Årsredovisning 2017 Polarforskningssekretariatets årsredovisning 2017 2018-02-21 Dnr 2018-25 Fastställd genom beslut nr V02-2018
Innehållsförteckning Polaråret 2017... 4 Om årsredovisningen... 5 Myndighetens uppgift, ledning och organisation... 5 Särskilda återrapporteringskrav... 5 Resultatredovisningens struktur... 5 Resultatredovisning... 6 Intäkter och kostnader... 6 Anslag... 6 Avgifter och bidrag... 7 Kostnader för verksamhetens prestationer... 9 Planering av polarforskning... 10 Samverkan med forskningsfinansiärer... 11 Vetenskapligt rådgivande grupper... 11 Polarforum... 11 Stöd till nätverk... 11 Polarbibliografi... 12 Tillhandahållande av forskningsdata... 12 Forskningsinfrastruktur... 12 Kostnader för forskningsinfrastruktur... 12 Infrastruktur, gemensam... 13 Marina forskningsplattformar isbrytaren Oden... 13 Terrestra forskningsplattformar Wasa och Svea... 14 Terrestra forskningsplattformar Abisko naturvetenskapliga station... 14 Forskningsexpeditioner... 17 Kostnader... 18 SWEDARP 2016/17... 18 SWEDARCTIC 2017... 19 Uppdragsverksamhet/tjänsteexport... 19 Internationellt samarbete... 20 Arktis... 20 Antarktis... 20 Övriga samarbeten... 21 Miljö... 21 Miljöarbete... 21 Tillstånd att vistas i Antarktis... 22 Sida 2 av 60
Kommunikation... 22 Webbplatser och sociala medier... 22 Kontaktverksamhet... 23 Kompetensförsörjning... 23 Bilaga 1 Forskningsprojekt vid Abisko naturvetenskapliga station... 25 Bilaga 2 Expeditioner 2013 2016... 30 Bilaga 3 Kostnader för expeditioner 2013 2017... 40 Bilaga 4 Sammanställning av uppgifter om expeditioner 2013 2017... 42 Resultaträkning... 45 Balansräkning... 46 Anslagsredovisning... 48 Tilläggsupplysningar och noter... 49 Tilläggsupplysningar... 49 Redovisningsprinciper... 49 Upplysningar om avvikelser... 49 Värderingsprinciper... 49 Ersättningar och andra förmåner... 51 Anställdas sjukfrånvaro... 51 Noter... 53 Resultaträkning... 53 Balansräkning... 55 Anslagsredovisning... 58 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 59 Undertecknande... 60 Sida 3 av 60
Polaråret 2017 Under säsongerna 2016/17 och 2017/18 har sekretariatet genomfört två terrestra expeditioner till Antarktis, båda som stöd för forskningsprojektet MAGIC-DML. Syftet med projektet är att rekonstruera hur inlandsisens tjocklek i Dronning Maud Land har varierat över tiden. Även en svensk-rysk forskningsexpedition till nordöstra Sibirien har fått sekretariatets stöd. I projektet Arktiska öar studerar man vilka effekter ett förändrat klimat får på arktiska ekosystem. Planeringen för den svensk-amerikanska marina expeditionen Arctic Ocean 2018 har påbörjats, i samarbete med forskare, forskningsfinansiärer och Sjöfartsverket. Därutöver har sekretariatet fört diskussioner med internationella samarbetspartners för andra framtida marina expeditioner. Vid Abisko naturvetenskapliga station har arbetet med att utveckla stationens infrastruktur fortsatt, bland annat har den tidigare införskaffade transport- och provtagningsbåten för Torneträsk kommit till god användning. Även på isbrytaren Oden har upprustning och utveckling av forskningsinfrastrukturen genomförts. Samarbetsprojekt som Polarforskningssekretariatet deltar i har utvecklats väl. Som exempel kan nämnas Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES) som kommer att få fortsatt stöd från Vetenskapsrådet. SITES är en nationellt samordnad infrastruktur för terrester och limnologisk fältforskning. Ett annat projekt är det nystartade Arctic Research Icebreaker Consortium (ARICE) som erhållit medel från EU:s satsningar på forskningsinfrastrukturer. Ett mål med ARICE är att utveckla system för koordinering av olika länders isbrytare för forskning i Arktis. Under året har Polarforskningssekretariatet bildat en vetenskapligt rådgivande grupp för verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station, med syfte är att ge stöd för stationens strategiska forskningsplanering. Polarforskningssekretariatet har träffat en överenskommelse med Umeå universitet om utökad samverkan. Sekretariatet har även tillsammans med ett 40-tal andra myndigheter skrivit på en avsiktsförklaring för att bidra till genomförandet av Agenda 2030 och för att uppnå de Globala målen för hållbar utveckling. Polarforskningssekretariatet fick i slutet av augusti i uppdrag av regeringen att omlokalisera verksamheten i Stockholm till Luleå senast 30 juni 2019. Detta har inneburit en omprövning av planerad verksamhet och en omprioritering av resurser till arbetet med omlokaliseringen. Den 1 januari 2018 fick Polarforskningssekretariatet en ny myndighetschef. Katarina Gårdfeldt Direktör Sida 4 av 60
