Samhällsvetare i arbetslivet

Utvärderingsenheten Rapport nr 2002:218 LUNDS UNIVERSITET Samhällsvetare i arbetslivet Uppföljning av studenter efter avslutad utbildning Sammanställd av Ulf Torper

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Metodiska överväganden... 5 Bortfall... 6 Värdet av alumniundersökningar... 6 Den undersökta gruppen... 6 De svarandes utbildning... 6 Sysselsättning vt 97 vt 01... 9 Nuvarande yrke... 10 Lön... 11 Kraven i arbetslivet och tillfredsställelsen med utbildningen... 13 Färdighetsträning som ej ingått i utbildningen... 13 Bedömningar av utbildningen i relation till arbetslivets krav... 16 Utbildningens styrka... 22 Utbildningens svaghet... 23 Studier utöver vad som krävs i examen... 24 Samma utbildning igen?... 24 Bilaga 1. Enkät... 26 Bilaga 2. Kraven i arbetslivet i relation till den träning som erhållits. Presentation per huvudämne... 32 2

Sammanfattning Studien syftar till att besvara två frågor: Hur klarar sig f.d. studenter från samhällsvetenskaplig fakultet i arbetslivet? Hur uppfattar de den färdighetsträning de fått i sin utbildning i förhållande till arbetslivets krav? Undersökningsgruppen består av personer som 1997/98 avlagt examen vid samhällsvetenskaplig fakultet och som läst fristående kurser, programmet för personal och arbetslivsutbildning eller pol. mag.-programmet. C:a tre år efter examen tillställdes totalt 608 individer en enkät varav 55% svarat. Samhällsvetarna i den här studien får i stor utsträckning (90 %) arbete efter examen. De flesta (85 %) har inte nöjt sig med att ta examen utan byggt på denna med ytterligare studier. Det viktigaste skälet har varit att de velat bredda och fördjupa sin kompetens för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. De tycks i ganska hög grad hamna inom yrkesområden som svarar mot den utbildning de gått. Majoriteten får arbete inom den privata sektorn. Fr.a. gäller detta företagsekonomer medan sociologer och statsvetare företrädesvis arbetar inom den offentliga sektorn. Statsvetarna skiljer sig från övriga i det att det främst är kvinnorna som arbetar inom privat sektor. I den studie som samtidigt gjorts vid statsvetenskapliga institutionen 1 kommer man till samma resultat. De privatanställda har i mycket hög grad fast anställning (85 %) medan bara 60% av de offentliganställda har det. Män arbetar oftare privat medan kvinnor arbetar i offentlig sektor. Oavsett inom vilken sektor man arbetar har män i större utsträckning fast anställning. Mönstret återfinns i andra resultat från alumniundersökningar vid Lunds universitet 2. Medianinkomsten fyra år efter examen ligger för en heltidsarbetande på ca 22 000 kronor. Här finns dock stora skillnader beroende på huvudämne i examen, om man arbetar i offentlig eller privat regi, ålder och kön. En manlig företagsekonom i privat sektor har en medianlön på 30 000 kronor medan medianinkomsten för en kvinna i offentlig sektor är 16 500 kronor. Avlagd magisterexamen är ingen garanti för högre lön. När det gäller allmänna färdigheter som t.ex. att lösa problem, argumentera och övertyga samt akademiska färdigheter som att forska, tillämpa forskningsmetoder, skriva artiklar m.m. är de svarande i allmänhet nöjda med sin utbildning. Ekonomerna som efterfrågar mer träning i att argumentera och övertyga och att kommunicera på engelska utgör här ett undantag. Arbetslivet ställer också stora krav på allmänna färdigheter så här finns en god anpassning mellan utbildning och arbetsliv. Efterfrågan på de akademiska färdigheterna är mindre. Ur arbetslivets synpunkt 1 Eklundh, P. och Magnuson, H. 2002 Med yrkeslivet som utsiktspunkt. Pol magare om värdet av sin utbildning. Lund: Rapport från ledningsgruppen för pol mag programmet. 2 Armgard, B., Fasth, E. och Nelsson, O. 2002 Humanistiska studier och arbetslivet. Lunds universitet: Området för Humaniora och Teologi Utvärderingsenheten. Rapport nr 217. (http://www.evaluat.lu.se/publ/hum%20alumni.pdf). Nilsson Lindström, M. och Persmark, L. 2002 Biologer i arbetslivet. Lunds universitet, Utvärderingsenheten. Rapport nr 2002:216 (http://www.evaluat.lu.se/publ/biologialumn.pdf) Fasth, E. och Nilsson Lindström, M. 2002 Brandingenjörer i arbetslivet. Lunds universitet, Utvärderingsenheten. Rapport nr 2002:213 (http://www.evaluat.lu.se/publ/branding.alumni.rapp.pdf) 3

sker här en viss överutbildning men arbetslivet är ju inte den enda intressenten när man skall bedöma en utbildnings värde. De skrivningar som finns i förslaget till den nya högskolelagen rörande nya förväntningar som ställs på akademiker verkar realistiska i förhållande till dagens arbetsliv. Samhällsvetarna i denna undersökning bedömer i de flesta fall att de behöver sociala färdigheter i sitt arbete t.ex. att kunna hantera olika sociala situationer och att kunna förstå olika kulturer. Dock finns ett undantag. De bedömer att arbetet inte ställer stora krav på att upptäcka och analysera etiska problem. Detta är både överraskande och oroande. En möjlig förklaring kan vara att de svarande fått så lite träning i att upptäcka och hantera dessa i sin utbildning att de därför inte uppmärksammas i det egna arbetet. Beteendevetare, särskilt pedagoger, upplever dock starkare krav i detta avseende än företags- och nationalekonomer. Samhällsvetarna bedömer genomgående att den träning de fått av de sociala färdigheterna i sin utbildning inte motsvarat arbetslivets krav. Det ställs också stora krav på arbetslivsinriktade färdigheter som t.ex. att kunna medverka i förändringsarbete, handleda och arbeta tillsammans med personer med annan utbildning. Undantag är att kunna leda förändringsarbete där de svarande bedömer att behovet är litet vilket antagligen beror på att de ännu inte nått så långt i karriären att de ställts inför sådana arbetsuppgifter. När det gäller de arbetslivsinriktade färdigheterna är samhällsvetarna, med några undantag, mindre nöjda med den föreberedelse de fått i sin utbildning. Bilden bekräftas av de kommentarer som gjorts. Den vanligaste kritiken är bristen på kontakter med arbetslivet under utbildningens gång. Tre fjärdedelar av samhällsvetarna skulle valt att gå samma utbildning om de börjat sina studier nu. De som är mest benägna att välja samma utbildning igen är samtidigt de som är minst nöjda med sin färdighetsträning (nationalekonomerna) och vice versa (pedagogerna). Det blir en viktig uppgift för studenter och utbildningsansvariga att analysera hur dagens utbildning tränar studenterna i sådana färdigheter som fordras i en modern arbetsorganisation. 4

