Vårdbehov i Västra Götaland Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Koncernavdelning data och analys Feb

Relevanta dokument
Vårdbehov i Västra Götaland Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Koncernavdelning data och analys Feb

Vårdbehov i Västra Götaland Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Koncernavdelning data och analys Feb

Vårdbehov i Västra Götaland Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Koncernavdelning data och analys Feb

Vårdbehov i Västra Götaland Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Koncernavdelning data och analys Feb

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2018

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Till Västra Götaland, men sedan?

Företagsamheten 2017 Västra Götalands län

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

Indikatorer för process uppföljning maj 2019

Helårsuppföljning BUP och VUP

Ranking Göteborg Företagsklimat

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Västra Götalands län

SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Borås. Team PreHospital Samordning Christopher Lundberg

Företagsamheten Västra Götalands län

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland

Inkvarteringsstatistik februari 2011

GAP-analys Demensriktlinjer Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik juli 2011

Inkvarteringsstatistik oktober 2011

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik januari 2011

Inkvarteringsstatistik

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Projekt DiREKT. Hur vi kan uppnå vår utmaning i samverkan Information Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Gästnattsrapport februari Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport januari 2012

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningr inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 3

Bättre liv för sjuka äldre

Västsvenska perspektiv på tillväxt och innovation. Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen

Gästnattsrapport Västsverige augusti 2016 Victor Johansson,

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011

Gästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004

Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Gästnattsrapport Västsverige september 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport augusti Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningr inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 3

Gästnattsrapport Västsverige februari 2017 Victor Johansson,

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Gästnattsrapport Västsverige mars 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2017 Victor Johansson,

Telefon

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson,

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik september 2011 Kvartal 3, 2011

Gästnattsrapport Västsverige juni 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport april Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2018 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2018 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport Västsverige februari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige september 2017 Victor Johansson,

Västra Götalandsregionen

Gästnattsrapport oktober Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport Västsverige november 2016 Victor Johansson,

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Gästnattsrapport Västsverige maj 2019 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport mars 2014

Inkvarteringsstatistik juni 2011 Kvartal 2, 2011

Gästnattsrapport Västsverige juni 2018 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige juni 2019 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige april 2017 Victor Johansson,

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen

Gästnattsrapport Västsverige mars 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2019 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige augusti 2017 Victor Johansson,

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2018

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport Västsverige juli 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson,

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal

Transkript:

Vårdbehov i Västra Götaland Östra hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-03-17 Koncernavdelning data och analys Feb 2016 http://analys.vgregion.se

Sammanfattning Östra Den äldsta befolkningen i länet tillsammans med Norra, vilket påverkar resursbehovet av hälso- och sjukvård. Cirka 10.000 fler personer 65 år eller äldre år 2030. Högre andel i befolkningen med litet intag frukt/grönt, fetma, diabetes, men lägre andel med riskabla alkoholvanor och stillasittande fritid. Andel dagligrökare och riskabla alkoholvanor minskar över tid i Östra, men stillasittande, fetma och litet intag frukt/grönt ökar över tid. Barn med diabetes: SkaS-Lidköping har hög andel med ögonbottenundersökning, medan SkaS Skövde precis når målet 2014. SkaS nådde målet för blodtryckskontroll och även för njurfunktionskontroll, även om SkaS-Skövde knappt klarade gränsen 2014. Cirka 200 fler besök förväntas vid SkaS år 2030, och det kommer att behövas cirka 20 fler ögonbottenundersökningar år 2030 vid SkaS. Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom. Patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom har ökad dödlighet, behandlas i lägre grad med relevanta läkemedel och har högre somatisk slutenvårdskonsumtion. Sambandet gäller i hela länet och det är viktigt att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik. Stroke: Andel som direktintas på strokeenhet är låg vid SkaS Skövde, men hög vid SkaS Lidköping. Lidköping ligger även högt i andel med reperfusion. Det finns brister och stor förbättringspotential i den sena vårdkedjan när patienten lämnat sjukhus. SkaS når inte måluppfyllelse för uppföljning i öppenvård inom tre månader. till följd av åldrande befolkning förväntas drygt 200 fler strokefall år 2030 i Östra, såvida inte strokeincidensen fortsätter att sjunka. Asylsökande: Största antalet asylsökande sedan andra världskriget. Östra nämndområdet har tagit emot ett klart större antal asylsökande och nyanlända i länet, både i antal och i förhållande till sin folkmängd. Asylsökandes andel av besök i vården är liten, men har ökat till följd av ökat antal asylsökande. Cancer: Arbetet med standardiserade vårdförlopp pågår för att öka kvaliteten och minska ledtider inom cancerområdet i regionen. Svårigheter att följa per HSN. Äldre: Områden där VGR inte når måluppfyllelse är tex fördjupad läkemedelsgenomgång där variationen mellan vårdcentraler är mycket stor och där Östra har lägre andel än övriga nämndsområden. Andelen oplanerade återinskrivningar bland äldre är lägre i Östra området än i länet som helhet. Psykisk ohälsa: Andelen med psykiatriska diagnoser respektive andel som använder sömn- och lugnande medel är något lägre i Östra området. Barn: Stor variation mellan kommuner i andel 6-åringar med kariesfrihet. Stor variation mellan kommunerna i andel spädbarn som utsätts för tobaksrök i hemmet. 2