Om årsredovisningen Myndighetens uppgift, ledning och organisation Polarforskningssekretariatets uppgift är att främja förutsättningarna för och samordna svensk polarforskning och utveckling i polarområdena. Det framgår av sekretariatets instruktion. 1 Sekretariatet leds av en myndighetschef och är indelat i fyra enheter som ansvarar för verksamhetsstyrning, kommunikation, terrester forskning respektive marin forskning och innovationer. Direkt underställd myndighetschefen finns även en forskningssekreterare. Polarforskningssekretariatet är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd som är utsett av regeringen. Insynsrådet har under året haft tre möten där man bland annat har behandlat strategiska frågor för myndigheten såsom framtida internationella samarbeten, aktuella expeditioner, verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station samt omlokaliseringen av verksamheten i Stockholm. Särskilda återrapporteringskrav Årsredovisningen är myndighetens återrapportering till regeringen och i den ska verksamhetens resultat redovisas och kommenteras i förhållande till myndighetens instruktion och regleringsbrev. Enligt regleringsbrevet för 2017 ska återrapporteringen inom de olika verksamheterna, där så är möjligt, ske i form av tidsserier över de fem senaste budgetåren. Av regleringsbrevet framgår även regeringens krav på särskild rapportering. Återrapporteringen av dessa krav återfinns i följande avsnitt: Polarforskningssekretariatets engagemang i internationella förhandlingar inom Arktis- och Antarktissamarbetet beskrivs i avsnittet Internationellt samarbete. Verksamheten kring isbrytaren Oden redovisas i avsnittet Forskningsinfrastruktur, Marina forskningsplattformar isbrytaren Oden och i avsnittet Forskningsexpeditioner, Uppdragsverksamhet/tjänsteexport. Verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station presenteras i avsnittet Forskningsinfrastruktur, Terrestra forskningsplattformar Abisko naturvetenskapliga station. Polarforskningssekretariatets samverkan med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer redovisas i avsnittet Planering av polarforskning, Samverkan med forskningsfinansiärer. Resultatredovisningens struktur Den indelning som Polarforskningssekretariatet valt för resultatredovisningen utgår från myndighetens instruktion. Prestationsområdena är planering av polarforskning, forskningsinfrastruktur, forskningsexpeditioner, internationellt samarbete, miljö och kommunikation. 1) Förordning (2007:1072) med instruktion för Polarforskningssekretariatet Sida 5 av 60
Resultatredovisning Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av avrundningar kan summeringsdifferenser förekomma. Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter och kostnader varierar över tid beroende på expeditionsverksamhetens omfattning och finansiering. Under 2017 genomfördes ingen marin forskningsexpedition och därför minskade de totala kostnaderna för verksamheten kraftigt jämfört med 2016, från 80 miljoner kronor till 50 miljoner kronor. Anslagsmedel har under 2017 finansierat knappt 90 procent av verksamheten, vilket är 47 procentenheter högre än 2016 då även intäkter från tjänsteexport finansierade verksamheten. Verksamhetens intäkter 2017 (%) Tjänsteexport 0% Övriga avgifter och ersättningar 5% Bidrag 6% Finansiella intäkter 0% Anslag Tjänsteexport Övriga avgifter och ersättningar Bidrag Anslag 89% Finansiella intäkter Anslag Kostnader som finansierats med anslag uppgår 2017 till 42 miljoner kronor. Anslagssparandet vid utgången av 2017 