Bakgrund En stor andel av de studerande på samhällsvetenskaplig fakultet sätter själva samman sin utbildning genom fristående kurser. Många går ut på arbetsmarknaden utan en klar yrkesidentitet. Det är därför av stort intresse att kartlägga kraven i de arbeten de får när de lämnat universitetet och om utbildningen man fått svarar mot de krav arbetslivet ställer. Inom en del av programmen på fakulteten görs regelbundna uppföljningar av studenterna efter det att de lämnat utbildningen men inte av studenter som själva sätter samman fristående kurser till en examen. Så t.ex. har pol. mag.-programmet nyligen gjort en uppföljning av sina studenter 3. Förväntningarna på den akademiska yrkesrollen håller på att förändras mot en större betoning av kommunikativa färdigheter, förändringsbenägenhet och social kompetens 4. Det är därför av intresse att undersöka i vilken mån utbildningarna inom fakulteten motsvarar dessa förväntningar. Syfte Undersökningens syfte är att bidra till en kvalitetssäkring av utbildningar inom det samhällsvetenskapliga området. Utgångspunkten är arbetslivets krav och de förändringar som skett avseende förväntningarna på akademikers yrkesroller med betoning på kommunikationsfärdigheter, förändringsbenägenhet och social kompetens. Vi fokuserar två frågeställningar hur klarar sig studenterna på arbetsmarknaden med avseende på - i vilken utsträckning man får arbete - vilken typ av arbete får man - lön hur uppfattar före detta studenter den färdighetsträning de fått i sin utbildning i förhållande till de krav arbetslivet ställer. Är det någon skillnad i den träning av färdigheter man får beroende på - vilket huvudämne man har i sin examen - vilken typ av examen man har Metodiska överväganden En enkät skickades 5, våren 2001, till dem som avlagt examen på fristående kurser samt de som utexaminerats från pol. mag.-programmet och programmet för personal- och arbetslivsutbildning (P-programmet) under läsåret 1997/98. Gruppen omfattade 608 individer varav 335 (55%) svarade. 3 Eklundh, P. och Magnuson, H. 2002 Med yrkeslivet som utsiktspunkt. Pol magare om värdet av sin utbildning. Lund: Rapport från ledningsgruppen för pol mag programmet. 4 Se SOU 2001:13, Nya villkor för lärande i den högre utbildningen där man föreslår en ändring i högskolelagen som innebär en utvidgning av de färdigheter som en grundläggande högskoleutbildning skall ge. Jfr också Nilsson, K-A., Arbetslivets krav på kommunikationsfärdigheter. Utvärderingsenheten, Lunds universitet rapport nr 98:205 5 Se bilaga 1 5

Bortfall Flera likartade studier har gjorts inom Lunds universitet, bl.a. på humanistisk fakultet och biologprogrammet. Svarsfrekvensen har då legat något högre än för samhällsvetarna (67 % respektive 60 %). Det stora bortfallet gör att resultaten som presenteras nedan får tolkas med försiktighet. I populationen utgör kvinnorna 58 % av de tillfrågade och i svarandegruppen 56 %. Medelåldern i populationen är 32 år med en medianålder på 30 liksom i stickprovet. I dessa avseenden tycks alltså svarandegruppen stämma väl överens med populationen. Värdet av alumniundersökningar Alumniundersökningarnas största värde ligger i kartläggningen av de svarandes nuvarande arbetsuppgifter. Särskilt värdefullt är detta naturligtvis inom de fakulteter där studenterna möter en mångfacetterad arbetsmarknad med mycket varierande krav på kunskaper och färdigheter. Värdet av denna typ av studier ökar naturligtvis med att man regelbundet gör om dem så att man kan se hur stabila resultaten är. De kan också ge vägledning för att identifiera aspekter som är viktiga att uppmärksamma i dagens utbildningar. Avståndet i tid mellan det att de svarande studerat och de svarar på enkäten gör att resultaten inte blir helt lättolkade. I den här undersökningen har ca tre år förflutit sedan de svarande tog ut sin examen när de bedömer sin utbildning. Å ena sidan är det bra om det förflutit viss tid så att de hunnit skaffa sig erfarenheter av arbetsmarknaden och de krav arbetslivet ställer. Å andra sidan innebär detta att den utbildning som bedöms kan skilja sig från dagens så att resultaten inte alltid kan användas för att bedöma dagens utbildningar och hur väl dessa svarar mot arbetslivets krav eller bedöma hur bra studenter som nu tar examen kommer att klara sig på arbetsmarknaden. Man skall hålla i minnet att detta är ett perspektiv man kan anlägga. Men akademiska utbildningar har ett vidare syfte än att bara svara mot arbetslivets krav, som har att göra med bredare samhälls- och medborgarintressen och med akademiska/professionella intressen. Den undersökta gruppen De svarandes utbildning Examen Den största andelen av de svarande har tagit ut en fil. kand.- eller en fil. mag.-examen. En del har tagit ut dubbla examina (t.ex. både en fil. kand. och en fil. mag.). I de fallen har vi valt att utgå från den högre examen. Svarsalternativet Annan examen kan t.ex. gälla en lärarexamen eller en högskoleexamen. 6

40 % Fig. 1 Avlagda examina (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 Fil kand Fil mag Ekon mag Pol mag P-program Ekon kand Annan examen Inom några av de mer specialiserade examina dominerar självklart vissa ämnen. Inom ekon. kand. och ekon. mag. dominerar företagsekonomi och inom pol. mag. statsvetenskap. De som tagit en fil. kand. har fr.a. ett beteendevetenskapligt huvudämne 6 och en relativt stor grupp har läst företagsekonomi eller statsvetenskap. Inom samtliga examenstyper, utom ekon. mag.-programmet, är kvinnorna i majoritet. Särskilt gäller detta P-programmet där kvinnorna utgör 90%. Genomsnittsåldern varierar mellan olika examina. De med pol.mag.- och ekon. mag.-examen är överraskande unga jämfört med dem med fil.kand.- och fil.mag.-examen medan de som gått P- programmet är äldre när de tar sin examen än andra med fil.kand.-examen. år 40 Fig. 2 Examen och genomsnittsålder tre år efter examen 35 30 25 20 15 10 5 0 Fil kand Fil mag Ekon mag Pol mag P-program Ekon kand Annan examen 6 Av dessa har ungefär hälften pedagogik som huvudämne och en fjärdedel har psykologi respektive sociologi. 7

