Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden



Relevanta dokument
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Växtplankton i Bottenhavet 2012

Marin bottenfauna 2013

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar

Bottenfauna. Undersökning av bottenfauna i Luleå skärgård

Övervakning av mjukbottenfauna

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Sara Jensen P07096 B 1 (3) Energiteknik Sara.Jensen@sp.se

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Lars Lundström Box Järfälla. Provning av impregneringsmedel för betong enligt Bro 2002 (1 bilaga)

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Grundvikens belastningskänslighet

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

Bottenfauna. En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Fredrik Persson (5) SP Trä

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i kustvattnet innanför Landsort

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

Stockholm Vatten AB sid 1 (4) Vattenvård RAPPORT MV av A. Stehn Bottenfauna i Norrån/Forsån (Tyresån)

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag )

Mjukbottenövervakning i Oskarshamns hamnområde.

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Bottenfauna i Mälaren, Igelstaviken och Hallsfjärden

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Bengt-Åke Andersson PX22168B Rev 1 1 (2) SP Trä bengt-ake.andersson@sp.

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment

Metodik och genomförande - bottenfauna

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Vägledning till statistisk redovisning i NFTS försöksdokumentation

PM Provtagning av matjordsupplag 9:47 samt 9:49 och dispensanaökan på föreläggande

Antal sidor: 5 Helsingborg

SAMMANSTÄLLNING VATTENKVALITETEN KÅLLEREDTÄKTEN

Rapport T Analys av fast prov. Registrerad :12 Ramböll Sverige AB Utfärdad Sara Levin. Bpx Stockholm

Undersökning av bottenfauna i Tjursbosjön, Ekenässjön samt Kyrksjön, Västerviks kommun

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Maria Rådemar F (4) SP Kemi, Material och Ytor

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

DATUM UPPRÄTTAD AV. Jerry Nilsson

Rapport T Analys av fast prov. Utfärdad Jelina Strand. Solnavägen Stockholm. Projekt. Er beteckning S1 0-1

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Elva Peterson F (7) SP Kemi, Material och Ytor Elva.Peterson@sp.

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

Bottenfauna R 2010:2. - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 ISSN X

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Ekologiskt projektarbete 7,5 hp

Del av kv. Sjöjungfrun 2 och 3 Is och evenemangsarena, Gällivare. Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Systemhandling

BOTTENFAUNAN I ISKMO SUND OCH SKATA SUND, KORSHOLM

Översiktlig inventering av flora och fauna i Skönviken i området för det planerade bioraffinaderiet

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

Kompletterande Fiskundersökning i vattendrag och sjöar i Rönnbäckenområdet

BEDÖMNING AV MILJÖKVALITET I GOTLANDS KUST- VATTEN MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN MJUKBOTTEN- FAUNANS SAMMANSÄTTNING. Rapporter om natur och miljö nr 2007: 12

Bottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 2016 En undersökning av 5 sjöar och 1 vattendrag

Rapport T Analys av fast prov. Ankomstdatum Utfärdad Alexander Giron. Peter Myndes Backe Stockholm.

Konsoliderad version av

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Transkript:

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17 025 (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Pelagia Miljökonsult AB Torbjörn Johnson, ansvarig utgivare Pelagia Miljökonsult AB, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden Telefon 090-702170 (+46 90 702170) Fax 090-702179 (+46 90 702179) E-mail t.johnson@pelagia.se www.pelagia.se Organisationsnummer 556643-3917

Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden Telefon 090-702170 (+46 90 702170) Fax 090-702179 (+46 90 702179) E-mail t.johnson@pelagia.se www.pelagia.se Organisationsnummer 556643-3917

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Arbetsrapport 1 Inledning Pelagia Miljökonsult AB har på uppdrag av WSP Environmental i februari 2007 utfört en bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden, Söderhamns kommun. Orsaken var att höga halter av bl.a. PAH har uppmätts i bottensedimenten. Söderhamnsfjärden är en tämligen trång havsvik som i sin inre del är kraftigt industripåverkad. 2 Material och metoder Provtagningen utfördes 2007-02-19 och 2007-02-20 av Per-Ola Hoffsten och Christina Myrestam. Plockningen, dvs. utsortering av bottenfauna från övrigt material, utfördes av Christina Myrestam. Artbestämning och rapportsammanställning utfördes av Mats Uppman. Provtagningsstationernas lägen framgår av Figur 1, lokalkoordinater finns i Tabell 1. Proverna togs med Ekmanhuggare från isen. På varje station togs fem hugg, utspridda över en ruta på 4x4 meter. Det insamlade materialet sållades rent från finare partiklar i ett såll med maskstorleken 1 mm. Materialet konserverades därefter i etanol till en koncentration på minst 70 %. Djuren plockades ut under förstoringsglas och artbestämdes därefter med hjälp av stereolupp och mikroskop. Den sammanlagda biomassan för varje provtagningsstation beräknades genom att djuren efter artbestämningen lades i vatten och därefter fick torka tills djuren var torra på ytan, för att sedan vägas. R3 M10 F13 D18 B19 SGU14 Figur 1. Karta över provtagningsområdet Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden Telefon 090-702170 (+46 90 702170) Fax 090-702179 (+46 90 702179) E-mail t.johnson@pelagia.se www.pelagia.se Organisationsnummer 556643-3917 2