Syfte Öka hälso- och sjukvårdens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland. Underlag som belyser förväntad utveckling över tid av hälsan i befolkningen och faktorer som påverkar hälsan och behovet av hälso- och sjukvård. Identifiera områden där det finns utrymme för hälso- och sjukvården att bidra till en mer jämlik hälsa. 3

Områden Barn med diabetes Bill Hesselmar, Kristina Narbro Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Jarl Torgerson, Anna Kjellström Personer med stroke Bo Palaszewski, Anna Kjellström Asylsökande Anna Kjellström, Bo Palaszewski, Zina Cherigui Cancer Jarl Torgerson Äldre Bill Hesselmar, Anna Kjellström Psykisk ohälsa Barbara Rubinstein Barn Barbara Rubinstein, Göran Henriksson För mer information: Verksamhetsanalysen, vårdbehovsrapporter, nämndpresentationer, fördjupade analyser: http://analys.vgregion.se Hälsoläget: www.vgregion.se/halsolaget Kontaktperson: anna.kjellstrom@vgregion.se 4

Andel av befolkningen 65 år eller äldre 2014 Högst andel 65 år eller äldre i Östra och Norra Källa SCB och Göteborgs stad 5

0-6 Prognostiserad förändring av folkmängden i Västra Götaland per åldersgrupp 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 13% Andelen 65 år eller äldre i befolkningen förväntas öka i alla HSN. 7-17 18-44 45-64 65-79 80-w 50% 22% 13% 2015 2030 Antal personer 65 år eller äldre 2014 samt förväntad förändring 2030 Norra 60 800 +10 600 Västra 65 300 +16 300 Göteborg 82 700 +26 300 Södra 44 600 +9 000 Östra 58 500 +10 300 VG 312 000 +73 000 7% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 23% 10% 25% 19% I VG ökar andelen från 19 procent av befolkningen år 2014 till 21 procent år 2030. 21% 15% 17% 21% 23% 23% 21 Norra 22 Västra 23 Göteborg 24 Södra 25 Östra Västra Götaland 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 25% 19% 21% 6 Källa SCB och Västra Götalandsregionens befolkningsprognos

Riskfaktorer för förtida död Östra HSN Högre andel än länet Lågt intag frukt och grönt Fetma Diabetes Lägre andel än länet Stillasittande fritid Riskabla alkoholvanor Norra Västra Göteborg Södra Östra VG Antal respondenter 12 758 10 051 9 361 7 119 13 059 52 348 Stillasittande fritid 17% 14% 16% 15% 14% 15% Dagligrökare 11% 8% 10% 12% 10% 10% Litet intag frukt/grönt 27% 24% 24% 25% 26% 26% Riskabla alkoholvanor 14% 14% 17% 13% 13% 15% Fetma 16% 14% 12% 16% 17% 14% Diabetes 7% 5% 5% 6% 7% 6% Högt blodtryck 23% 19% 18% 22% 21% 20% Två el fler riskfaktorer för förtida död* 32% 26% 27% 30% 29% 29% Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt/grått=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot VG p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 7