Huvudämne Tabell 1. Huvudämne i examen Antal % % Ekonomi Företagsekonomi 88 28,1 34 Nationalekonomi 16 5,1 Ekonomi 7 2 0,6 Övriga Ekonomisk historia 6 1,9 10 ekonomiämnen Arbetsrätt 6 1,9 Handelsrätt 8 2,6 Informatik 12 3,8 Betendevetenskap P-programmet 2 0,6 31 Pedagogik 29 9,3 Musikpedagogik 1 0,3 Psykologi 19 6,1 Socialpsykologi 1 0,3 Tillämpad psykologi 1 0,3 Sociologi 24 7,7 MKV 11 3,5 Rättssociologi 4 1,3 Socialantropologi 4 1,3 Statsvetenskap Statsvetenskap 65 20,8 21 Samhällskunskap 1 0,3 Geografi Geografi 3 1,0 3 Samhällsgeografi 5 1,6 Statistik Statistik 2 0,6 1 Socialstatistik 1 0,3 Övriga Hälso- o sjukvårdsadministration 1 0,3 1 Gymnasielärare 1 0,3 313 100 100 Trots att ekonomprogrammet inte är med i undersökningen har den största andelen (34 %) ekonomi (företagsekonomi eller nationalekonomi 8 ) som huvudämne i examen. En nästan lika stor grupp har ett beteendevetenskapligt ämne som huvudämne. Även statsvetenskap utgör en relativt stor grupp (21 %). Ser vi bara till de större ämnena 9 så är det en liten övervikt av män på de ekonomiska ämnena medan kvinnorna dominerar inom beteendevetenskap och statsvetenskap. Svarande med pedagogik och sociologi som huvudämne i examen är något äldre (genomsnittsålder 37 år) än de övriga. Statsvetare och nationalekonomer är i genomsnitt ca 7 år yngre än pedagogerna och sociologerna när de tar ut examen. 7 De svarande har inte närmare preciserat sina svar 8 Mer än 80 % av dessa har företagsekonomi som huvudämne 9 Fler än 10 svarande 8

Sysselsättning vt 97 vt 01 Det stora flertalet av undersökningsgruppen hade arbete vid tidpunkten för undersökningen. Drygt en fjärdedel har kontinuerligt varit i arbete sedan ht 97. Fig. 3 Sysselsättning efter examen (antal) 350 300 250 200 150 100 Arbete Arbetslös Studier Annat 50 0 h97 v98 h98 v99 h99 v00 h00 v01 År Sammanlagt har 316 personer (90 %) varit i arbete under perioden 1997-2001. Vanligaste alternativet till arbete är studier. I genomsnitt har man arbetat i 3 år sedan examen. Det är mycket liten skillnad mellan könen. Ej heller finns det tydliga skillnader mellan olika examenstyper. Däremot finns skillnader beroende på huvudämne i examen. De som haft företags- eller nationalekonomi i examen har arbetat längst (6,5 terminer) medan statsvetarna arbetat kortast tid (5,5 terminer) efter examen. Totalt har 61 personer varit arbetslösa. Andelen arbetslösa varierar mellan 3 7 % mellan terminerna. Medelvärdet för perioden ligger på 4%. I genomsnitt har dessa personer varit arbetslösa under knappt ett år. Utvärderingsenheten har i samarbete med SCB 10 gjort en studie (SCB-studien) av inträdet på arbetsmarknaden för olika grupper studerande. I stort stämmer bilden ovan med SCB:s data. Vi vet inte vad den lilla grupp som gjort annat sysslat med i detalj, men militärtjänst, utlandsresor, föräldraledighet m.m. har nämnts. Det rör sig totalt om 45 personer som ägnat sig åt andra aktiviteter under i genomsnitt ett år. 10 Utvärderingsenheten 2000. Tillträde till arbetsmarknaden. Opublicerade uppgifter från SCB. 9

Nuvarande yrke Trots att ekonomprogrammet inte är med i denna studie är det vanligaste arbetet bland dem som tog examen 97/98 ekonomyrket. Man sysslar med redovisning, finansiering, marknadsföring, rådgivning m.m. Var sjätte svarande är administratör. Fig. 4 Yrkesgrupper (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 IT ekonom PA/PA-konsult dorktorand/forskare info/media/pr ej akadademiskt arbete konsult tekniker Har man ett beteendevetenskapligt huvudämne i examen är det vanligaste yrket PA/PA-konsult 11. Det är också vanligt att man blir lärare. Nästan alla med ekonomi som huvudämne sysslar med ekonomiska frågor. Statsvetarna blir i första hand administratörer, men jämfört med övriga är det en stor andel som fortsätter som doktorander/forskare. Om man läst något av de övriga ämnena på Ekonomihögskolan hamnar man i första hand inom IT-sektorn. Enstaka svarande har icke-akademiska yrken som t.ex. budbilschaufför eller vårdbiträde. Majoriteten (57 %) arbetar inom den privata sektorn och nästan 90 % av dessa har tillsvidareanställning. Bland offentliganställda är det drygt en tredjedel som har vikariat eller tidsbegränsad anställning. Inom den privata sektorn är det endast 5 %. En liten grupp (6 %) är egenföretagare. Kvinnor arbetar oftare än män i offentlig sektor (50 resp. 31 %). Det är också skillnad beroende på vilket huvudämne man har i sin examen 12. Beteendevetare och statsvetare arbetar i stor utsträckning i offentlig sektor. Särskilt gäller detta kvinnor med sociologi som huvudämne där 88% arbetar i offentlig regi. Företagsekonomer arbetar för det mesta i privat sektor. Eftersom kvinnor oftare arbetar i offentlig sektor är det också vanligare att de arbetar på vikariat. Detta gäller en fjärdedel av dem medan endast 12 % av männen gör det. Även inom respektive sektor är det vanligare att kvinnorna saknar fast anställning. Oberoende av i vilken sektor man arbetar och vilken anställningsform man har så arbetar nästan alla (93 %) heltid. Överensstämmelsen med SCB-studien är även här ganska god. 11 PA står här för personaladministrativt arbete. De som gått P-programmet väger tungt i denna grupp. 12 Skillnaderna kvarstår även när vi kontrollerar för kön 10

% Lön Medellönen för en heltidsarbetande ligger på 24 400 kr (medianen = 22 500) med en standardavvikelse på 9000 kr. Variationen i månatlig inkomst är stor. Lägsta lön är 12 000 kr och högsta 80 000 kr. Fig. 5 Lön i kr/månad vid heltidsarbete 25% 20% 15% 10% 5% 20000 40000 60000 80000 Lön/månad Inkomsten påverkas av om man arbetar i den offentliga eller privata sektorn, anställningsformen, huvudämnet i examen, ålder och kön. Privatanställda har en medianlön på 25 000 kr medan offentliganställda ligger på 19 500 kr. Resultaten från SCB-studien stämmer ganska väl med dessa resultat. Vikariatsanställda och anställda med tidsbegränsade anställningar har ca 85 % av lönen som tillsvidareanställda har. Om man har företagsekonomi som huvudämne i sin examen har man en betydligt högre lön (Md = 26 000 kr) än om man läst beteendevetenskap eller statsvetenskap (Md = 20 000 kr). Inkomsten ökar också med åldern. Kön är en avgörande faktor. Oberoende av sektor, anställningsform, ämne och ålder så tjänar männen mer. Enda undantaget är statsvetare där kvinnorna har en något högre medianlön 13. Intressant är att lönen inte entydigt påverkas av om man har en kandidatexamen eller en magisterexamen. 13 Kan förklaras av att kvinnorna här i större utsträckning arbetar i privata sektorn. 11