uppgår till 21 miljoner kronor. Det är drygt 4 miljoner kronor högre än vid utgången av 2016. Se även avsnitten Resultaträkning och Anslagsredovisning. Det högre anslagssparandet är bland annat ett resultat av att sekretariatet inte genomfört någon marin expedition under 2017. Sekretariatet har under flera år haft möjlighet att behålla sitt anslagssparande, vilket varit en förutsättning för finansiering av omfattande och kostnadskrävande expeditioner. Att denna möjlighet finns kvar även fortsättningsvis är av största vikt för att sekretariatet även i framtiden ska kunna planera och genomföra stora forskningsexpeditioner. Anslagssparandet kommer att tas i anspråk under kommande år för planerade marina expeditioner och för den omlokalisering av sekretariatets verksamhet som regeringen beslutat. Omlokaliseringen av verksamheten i Stockholm till Luleå Sida 6 av 60
beräknas medföra merkostnader på ca 10 miljoner kronor under den kommande treårsperioden. 2 I enlighet med regleringsbrevet har utgiftsprognoser för anslaget lämnats vid fem tillfällen i informationssystemet Hermes. Ramanslag med anslagssparande 2013-2017 (tkr) Ramanslag 2017 2016 2015 2014 2013 Ramanslag 46 478 38 926 38 765 38 553 37 722 Anslagssparande från föregående år 16 926 10 820 3 592 24 116 18 321 Disponibelt belopp 63 404 49 746 42 357 62 669 56 043 Ökningen av anslagsmedel mellan 2016 och 2017 förklaras av att de medel som sekretariatet tidigare fått som bidrag från Vetenskapsrådet från och med 2017 tillförts sekretariatets ramanslag. Avgifter och bidrag Förutom ramanslaget utgörs Polarforskningssekretariatets intäkter av avgifter och bidrag. Intäkter exklusive ramanslag 2013 2017 (tkr) Intäkter 2017 2016 2015 2014 2013 Intäkter av boendet vid Abisko naturvetenskapliga station Intäkter av uppdragsverksamhet/ tjänsteexport 1 165 1 427 1 157 1 348 1 093 0 37 919 53 564 6 18 835 Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen 785 1 086 872 1 129 1 190 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 221 161 1 423 19 240 206 Bidrag från statliga myndigheter 2 771 3 594 16 901 2 114 1 466 Bidrag från EU:s institutioner 212 25-58 1 309 773 Bidrag från övriga 0 0 0 526 710 Finansiella intäkter 59 44 62 218 413 Totalt 5 212 44 256 73 922 25 890 24 686 Avgifter Avgiftsintäkterna härrör bland annat från forskarboende vid Abisko naturvetenskapliga station. Enligt Polarforskningssekretariatets instruktion får myndigheten ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning för boendet för personal, studenter och gästforskare vid Abisko naturvetenskapliga station. 2) Av dessa 10 miljoner kronor har drygt 1,2 miljoner kronor anslagsavräknats 2017 i enligt med reglerna om avsättningar i 4 kap. 2 förordning om årsredovisning och budgetunderlag. (Se balansräkningen, not 17) Sida 7 av 60
Under 2017 har sekretariatet inte genomfört någon expedition inom ramen för uppdragsverksamhet (tjänsteexport). Tjänsteexporten och dess resultatutveckling beskrivs närmare i avsnittet Forskningsexpeditioner, Uppdragsverksamhet/tjänsteexport. Polarforskningssekretariatet tar ut avgifter med stöd av 4 avgiftsförordningen (1992:191). Avgifter tas ut bland annat för uthyrning av lokaler vid Abisko naturvetenskapliga station såsom möteslokaler och aula. Under året har avgiftskalkyler och kostnadsberäkningar för Abisko naturvetenskapliga station och tjänsteexporten följts upp och samråd med Ekonomistyrningsverket har genomförts. I enlighet med Polarforskningssekretariatets regleringsbrev redovisas tjänsteexporten och boendet vid Abisko naturvetenskapliga station även enligt följande indelning och struktur. Avgiftsbelagd verksamhet (tkr) Verksamhet +/- t.o.m. 2015 +/- 2016 Intäkter 2017 Kostnader 2017 +/- 2017 Ack. +/- utgående 2017 Tjänsteexport 1 +6 433-2 219 0 3 363-3 363 + 852 Boende vid Abisko naturvetenskapliga -196 2 station 1-361 1 165 917 +248-309 1) Inklusive finansiella intäkter och kostnader. 2) I denna tabell är den utgående balansen för 2015 korrekt. I budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i regleringsbrevet för 2017 har fel värde angetts. Intäkter och kostnader 2017 för boende vid Abisko naturvetenskapliga station överensstämmer väl med avgiftsbudgeten i regleringsbrevet för 2017. 