Beslut för Höörs kommun

4). U15-11- 9_ 41 Ab,V7 Beslut Skolinspektionen Höörs kommun barn-utbildningsnamnd@hoor.se Beslut för Höörs kommun efter tillsyn av utbildningen i Höörs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se

Tillsyn av utbildningen i Höörs kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Höörs kommun under höstterminen 2015. Detta beslut avser kommunens samlade ansvarstagande för utbildningen inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolart, fritidshemmet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. (Se mer i bilaga 1 om hur tillsynen gått till och om de olika beslut som fattas vid Skolinspektionens tillsyn.) Beslut 2(14) Måluppfyllelse och resultat Förskolan Enligt rutinerna för det systematiska kvalitetsarbetet i Höörs kommun sammanfattar och analyserar varje förskolechef sitt områdes kvalitetsarbete i en kvalitetsrapport till huvudmannen. Huvudmannens prioriterade mål under innevarande läsår är Lärandet i förskolan, Trygghet samt Demokrati och inflytande. Huvudmannen redogör i den inkomna dokumentationen för den nulägesbeskrivning som genomfördes under våren 2014 inför framtida förskolesatsningar. I denna framkommer att förskolan behöver arbeta med att utveckla professionen, IKT och lärandeuppdraget i Lpfö98 rev. 2010. På huvudmannanivå saknas en samlad bild av förskolans måluppfyllelse. Fritidshemmen Huvudmannen beskriver i inkommen dokumentation att det systematiska kvalitetsarbetet för fritidshemmen sker genom Vägen tillframgång, i vilken fritidshemmens verksamhet ska fångas upp. Vägen till framgång är ett utvärderingsinstrument som utgår från läroplanens första kapitel, Skolverkets allmänna råd för fritidshem samt Höörs kommuns fritidshemsplan. Då Skolinspektionens enkät genomfördes under föregående läsår har Höörs kommun inte genomfört den egna enkäten som annars genomförs årligen. På huvudmannanivå saknas en samlad bild av fritidshemmens måluppfyllelse. Förskoleklassen och grundskolan Årskurs 6 Andelen elever i årskurs 6 läsåret 2013/2014 som har uppnått minst betyget E i samtliga ämnen är 86 procent. Andelen flickor som uppnått minst betyget E i samtliga ämnen är 90 procent och andelen pojkar är 83 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 6 läsåret 2013/2014 är som högst 15,2 poäng (bild) och som lägst 12,5 poäng (kemi). Högst genomsnittlig betygspoäng för gruppen flickor är 16,8 poäng (musik) och som lägst 13,2 poäng (kemi). Högst genomsnittlig betygspoäng för gruppen pojkar är 12,8 poäng (engelska) och som lägst 11,5 poäng (svenska). Gruppen flickor har högre genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen jämfört med gruppen pojkar.

3(14) Årskurs 9 För läsåret 2014/2015 är andelen elever som når minst betyget E i samtliga ämnen 80 procent. Andelen elever i årskurs 9 som uppnått minst betyget E i samtliga ämnen under perioden läsåren 2008/2009 till 2013/2014 varierar mellan som högst 82 procent (2011) och som lägst 70 procent (2014). Från och med läsåret 2014/2015 beräknas det genomsnittliga meritvärdet på 17 ämnen mot tidigare 16 ämnen. Det innebär att en jämförelse med värden från föregående år inte är möjlig. Det genomsnittliga meritvärdet för läsåret 2014/2015 är 226 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet under perioden läsåren 2009/2010 till 2013/2014 varierar mellan som högst 220 poäng (2011) och som lägst 203 poäng (2012). Läsåret 2013/2014 är det genomsnittliga meritvärdet 214 poäng. Det indikerar en fallande trend från det högsta värdet sett över tid. Det genomsnittliga meritvärdet läsåret 2013/2014 för gruppen flickor är 223 poäng och för gruppen pojkar 187 poäng. Denna skillnad mellan flickors och pojkars resultat är relativt konstant sett över tid. Gruppen flickor har en fallande trend från läsåret 2010/2011 medan pojkarnas resultat varierar mer mellan åren även om resultaten indikerar en fallande trend. Skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde består även läsåret 2014/2015 med den nya beräkningsmodellen med 17 ämnen. Andelen elever behöriga till gymnasieskolan (yrkesprogram) under perioden läsåren 2010/2011 till 2014/2015 varierar mellan som högst 90 procent (2011) och som lägst 85 procent (2014). För läsåret 2014/2015 är andelen behöriga elever 87 procent. Ingen tydlig trend kan ses då värdena ligger relativt sett jämnt övertid. Andelen flickor läsåret 2014/2015 som är behöriga till gymnasieskolan är 90 procent och andelen behöriga pojkar är 84 procent. Andelen elever med föräldrar med gymnasial utbildning läsåret 2013/2014 respektive 2014/2015 som uppnått minst betyget E i alla ämnen är 62 procent respektive 75 procent. Andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning läsåret 2013/2014 och 2014/2015 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är 91 procent. Det genomsnittliga meritvärdet sett efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå för läsåret 2013/2014 för gruppen elever med föräldrar med gymnasial utbildning är 182 poäng och för gruppen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är det genomsnittliga meritvärdet 231 poäng. Denna skillnad kan ses även över tid och ligger relativt konstant. Denna skillnad består även läsåret 2014/2015 med den nya beräkningsmodellen med 17 ämnen. För gruppen flickor med föräldrar med eftergymnasial utbildning läsåret 2013/2014 är det genomsnittliga meritvärdet 253 poäng och för gruppen pojkar är det 215 poäng. Skillnaden är bestående även sett över tid. Denna skillnad består även läsåret 2014/2015 med den nya beräkningsmodellen med 17 ämnen. Andelen elever med föräldrar med gymnasial utbildning som är behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015 är 84 procent. Samtliga elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är behöriga till gymnasieskolan läsåret 2013/2014.