Tabell 2. Examen och lön/månad Examen Medianlön kr/mån Fil mag 20 000 Pol mag 21 000 P-program 21 500 Fil kand 23 000 Annan examen 23 550 Ekon mag 25 500 Ekon kand 26 000 Då grupperna är relativt små är det svårt att hålla andra variabler under kontroll och renodla effekten av examen. Många med pol.mag.-examen arbetar t.ex. inom offentlig sektor och är kvinnor medan en stor andel av dem med ekon.kand.-examen är män i privat sektor. De 10 % som tjänar mest (Md =38 000 kr) är huvudsakligen män (ca 80 %). Två tredjedelar har företagsekonomi som huvudämne i examen och de flesta är privatanställda. I den grupp som har de 10 % lägsta inkomsterna (Md = 16 000 kr) är flertalet kvinnor (ca 80%). Drygt var tredje har en magisterexamen. Personer med huvudämne på Ekonomihögskolan är underrepresenterade i denna grupp medan de med beteendevetenskapliga ämnen är klart överrepresenterade. Nästan alla är offentliganställda. 12

Kraven i arbetslivet och tillfredsställelsen med utbildningen De svarande fick, i ett stort antal avseenden, bedöma hur stora krav deras arbete ställer på olika färdigheter. Dessa frågor bygger på det aktuella förslaget till ändringar av högskolelagens målbeskrivningar. På motsvarande sätt fick de också bedöma hur väl studierna förberett dem för att möta dessa krav. Färdigheterna kan grupperas i fyra områden: Allmänna färdigheter självständigt lösa problem tänka kritiskt argumentera och övertyga göra skriftliga presentationer göra muntliga presentationer kommunicera på engelska Akademiska färdigheter vidareutveckla kunskaper/forska inom ditt huvudämne använda kunskaper i forskningsmetodik och statistik tillämpa kunskaper från huvudämnet skriva artiklar/utredningar/promemorior arbeta med internationella frågor Sociala färdigheter upptäcka och analysera etiska problem hantera olika sociala situationer förstå olika kulturyttringar förstå motiv för individers/gruppers agerande Arbetslivsinriktade färdigheter förklara för icke-specialister använda IT för insamling, bearbetning eller analys av information planera, genomföra och kontrollera verksamhet arbeta tillsammans med personer med annan utbildning handleda/instruera/utbilda hålla tidsplaner medverka i förändringsarbete leda förändringsarbete Färdighetsträning som ej ingått i utbildningen Vissa färdigheter hade, enligt de svarandes minnesbild, över huvud taget inte behandlats i utbildningen. Det är i allmänhet en liten grupp svarande som uppger detta. För ett mindre antal färdigheter är det dock större grupper som uppger att de inte fått någon träning alls genom sin utbildning. Av tabellen nedan (Tab. 3) framgår att det i första hand gäller aktiviteter som har att göra med arbetslivsinriktade färdigheter. 13

Tabell 3. Färdigheter som inte tränats i utbildningen Andelen svarande som uppger att Färdigheter i utbildningen 14 momentet inte förekommit (%) Leda förändringsarbete 29 Handleda/instruera/utbilda 26 Arbeta tillsammans med personer med annan utbildning 24 Medverka i förändringsarbete 22 I en motsvarande alumniundersökning av humanisterna vid Lunds universitet 15 uppger en betydligt större andel att man inte tränats i de allmänna, akademiska, sociala och arbetslivsinriktade färdigheterna. Huvudämnen och utbildningarnas bredd Skillnaden mellan ämnen är stor. Om en stor del av de svarande uppger att de saknat många tillfällen till färdighetsträning i sin utbildning sluter vi oss till att utbildningen är smal i förhållande till en utbildning där en liten andel svarande gör detta. De som har nationalekonomi som huvudämne i examen har i denna mening erhållit den snävaste utbildningen medan de som läst sociologi och psykologi har den bredaste (Tab.4). Tabell 4. Andelen svarande inom olika huvudämnen som inte tränat vissa färdigheter i sin utbildning (%) Färdighet Företagsekonomi Nationalekonomi Pedagogik Psykologi Sociologi Statsvetenskap Kommunicera på engelska 19 13 41 22 27 1 Internationella frågor 20 44 19 17 6 6 Förstå etiska problem 15 25 16 4 18 15 Hantera sociala situationer 21 33 16 13 0 15 Förstå olika kulturer 14 19 22 26 12 18 Förklara för andra 21 38 22 26 18 27 Arbeta med andra grupper 18 56 26 9 26 30 Handleda/utbilda 22 25 23 17 18 25 Medverka i förändringsarbete 26 25 29 27 27 36 Leda förändringsarbete 26 25 29 27 27 36 Examen Som förväntat är det fler svarande med magisterexamen som anger att de fått träning i de aktuella färdigheterna. För samtliga 10 aktiviteter i tabellen ovan anger fler svarande med magisterexamen att de fått utbildning inom det aktuella området än svarande med kandidatexamen. Skillnaderna är dock i allmänhet små. Undantag är Kommunicera på engelska, Arbeta med internationella frågor och Upptäcka och analysera etiska problem där skillnaden ligger på 10-15 %. 14 Här har bara medtagits moment där fler än 20 % av de svarande uppger att momentet inte förekommit 15 Armgard, B., Fasth, E. och Nelsson, O. 2002 Humanistiska studier och arbetslivet. Lunds universitet: Området för Humaniora och Teologi Utvärderingsenheten. Rapport nr 217. (http:w.w.w.evaluat.lu.se./publ/hum%20alumni.pdf) 14

Arbetslivets krav och förekomsten av färdighetsträning i utbildningen För en utbildning som är väl anpassad till arbetslivets krav borde sambandet vara starkt mellan förekomsten av träningen i utbildningen och styrkan i de krav som ställs i arbetslivet. Om vi ser på de aktiviteter där mer än 15% av de svarande uppger att träning inte förekommit så visar det sig att det ofta gäller färdigheter där arbetslivet ställer höga krav. Detta gäller i första hand sociala och arbetslivsinriktade färdigheter. 15