3 Budgeten i regleringsbrevet utgår från en normalvolym sett över några år. Enskilda år varierar antalet besökare. Se vidare avsnittet Forskningsinfrastruktur, Terrestra forskningsplattformar Abisko naturvetenskapliga station, Besökare och forskningsprojekt. Kostnadsutfallet för tjänsteexporten 2017 består av avskrivningar på investeringar på isbrytaren Oden samt efterarbete från 2016 års expedition och annat underhållsarbete av sekretariatets utrustning på isbrytaren. Övriga intäkter och andra ersättningar Övriga intäkter och andra ersättningar omfattar bland annat den ersättning som Polarforskningssekretariatet får från Statens fastighetsverk för att sekretariatet sköter fastighetsdriften vid Abisko naturvetenskapliga station. 3) I regleringsbrevet för 2017 har fel värde angetts för utgående balans för 2015, vilket har korrigerats i tabellen Avgiftsbelagd verksamhet ovan. Sida 8 av 60
Bidrag Bidragen härrör från olika projekt där sekretariatet antingen har ett värdskap eller ingår som en part i ett samarbete, se avsnittet Forskningsinfrastruktur, Terrestra plattformar Abisko naturvetenskapliga station, Nätverk. Polarforskningssekretariatet har genom regeringsbeslut erhållit medel från Forskningsrådet Formas. Regeringsbeslutet omfattade 7 miljoner kronor. Dessa medel redovisas dock inte som en intäkt eftersom de kommer att användas först 2018 till drift och hyra av isbrytaren Oden i samband med expeditionen som genomförs i samarbete med USA. Bidrag från EU:s institutioner omfattar medel för INTERACT och EU-PolarNet, se avsnitten Forskningsinfrastruktur, Terrestra plattformar Abisko naturvetenskapliga station, Nätverk respektive Internationellt samarbete, Övriga samarbeten. Kostnader för verksamhetens prestationer Kostnader för prestationsområdena forskningsexpeditioner och forskningsinfrastruktur svarar för 76 procent av Polarforskningssekretariatets totala kostnader. Fördelning av verksamhetens kostnader 2017 (%) Externt finansierade projekt och program 5% Forskningsexpeditioner 31% Planering av polarforskning 8% Internationellt samarbete 4% Kommunikation 6% Miljö 1% Planering av polarforskning Internationellt samarbete Forskningsinfrastruktur 45% Kommunikation Miljö Forskningsinfrastruktur Forskningsexpeditioner Externt finansierade projekt och program Sida 9 av 60
Verksamhetens kostnader 2013 2017 (tkr) Prestation 2017 2016 2015 2014 2013 Planering av polarforskning 4 237 1 4 254 2 3 822 3 692 3 2 567 Forskningsinfrastruktur 22 586 18 450 16 145 19 082 22 721 Forskningsexpeditioner 15 652 47 138 73 802 54 906 23 737 Internationellt samarbete 1 925 2 242 2 336 2 945 3 578 Miljö 646 549 370 261 244 Kommunikation 3 130 3 263 3 973 2 372 2 465 Externt finansierade projekt och program 2 691 3 391 2 739 3 100 2 955 Totalt 50 866 79 086 103 186 86 358 58 267 1) Summan omfattar 98 tkr i utbetalade bidrag. 2) Summan omfattar 200 tkr i utbetalade bidrag. 3) Summan omfattar 150 tkr i utbetalade bidrag. Kostnaden för prestationsområdet forskningsexpeditioner varierar kraftigt över tiden. De minskade kostnaderna för expeditioner mellan 2016 och 2017 förklaras, som tidigare nämnts, i huvudsak av att ingen marin expedition genomförts under året. Detta har dock gett goda möjligheter till underhållsarbete, såsom återställande av utrustning från tidigare expeditioner, vilket medfört att kostnaderna för forskningsinfrastruktur ökat jämfört med 2016. Övriga prestationsområden har inte förändrats nämnvärt jämfört med tidigare år. Kostnaden för prestationsområdet externt finansierade projekt och program består i huvudsak av kostnader för SITES och ICOS, se avsnittet Forskningsinfrastruktur, Terrestra forskningsplattformar Abisko naturvetenskapliga station, Nätverk. Till prestationsområdet hänförs även kostnader för EU-projekt, se avsnittet Internationellt samarbete, Övriga samarbeten. Planering av polarforskning Uppgifter i instruktion Myndigheten ska när det gäller polarområdena