Grundsärskolan Beslut 4(14) Grundsärskolorna i Höörs kommun sätter betyg då elev eller elevens vårdnadshavare begär det. Även intyg efter avslutad utbildning utfärdas och detta kompletteras med ett allmänt studieomdöme om elev eller elevens vårdnadshavare begär det. Av tillsynen av grundsärskolorna i Höörs kommun framgår att alla elever når kunskapskraven för utbildningen. Gymnasieskolan Det saknas nationell statistik för introduktionsprogrammen. Kommunen redovisar att andelen elever som fullföljde sina individuella studieplaner är 78 procent för läsåret 2014/2015. Kommunen redovisar att av de 18 elever som var inskrivna på IM-programmen vårterminen 2015 är tio av dem i utbildning vid nationellt gymnasieprogram eller komvux/folkhögskola alternativt i arbete/praktik. Fem elever har flyttat eller lämnat landet eller så finns det ingen känd sysselsättning. Gymnasiesärskolan Då Höörs kommun inte bedriver gymnasiesärskola i egen regi, finns därmed inga resultat redovisade. Av tillsynen framgår att kommunen följer varje individs skolgång och utveckling i samverkan med huvudmännen för de verksamheter där elever från Höörs kommun finns mottagna. Vuxenutbildning Av den nationella statistiken för år 2014 framgår att 38 procent av de studerande i Höörs kommun slutförde sina studier inom vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Andelen studerande som avbröt sina studier inom vuxenutbildningen på grundläggande nivå var samma år 38 procent. Motsvarande statistik för riket totalt saknas. Inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå slutförde 71 procent av de studerande sina studier år 2014 enligt den nationella statistiken. Andelen som avbröt sina studier år 2014 var 18 procent. Motsvarande statistik för riket totalt enligt nationella statistiken för år 2014 är att 70 procent av eleverna slutförde sina studier och 18 procent avbröt studierna. Trygghet och studiero Höörs kommun redovisar tydliga rutiner för det förebyggande arbetet för att motverka kränkande behandling. Höörs kommun följer upp trygghet och studiero årligen genom till exempel enkäter.

5(14) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Förutsättningar för utbildningen vid fritidshem och vuxenutbildning. Förutsättningar för utbildningen vid förskola, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Utveckling av utbildningen vid, förskola, fritidshem samt förskoleklass och grundskola. Utveckling av utbildningen vid grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Föreläggande 2016-02-26 Ingen brist Föreläggande ' 2016-02-26 Ingen brist Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Inom bedömningsområdet Förutsättningar för utbildningen visar tillsynen att kommunen behöver säkerställa att kommunen fullgör sitt ansvar att utöva tillsyn av enskilda fritidshem för vilka kommunen har medgivit tillstånd. Vidare visar tillsynen att kommunen avseende vuxenutbildningen behöver säkerställa att utbildningen i egen regi bedrivs kontinuerligt under året. För förskola samt förskoleklass och grundskola visar tillsynen att kommunen inom bedömningsområdet Utveckling av utbildningen behöver säkerställa att den analys som görs utifrån verksamheter och skolenheters kvalitetsrapporter inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå dokumenteras. För fritidshemsverksamheten behöver kommunen vidare säkerställa att man på huvudmannanivå följer upp måluppfyllelsen inom utbildningen och dokumenterar denna uppföljning. Vidare behöver kommunen säkerställa att man utifrån denna uppföljning genomför en analys och beslutar om utvecklingsåtgärder. Analysen och beslut om utvecklingsåtgärder ska dokumenteras. Huvudmannen behöver vidare inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete följa upp och analysera rektorernas resursfördelningen för fritidshemmen och vidta de åtgärder som kan behövas för att säkerställa att denna sker på ett sätt som beaktar elevernas behov och förutsättningar i skolan såväl som på fritidshemmet.