Bedömningar av utbildningen i relation till arbetslivets krav Allmänna färdigheter Fig. 6 Allmänna färdigheter, samtliga svarande 5 lösa problem Arbetslivets krav 4 3 kommunicera på engelska argumentera muntlig presentation tänka kritiskt skriftlig presentation 2 1 1 2 3 4 5 Tillfredsställelse med utbildningen När det gäller de allmänna färdigheterna finns en god överensstämmelse mellan de krav arbetslivet ställer och den träning man fått. De som utbildar dagens studenter borde granska hur mycket träning studenterna får i att kommunicera på engelska. Även övningen i färdigheter som att argumentera och att göra muntliga presentationer kunde vara värd att se närmare på. Akademiska färdigheter Fig. 7 Akademiska färdigheter, samtliga svarande 5 4 Arbetslivets krav 3 internationella frågor tillämpa huvudämnets kunskaper skriva artiklar mm forskningsmetodik statistik utveckla kunskap, forska 2 1 1 2 3 4 5 Tillfredsställelse med utbildningen Efterfrågan i arbetslivet på de akademiska färdigheterna är liten i förhållande till de andra färdigheterna utom när det gäller att tillämpa huvudämnets kunskaper. De allra flesta är nöjda med den färdighetsträning man fått. Undantaget är förberedelsen att arbeta med internationella frågor men här ställer inte arbetslivet några större krav. 16

Sociala färdigheter Fig. 8 Sociala färdigheter, samtliga svarande 5 Arbetslivets krav 4 3 hantera olika sociala situationer förstå olika kulturyttringar upptäcka och analysera etiska problem förstå motiv för individers/gruppers 2 1 1 2 3 4 5 Tillfredsställelse med utbildningen Behovet av sociala färdigheter bedöms som relativt stort. Undantag är att hantera etiska problem. Man är genomgående mindre nöjd med den träning man fått. Detta är ett område där de utbildningsansvariga borde fundera över dagens utbildningar och vilken övning man får. Arbetslivsinriktade färdigheter Fig. 9 Arbetslivsinriktade färdigheter, samtliga svarande 5 4 arbeta med andra grupper förklara för andra använda IT hålla tidsplaner Arbetslivets krav 3 medverka i förändringsarbete handleda leda förändringsarbete planera verksamhet 2 1 1 2 3 4 5 Tillfredsställelse med utbildningen Svarsmönstret för de arbetslivsinriktade färdigheterna liknar det för sociala färdigheter. I de flesta avseenden ställer arbetslivet stora krav medan utbildningarna inte svarat upp mot dessa. Den enda av dessa färdigheter där man fått tillräcklig träning gäller att hålla tidsplaner. Utbildningsansvariga borde granska hur väl man idag förbereder studenterna för de krav som i dessa avseenden ställs i arbetslivet. 17

Examen Leder studier på magisternivå till en högre arbetslivskompetens eller leder det kanske t.o.m. till en akademisering som gör det svårare att anpassa sig till arbetslivets krav? Ser vi till hela materialet tycks arbetslivet ställa något högre krav på allmänna och akademiska färdigheter på dem med magisterexamen. Magistrarna är så gott som genomgående något nöjdare med den träning de har fått. Den längre utbildningen tycks ha lett till en något bättre anpassning till arbetslivets krav även om arbetslivet samtidigt förväntar sig mer av en magister. Huvudämne i examen I bilaga 2 presenteras varje huvudämne 16 för sig så att det för varje ämne går att se hur de svarande bedömt kraven i arbetslivet i relation till vilken träning de fått för att svara mot dessa. I detta avsnitt görs en jämförelse mellan ämnena. Jämförelsen har gjorts så att för varje huvudområde av färdigheter har vi summerat individens svar. Denna summapoäng har sedan legat till grund för jämförelserna. Allmänna färdigheter Nationalekonomer, pedagoger och statsvetare upplever högre krav än övriga på allmänna färdigheter medan sociologerna upplever lägre krav. Företagsekonomer och psykologer bildar en mellangrupp. Statsvetare och pedagoger är mer tillfreds än övriga med den träning de fått vad gäller allmänna färdigheter medan nationalekonomerna är mindre nöjda än de andra. För nationalekonomerna är diskrepansen stor mellan bedömningen av arbetslivets krav och hur nöjda de är med den träning de fått. Akademiska färdigheter Nationalekonomerna upplever klart högre krav på akademiska färdigheter än övriga. Lägst krav upplever psykologer och företagsekonomer. Liksom för de allmänna färdigheterna är nationalekonomerna minst nöjda med den träning de fått. Diskrepansen är störst för nationalekonomerna mellan de krav som ställs och den träning de fått för att möta dessa krav. Även för psykologerna är diskrepansen stor mellan de krav de möter och den träning de fått. För psykologerna gäller dock att de upplever kraven som relativt låga och träningen som tillfredsställande. Detta gäller också för de andra ämnena om än inte lika uttalat. Sociala färdigheter De största kraven på sociala färdigheter känner pedagogerna. De beteendevetenskapliga ämnena ligger alla relativt sett högt i sin bedömning. De är också mer nöjda med den träning de fått i sin utbildning. Lägst krav erfar nationalekonomerna som också är minst nöjda med den förberedelse utbildningen gett. 16 Endast ämnen med minst 15 svarande har medtagits 18

Arbetslivsinriktade färdigheter Pedagogerna erfar de högsta kraven medan nationalekonomer och psykologer erfar lägst krav. Samtidigt är det dessa båda senare grupper som är minst tillfredsställda med sin utbildning i detta avseende medan pedagogerna är mer nöjda än de övriga. Trots detta är skillnaden mellan hur nöjd man är med utbildningen och de krav som ställs påfallande stor för pedagogerna främst beroende på de höga krav arbetslivet ställer. Sammanfattningsvis känner pedagogerna högre krav på sig än övriga grupper om vi betraktar alla fyra färdighetsområdena samtidigt. Skillnaderna mellan de andra grupperna är liten. Pedagoger och sociologer är något nöjdare med sin utbildning medan nationalekonomerna är minst tillfredsställda. Yrkesgrupper Tabell 4. Yrkesgrupper (Yrkesgrupper som är av relativt stor omfattning) Yrkesgrupp Antal administratör 47 doktorand/forskare 21 ekonom 85 info/media/pr 20 IT 20 lärare 20 PA/PA-konsult 30 Totalt 258 Överensstämmelsen mellan val av utbildning och val av yrke I denna undersökning har vi tyvärr inte bett de svarande att bedöma om de hamnat inom ett yrke som svarar mot den utbildning de gått. Däremot har detta gjorts i SCB-undersökningen. Där visar det sig att 90 % av de svarande ekonomerna uppger att deras arbete överensstämmer väl med deras utbildning. 80 % av beteendevetarna och ca 60 % av statsvetarna har relevanta yrken. Relativt stora grupper av statsvetare och beteendevetare uppger att de inte kan besvara frågan då deras utbildning ej varit inriktad mot ett specifikt yrke. Allmänna färdigheter I följande avsnitt har vi summerat svaren över de olika färdigheterna och bildat summavariabler för varje kategori av färdigheter, en för arbetslivets krav och en för tillfredsställelsen med utbildningen. Vi får då fyra nya variabler med lite olika egenskaper beroende på hur många enskilda färdigheter som summerats inom respektive kategori 17. 17 Allmänna färdigheter består av sex frågor. Eftersom varje fråga kan variera mellan 1 till 5 så kan summavariabeln variera mellan 6 till 30. Akademiska färdigheter kan då variera mellan 5 25, sociala färdigheter mellan 4 20 och de arbetslivsinriktade färdigheterna mellan 8 40. 19