bedriva långsiktig planering för forskning och utveckling, fortlöpande följa nationell och internationell forskning och utveckling, verka för att data från svensk forskning och relaterad verksamhet bevaras och tillhandahålls. Myndigheten ska samverka med myndigheter och andra organ vars verksamhet har anknytning till forskning i polarområdena. Myndigheten ska vid planering av forskning i polarområdena samverka med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer. Myndigheten ska i frågor med teknisk och industriell inriktning samverka med organisationer och företag som har kompetens och verksamhet i extremt klimat. Återrapporteringskrav i regleringsbrev Polarforskningssekretariatet ska redovisa sin samverkan med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer inom området polarforskningsexpeditioner. Sida 10 av 60
Samverkan med forskningsfinansiärer Polarforskningssekretariatet och Vetenskapsrådet har samverkat kring sekretariatets utlysning för operativt stöd. Andra områden har rört den planerade expeditionen Arctic Ocean 2018 med isbrytaren Oden, utveckling av bedömningsprocess för större operativa program samt former för framtida strategisk samverkan. Under ledning av Formas har sekretariatet tillsammans med bland annat Vetenskapsrådet deltagit i utvecklingen av det av regeringen inrättade nationella forskningsprogrammet för klimat. Sekretariatet har bidragit till Formas arbete kring internationella utlysningar med polar profil. Polarforskningssekretariatet och Vetenskapsrådet har också samverkat kring infrastrukturer för polarforskningen. Dessutom har samverkan skett beträffande forskningsorganisationerna European Polar Board (EPB), International Arctic Science Committee (IASC) och Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR). Vetenskapligt rådgivande grupper Under året har Polarforskningssekretariatet bildat en vetenskapligt rådgivande grupp för verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station, Scientific Advisory Group ANS. Gruppen har träffats en gång under året och syftet med gruppen är att ge stöd för stationens strategiska forskningsplanering. Denna grupp är helt inriktad på verksamheten i Abisko till skillnad från den sedan tidigare bildade vetenskapligt rådgivande gruppen för Polarforskningssekretariatet, Scientific Advisory Group, som ger råd för den strategiska forskningsplaneringen för sekretariatets verksamhet som helhet. Scientific Advisory Group har träffats vid två tillfällen under året. Polarforum Polarforum är ett nätverk och en mötesplats för forskare, myndigheter och andra organisationer med intresse för frågor som rör polarforskningen och dess resultat. Totalt består nätverket av nära 400 personer från ett 60-tal i huvudsak svenska universitet och organisationer. Under året har sju nyhetsbrev sammanställts till denna målgrupp. I november genomfördes en endagskonferens i Stockholm som samlade ca 90 externa deltagare 4 där bland annat förutsättningarna i det svenska forskningssystemet för fältgående polarforskning diskuterades. Stöd till nätverk Sekretariatet har delat ut medel som stöd till aktiviteter som syftar till att stödja nätverksbyggande inom svensk polarforskning. Medlen har bland annat använts till en workshop kring svenska intressen i Synoptic Arctic Survey (SAS) och som verksamhetstöd till den svenska grenen av Association of Polar Early Career Scientists (APECS). 4) Totalt 89 externa deltagare, varav 45 kvinnor och 44 män. Sida 11 av 60
