfanns inga förkolnade växtrester. Det icke förkolnade organiska materialet utgjordes av rikliga mängder rottrådar, enstaka frön av mållor samt enstaka daggmaskkokonger. Träkolsmaterialet dominerades av gren eller pinnved, endast ett fåtal kunde på grundval av årsringarnas kurvatur bedömas vara stamved. Träkolsfragmenten kan representera pinnved som ursprungligen utgjort foder, möjligtvis lövfoderbruk (Regnell 2013). Tre av stolphålen undersöktes till hälften, A74-A76. Lerklining påträffades i A75 och tegel i A76. Kolprov samlades in från A74 och analyserades med avseende på 14 C- halten. Kolprovet daterades till 985-1150 e. Kr. σ LuS 10452 1005 ± 40 985-1150 AD 900-1155 AD A74 σ σ 16
Fig. 15. Planritning av schakt 3 i skala 1:200. Fig. 16. Sektion av diket A77 i skala 1:20. 17
Inga anläggningar påträffades i schakt 5 och schakt 6. Schakten var 40 m 2 respektive 39 m 2 stora. Fyndsammansättningen och 14 C-analyserna visar på boplats och bebyggelseaktiviteter inom området från vikingatid fram till 1700-talet. De daterade stolphålen från S1 och S4 visar på boplatsaktiviteter från vikingatid fram till tidigmedeltid. Analyserna från den påträffade stensatta brunnen i S2 visar på bebyggelse, odling och djurhushållning under högmedeltidsenmedeltid. Analyserna från diket visar på i alla fall djurhushållning under senmedeltiden. Det finns även tecken på eftermedeltida torpbebyggelse. Platsen övergår, enligt det historiska kartmaterialet från slutet av 1700-talet, till att enbart utgöra åkermark. Ingen bebyggelse har då funnits på platsen. Cirka 2 kilometer nordväst om Rebbelberga har den medeltida staden Luntertun legat i en åkrök en knapp kilometer från havet. Luntertun anses ha föregått Ängelholms stad. Luntertun flyttades i början av 1500- talet till en ny plats uppströms Rönne å, troligen på grund av att vägen söderut blivit ofarbar genom sandflykt. Den nya staden Ängelholm, belägen cirka 1,5 kilometer sydväst om Rebbelberga, fick stadsrättigheter 1516 (Moen 1985). Mellan det tidigmedeltida Luntertun och eftermedeltida Ängelholm är Rebbelberga by belägen, cirka tre kilometer från kusten och en kilometer öster om Rönneå. Fornlämningsbilden, som den ser ut idag, visar på en förskjutning av den förhistoriska bebyggelsen från höjderna i nordöst för att centreras till platsen där Rebbelberga by har växt fram under vikingatiden och medeltiden, se fig. 17. De olika lämningstyperna som fanns inom planområdet har täckts in och dokumenterats inom ramen för den fördjupade arkeologiska förundersökning. Ytterligare arkeologiska undersökningar inom planområdet förväntas inte fördjupa kunskapen om fornlämningen varför inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas. Hög den 3 september 2013 Caroline Hulting Lindgren Lab. nr. RAÄ nr. Anl. Nr. 14 C ålder Kal. 1 sigma Kal. 2 sigma 10449 53:1 A1 575±40BP 1315-1355 AD (43,4%) 1295-1425 AD (95,4%) 1385-1415 AD (24,8%) 10450 53:1 A25 835±60BP 1150-1270 AD (68,2%) 1040-1110 AD (16,0%) 1115-1280 AD (79,4%) 10451 53:1 A58 465±45BP 1410-1460 AD (68,2%) 1325-1345 AD (1,7%) 1390-1515 AD (91,0%) 1600-1620 AD (2,7%) 10452 53:1 A74 1005±40BP 985-1045 AD (53,5%) 900-915 AD (1,2%) 1095-1120 AD (12,0%) 970-1155 AD (94,2%) 1140-1150 AD (2,7%) 10453 53:1 A77 360±45BP 1460-1525 AD (35,5%) 1445-1640 AD (95,4%) 1570-1630 AD (32,7%) 18
