Översiktlig inventering av flora och fauna i Skönviken i området för det planerade bioraffinaderiet

Transkript

1 PM Augusti 2018 Översiktlig inventering av flora och fauna i Skönviken i området för det planerade bioraffinaderiet På uppdrag av SCA Energy AB Tomas Viktor

2 1

3 Inledning Som ett led i pågående tillståndsärende gällande SCA Energy ABs ansökan om att etablera ett bioraffinaderi i anslutning till Östrands massafabrik i Timrå kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet översiktligt inventerat miljöförhållandena i området för det planerade bioraffinaderiet, som även omfattar ett område i Skönviken som avses att fyllas ut för att möjliggöra utbyggnaden. Figur 1 visar området för det planerade bioraffinaderiet. Figur 1 Område för det planerade bioraffinaderiet på befintlig mark och en utfylld del av norra Skönviken. Genomförande Området för det planerade bioraffinaderiet förevisades på plats den 3 juli 2018 av Catarina Ljungberg (miljöchef på Östrands massafabrik), från Merlobäcken i den västra delen av det tänkta nya fabriksområdet österut till gränsen mot Östrands fabriksområde. För att täcka in hela det området som planeras fyllas ut, visades även området till den punkt där den framtida landutbyggnaden är tänkt att ansluta mot Östrands fabriksområde längst ut i öster. Under vandringen noterades markstruktur, flora, högre växtlighet, insekter, fågelfauna och spår av däggdjurs-aktivitet. Den 4 juli utfördes provtagning av sediment och bottenfauna samt en bedömning av vattenmiljön i Skönviken. Hela området från Merlobäckens mynning till den yttre punkten för den framtida kajen undersöktes. En översiktlig bedömning av bottenfaunans status i hela norra delen av Skönviken utfördes med prov taget med Ekmanhämtare från 10 olika punkter jämnt fördelade över det tänkta utfyllnadsområdet. Bottenproven sållades och djuren räknades och bestämdes till familj. De insamlade djuren fixerades direkt i 70 % etanol för senare artbestämning och vägning på laboratoriet i Stockholm. Artbestämningen på laboratoriet gällde främst de insamlade fjädermygglarverna. Vid 5 av punkterna togs även ett sedimentprov med Ekmanhämtaren för bedömning av ytsedimentens struktur och karaktär. 2

4 Resultat Landbaserad inventering Vegetationen på landområdet mellan Merlobäckens mynning till fabriksområdets gräns karakteriseras av svårframkomlig hög örtvegetation och låga lövträd. Det har varit en omfattande utfyllnad av Skönviken från 1950-talet fram till 1984 med schakt-/stenmassor och industriavfall från massabruket, se Figur 2 där 1950 års strandlinje är markerad. Det finns även deponier inom området, i huvudsak med industriavfall från massabruket men även en äldre deponi med innehåll av hushållsavfall. Marken som kommit till strax efter år 1950 kan karakteriseras som ruderatmark. Figur 2 Förändring av strandlinjen över tiden även med planerad ny strandlinje efter utfyllnad i Skönviken. Strandskogen som finns fläckvis inom området består av främst björk (Betula pubescens) och olika vide/sälgarter (Salix sp). Den höga örtvegetationen i de torra partierna består till stor del av älgört (Filipendula ulmaria),), brännässla (Urctica dioica), snårvinda (Calystegia sepium) och strätta/strandkvanne (Angelica silvestris/archangelica ). Trädgårdsrymlingarna parkslide (Fallopia japonicus), balsaminer (Impatiens sp) och svart vinbär (Ribes nigrum) förekommer på flera platser inom området. I strandkanterna och i några blötare partier växer vass (Phragmites communis) som bildar ogenomträngliga väggar ut mot viken. Längs stränderna är vegetationen väldigt sparsam vilket kan bero på den kraftigt eroderande effekt som årets vårflod hade på de strandnära områdena. Insekter var frånvarande/sparsamt förekommande troligen beroende på den långa torrperioden under vår/försommar och inte ens stickmyggor attackerade personalen som gjorde inventeringen. De fåglar som noterades var triviala arter. Talgoxe (Parus major) och blåmes (Cyanistes caeruleus) noterades med två respektive en familj av vardera arten. Den dominerande arten var lövsångare (Phylloscopus trochilus) där minst fem hannar sjöng och markerade revir. En hanne svarthätta höll revir vid Merlobäckens mynning. Längs med stränderna noterades en häckande fågelart, ett par drillsnäppa (Actitis hypolecus) med en nyligen flygfärdig unge. Längs stränderna noterades tre födosökande skrattmåsar (Larus ridibundus), fyra fiskmåsar (Larus canus) och 20 storskarvar (Phalacrocorax carbo). I strandskogen observerades en skogshare (Lepus timidus) samt kanaler och gångar av bäver (Castor fiber) och spillning av rådjur (Capreolus capreolus). 3