Andel med två eller fler riskfaktorer (%) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Två eller fler riskfaktorer* för förtida död (självskattad) -spridning mellan kommuner/stadsdelar per HSN Norra HSN Västra HSN Göteborgs HSN Södra HSN Östra HSN VG 32% 26% 27% 30% 29% 29% Minst spridning i Östra i andel med två eller fler riskfaktorer. Ingen skillnad mot länet som helhet trots en äldre befolkning. * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 0 1 2 3 4 5 6 7 Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2015 8

Förändring över tid Östra HSN Östra 2007 2011 2015 Stillasittande fritid 12% 12% 14% Daligrökare 13% 12% 10% Litet intag frukt/grönt 24% 26% 26% Riskabla alkoholvanor 14% 13% 13% Fetma (>=30) 14% 16% 17% Två eller flera riskfaktorer* 26% 28% 29% Andel dagligrökare har minskat sedan 2011 Andel med riskabla alkoholvanor har minskat sedan 2007. Andel med fetma, stillasittande fritid och två eller fler riskfaktorer har ökat sedan 2011. Hälsa på lika villkor 2015, rött/grönt=statistiskt säkerställd skillnad jämfört mot 2015 p<0,05 * äter lite frukt/grönt, röker dagligen, stillasittande fritid, riskabla alkoholvanor, fetma, diabetes, högt blodtryck 9

Barn med diabetes 10

Barn med diabetes Cirka 1200 barn i VGR behandlas varje år för diabetes De flesta har typ 1-diabetes vilket innebär livslång behandling med insulin Incidensen (nyinsjuknandet) har inte ökat de senaste 5 åren, men antalet barn med diabetes kommer att öka p.g.a. befolkningsökning Blodsockerkontrollen är god, samtliga kliniker i VGR har resultat i nivå med eller bättre än rikssnitt Användandet av insulinpump och kontinuerlig vävnadssockermätning kommer att öka. Alla förskolebarn och 70% av de äldre barnen kommer troligen att ha insulinpump inom de närmsta åren. 11

Barn med diabetes, komplikationsscreening Komplikationsscreening omfattar ögonbottenundersökning och kontroll av blodtryck och njurfunktion från och med 10 års ålder. Målet är att minst 80% av barnen genomgått ögonbottenundersökning de senaste 3 åren. Totalt når VGR målet 2014, men det finns inomregionala variationer. SkaS-Lidköping har hög andel undersökta medan SkaS-Skövde precis når målet 2014. 12

Barn med diabetes, komplikationsscreening För blodtryck och njurfunktionskontroll är målet 80% kontrollerade per år. Målet för blodtryckskontroll nåddes inte helt 2014, men VGR totalt liksom SkaS- Skövde och SkaS-Lidköping är i nivå med riket. Stor inomregional spridning i andelen njurfunktionskontrollerade 2014, 29% (NU- NÄL) till 82% (SÄS-Borås). Endast en klinik når målet 2014, men alla utom en är i nivå med eller över rikssnittet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Blodtryckskontroll 2012 2013 2014 SÄS-Borås SU SkaS-Lidköping SkaS-Skövde NU-NÄL NU-Uddevalla Riket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Njurfunktionskontroll 2012 2013 2014 13

Barn med diabetes, prognos Barn med diabetes bör kontrolleras på specialistmottagning var tredje månad. Vid dålig diabeteskontroll rekommenderas tätare kontakter. P.g.a. befolkningsökning beräknas det bli drygt 200 fler besök vid Skaraborgs Sjukhus 2030 jämfört med idag. 14