Fig. 17. Kronologisk spridningsbild av fornlämningar i trakten kring Rebbelberga by. Utdrag ur Fastighetskartan i skala 1:5 000. 19
A.nr. Läge Typ Dimension Djup Fyllning Fynd 14 C-datering Anmärkning 1 S2 Brunn 3,50x3,10 2,00 Se sektionsritning F5-F11 1315-1415 AD Stensatt 2 S2 Stolphål 0,34x0,30 Grus, brungrå, bränd lera, träkol 3 S2 Stolphål 0,40x0,20 Grus, brungrå 8 S1 Stolphål 0,50x0,37 Grus, lerig grå Grävd FU1 9 S1 Grop 1,10x0,85 0,31 Lera, grå, träkol, bränd lera 10 S1 Stolphål 0,26x0,18 0,14 Grus, gråbrun, träkol, bränd lera 11 S1 Stolphål 0,20x0,18 0,06 Grus, lerig brun Störd 15 S1 Stolphål 0,40x0,28 0,14 Grus, lerig gråbrun, träkol, bränd lera 16 S1 Stolphål 0,30x0,24 0,13 Grus, lerig gråbrun, träkol 17 S1 Stolphål 0,45x0,30 0,14 Grus, lerig gråbrun, träkol, bränd 18 S1 Stolphål 0,28x0,20 0,20 Grus, gråbrun, träkol 19 S1 Stolphål 0,21x0,20 Grus, lerig grå, träkol 20 S1 Stolphål 0,40x0,34 0,08 Grus, lerig brun, träkol 21 S1 Stolphål 0,55x0,35 Grus, lerig brungrå, träkol 23 S1 Stolphål 0,18x0,15 Grus, lerig gråbrun, träkol 25 S1 Stolphål 0,34x0,21 0,14 Grus, lerig mörkgrå, träkol 1150-1270 AD 27 S1 Stolphål 0,21x0,19 Grus, lerig grå, träkol 28 S1 Stolphål 0,18x0,12 Grus, lerig grå, träkol, bränd lera 29 S1 Stolphål 0,52x0,23 Grus, lerig grå, bränd lera Dubbel- 30 S1 Stolphål 0,30x? Grus, lerig svartgrå, träkol 31 S1 Stolphål 0,36x0,28 0,10 Grus, lerig grå, träkol 32 S1 Stolphål 0,45x0,35 Grävd FU1 34 S1 Stolphål 0,60x0,40 Grävd FU1 37 S1 Stolphål 0,26x0,16 0,06 Grus, lerig brungrå, träkol 38 S1 Stolphål 0,22x0,17 0,08 Grus, lerig mörk brungrå 39 S1 Stolphål 0,24x0,20 0,08 Grus, lerig brungrå, träkol 40 S1 Stolphål 0,40x0,30 0,15 Grus, lerig brungrå 41 S1 Stolphål 0,38x0,32 Grus, lerig grå, träkol, järnutfäll- 42 S1 Stolphål 0,38x0,35 0,25 Grus, lerig grå, träkol 43 S1 Stolphål 0,33x0,24 0,10 Grus, lerig brungrå, järnutfällning 44 S1 Stolphål 0,55x0,37 Grävd FU1 45 S1 Stolphål 0,40x0,30 Grävd FU1 46 S1 Stolphål 0,34x0,26 Grus, lerig grå, träkol 47 S1 Stolphål 0,17x0,17 0,08 Grus, lerig mörkgrå, bränd lera 48 S1 Stolphål 0,27x0,21 0,08 Grus, lerig brungrå, träkol 50 S1 Härd- 0,85x0,53 0,08 Grus, lerig grå, träkol, bränd lera 51 S1 Härdbotten 1,02x0,45 0,07 Grus, lerig mörkgrå, träkol, bränd lera 52 S1 Stolphål 0,33x0,26 0,10 Grus, lerig mörkgrå, träkol 54 S1 Stolphål 0,27x0,20 Sand, gråbrun, inslag av lera 55 S1 Grop 0,52x0,36 0,12 Grus, lerig grå, träkol 56 S1 Stolphål 0,24x0,22 0,08 Grus, grå 57 S1 Stolphål 0,37x0,23 Sand, brungrå Grävd FU1 58 S1 Grop 0,78x0,66 0,12 Grus, lerig grå, småsten, träkol, 1410-1460 AD 59 S1 Grop 0,73x0,52 0,10 Grus, brungrå, träkol, bränd lera, 20