Polarbibliografi Polarforskningssekretariatetet är del i konsortiet bakom publiceringsportalen Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Forskningspublikationer relevanta för sekretariatets verksamhet, som skickats till sekretariatet eller som på annat sätt kommit till sekretariatets kännedom, har registrerats i DiVA. Målet är att alla publikationer som uppkommit genom sekretariatets stöd ska registreras för att möjliggöra uppföljning och utvärdering. Andra svenska polarpublikationer registreras efter önskemål. Under 2017 har en systematisk inventering och registrering av publikationer kopplade till Abisko naturvetenskapliga station gjorts. En särskild söksida för Abiskopublikationer har också utvecklats. I sekretariatets katalog fanns i slutet av 2017 3 000 publikationer registrerade. Tillhandahållande av forskningsdata Polarforskningssekretariatet ska verka för att data från svensk forskning och relaterad verksamhet tillhandahålls och bevaras. Sekretariatet har på Environment Climate Data Sweden (ECDS):s portal publicerat och uppdaterat dataset insamlade under sekretariatets fältverksamhet. Sekretariatet har också agerat testpiloter för utvecklingen av ECDS-portalen under den nya huvudmannen Svensk Nationell Datatjänst (SND). Sekretariatet har medverkat i internationella polara organisationers arbete om tillgång och utbyte av forskningsdata, bland annat Sustaining Arctic Observing Networks (SAON), International Arctic Science Committee (IASC) och Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR). Forskningsinfrastruktur Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska när det gäller polarområdena ansvara för infrastruktur för forskning. Återrapporteringskrav i regleringsbrev Polarforskningssekretariatet ska redovisa verksamheten kring isbrytaren Oden och forskningsstationen i Abisko. Kostnader för forskningsinfrastruktur Kostnaderna för forskningsinfrastrukturen varierar mellan åren, beroende på vilket underhåll etc. som är påkallat. Kostnaderna för isbrytaren Oden består till stor del av avskrivningar på investeringar och löpande underhåll. Beträffande forskningsstationerna Wasa och Svea stiger kostnaderna de år som Polarforskningssekretariatet genomför underhållsexpeditioner till stationerna. Sida 12 av 60
Forskningsplattformar kostnader 2013 2017 (tkr) Forskningsplattform 2017 2016 2015 2014 2013 Marina forskningsplattformar, varav isbrytaren Oden 9 150 9 150 3 253 3 253 1 845 1 845 5 117 5 117 7 007 6 990 Terrestra forskningsplattformar varav Wasa och Svea 1 539 1 539 1 227 1 227 1 011 990 1 520 1 128 2 439 2 106 Abisko naturvetenskapliga station 10 949 12 708 11 825 11 185 10 879 Infrastruktur, gemensam 948 1 263 1 463 1 260 2 396 Totalt 22 586 18 450 16 145 19 082 22 721 Infrastruktur, gemensam På posten Infrastruktur, gemensam återfinns kostnader som är gemensamma för forskningsplattformarna, såsom hyra av verkstad och förråd i Stockholm för fältoch säkerhetsutrustning och kostnader för sekretariatets logistiknätverk. Marina forskningsplattformar isbrytaren Oden Polarforskningssekretariatet och isbrytaren Odens ägare Sjöfartsverket har sedan många år ett framgångsrikt samarbete kring isbrytaren. Polarforskningssekretariatet arbetar för en långsiktig överenskommelse för att möjliggöra framtida planering av svenska och internationella expeditionssamarbeten. Polarforskningssekretariatet har med löpande investeringar anpassat isbrytaren Oden för forskning. Genom permanenta laboratorier, vinschar, it-system och flerstråligt ekolod (multibeam) kan ett högkvalitativt och flexibelt stöd ges till forskningsprojekten som bedrivs ombord. Logimöjligheterna för forskarna har också förbättrats och byggts ut så att fler kan delta ombord under expedition. Dessutom ansvarar sekretariatet för forskningslogistiken ombord, insamling av basdata, exempelvis väder och fartygsparametrar samt infrastruktur för it och kommunikation på isbrytaren Oden. Under 2017 genomfördes ingen expedition med isbrytaren Oden. Sekretariatet har inte haft tillräckligt med medel för att i egen regi finansiera en marin expedition. Det har heller inte funnits möjlighet till internationell samverkan om en expedition. Detta har dock gett goda möjligheter att underhålla och utveckla forskningsinfrastrukturen på isbrytaren Oden. Polarforskningssekretariatet har under året samarbetat med SMHI avseende datalagring och väderpresentation på isbrytaren Oden och andra av Sjöfartsverkets isbrytare. Sekretariatet har även utfört tekniskt underhåll av installationerna på isbrytarna. För att effektivisera spridning av information i samband med expeditioner, har en webbplats för kommunikation med expeditionsdeltagare tagits fram. Sida 13 av 60