6(14) Skolinspektionens beslut Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom de bedömningsområden som granskats för kommunens ansvarstagande för grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Skolinspektionen avslutar härmed tillsynen av grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola i Höörs kommun. Skolinspektionen har vid tillsynen kunnat konstatera brister i huvudmannens ansvarstagande inom bedömningsområdet Förutsättningar för utbildningen för fritidshem och vuxenutbildning samt inom bedömningsområdet Utveckling av utbildningen för förskola, fritidshem samt förskoleklass och grundskola. Inom övriga granskade bedömningsområden har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav. Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Höörs kommun att senast den 26 februari 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen vid fritidshem Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Höörs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Kommunen utövar tillsyn över fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt. (2 kap. 7 och 26 kap. 4 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Säkerställa att Höörs kommun utövar tillsyn över fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av skollagen framgår att en kommun handlägger ansökan om godkännande av enskild som huvudman för fritidshem, vilket inte anordnas vid skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Vidare framgår att kommunen har ansvar för tillsyn över ett fritidshem vars huvudman man har godkänt. Skolinspektionens utredning

7(14) I Höörs kommun finns en enskild huvudman som bedriver fritidshem utan att detta anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Höörs kommun har godkänt detta enskilda fritidshems huvudman. Av insänd, och i kompletterande, dokumentation framgår att kommunen saknar en plan för tillsyn av enskilda fritidshem. Det framgår även av dokumentation och kompletterande uppgifter från förvaltningsrepresentant att kommunen ännu inte har utövat tillsyn vid det enskilda fritidshemmet. Skolinspektionens bedömning Utredningen visar att kommunen inte genomfört tillsyn vid det enskilda fritidshemmet sedan tillstånd för verksamheten beviljades. Skolinspektionen gör därför bedömningen att kommunen inte fullgör sitt tillsynsansvar i enlighet med författningarnas krav. Motivering till föreläggande som ingripande Höörs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Höörs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Förutsättningar för utbildningen vid vuxenutbildning Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Höörs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna och bedrivs kontinuerligt under hela året. (2 kap. 25 förordningen om vuxenutbildning) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Säkerställa att kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bedrivs kontinuerligt under hela året. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av förordningen för vuxenutbildning framgår att utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under året. Skolinspektionens utredning

8(14) 2.b16-09-7 en 1;1Å- 4'«MkpirIS- 16 (Sen Av intervjuer med personal och representanter för förvaltning och politiker framgår att de verksamheter com bedrivs i egen regi inom vuxenutbildningen följer läsårstiderna för ech VrSki grundskola och gymnasieskola. und Uil5 ande Vuxen k-b ttint trkly: Id n AdIr VAx6N ecbkis med t rh., d Skolinspektionens bedömning 4nd er k. Utredningen visar att utbildningen i vuxenutbildningen inte bedrivs kontinuerligt under året i de delar av verksamheten som bedrivs i egen regi. Skolinspektionen gör därför bedömningen vuxenutbildningen i detta avseende inte bedrivs i enlighet med författningarnas krav. Motivering till föreläggande som ingripande Höörs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Höörs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid förskola samt förskoleklass och grundskola Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Höörs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ska dokumentera analys och de nödvändiga åtgärder som huvudmannen beslutar om utifrån den uppföljning som genomförs. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. Säkerställa att huvudmannen dokumenterar analysen och de nödvändiga åtgärderna som huvudmannen beslutar om. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. I detta ingår att huvudmannen utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumentera de beslutade åtgärderna.