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Arbetsrapport Tabell 1. Provtagningsstationernas koordinater enligt RT90 2,5 gon V. Station X Y R3 6800066 1569427 M10 6799948 1569642 F13 6799792 1569722 D18 6799718 1569883 B19 6799662 1569906 SGU14 6799406 1570324 För varje provtagningsstation beräknades ett AAB-index. Detta kan ge en uppfattning om graden av mänsklig påverkan i området. Det bör dock påpekas att användningen av AABindex inte är i enlighet med Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav. Här förutsätts nämligen att provtagningen utförts med minst tre hugg med van Veen-hämtare, medan föreliggande provtagning utförts med fem hugg med Ekman-huggare, vilket ger en sammanlagd bottenyta som motsvarar något mer en ett hugg med van Veen-hämtare. För varje provtagningsstation beräknades också Shannons samt Margalefs diversitetsindex för att ge ett mått på bottenfaunans mångformighet. David Nilsson, Umbio AB, utförde en multivariat dataanalys utifrån artlistan samt värden på djup, biomassa, PAH-halter och AAB-index. 3 Resultat och diskussion Artlistor presenteras i Bilaga 1. Nedan presenteras biomassaberäkningar och uppmätta PAH-halter (Tabell 2) samt beräknade index (Tabell 3). Beträffande index kan man notera att två stationer med högre värden (R3 och B19) omger tre stationer med lägre värden (M10, F13 och D18). Stationen SGU14, som är belägen längst ut i Söderhamnsfjärden har oväntat låga värden. Beträffande biomassa har stationerna F13 och SGU14 mycket lägre värden än övriga stationer. Provtagningsdjup och substrat kan utläsas ur Tabell 4. Multivariat dataanalys som utförts på materialet redovisas i sin helhet i Bilaga 2. Resultaten kan sammanfattas på följande vis: - Datasetet innehåller bara fem observationer med fem replikat för varje observation. Detta ger ett litet statistiskt underlag för att undersöka hur parametrarna AAB-index, Djup samt PAH korrelerar till bottenfaunan. - PAH och Djup korrelerar negativt till artförekomst samt AAB-index - Spridningen mellan huggen för stationen med högst PAH, F13, är liten. Detta tyder på att bottenfaunan är lika mellan de olika huggen. - Potamothrix hammoniensis skiljer sig åt jämfört med de övriga arterna och korrelerar positivt till PAH och Djup. Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden Telefon 090-702170 (+46 90 702170) Fax 090-702179 (+46 90 702179) E-mail t.johnson@pelagia.se www.pelagia.se Organisationsnummer 556643-3917 2

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Arbetsrapport Tabell 2. Biomassa och PAH-halter. R3 M10 F13 D18 B19 SGU14 Biomassa g/m 2 13,2 43,5 2,5 32,5 34,7 1,3 PAH 16 mg/kg TS 11 58 4900 4,5 27 - Tabell 3. Shannons och Margalefs diversitetsindex samt AAB-index med tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. R3 M10 F13 D18 B19 SGU14 Shannons diversitetsindex 2,37 1,49 1,34 1,20 1,77 1,61 Margalefs diversitetsindex 1,07 0,99 0,75 0,63 1,06 0,83 AAB-index 2,33 2,00 1,67 2,33 2,67 1,67 Tillståndsklassning av Opåverkat till Något Något Opåverkat till Opåverkat till Något AAB-index obetydligt påverkat påverkat obetydligt obetydligt påverkat påverkat påverkat påverkat Tabell 4. Fältprotokoll Station Datum Djup Substrat R3 2007-02-20 3,4m Gyttja och grov detritus. Svart färg, luktfri. M10 2007-02-20 3,5m Grov detritus F13 2007-02-20 2m Dy. Svart färg, oljelukt D18 2007-02-19 1,9m Gyttja, grovdetritus, sand. Brun färg. Luktfri. B19 2007-02-19 1,6m Gyttja, grovdetritus, lite sand. Brun färg, lite oljelukt. SGU14 2007-02-19 6,2m Dy. Brun färg, luktfri. Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden Telefon 090-702170 (+46 90 702170) Fax 090-702179 (+46 90 702179) E-mail t.johnson@pelagia.se www.pelagia.se Organisationsnummer 556643-3917 3