Barn med diabetes, prognos Ögonbottenundersökning Det kommer att behövas cirka 25% fler undersökningar 2030 jämfört med 2015. Insulinpump Användandet av insulinpump har ökat de senaste åren. Inom de närmsta åren bör 75% av barnen med diabetes ha insulinpump. Andelen med insulinpump 2014: SkaS-Lidköping 57% SkaS-Skövde 60% VGR 53% Riket 50% 15

Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom 16

Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom I Västra Götaland, i alla HSN, liksom i riket i övrigt, har patienter med psykos/bipolär sjukdom och samtidig somatisk sjukdom (diabetes, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke) Ökad dödlighet Lägre grad av behandling med relevanta läkemedel Högre konsumtion av somatisk slutenvård Detta jämfört med psykiskt friska med samma sjukdomar 17

Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Det är väl känt att individer med allvarlig psykisk sjukdom har en livsstil som ökar risken för medicinska komplikationer. De Röker oftare Dricker mer alkohol Har sämre kostvanor Har lägre grad av fysisk aktivitet än personer som inte lider av psykos/bipolär sjukdom. 18

Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom Överdödligheten, översjukligheten och den medicinska underbehandlingen vid samtidig allvarlig psykisk sjukdom är ett sjukvårdsproblem här och nu. Det viktiga är att uppmärksamma problemet och ställa tydliga krav på såväl psykiatri som somatik att ge vård på lika villkor Det kräver ingen sofistikerad ny teknik eller betydande nyrekrytering av personal. 19

Stroke 20

Viktigt i strokevården God tillgång till vårdplatser på särskild strokeenhet Hög andel reperfusionsbehandlade (propplösande+mekanisk) Bra fungerande vårdkedja akutvård, öppenvård, hemsjukvård 21

Måluppfyllelse per sjukhus 2014 Indikator Täckningsgrad Uppföljda tre Direktintag på månader efter strokeenhet stroke Sväljförmåga testad Reperfusionsbehandlade Trombocythämmande behandling Antikoagulerande behandling Blodtryckssänkande behandling Statinbehandling Tillgodosedda behov öppenvård Uppföljning i efter utskrivning Patientgrupp ICD10 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I63 I63, ej I48 I63, I48 <80år I61, I63, I64 I63 I61, I63, I64 I61, I63, I64 Hög måluppfyllelse 92 90 90 95 15 90 70 80 75 75 90 Måttlig måluppfyllelse 85 85 80 90 10 85 55 70 65 60 80 Alingsås 97 99 83 100 9 97 >70 84 87 88 89 Borås (SÄS) 89 92 88 70 15 96 >70 79 84 60 89 Kungälv 89 83 87 95 10 92 >70 77 67 60 79 NÄL 91 79 68 93 7 91 >70 77 66 57 82 SkaS Skövde 91 98 79 99 9 88 >70 79 71 68 74 SkaS Lidköping 91 94 91 90 19 88 >70 83 48 55 60 Östra 86 85 92 93 92 >70 80 83 53 89 Mölndal 86 96 88 97 89 62 82 72 55 86 Sahlgrenska 86 85 86 96 12 87 >70 69 68 50 79 Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse 22

Måluppfyllelse Skaraborgs sjukhus Indikator Täckningsgrad Uppföljda tre Direktintag på månader efter strokeenhet stroke Sväljförmåga testad Reperfusionsbehandlade Trombocythämmande behandling Antikoagulerande behandling Blodtryckssänkande behandling Statinbehandling Tillgodosedda behov öppenvård Uppföljning i efter utskrivning Patientgrupp ICD10 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I61, I63, I64 I63 I63, ej I48 I63, I48 <80år I61, I63, I64 I63 I61, I63, I64 I61, I63, I64 Hög måluppfyllelse 92 90 90 95 15 90 70 80 75 75 90 Måttlig måluppfyllelse 85 85 80 90 10 85 55 70 65 60 80 SkaS Skövde 91 98 79 99 9 88 >70 79 71 68 74 SkaS Lidköping 91 94 91 90 19 88 >70 83 48 55 60 Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse SkaS Skövde har låg måluppfyllelse för direktintag på strokeenhet och reperfusion SkaS Lidköping har hög andel direktintag på strokeenhet och reperfusion, men låg andel statinbehandlade vid utskrivning Brister finns i den sena vårdkedjan både på SkaS Skövde och SkaS Lidköping, ingen enhet når måttlig måluppfyllelse för uppföljning i öppenvård efter tre månader. 23