A.nr. Läge Typ Dimension Djup Fyllning Fynd 62 S1 Stolphål 0,28x0,24 0,12 Grus, grå, träkol 63 S3 Stolphål 0,48x0,43 Grus, lerig mörk brungrå, träkol F12 64 S3 Grop 0,80x? Grus, lerig mörk brungrå, träkol 65 S3 Grop 0,55x? Grus, lerig mörk brungrå, träkol, bränd lera 71 S4 Kulturlager 15x15 0,20 Grus, lerig grå, tegel, bränd lera, F13-F23, träkol F25-F26 14 C-datering Anmärkning 72 S4 Stolphål 0,20x0,15 Grus, lerig grå 73 S4 Stolphål 0,15x0,15 Grus, lerig grå 74 S4 Stolphål 0,60x0,45 0,16 Grus, lerig grå, bränd lera, träkol 985-1150 AD 75 S4 Stolphål 0,50x0,40 0,19 Grus, lerig grå, bränd lera, träkol F1 76 S4 Stolphål 0,46x0,40 0,20 Grus, lerig grå, tegel F3 Stolpfärgning 77 S4 Dike 2,30x? 0,21 Grus, lerig ljusgrå-mörkgrå F4 1460-1630 AD Fynd nr. Anl. nr. Läge Material Sakord Ant/vikt g Datering Anmärkning 1 Lösfynd S2 Flinta Spån 1/2 Brunpatinerad 2 A75 S4 Klinelera Lerklining 3/32 3 A76 S4 Tegel Murtegel 4/176 4 A77 S4 Keramik Kärl 3/6 Yngre järnålder 5 A1 S2 Keramik Kärl 5/16 1500-1800-tal Rödgods 6 A1 S2 Tegel Murtegel 10/102 7 A1, L2 S2 Klinelera Lerklining 5/72 8 A1, L2 S2 Keramik Kärl 1/2 1500-1800-tal Rödgods 9 A1, L2 S2 Tegel Murtegel 8/94 10 A1, L2 S2 Ben Ben 14/96 Animaliskt 11 A1, L2 S2 Ben Tand 1/34 Nöt 12 A63 S3 Tegel Murtegel 2/10 13 A71 S4 Ben Ben -/134 Animaliskt 14 A71 S4 Ben Tand 1/20 Vildsvin 15 A71 S4 Keramik Kärl 9/14 1500-1800-tal Rödgods 16 A71 S4 Brons? 1/8 17 A71 S4 Sten Slipsten 2/1106 18 A71 S4 Tegel Murtegel -/770 19 A71 S4 Tegel Murtegel -/1942 20 A71 S4 Keramik Trefotsgryta 1/38 1500-1700-tal Rödgods 21 A71 S4 Fajans Tallrik 1/0,5 1700-1900-tal 22 A71 S4 Keramik Fat 1/14 1600-1800-tal Botten med vit engobe 23 A71 S4 Stengods Kritpipa 2/4 1600-1700-tal 24 Lösfynd S4 Keramik Kärl 5/36 1500-1800-tal Rödgods 25 A71 S4 Tegel Murtegel 1/1446 26 A71 S4 Tegel Murtegel 1/1372 21
Rep 1:6437 Repertorium diplomaticum regne danici mediævalis. Fortegnelse over Danmarks Breve fra Middelalderen. Række 1. 1894-1939. København. Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 Lantmäteriet Enskifteskarta. Kartakt 11-reb-4/1806. Fastighetskartan 3C 7d och 3C 8d Häradskartan 1926 Laga skifteskarta. Kartakt 11-reb-9/1831. Sveriges Geologiska Undersökningar Jordartskartan Anselm, G. 1947. Stiftets kyrkor. I: Lunds stift i ord och bild. Red. Herrling, G. m fl. Stockholm. Ericson, T. 2004. Karlslundsområdet. Skåne, Ängelholm stad, RAÄ 18, Ängelholm 2:25 och 2:2. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 2004:2. Lund. Hulting Lindgren, C. 2012. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2012. Ängelholm 2:47 och 2:48, RAÄ 53, Ängelholms stad och kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB. Rapport 2012:25. Hög. Martens, J. 1996. Boplatslämningar från romersk järnålder. Skåne, Ängelholms stad, mellan E6 och Kungsgårdsleden, Ängelholm 449 m fl. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 1996:75. Lund. Moen, J. 1985. Luntertun : en försvunnen stads historia. Trelleborg. Olsson, M. 2007. Särskild undersökning. Karlslund, Ängelholm 2:38, del av Lantbrukaren 1, RAÄ 31, Ängelholms socken och kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi. Rapport 2007:8. Dalby. Olsson, M. 2009. Arkeologisk förundersökning. VA-ledning Ängelholm-Vejbystrand, Ängelholms och Barkåkra socknar, Ängelholms kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi. Rapport 2009:19. Dalby. Pamp, B. 1964. Skånes ortnamn. Serie A, Bebyggelsenamn. Del 3, Bjäre härad och Ängelholms stad. Regnell, M. 2013. Botaniska analyser av jordprover från Ängelholm 2;47-48, Skåne. Analysrapport. Institutionen för geografi och kvartärgeologi. Stockholms universitet. Stockholm. Rogius, K. 2005. Särskild arkeologisk undersökning. Del av Ängelholm 2:38, RAÄ 30. Ängelholms socken och kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi. Rapport 2005:55. Dalby. 22
Länsstyrelsens diarienummer: 431-11366-12 Eget diarienummer: 47-2012 Trakt/kvarter/fastighet: Ängelholm 2:47 och 2:48 Socken eller stad/sn-nummer: Ängelholm/1154 Kommun: Ängelholm Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: RAÄ 53:1/Bytomt Typ av exploatering: Bostadsbebyggelse Uppdragsgivare: Ängelholms kommun Typ av undersökning: Fördjupad arkeologisk förundersökning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Caroline Hulting Lindgren Övrig personal: Sofie Ekstrand Fastighetskartans blad: 62D 3gN Koordinater: E 368868, N 6236473 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: 2012-09-17 2012-09-21 Arkeolog: 80 timmar Maskin: 20 timmar Exploateringsyta: 5 000 m 2 Förundersökningsyta: 2 600 m 2 Undersökt yta: 615 m 2 Schaktmeter: - Summa faktisk: Summa beräknad: 169 892 SEK 186 500 SEK Fyndmaterial, förvaring m.m.: Fynd förvaras i kallförråd hos CMB Uppdragsarkeologi AB i väntan på fyndfördelningsbeslut. Luhm-nr: 32252 Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: Rapportbilagor: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Makrofossilanalys, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 23
Stockholms universitet CMB Uppdragsarkeologi AB Caroline Hulting Lindgren Box 44 246 21 Löddeköpinge ANALYSRAPPORT Botaniska analyser av jordprover från Ängelholm 2:47-48, Skåne. Metod De tillsända jordproverna som preparerades för makrofossilanalys volymbestämdes genom att den lufttorkade jorden hälldes i en graderad bägare och en känd volym vatten tillsattes. Provvolymen utgjorde alltså jordpartiklar minus luftvolymen mellan partiklarna. Proverna blev dispergerade under 1 timme med 5%-ig NaOH och preparerades därefter med en kombination av slamnings- och flotationsteknik. Ingen särskild flotationsapparatur utnyttjades.. Sikt med 0,25 mm:s maskvidd användes. Det floterade materialet lufttorkades efter preparering och studerades under stereolupp i 6,7-40 gångers förstoring. Det preparerade provet och fynd förvaras på Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, men kan med kort varsel tillsändas uppdragsgivaren om så önskas. Ett prov preparerades