Fig. 10 Allmänna färdigheter Arbetslivets krav 26 21 16 info/media ekonome doktorand/forskare lärare PA/PA-konsulter IT administratörer 11 6 6 11 16 21 26 Tillfredställelse med utbildningen Doktorander och forskare upplever något högre krav på allmänna färdigheter. I övrigt är skillnaderna små både avseende arbetslivets krav och bedömningen av utbildningarna. Akademiska färdigheter Fig. 11 Akademiska färdigheter 25 23 Arbetslivets krav 21 19 17 15 13 11 9 7 lärare ekonomer PA/PA-konsulter doktorand/forskare info/media administratörer IT 5 5 10 15 20 25 Tillfredsställelse med utbildningen Inte överraskande avviker doktorander och forskare i det att man upplever klart högre krav på de akademiska färdigheterna. För övriga yrken är skillnaderna små. 20

Sociala färdigheter Fig. 12 Sociala färdigheter 20 Arbetslivets krav 16 12 lärare info/media adminstratörer ekonomer IT PA/PA-konsulter doktorand/forskare 8 4 4 8 12 16 20 Tillfredsställelse med utbildningen Att personaladministratörer och lärare känner stort behov av sociala färdigheter är inte så underligt. Doktorandernas och forskarnas bedömning kan hänga samman med att även de ofta undervisar. Något förvånande är att ekonomerna inte tycks känna större behov av social träning. Samtliga yrkesgrupper bedömer den förberedelse de fått som otillräcklig. Arbetslivsinriktade färdigheter Fig. 13 Arbetslivsinriktade färdigheter 40 Arbetslivets krav 36 32 28 24 20 info/media lärare ekonomer administratörer doktorand/f orskare IT PA/PA-konsulter 16 12 8 8,0 12,0 16,0 20,0 24,0 28,0 32,0 36,0 40,0 Tillfredsställelse med utbildningen Ingen av yrkesgrupperna är nöjd med den träning de fått i arbetslivsinriktade färdigheter samtidigt som alla bedömer att behovet av dessa är stort. Särskilt kritiska är de som arbetar med information och media. 21

Utbildningens styrka För att få ytterligare information om hur de svarande ser på sin utbildning ombads de att ange de starka och svaga sidorna i denna. När de svarande spontant fått ange vilka starka drag de ser i sin utbildning svarar 146 individer. De flesta kommentarerna berör de allmänna färdigheterna. - Lära sig analysera, argumentera, och tänka kritiskt. - Jag tycker jag fick lära mig att tänka kritiskt. Nästan lika vanligt är att de akademiska färdigheterna framhålles. - Lärt mig att ta in fakta från olika källor, värdera informationen och sammanställa den. - Min utbildning har gett mig en god kunskapsgrund i samhällsvetenskaplig metod och teori. En god förmåga att arbeta självständigt, analysera och definiera problem Lärare framhålls ibland som en styrka. Nästan ingen har några kommentarer kring de arbetslivsinriktade färdigheterna. - Lärarna är värda fem stjärnor. -Gedigen teoretisk kunskap hos lärarna. Många håller fram bredden i utbildningen - Linjen ger en bred bas, vilket jag haft nytta av i mitt jobb. - Bred utbildning ger möjlighet att arbeta inom många olika områden. - Bredden. Möjligheten att skaffa sig en bred utbildning genom fristående kurser. I första hand framhävs den breda kunskapsbas som utbildningen gett, men också universitetets breda utbud som gör att de har många alternativ att välja mellan. De svarande lyfter också fram de användbara ämneskunskaperna - Bred utbildning vad gäller frågor som gäller samhället och dess organisation. Har stor nytta av kunskaperna i hur stat, kommuner och landssting fungerar vid planering och genomförande av olika projekt. - Tillämpbar i många situationer i arbete och vardag - Bred och allmänbildande utbildning som gett mig en god förståelse för samhället i stort Inte sällan kommenterar de en särskild institution, ett ämne eller ett helt program, t.ex. - Strategi och styrsystem är en mycket bra kurs. - Mycket genomtänkt och bra C-kurs på media och kommunikation. Veklighetsanpassad! - I kursen Organisation, ledarskap och arbetspsykologi förekom olika typer av pedagogik. Vi fick arbeta i grupp, tentera en delkurs med skriftlig tenta, presentera en bok av kurslitteraturen inför klassen, skriva PM och presentera detta inför klassen. Kursen var en av de lärorikaste och intressantaste kurserna som jag gått p.g.a. olika former av pedagogik. Bilden av att det är träningen av allmänna färdigheter och akademiska färdigheter som de är mest nöjda med förstärks medan träning av sociala färdigheter och arbetslivsrelaterade färdigheter sällan nämns. 22

Utbildningens svaghet Något fler har lämnat kommentarer (198) om utbildningens svagheter. De kritiska kommentarerna domineras klart av kommentarer kring ämnen/program och lärare. Tillsammans utgör de tre fjärdedelar av alla kommentarer. Kritiken riktar sig främst mot bristen på konkretion och verklighetsanknytning. Några exempel: - Utbildningen är väldigt främmande för den praktiska tillämpningen i arbetslivet. - Mer verklighetsanknytning. Jobba mer med företag och annan extern verksamhet - Lite kontakt med verkligheten. Det var först på sista kursen i teori och metod som vi var på tingsrätten. Föreläsarna lite kontakt med verkligheten. Mer kontakter med arbetslivet efterlyses också. - För långt till riktiga näringslivet. Lite kontakt och bara på elevens initiativ. För lite On the job training. Inför praktikperioder! / / Hyr ut elevernas tid genom förmedling (gratis) då dessa skall skriva uppsatser. - Borde införas praktik även inom samhällsvetenskapliga utbildningar. Nu får man prova sig fram själv efter utbildningen. - Alldeles för lite praktisk kunskap inom media och kommunikationsvetenskap. Ingen kunskap om de IT-verktyg som behövs för att arbeta som informatör. Praktikperiod borde finnas. De svarande har också synpunkter på undervisningens arbetsformer och innehåll. - Det hade varit bra med ännu mer självständigt arbete och betydligt mer kontakt mellan ämnen/kurser. - Hela skol- och universitetsväsendet bygger på envägskommunikation till 90%. Man kastar sanningar som stenar i huvudet på eleverna. - Ingen utbildning i datorkunskap; inte bra. - Inom mitt program uppfattade jag det som att det fanns någon sorts rädsla för att befatta sig med mer tekniska ämnen. - Information om eller utbildning i studieteknik. - För lite politik i statskunskap Lärarna får också ta emot kritik - Ofta dåliga lärare på A-nivåerna - Saknade intellektuell stimulans genom samtal med lärare. De verkade mer intresserade av sin egen forskning än diskussion med studenter. Även i detta fall förstärks bilden av att de saknar träning i arbetslivsrelaterade färdigheter. 23