Prognostiserat antal strokevårdtillfällen Antal vårdtillfällen 2014 Förväntat antal fler vårdtillfällen 2030 Östra HSN 693 +260 Västra Götaland 4 123 +1 230 24

Faktorer av betydelse framtida utveckling av stroke Informera befolkning om påverkbara livsstilsfaktorer vilka är av betydelse för risken för strokeinsjuknande Ny AKUT strokekampanj för att få fler patienter att känna igen symptom för att öka chansen till reperfusionsbehandling 25

Asylsökande 26

Definitioner Flykting - Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU: regler är flykting någon som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Asylsökande - En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd och som inte har fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Nyanländ En person som har fått uppehållstillstånd i Sverige, blivit kommunplacerad och fått svenskt personnummer. Under två år kan en nyanländ ansöka om etableringsersättning. Alla asylsökande beviljas inte uppehållstillstånd Kommunmottagen - "Som nyanländ kommunmottagen räknas de utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar skyddsbehövande, efter synnerligen ömmande omständigheter eller som anhöriga." Inskriven i migrationsverkets mottagningssystem tolkas som asylsökande Ensamkommande barn - Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. LMA kort - LMA = Lagen om Mottagande av Asylsökande: En tillfällig handling med foto som utfärdas av Migrationsverket, den visar att innehavaren är asylsökande i Sverige och därmed berättigad till vård enligt gällande bestämmelser. 27

Hälso- och sjukvård flyktingar Asylsökande har rätt till vård som inte kan anstå och till hälsoundersökningar Asylsökande barn (under 18 år) har rätt till samma vård som folkbokförda barn Vårdgivarna ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande via statlig schablonersättning När en asylsökande fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerad ersätts vårdgivarna inom ordinarie ersättningsmodeller År 2016 finns ett statsbidrag för att ersätta vårdgivarna för tillkommande vårdbehov Samordning av hälso- och sjukvårdsfrågor i VGR via regional samordnare Fördjupad analys av vårdbehov planeras 28

Antal asylsökande, riket 1984-2015 Syrien 2011 - Antalet flyktingar påverkas av väpnade konflikter i världen. Balkankonflikten 1992-95 Kuwait 1990 Iran Irak 1980-88 Afghanistan 2001 - Irakkriget 2003 - Största antalet flyktingar till Sverige år 2015 sedan andra världskriget Andra faktorer som naturkatastrofer etc inte lika betydelsefulla. 29

Fördelning asylsökande resp kommunmottagna Kommunmottagna 2015 (nyanlända) Boende inskrivna i mottagningssystem 2015-12-31 (asylsökande) Procentuell ökning folkmängd Ensamkommande barn Kommunmottagna+ inskrivna aldrig haft HSN Totalt uppehållstillstånd Kommunmottagna Norra 2 231 120 6 608 0,8% 3,3% Västra 635 92 3 353 0,2% 1,1% Göteborg 2 116 202 5 742 0,4% 1,5% Södra 1 102 65 3 855 0,5% 2,3% Östra 1 763 115 6 273 0,7% 3,1% VG 7 847 594 25 831 0,5% 2,1% En större andel kommunmottagna och asylsökande i Östra och Norra HSN i relation till folkmängden, jämfört med i övriga HSN. Källa: migrationsverket 30