för pollenanalys enligt standardmetoder, bland annat inkluderande dekantering och behandling med fluorvätesyra och acetolys. Detta prov studerades i ljusmikroskop med 400-1000 gångers förstoring. I samband med en arkeologisk undersökning av en medeltida bytomt togs jordprover ur två anläggningar för botaniska analyser. Dike A77, 14 C-ålder BP 360±45: Provvolymen var 0,8 liter. Provet analyserades endast med avseende på makrofossil. Utöver cirka 8 ml träkolsfragment återfanns inga förkolnade växtrester. Det ickeförkolnade organiska materialet utgjordes av rikliga mängder rottrådar, enstaka frön av mållor samt enstaka daggmaskkokonger. Träkolsmaterialet dominerades av gren- eller pinnved, endast ett fåtal fragment kunde på grundval av årsringarnas kurvatur bedömas vara av stamved. Att döma av vedanatomin innehåller träkolet sannolikt flera vedarter. Det kan inte uteslutas att träkolsfragmenten representerar pinnved som ursprungligen utgjort foder. En vedartsbestämning skulle kunna bekräfta indikationerna för lövfoderbruk. Brunn A1, 14 C-ålder BP 575±40: Makrofossilanalys Provvolymen för makrofossilanalysen var 0,7 liter. I provet som utgjordes av svagt humös, brungrå sandig silt, fanns endast en liten andel färska växtrester, främst rötter och rottrådar men även vardera ett frö av brännässla (Urtica dioica) och våtarv (Stellaria media). I jordprover från brunnssediment återfinns i allmänhet en betydande andel organiskt material i from av humuspartiklar, frön, insektsrester m.m. Inte sällan är en del av dessa rester av akvatiska organismer. I brunnen från Ängelholm var detta inte fallet. Jag tolkar provet som antingen ett sekundärt fyllingslager där jorden utgjordes av generell kulturjord, eller troligare ett sediment som representerar en tid då brunnen utnyttjades som Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Postadress: Besöksadress: Stockholms universitet Geovetenskapens hus Telefon (Vx): 08-16 20 00 Inst. för naturgeografi Svante Arrhenius väg 8C Telefax: 08-16 48 18 och kvartärgeologi Frescati 106 91 Stockholm www.geo.su.se
Stockholms universitet vattenkälla och där brukarna varit måna om att bibehålla en hög vattenkvallitet. Förekomsten av skarpa gränser i sedimentlagerföljden kan bekräfta en sådan hypotes, eftersom gränserna skulle motsvara händelser av rensning av brunnen då bottenlager avlägsnats. I brunnen fanns även förkolnade frön: Antal Art 3 Hirs (Panicum milleaceum) 3 Obestämbara sädeskorn (Cerealea indet.) 1 Kål/rova (Brassica campestris) 4 Trampört (Polygonum aviculare) 4 Åkerpilört (Persicaria maculosa) 3 Gräs i allmänhet (Poaceae indet.) 