5 Provtagning av sediment och bottenfauna Provtagningspunkter Provtagningspunkternas ungefärliga läge för sediment respektive bottenfauna redovisas i Figur 3. B21 Figur 3 Provtagningspunkter i Skönviken av sediment (markerade med röda ringar) och bottenfauna (markerade med gula ringar). Sediment Ytsedimentens utseende och karaktär bedömdes i 5 olika Ekmanhugg spridda över hela området. Sedimentprov hämtades upp i anslutning till följande punkter B14, A2, B4, A8 och i närheten av B21 (Figur 3). Vid den visuella bedömningen (Fig. 4) av ytsedimenten var de oxiderade i alla punkter utom A8 där merparten av provet bestod av kalk/mesa efter ett tidigare läckage på fabriksområdet som runnit ut i recipienten. Inget sedimentprov hade en avvikande lukt som indikerade syrebrist eller förekomst av olja eller terpener. 4

6 Figur 4. Foto av insamlade sedimentprov. Bottenfauna Resultaten av undersökningen av bottenfaunan sammansättning och abundans redovisas i Tabell 1, Tabell 2 och Figur 5. I Tabell 1 redovisas antalet individer omräknat per m² av fyra olika artgrupper fjädermygglarver (Chironomider), fåborstmaskar (Oligochaeter), sötvattensnäckan Hydrobia och Östersjömusslan Macoma. I Tabell 2 redovisas biomassor. Bestämning till grupp gjordes i fält och vidare artbestämningar av fjädermygglarver skedde i mikroskop på laboratoriet. Alla fjädermygglarver tillhörde någon av arterna Chironomus plumosus/tentans och är de arter som är allmänt spridda i både söt- och brackvattenmiljöer. Den dominerande organismgruppen i Skönviken var fjädermygglarver (Fig. 5) som förekom i 70 % av de undersökta proverna. Sötvattensnäckor förekom sparsamt i proverna tagna i anslutning till Merlobäckens utlopp och Östersjömusslan återfanns längre ut där salthalten är högre än vid bäckens utflöde i viken. 5

7 Tabell 1 Individtäthet av bottenfauna. Provpunkter Individtäthet, antal/m² Fjädermygglarver Chironomider Fåborstmaskar Oligochaeter Snäcka Hydrobia Mussla Macoma B A Mellan A2 och B B Norr A 4 bäckmynning A B A B B Tabell 2 Biomassor av bottenfauna Provpunkter Torrvikt, mg/individ Fjädermygglarver Fåborstmaskar Snäcka Mussla Chironomider Oligochaeter Hydrobia Macoma B 14 3, A 2 3, Mellan A2 och B2 5, B 2 3, Norr A 4 bäckmynning A 4 3, B 8 3,3 4,2 0 0 A B B 21 4,

8 Rapport U Översiktlig inventering av flora och fauna i Skönviken i området för det planerade bioraffinaderiet Figur 5. En delmängd av den insamlade bottenfaunan från de olika lokalerna i Skönviken. I underkant syns Östersjömussla och snäckor, till höger fåborstmasken och de övriga är fjädermygglarver. Sammanvägd bedömning Den genomgång av det tänkta nya fabriksområdet visade att den nuvarande floran och faunan karakteriseras av triviala arter så väl i den terrestra miljön som i själva Skönviken. En stor del av den befintliga landytan där fabriksområdet planeras utgörs av fyllnadsmaterial och består ej av naturmark och floran och faunan har etablerats sig efter 1950 då en utfyllnad av norra Skönviken genomfördes. Vid bedömning av den flora och fauna som fins i den terrestra delen kan ingen art som registrerats anses ha speciellt skyddsbehov. Ingen av de arter som registrerats finns upptagna på Artdatabankens rödlista för arter som kräver speciell hänsyn eller är lokalt eller nationellt hotade. De vattenlevande organismerna i Skönviken har under minst 100 år utsatts för industriella utsläpp från olika typer av träindustrier. De arter som finns närvarande i bottenprover från viken är tåliga arter som finns spridda över stora delar av närliggande sötvatten och kustområdena. En utfyllnad av Skönviken minskar de akvatiska djurens hemområde, men arterna finns närvarande i angränsade områdena så någon förlust av biologisk mångfald i den akvatiska miljön, vare sig lokalt eller regionalt, bedöms inte som sannolik. 7

9