9(14) Skolinspektionens utredning Av vad som framkommit vid tillsynsbesöken av grundskolor, inkommen dokumentation och intervjuer med rektorer och förskolechefer framgår det att Höörs kommun har en tydlig struktur för det systematiska kvalitetsarbete för skolenheter och förskoleenheter. Detta system är, enligt vad som framgår av utredningen, känt och implementerat. Varje rektor och förskolechef rapporterar till förvaltningen genom en s.k Kvalitetsrapport enligt gemensam mall. Förvaltning och politiker genomför besök på skolenheterna utifrån i förväg bestämda frågor som utgår från kommunens prioriterade mål. Resultatet av dessa så kallade kvalitetskommissioner dokumenteras i protokoll. I intervju med representanter för förvaltning och politiker framgår att det vid tillfället för tillsynen inte finns en dokumentation av de analyser som gjorts utifrån kvalitetsrapporter och kvalitetskommissioner. Inte heller finns det en dokumentation för de beslut om utvecklingsåtgärder som fattas utifrån analysen. Förvaltningen arbetar med att ta fram en sådan dokumentation innehållande analys bland annat utifrån förra läsårets kvalitetsrapporter. Från huvudmannen finns ett tydligt krav på att en sådan dokumentation av analysen ska sammanställas årligen framöver. Skolinspektionens bedömning Utredningen visar att någon dokumentation av analyser och beslut om nödvändiga åtgärder inte finns. Skolinspektionen gör därför bedömningen att kommunens systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav i detta avseende. Motivering till föreläggande som ingripande Höörs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Höörs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid fritidshem Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Höörs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar analysen och de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen)

Åtgärder Beslut 10 (14) Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Säkerställa att huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. Säkerställa att huvudmannen utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar analysen och de beslutade åtgärderna. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. I detta ingår att utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumentera analysen och de beslutade åtgärderna. Skolinspektionens utredning I den beskrivning av det systematiska kvalitetsarbete för fritidshemmen som lämnats i Skolinspektionens informationsinhämtning inför tillsynen beskrivs att kvalitetssystemet Vägen till framgång ska fånga upp fritidshemmens verksamhet så att denna inte ska skymmas av grundskolan, vilket annars uppges vara risken då kommunens samtliga fritidshem är kopplade till en skola. Systemet uppges bygga på att man utgår från läroplanens första kapitel, Skolverkets allmänna råd samt Höörs kommuns fritidshemsplan. I fritidshemsplanen definieras ett antal områden och Vägen till framgång uppges vara ett utvärderingsinstrument för rektor som stöd i arbetet med att följa upp, analysera och vidta åtgärder för utveckling. Resultatet av det här arbetet ska sedan, enligt kommunens rutiner, läggas till grundskoleenhetens kvalitetsrapport och lämnas för vidare analys till huvudmannen. Skolinspektionen har tagit del av de senaste kvalitetsrapporterna för de skolor som har fritidshem. Det finns ingen information om fritidshemmets resultat, analys av konstaterade utvecklingsområden eller beslut om utvecklingsåtgärder vid fritidshemmet i någon av dessa kvalitetsrapporter. I intervju med rektorer för fritidshem beskriver rektorerna att det i mallen för kvalitetsrapporten för skolenheten inte efterfrågas någon information som berör fritidshemmet. I intervjuer med fritidspedagoger och rektorer för fritidshem beskrivs ett aktivt systematiskt kvalitetsarbete på avdelningarna inom Vägen tillframgång. Rektorerna beskriver att de sammanställer detta arbete men att det inte är en del av kvalitetsrapporten och att sammanställningen inte heller efterfrågas av huvudmannen. I intervju med representanter för förvaltning och politiker framgår att det vid tillfället för tillsynen inte finns annat underlag från fritidshemmen än kvalitetsrapporterna från skolenheterna och att det därför inte heller finns en analys eller några beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Från huvudmannen finns ett tydligt krav på att en dokumentation av resultaten i fritidshemmen samt analys och dokumentation av beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder.