Stor variation mellan kommuner I Östra HSN är det stora variationer mellan kommunerna i andel kommunmottagna och/eller asylsökande år 2015. I länet som helhet har Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Töreboda kommunmottagit störst antal nyanlända i länet år 2015 i förhållande till sin folkmängd. Mellerud, Götene, Karlsborg, Töreboda, Gullspång har kommunmottagit och/eller asylsökande i störst antal i förhållande till sin folkmängd. Kommunerna i Västra nämndsområdet och Göteborg har mottagit lägst antal i förhållande till sin folkmängd. Källa: migrationsverket 31 N Bengtsfors N Dals-Ed N Färgelanda N Lysekil N Mellerud N Munkedal N Orust N Sotenäs N Strömstad N Tanum N Trollhättan N Uddevalla N Vänersborg N Åmål V Ale V Alingsås V Härryda V Kungälv V Lerum V Lilla Edet V Mölndal V Partille V Stenungsund V Tjörn V Öckerö G Göteborg S Bollebygd S Borås S Herrljunga S Mark S Svenljunga S Tranemo S Ulricehamn S Vårgårda Ö Essunga Ö Falköping Ö Grästorp Ö Gullspång Ö Götene Ö Hjo Ö Karlsborg Ö Lidköping Ö Mariestad Ö Skara Ö Skövde Ö Tibro Ö Tidaholm Ö Töreboda Ö Vara Procentuell ökning av folkmängden 141231 per kommun 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Kommunmottagna 2015 NORRA VÄSTRA Kommunmottagna och inskrivna 2015 GÖTEBORG SÖDRA ÖSTRA

Asylsökandes andel av besök i vården Västra Götaland Asylsökandes andel av besök i vården En liten andel av det totala antalet besök i vården En växande andel av besök i såväl primärvård som specialiserad vård 32

Cancer 33

Cancer Generellt sett är överlevnaden efter cancersjukdom inte annorlunda i VGR än i riket Väntetiderna är lika långa i VGR som i riket och generellt sett alltför långa Det finns skillnader i medicinskt utfall/utförda medicinska åtgärder mellan VGR och riket Dessa frågor hanteras inom arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) 34

Cancer Redovisningen av cancerdata i Öppna jämförelser och Verksamhetsanalysen är ofta inte nedbruten längre än till landstingsnivå Cancersjukvården i VGR är helt/delvis (beroende på diagnos) centraliserad till vissa sjukhus. Allt sammantaget gör detta uppföljning per HSN komplicerad 35

Cancer Standardiserade vårdförlopp (SVF) är en statlig satsning om 500 MSEK/år (2015-2018) för att öka kvaliteten och minska ledtider inom cancerområdet RCC Väst leder VGRs arbete, utförarna står för genomförandet, KLG är styrgrupp, HSS fattar beslut om handlingsplaner och fördelning av budgetmedel (70 MSEK/år) Satsning på personalförsörjning inom radiologi, patologi, onkologi samt på vårdförloppskoordinatorer och förbokade tider på röntgen, operation och strålning, liksom information till och utbildning av primärvården 36

Äldre 37

Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården, 75 år och äldre Regionalt mål Ingen hälso- och sjukvårdsnämnd når det regionala målet Statistiskt säker skillnad inom regionen lägre nivå i HSN- Östra Stor spridning mellan de olika Vårdcentralerna inom varje HSN Källa http://munin.vgregion.se/ 38

Olämpliga läkemedel till äldre dygnsdoser per 100 listade, 75 år och äldre Ingen statistiskt säker skillnad mellan olika HSN i regionen Stor spridning mellan de olika Vårdcentralerna inom varje HSN Källa http://munin.vgregion.se/ 39

Äldre - Indikatorer där resultaten i VGR är sämre än mål/riket Mått VGR-resultat sämre än regionalt mål eller riksgenomsnitt Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården 75 år och äldre* VGR 47 % (regionalt mål 65 %) Återkommande slutenvård i livets slutskede VGR 8,9% (riket 8,2%) Utskrivningsklara patienter på sjukhus (Vårddagar per 1000 invånare) VGR 186 dagar (riket 110) Palliativ vård - brytpunktssamtal VGR 53,1% (riket 56,1%) Palliativ vård munhälsobedömning sista levnadsveckan VGR 37,9% (riket 44,5%) Palliativ vård smärtskattning sista levnadsveckan VGR 25,7% (riket 35,1%) Användning av antiinflammatoriska läkemedel till äldre VGR 3,1% (riket 2,7%) Användning av antipsykotiska läkemedel till äldre (75 år och äldre) VGR 2,7% (riket 2,3%) Lämpliga sömnmedel till äldre VGR 60% (riket 61,2%) *2015 ökad ersättningen för hembesök ökat. Från 2016 ökad målrelaterade ersättningen och ny indikator införs för samordnad individuell plan (SIP). 40