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Arbetsrapport 3.1 Jämförelse med tidigare provtagning I en undersökning som utfördes 1984 (Ånell 1985) konstaterades att Oligochaeta (fåborstmaskar) saknades eller endast fanns i lågt antal vid de industrinära stationerna. Dessa stationer motsvaras närmast av stationen F13 i föreliggande undersökning. Här och på de två närmast intilliggande stationerna M10 och D18 var abundansen av Oligochaeta signifikant lägre än på den innersta och den yttersta stationen F3 respektive SGU14 (Figur 2). Detta kan tyda på att den påverkan från kreosot och olja i sedimenten som påvisades 1984 kvarstår. Abundans Oligochaeta 400 350 300 250 200 150 100 50 0 R3 M10 F13 D18 B19 SGU14 Figur 2. Abundans av Oligochaeta (fåborstmaskar), medelvärden med 95-procentiga konfidensintervall. Ett svårförklarligt fenomen är avsaknaden av östersjömusslan (Macoma baltica) på stationen SGU14. Det är svårt att tänka sig någon mänsklig påverkan som kan ge denna effekt. Avsaknaden av Potamopyrgus antipodarum och andra snäckarter på samma station kan möjligen förklaras av att substratet består av dy utan grövre fraktioner. En markant skillnad mellan de båda undersökningarna är att havsborstmasken Marenzelleria viridis (som eventuellt kommer att byta namn till M. neglecta) har etablerat sig sedan 1984, liksom den har gjort i stort sett över hela Östersjön. 5 Referenser Ånell, C., 1985. Undersökning av bottenfaunans utbredning i Söderhamnsfjärden 1984 i anslutning till Svenska Träimprigenrings Abs anläggning i Stugsund. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav, Rapport 4914. Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden Telefon 090-702170 (+46 90 702170) Fax 090-702179 (+46 90 702179) E-mail t.johnson@pelagia.se www.pelagia.se Organisationsnummer 556643-3917 4

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 1 Bilaga 1 Artlistor

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 1 Antal djur per hugg: R3 Hugg 1 Hugg 2 Hugg 3 Hugg 4 Hugg 5 Prostoma obscurum 1 Potamopyrgus antipodarum 1 Macoma baltica 6 8 2 Limnodrilus sp. 1 1 1 Limnodrilus hoffmeisteri 1 Potamothrix hammoniensis 5 7 2 2 1 Marenzelleria viridis 4 5 6 7 Chironomus plumosus 14 M10 Hugg 1 Hugg 2 Hugg 3 Hugg 4 Hugg 5 Potamopyrgus antipodarum 1 2 1 3 3 Bithynia tentaculata 1 Macoma baltica 14 13 13 5 Marenzelleria viridis 2 2 1 3 Gammarus sp. 2 Gammarus oceanicus 1 F13 Hugg 1 Hugg 2 Hugg 3 Hugg 4 Hugg 5 Potamopyrgus antipodarum 1 2 Macoma baltica 11 16 9 9 4 Potamothrix hammoniensis 2 1 Marenzelleria viridis 4 3 4 3 3 Neomysis integer 1 D18 Hugg 1 Hugg 2 Hugg 3 Hugg 4 Hugg 5 Potamopyrgus antipodarum 5 9 14 6 7 Macoma baltica 21 39 23 29 12 Limnodrilus sp. 1 Marenzelleria viridis 1 5 6 1 2 B19 Hugg 1 Hugg 2 Hugg 3 Hugg 4 Hugg 5 Prostoma obscurum 1 Potamopyrgus antipodarum 18 14 27 15 21 Bithynia tentaculata 3 Radix balthica 1 Macoma baltica 26 32 18 22 36 Limnodrilus sp. 1 2 2 Limnodrilus hoffmeisteri 5 1 Marenzelleria viridis 7 8 1 2 2 Endochironomus sp. 1 2 Paratendipes sp. 1 SGU14 Hugg 1 Hugg 2 Hugg 3 Hugg 4 Hugg 5 Potamothrix hammoniensis 5 5 1 10 10 Marenzelleria viridis 1 1 Procladius sp. 1 Chironomus cingulatus 2 4 Chironomus plumosus 2 7 4 1 6