11(14) I intervju med företrädare för förvaltning och politiker beskrivs ett resursfördelningssystem som fördelar resurser till skolenheterna efter elevernas olika förutsättningar och behov. I intervjun framkommer det dock uppgifter om att det på skolenhetsnivå förs över pengar, som enligt resursfördelningssystemet tillkommer fritidshemmet, till skolans budget och verksamhet. Detta uppges ske för att stärka skolans verksamhet. Politiker beskriver i intervjun att följden blir att bemanningen av fritidshem inte motsvarar det som är avsett utifrån resursfördelningssystemet. Det framgår av intervju med representanter för förvaltning och politik att resursfördelningssystemet inte följs upp på annat sätt än genom en ekonomisk resultatuppföljning, vilket uppges innebära en kontroll av om fritidshem och grundskola håller budget. Skolinspektionens bedömning Utredningen visar att det systematiska kvalitetsarbetet vid fritidshemmen i Höörs kommun genomförs inom Vägen tillframgång. Vidare framgår att resultatet av detta arbete sedan ska vara en del av skolenhetens kvalitetsrapport som lämnas till huvudmannen. Utredningen visar dock att det i insända kvalitetsrapporter inte finns någon information om resultat, någon analys av konstaterade utvecklingsområden eller beslut om utvecklingsåtgärder vid fritidshemmet. Därmed saknas ett underlag för en analys på huvudmannanivå som grund för att kunna fatta beslut om lämpliga åtgärder för att utveckla verksamheterna. Skolinspektionen gör mot denna bakgrund bedömningen att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav. I intervju med företrädare för förvaltning och politiker beskrivs ett resursfördelningssystem som fördelar resurser till skolenheterna efter elevernas olika förutsättningar och behov. I intervjun framkommer det dock uppgifter om att resurserna på skolenhetsnivå fördelas på ett sätt som ger negativa konsekvenser för verksamheten inom fritidshemmen. Skolinspektionen vill mot bakgrund av detta betona vikten av att huvudmannen inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete följer upp och analyserar resursfördelningen på skolenhetsnivå och vidtar de åtgärder som kan behövas för att säkerställa att denna sker på ett sätt som beaktar elevernas behov och förutsättningar i skolan såväl som på fritidshemmet. Motivering till föreläggande som ingripande Höörs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Höörs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

12 (14) På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Peter Sääw Föredragande / Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Höörs kommun

Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 1 13 (14) Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också beslut för kommunen som huvudman för de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det kan vara ett samlat beslut eller ett eller flera beslut per skolform. Även enskilda huvudmän med ansvar för fler än en skolenhet får ett samlat beslut för sina verksamheter. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.

Bilaga 2: Fakta om Höörs kommun Bilaga 2 14 (14) Höörs kommun har strax under 16 000 invånare och ligger mitt i Skåne län vid Ringsjön och gränsar till Klippans Eslövs, Hässleholms och Hörbys kommuner. Kommunen består av Höörs tätort (centralort) samt de mindre orterna Norra Rörum, Tjörnarp, Hallaröd, Munkarp, Sätofta, Snogeröd, Gudmuntorp och Rolsberga. Kommunen har tolv förskolor vilka är organiserade i fem förskoleområden. Kommunen erbjuder även pedagogisk omsorg på kväll, helg, natt samt under loven. Kommunen har tre skolor med förskoleklass och grundskola årskurs 1-6: Gudmuntorps skola, Tjörnarps skola samt Enebackeskolan (tidigare Lindvallaskolan, Samreal och Jeppaskolan), en skola med förskoleklass och årskurs 1-9: Sätofta skola samt en skola med årskurs 7-9: Ringsjöskolan. Kommunen har två grundsärskolor: Tjörnarps grundsärskola med årskurserna 1-6 och Sätofta grundsärskola med årskurserna 7-9. Alla fritidshem utom ett i kommunen är kopplade till en grundskola. Det fritidshem som inte är kopplat till en grundskola är beläget i Norra Rörum. För gymnasieskolan erbjuder kommunen endast introduktionsprogram (språkintroduktion, individuellt val samt preparand) i egen regi. Alla nationella program och övriga introduktionsprogram erbjuds genom samverkansavtal inom Skåne. Kommunen har ingen gymnasiesärskola i egen regi utan elever från Höörs kommun söker till gymnasiesärskolor i andra kommuner. Kommunal vuxenutbildning genomförs i egen regi med särskild undervisning för vuxna, grundläggande - och gymnasial vuxenutbildning. Det gymnasiala utbudet kompletteras med en upphandlad distansutbildning. Svenskundervisning för invandrare (Sfi) bedrivs inte i egen regi utan i samverkan med främst Eslövs kommun. I kommunen finns fristående förskolor samt ett fristående fritidshem. I kommunen finns också fyra fristående grundskolor och en grundsärskola. Av grundskolorna omfattar två årskurserna 1-6 och två omfattar årskurserna 1-9. Två av grundskolorna har konfessionell inriktning och en har inriktning waldorfpedagogik. I kommunen finns en fristående gymnasieskola och gymnasiesärskola.