Äldre - Indikatorer där resultaten i VGR når mål/riksgenomsnitt Mått VGR-resultat som når regionalt mål eller riksgenomsnitt Trycksår i sluten vård VGR 13,7% (riket 13,6%) Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar, av patienter 65 år och äldre, med vissa utvalda sjukdomar VGR 10,2% (riket 10,4%) Palliativ vård vid behovsmedicin med opiater mot smärta VGR 92,8% (riket 92,4%) Tio eller fler läkemedel samtidigt, till äldre VGR 10,5% (riket 10,3%) Basbehandling vid hjärtsvikt VGR 59,8% (riket 59,3%) varken VGR eller riket når mål (65%) 41

14% Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar 65 år eller äldre per HSN (diagnosspecifik återinskrivning Socialstyrelsen) 12% 10% 9,1% 8,4% 9,8% 9,3% 8,0% 9,0% 8% 6% 4% 2% 0% Norra Västra Göteborg Södra Östra VG 2008kv4-2009kv3 2009kv4-2010kv3 2010kv4-2011kv3 2011kv4-2012kv3 2012kv4-2013kv3 2013kv4-2014kv3 2014kv4-2015kv3 En minskande trend i de flesta nämndsområden senaste åren. 42

Psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Självmordstankar Psykiatrisk sjuklighet Konsumtion av sömn- och lugnande medel 43

Psykisk ohälsa Fler kvinnor än män bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande, får psykiatriska diagnoser i sjukvården och konsumerar sömn- och lugnande mediciner. Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare på större orter. Andelen personer med psykiatriska diagnoser och andelen konsumenter av sömn- och lugnande medel är något lägre i östra nämndområdet än regionens genomsnitt. 44

Andel personer, 16-84 år, med nedsatt psykiskt välbefinnande 2015 23% 20% 17% 16% 19% 19% 14% 15% 11% 17% 20% 14% 15% 19% 12% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET Fler kvinnor än män bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Östra avviker inte. 45

SKÖVDE SKARA TÖREBODA GÖTENE ESSUNGA FALKÖPING GULLSPÅNG VARA LIDKÖPING KARLSBORG GRÄSTORP TIDAHOLM HJO TIBRO MARIESTAD Andel personer, 16-84 år, med nedsatt psykiskt välbefinnande 2015 Högre andelar i större orter 46 12% 11% 12% 14% 13% 14% 14% 15% 14% 16% 16% 17% 16% 17% 18%

Andel personer, 16-84 år, med självmordstankar 2015 6% 7% 6% 5% 6% 5% 5% 5% 5% 6% 5% 5% 4% 5% 5% GÖTEBORG NORRA NÄMNDOMRÅDET SÖDRA NÄMNDOMRÅDET samtliga kvinnor män VÄSTRA NÄMNDOMRÅDET Ingen större skillnad mellan könen trots relativt stor skillnad när man studerar fullbordade självmord. ÖSTRA NÄMNDOMRÅDET 47

Andel personer, 16-84 år, med självmordstankar 2015 ESSUNGA FALKÖPING GULLSPÅNG LIDKÖPING TÖREBODA SKÖVDE SKARA KARLSBORG TIBRO MARIESTAD VARA GÖTENE GRÄSTORP HJO TIDAHOLM 3% 4% 4% 4% 4% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 6% 5% 6% 6% 48

49

Andel personer med psykiatrisk sjuklighet i befolkningen, 2014 GRÄSTORP GULLSPÅNG LIDKÖPING HJO SKÖVDE ESSUNGA MARIESTAD SKARA GÖTENE VARA TÖREBODA FALKÖPING TIDAHOLM KARLSBORG TIBRO 12% 11% 11% 11% 11% 10% 10% 10% 10% 10% 10% 10% 10% 13% 15% Källa : Vega 50