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 1 Abundans, djur per kvadratmeter, medelvärden: R3 M10 F13 D18 B19 SGU14 Prostoma obscurum 8 8 Potamopyrgus antipodarum 8 80 24 328 760 Bithynia tentaculata 8 24 Radix balthica 8 Macoma baltica 128 360 392 992 1072 Limnodrilus sp. 24 8 40 Limnodrilus hoffmeisteri 8 48 Potamothrix hammoniensis 136 24 248 Marenzelleria viridis 176 64 136 120 160 16 Neomysis integer 8 Gammarus sp. 16 Gammarus oceanicus 8 Procladius sp. 8 Chironomus cingulatus 48 Chironomus plumosus 112 160 Endochironomus sp. 24 Paratendipes sp. 8

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 1

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 2 Bilaga 2 Multivariat dataanalys

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 2 Multivariat utvärdering av datasetet Bottenfauna från Söderhamn Stationen SGU14 togs bort från utvärderingen pga att PAH-halt saknades och att den avvek kraftigt från övriga stationer. Det resterande datasetet innehöll ursprungligen 25 observationer (fem hugg från fem olika stationer) samt 19 variabler som beskriver artförekomst. Observation B19 hugg 2 togs bort pga av en för stor avvikelse. Vidare reducerades antalet variabler från 19 till sju eftersom en stor del av dessa hade väldigt få värden som skiljer sig från medianen. Om en variabel hade två eller färre värden som skiljde sig från medianen exkluderades denna eftersom variationen kan anses vara för låg. Datasetet analyserades med Principalkomponentanalys, PCA, där en modell med tre komponenter som förklarade 70% av variansen togs fram. I score-figuren figur 1 för de två första komponenterna kan man se att huggen från respektive station grupperade sig relativt väl. Två av stationerna med högre PAH, F13 och M10, återfinns i högra delen av figuren medan de med lägre PAH återfinns till vänster. Det är noterbart att stationerna med högst PAH håller sig väl samlade, speciellt F13 som är väldigt enhetligt samlad. Detta tyder på att de olika huggen i denna station är väldigt lika. Figur 1. Score-figur för den principalkomponentanalys som gjordes för datasetet Bottenfauna från Söderhamn. De fem olika stationerna grupperar sig relativt väl.

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 2 Korresponderande loading-figur (figur 2) visar variablernas inverkan på modellen och varför stationerna grupperar sig som de gör. Samtliga variabler förutom Potamothrix hammoniensis återfinns i vänstra delen av figuren. Stationerna som återfinns i högra delen av den föregående score-figuren har alltså låga förekomster av arter, undantaget Potamothrix hammoniensis. Figur 2. Loading-figur för den principalkomponentanalys som gjordes för datasetet Bottenfauna från Söderhamn. Samtliga variabler förutom Potamothrix hammoniensis återfinns till vänster i figuren.

Söderhamnsfjärden Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 2 Vidare gjordes en Partial Least Squares-modellering (PLS) där variablerna som påvisar artförekomst korrelerades mot tre Y-variabler; PAH, djup och AAB-index. Med två komponenter förklarade modellen 49% och predikterade 33% av Y. I den första och därmed största komponenten så korrelerar PAH och Djup negativt till AAB-index samt till alla förekomster av djur förutom Potamothrix hammoniensis. Detta ses i loading-figuren nedan (figur 3a). Korresponderande score-figur (figur 3b) visar hur stationerna förhåller sig till varandra. Stationerna till höger korrelerar således positivt till PAH och Djup samt negativt till artförekomst och AAB-index. Figur 3a och 3b. Loading-figuren till vänster för den PLS-modell som gjordes för korrelationen mellan artförekomst och tre Y-variabler visar att PAH och Djup är negativt korrelerade till AAB-index i den första komponenten. Score-figuren till höger visar hur de olika stationerna förhåller sig till varandra. Kommentarer till och sammanfattning av resultaten - Datasetet innehåller bara fem observationer med fem replikat för varje observation. Detta ger ett litet statistiskt underlag för att undersöka hur parametrarna AAB-index, Djup samt PAH korrelerar till bottenfaunan. - PAH och Djup korrelerar negativt till artförekomst samt AAB-index - Spridningen mellan huggen för stationen med högst PAH, F13, är liten. Detta tyder på att bottenfaunan är lika mellan de olika huggen. - Potamothrix hammoniensis skiljer sig åt jämfört med de övriga arterna och korrelerar positivt till PAH och Djup.