Studier utöver vad som krävs i examen Förvånansvärt många (85 %) har läst mer än vad som krävs för att få ut en examen på 120 eller 160 poäng. Många har läst för att komplettera, bredda eller fördjupa sina kunskaper. Näst vanligaste skälet 18 är att de fortsätter att läsa av intresse. Man vill bilda sig, är intresserad av ämnet och ser de vidare studierna som ett led i den personliga utvecklingen. Var sjätte har gått vidare till studier på forskarnivå. Pedagoger, statsvetare och företagsekonomer har varit mer benägna att komplettera sin utbildning (ca 60 %) medan nationalekonomerna inte gjort detta i samma utsträckning (33 %). Ca 15 % har ändrat inriktning under utbildningens gång och s.a.s. börjat om. Den största gruppen av dessa har valt att inrikta sig på ekonomi (fr.a. företagsekonomi). I några fall har de ändrat inriktning inom ämnet från en fördjupning till en annan. Andra mönster är att gå vidare från pedagogik till en lärarutbildning eller från något beteendevetenskapligt ämne till P-linjen. Samma utbildning igen? Tre fjärdedelar av de svarande skulle ha läst samma utbildning, eller merparten av samma utbildning, om de skulle börjat nu. 20 % skulle bara delvis läsa samma och en liten grupp (5%) skulle ha läst något helt annat. Det ämne som valts som huvudämne i examen påverkar bedömningen. Fig. 14 Valt samma utbildning 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 inte alls/delvis merparten/absolut Nationalekonomi Pedagogik Psykologi Sociologi Statsvetenskap Det är främst företagsekonomerna som skulle valt samma eller nästan samma utbildning. De andra ämnena har en relativt stor andel svarande som inte skulle ha läst om samma utbildning (kring 30 %). Förvånande är att endast 60 % av de studerande som valt pedagogik som huvudämne skulle gjort samma, eller nästan samma, val. Vi har tidigare beskrivit att pedagogerna 18 Skillnaderna mellan övriga svarsalternativ är dock små 24

genomgående är mest nöjd med den utbildning de fått. En förklaring till att en så stor grupp skulle valt att läsa annat skulle möjligen kunna vara att de är missnöjda med andra aspekter av utbildningen än de man fått möjlighet att bedöma i denna studie. En annan möjlighet är att situationen i arbetslivet gör att de skulle ha velat utbilda sig till något annat. Det är till exempel påtagligt att företagsekonomerna har en medianlön som ligger ca 5 000 kr högre än pedagogernas. Men detta kan inte vara hela förklaringen då t.ex. sociologerna har en medianlön som ligger ca 3 000 kr lägre än pedagogernas men ändå i högre utsträckning skulle valt samma eller nästan samma utbildning. Andra förklaringar kan vara vilken positionen i arbetsorganisationen är, arbetsuppgifternas karaktär eller vilka karriärmöjligheter som finns. Lika förvånande är att nationalekonomerna, som nästan genomgående är mer kritiska till sin utbildning än de övriga, ändå i så stor utsträckning skulle upprepa sitt val av utbildning. Här kan vi dock notera att deras medianlön, näst efter företagsekonomernas, ligger högst. 25

1 SAMHÄLLSVETARE I ARBETSLIVET Bilaga 1 Sätt kryss i rutan för valt svarsalternativ. Texta tydligt. Använd helst kulspetspenna med svart eller blå färg eftersom svaren kommer att scannas in för bearbetning. Bakgrundsuppgifter 1. Kön kvinna man 2. Födelseår 19 3. Vilket år påbörjade du dina högskolestudier? 19 4. Har du tagit ut någon akademisk examen? Examen Huvudämne Ja, Fil kand (ange huvudämne) Ja, Fil mag (ange huvudämne) Ja, Ekon kand (ange huvudämne) Ja, Ekon mag (ange huvudämne) Ja, Pol mag (ange huvudämne) Ja, examen på P-programmet. (ange huvudämne) Ja, annan examen. Vilken? : (ange huvudämne) Nej, jag har inte tagit ut någon examen (ange huvudämne eller motsv.) Om nej: Varför har du valt att inte ta ut någon examen? 5. I vilka ämnen/kurser har du tagit poäng och vid vilket universitet/vilken högskola? Ange om möjligt också ordningsföljden på kurserna. Ord. Ämne Poäng Universitet/högskola Samhällsvetare i arbetslivet

2 6. Om du inte läst hela din utbildning vid Lunds universitet Varför valde du att fördjupa dig i ditt huvudämne vid Lunds universitet? 7. Vilken har din huvudsakliga sysselsättning efter avslutad utbildning varit fram till nu? Markera med kryss fr.o.m. terminen efter du avslutade din utbildning! Förvärvsarbete Yrke: Arbetslös Studier Annat Andra halvåret 1997 Första halvåret 1998 Andra halvåret 1998 Första halvåret 1999 Andra halvåret 1999 Första halvåret 2000 Andra halvåret 2000 Första halvåret 2001(nu) Vilka meriter vägde tyngst vid din första anställning? Om du inte förvärvsarbetar nu, gå vidare till fråga 14 8. Vilken anställningsform har du och inom vilken sektor arbetar du? Anställningsform Sektor: tillsvidareanställning tillfällig, vikariat, projekt, motsvarande arbetsmarknadspolitisk åtgärd motsv. egen företagare, frilans offentlig privat 9. I vilken omfattning (av heltid) arbetar du? % 10. Vilken är din nuvarande månadslön (omvandlat till heltid, inklusive olika typer av förmåner)? kronor/månad Samhällsvetare i arbetslivet

3 Nuvarande arbetsuppgifter (denna fråga besvaras av alla som förvärvsarbetar) 11. Vilket är ditt nuvarande yrke? 12. Beskriv dina nuvarande huvudsakliga arbetsuppgifter! 13. I vilken utsträckning innefattar ditt nuvarande arbete att du skall kunna inte alls väldigt mycket * självständigt lösa problem * tänka kritiskt * argumentera och övertyga * förklara för icke-specialister * göra skriftliga presentationer * göra muntliga presentationer * skriva artiklar/utredningar/promemorior * kommunicera på engelska * hantera olika sociala situationer * förstå olika kulturyttringar * upptäcka och analysera etiska problem * arbeta med internationella frågor * använda IT för insamling, bearbetning eller analys av information * planera, genomföra och kontrollera verksamhet * arbeta tillsammans med personer med annan utbildning * förstå motiv för individers/gruppers agerande * handleda/instruera/utbilda * hålla tidsplaner * tillämpa kunskaper från huvudämnet i din utbildning * använda kunskaper i forskningsmetodik och statistik * vidareutveckla kunskaper/forska inom ditt huvudämne * medverka i förändringsarbete * leda förändringsarbete * annat. Vad? Samhällsvetare i arbetslivet