Lägst andel i Östra. Hela VG-regionen ligger klart över snittet för riket 51

52

Barn Barnfattigdom Rökare i hemmiljön Kariesfrihet Psykisk ohälsa Tillgång till hälsodata Gymnasiebehörighet 53

Barn Drygt vart sjätte barn i nämndområdet bor ihop med en ensamstående förälder 9% bedöms vara ekonomiskt utsatta I några kommuner är det en stor andel spädbarn som utsätts för tobaksrök i hemmiljön Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller barnens tandhälsa Det finns stora luckor när det gäller tillgången till data om barns och ungdomars hälsa 54

55

Med ekonomiskt utsatta avses personer som lever i ett hushåll som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige, räknat per konsumtionsenhet. Källa Öppna jämförelser, SKL VÅRDBEHOV I VÄSTRA GÖTALAND 56

Födda 2013 0-4 v, mor röker Födda 2013 0-4 v, far röker Födda 2013 8 månader, mor röker Födda 2013 8 månader, far röker Hög andel rökande spädbarnsmödrar i Töreboda, Vara, Essunga och Tidaholm. 57 Källa Barnhälsovård, VGR

58 Källa Västra Götalandsregionen

GRÄSTORP KARLSBORG LIDKÖPING GÖTENE SKÖVDE TIDAHOLM HJO FALKÖPING MARIESTAD GULLSPÅNG SKARA TIBRO ESSUNGA TÖREBODA VARA Andel kariesfria 6-åringar 2015 83% 82% 82% 79% 79% 79% 78% 77% 75% 71% 71% 70% 64% 91% 90% Källa Västra Götalandsregionen 59

Kraftigt ökande trend av psykiatriska tillstånd både i riket och i Västra Götaland Antal per 100 000 invånare 10-24 år Vård pga neuropsykiatriska tillstånd, 10-24 år Antal per 100 000 invånare 10-24 år Vård pga depressiv episod, barn 10-14 år Antal per 100 000 invånare 10-24 år Vård pga ångestsyndrom, 10-24 år Antal per 100 000 invånare 10-24 år Vård pga depressiv episod, 10-24 år 60

61

Barndataförekomst Fysisk hälsa Psykisk hälsa Psykosocialt Levnadsvanor Tandhälsa Livsvillkor Åldersgrupper Längd/vikt vaccinationsstatus Språk, hörsel, syn, utveckling Neuropsykiatriska tillstånd olycksfall sömn Huvudvärk magont välbefinnande nedstämdhet koncentrationssvårigheter Depressiva episoder självskadediagnoser Trivsel i skolan mobbning Kostvanor Fysisk aktivitet ANDTS kariesförekomst riskbarn Små ekonomiska resurser Upplevda svårigheter Uppväxtmiljö (passiv rökning m.fl.) 0-5(6) (6)7-9 10-12 12-15 16-19 20-24 Grönt = tillgång till heltäckande data; gult = bristfällig kvalitet eller dålig täckning; rött = ingen tillgång på data. 62

100% Gymnasiebehörighet 2015 90% 80% 70% 78% 79% 83% 88% 86% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% GÖTEBORGSNÄMNDEN NORRA NÄMNDEN SÖDRA NÄMNDEN VÄSTRA NÄMNDEN ÖSTRA NÄMNDEN KÄLLA : SIRIS 63

KARLSBORG GRÄSTORP HJO ESSUNGA SKÖVDE LIDKÖPING TÖREBODA VARA MARIESTAD TIDAHOLM GULLSPÅNG GÖTENE SKARA FALKÖPING TIBRO Gymnasiebehörighet 2015 97% 92% 90% 90% 90% 88% 87% 86% 86% 84% 84% 83% 82% 76% 75% KÄLLA: SIRIS 64

http://analys.vgregion.se www.vgregion.se/halsolaget 65