3 Ven [gräs] (Agrostis sp.) 2 Våtarv (Stellaria media) 1 Penningört (Thlaspi arvense) 1 Nattskatta (Solanum nigrum) 1 Grässtjärnblomma (Stellaria graminaea) 1 Småsnärjmåra (Galium spurium) Fynden visar på odling av hirs, ett sädesslag som inte var vanligt under medeltiden men som definitivt förekom. De obestämbara sädeskornen är inte av hirs, utan sannolikt av vete eller korn. Det enstaka fyndet av fröet av kål/rova är en smula besvärligt att artbestämma. Bestämningen till kål/rova (Brassica campestris) är i strikt mening något osäker. Dessa sfäriska frön kan till storlek och ytstruktur även representera ett fåtal andra, vildväxande, närbesläktade arter. Främst svartsenap (Brassica nigra) faller innanför denna ram. För att öka på förbistringen så ska jag nämna att åkerkål i vissa sammanhang ges ett annat latinskt namn Brassica rapa. Fyndet från Ängelholm bör i första hand få indikera utnyttjandet av kål, inte minst i ljuset av resultatet av pollenanalysen av samma prov. De övriga fröfynden från A1 återspeglar en mogen kulturmark och kan mycket väl representera de växter som fanns på ett samtida grådstun. Pollenanalys Bevaringsgraden för pollenkornen var förvånansvärt god. Pollenfynden motsvarar sammantaget ett öppet kulturlandskap som domineras av gräs och andra örter. (Tab 1.). Betesmarken bör ha varit tongivande i landskapet och vagare indikationer för våtmarksväxter visar på en liten, men dock, närvaro av kärrmiljö. Indikatorerna för spannmålsodling är få men signifikanta. Jag kan inte avgöra vilken spannmålssort som pollenkornen av spannmålstyp representerar, men mest troligt är korn eller vete. Den mest intressanta aspekten av pollenanalysen är den höga andelen av pollen ur familjen korsblommiga växter. Det finns flera arter ur denna familj som är vanliga, vilda, växter i kulturlandskapet. Men sällan representerar de i pollenanalysen så höga frekvenser som i provet från Brunn A1 (13%). Undantaget är helt moderna pollenspektra då de anses härröra från rapsodlingar. Jag tror inte att pollenspektrat är av modern ålder utan att pollenkornen av korsblommiga växter tillsammans med det enstaka fröet av kål/rova från brunnen bör tolkas som en indikation för odling av kål eller rova. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Postadress: Besöksadress: Stockholms universitet Geovetenskapens hus Telefon (Vx): 08-16 20 00 Inst. för naturgeografi Svante Arrhenius väg 8C Telefax: 08-16 48 18 och kvartärgeologi Frescati 106 91 Stockholm www.geo.su.se
Stockholms universitet Tabell 1. Pollenfynd från Brunn A1, Ängelholm. Björk 44 Tall 26 Al 13 Ek 8 Alm 3 Lind 5 Ask 3 Hassel 41 Ljungväxter 3 Gräs <40µm 141 Gräs >40µm 4 Cerealia-typ 3 Halvgräs 9 Korsblommiga växter 59 Flockblomstriga växter 1 Maskrostyp 20 Hästhov m. fl. 3 Tisteltyp 4 Nejlikväxter 7 Älgörtstyp 13 Ranunkelväxter 2 Rosväxter 3 Måra 1 Gråbo/Malört 8 Blåklint 4 Mållväxter 7 Svartkämpar 4 Groblad 3 Trampört 2 Summa pollenkorn 442 Träkolspartiklar >25µ 227 Obestämda pollenkorn 14 2013-08-23 Mats Regnell 08-16 48 09 0705-43 45 86 mats.regnell@geo.su.se Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Postadress: Besöksadress: Stockholms universitet Geovetenskapens hus Telefon (Vx): 08-16 20 00 Inst. för naturgeografi Svante Arrhenius väg 8C Telefax: 08-16 48 18 och kvartärgeologi Frescati 106 91 Stockholm www.geo.su.se