4 Bedömning av utbildningen (denna fråga besvaras av samtliga) 14. Hur bedömer du den färdighetsträning du fick i din samhällsvetenskapliga utbildning vad gäller att kunna: mycket mycket förekom missnöjd nöjd inte * självständigt lösa problem * tänka kritiskt * argumentera och övertyga * förklara för icke-specialister * göra skriftliga presentationer * göra muntliga presentationer * skriva artiklar/utredningar/promemorior * kommunicera på engelska * hantera olika sociala situationer * förstå olika kulturyttringar * upptäcka och analysera etiska problem * arbeta med internationella frågor * använda IT för insamling, bearbetning eller analys av information * planera, genomföra och kontrollera verksamhet * arbeta tillsammans med personer med annan utbildning * förstå motiv för individers/gruppers agerande * handleda/instruera/utbilda * hålla tidsplaner * tillämpa kunskaper från huvudämnet i din utbildning * använda kunskaper i forskningsmetodik och statistik * vidareutveckla kunskaper/forska inom ditt huvudämne * medverka i förändringsarbete * leda förändringsarbete * annat. Vad? Studier utöver vad som krävs i examen 15. Varför läste du mer än 120/160 poäng? har inte läst mer än vad som krävs för examen för att komplettera din utbildning för att du inte fått relevant arbete i förhållande till din utbildning studier på forskarnivå för att ändra inriktning. Till vad? annan. Vilken? Samhällsvetare i arbetslivet

5 Styrkor/svagheter i din samhällsvetenskapliga utbildning. 16. Ange styrkor i din samhällsvetenskapliga utbildning, som inte framkommit av svaren ovan! 17. Ange svagheter i din samhällsvetenskapliga utbildning, som inte framkommit av svaren ovan! 18. Om du påbörjat din högskoleutbildning idag, skulle du då valt samma utbildning? a) Ja, absolut! b) Merparten c) Endast delvis d) Inte alls Varför, på vilket sätt? Om du kryssat för något av alternativen b d Vilken utbildning/ vilka ämnen skulle du ha valt i stället? Samhällsvetare i arbetslivet

6 19. Övriga synpunkter: För att ytterligare förtydliga och fördjupa kunskapen om samhällsvetare i arbetslivet är vi intresserade av att intervjua några som besvarat denna enkät, kanske också några arbetsgivare. Därför är vi mycket tacksamma om du vill lämna namn- och adressuppgift för ev. vidare kontakt. Namn: Adress: Tel: E-post: Namn och adress till din nuvarande arbetsgivare: jan 2001/Samhällsvetenskapliga fakulteten/utvärderingsenheten TACK FÖR DIN MEDVERKAN! Samhällsvetare i arbetslivet

Företagsekonomi Bilaga 2 (1) 5 Arbetslivets krav 4,5 4 3,5 3 2,5 Arbeta med andra grupper Hantera olika sociala situationer Förklara för andra Medverka i förändringsarbete Förstå ind o gruppers agerande Kommunicera på engelska Handleda Förstå olika kulturer Förstå etiska problem Internationella frågor Leda förändringsarbete Övertyga IT Lösa problem Hålla tidsplaner Tänka kritiskt Planera verksamhet mm Tillämpa huvudämnet Skriftlig presentation Muntlig presenetation Forska Skriva artiklar Tillämpa forskningsmetod 2 1,5 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Tillfredsställelse med studierna

Nationalekonomi Bilaga 2 (2) 5 Arbetslivets krav 4,5 4 3,5 3 2,5 Övertyga Förklara för andra Medverka i förändringsarbete Planera verksamhet mm Arbeta med andra Hantera olika sociala Förstå olika kulturer Leda förändringsarbete Handleda IT Muntlig presentation Förstå ind o gruppers agerande Forska Hålla tidsplaner Lösa problem Tänka kritiskt Skriva artiklar Tillämpa huvudämnet Internationella frågor Tillämpa forskningsmetod Kommunicera på engelska Skriftlig presentation 2 1,5 Förstå etiska problem 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Tillfredsställelse med studierna

Statsvetenskap Bilaga 2 (3) 5 Arbetslivets krav 4,5 4 3,5 3 2,5 Hantera olika sociala situationer Förklara för andra Arbeta med andra grupper Planera verksamhet mm Medverka i förändringsarbete Förstå olika kulturer Handleda Leda förändringsarbete IT Förstå etiska problem Muntliga presentationer Övertyga Kommunicera på engelska Tillämpa forskningsmetod Forska Hålla tidplaner Förstå ind o gruppers agerande Skriva artiklar mm Lösa problem Tillämpa huvudämnet Internationella frågor Tänka kritiskt Skriftlig presentation 2 1,5 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Tillfredsställelse med studierna

Pedagogik Bilaga 2 (4) Arbetslivets krav 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 Medverka i förändringsarbete IT Handleda Planera verksamhet mm Leda förändringsarbete Kommunicera på engelska Internationella frågor Hantera olika sociala situationer Förklara för andra Arbeta med andra Övertyga Förstå olika kulturer Lösa problem Hålla tidsplaner Tänka kritiskt Förstå individers och gruppers agerande Muntlig presentation Förstå etiska problem Tillämpa huvudämnet Skriva artiklar mm Tillämpa forskningsmetodik Forska Skriftlig presentation 1,5 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 TIllfredsställelse med studierna

Psykologi Bilaga 2 (5) 5 Arbetslivets krav 4,5 4 3,5 3 2,5 2 Handleda Medverka i förändringsarbete Leda förändringsarbete Internationella frågor Hantera olika sociala situationer Arbeta med andra grupper Förklara för andra Förstå etiska problem Planera verksamhet mm IT Förstå olika kulturer Övertyga Muntlig presentation Kommunicera på engelska Forska Lösa problem Hålla tidsplaner Tänka kritiskt Förstå ind o gruppers agerande Tillämpa huvudämnet Tillämpa forskningsmetod Skriva artiklar mm Skriflig presentation 1,5 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Tillfredsställelse med studierna

Sociologi Bilaga 2 (6) 5 Arbetslivets krav 4,5 4 3,5 3 2,5 2 Handleda Hantera olika sociala situationer Leda förändringsarbete Arbeta med andra Förklara för andra Planera verksamhet mm IT Kommunicera på engelska Internationella frågor Hålla tidsplaner Muntlig presentation Medverka i förändringsarbete Lösa problem Förstå olika kulturer Tillämpa huvudämnet Förstå etiska problem Tillämpa forskningsmetod Forska Övertyga Skriva artiklar mm Förstå ind o gruppers agerande Tänka kritiskt Skriftlig presentation 1,5 1 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Tillfredsställelse med studierna

Utvärderingsenheten Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel: 046-222 94 53 Fax: 046-222 44 36 E-mail: evaluat@evaluat.lu.se Internet: http://www.evaluat.lu.se ISSN 1401-775X www.evaluat.lu.se