Terrestra forskningsplattformar Wasa och Svea Polarforskningssekretariatet förvaltar de svenska forskningsstationerna Wasa och Svea i Dronning Maud Land i Antarktis. Forskningsstationerna fungerar som bas för forskningen i området och även som nod för mobila forskningsexpeditioner. Säsongen 2016/17 genomfördes en underhållsexpedition till forskningsstationerna Wasa och Svea. Syftet med expeditionen var att se till och bedöma status på byggnader och fordon, samt att forsla bort sopor. Underhållsexpeditionen genomfördes i samband med forskningsexpeditionen Dronning Maud Land, MAGIC. Forskarnas intresse för att utnyttja forskningsstationen Wasa har minskat de senaste åren och stationen kommer därför på sikt att avvecklas. Det avvecklingsalternativ som är arbetsmässigt och ekonomiskt mest attraktivt är att ett annat land tar över stationen. Ett land visade tidigare under året ett starkt intresse att överta forskningsstationen, men valde av driftsekonomiska skäl att avstå. Ett annat alternativ är att demontera och frakta bort stationen från Antarktis. Erfarenheterna från underhållsexpeditionen pekar på att en demontering och ett bortfraktande skulle betyda arbete under minst två fältsäsonger och sekretariatet skulle dessutom behöva omfattande stöd med transporter från annat land verksamt i Antarktis. Sekretariatet har under hösten 2017 låtit göra en uppföljning av flygsäkerhetsutredningen från föregående år avseende transkontinentala flygoperationerna mellan Sydafrika och Antarktis. Uppföljningen visade att stora förändringar gjorts utifrån påpekanden som lämnats i utredningen. Terrestra forskningsplattformar Abisko naturvetenskapliga station Vid Abisko naturvetenskapliga station bedrivs en mängd forskningsverksamheter, alltifrån observationer och miljöövervakning till högteknologiska experiment i mark- och sjöterräng. Anläggningen erbjuder logi för besökande forskare, studenter och konferensdeltagare och har laboratorier, kontor, verkstad, föreläsningssalar, växthus, försöksträdgårdar, lagerlokaler och en meteorologisk station. Under året har Polarforskningssekretariatet bildat en vetenskapligt rådgivande grupp för verksamheten i Abisko, Scientific Advisory Group ANS. Gruppens syfte är att ge stöd för stationens strategiska forskningsplanering. Besökare och forskningsprojekt Under sommaren utförs huvuddelen av fältarbetet vid Abisko naturvetenskapliga station. Forskningsstationen används också för konferenser, fältkurser och vetenskapliga möten organiserade av såväl svenska som utländska universitet. Sida 14 av 60
Besökare vid Abisko naturvetenskapliga station 2013 2017 Gästande forskare, fältassistenter och studenter 2017 2016 2015 2014 2013 Antal besök 273 337 270 271 358 Antal unika personer 201 1 210 194 221 308 Antal persondygn 3 543 4 630 4 684 3 125 5 055 1) Totalt 201 unika personer, varav 121 män och 80 kvinnor. Konferensbesökare 2017 2016 2015 2014 2013 Antal grupper 18 18 17 20 15 Antal gäster 225 390 188 321 310 Antal persondygn 1861 2 994 2 325 3 097 2 313 Antalet besökande forskare vid Abisko naturvetenskapliga station var färre 2017 än 2016. Drygt 60 procent av forskarna kom från lärosäten utanför Sverige förra året var motsvarande siffra 40 procent. När det gäller antalet konferensbesökare var det tydligt färre i förhållande till tidigare år, även om antalet besökande grupper varit tämligen konstant de senaste åren. Fördelningen av ämnesområden är förhållandevis stabil från år till år. De antalsmässigt största ämnesområdena biogeokemi, växtekologi och naturgeografi, utgör tillsammans ca 70 procent av antalet forskningsprojekt under 2017. En sammanställning av de enskilda forskningsprojekten vid Abisko naturvetenskapliga station under 2017 lämnas i bilaga 1. Forskningsprojekt (ämnesvis) vid Abisko naturvetenskapliga station 2013 2017 Ämnesområde 2017 2016 2015 2014 2013 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Biogeokemi 20 29 17 24 19 26 24 32 22 24 Växtekologi 15 21 12 17 15 21 20 27 31 34 Naturgeografi 13 19 7 10 3 4 5 7 10 11 Zooekologi 9 13 10 14 7 10 9 12 12 13 Ekologi 7 10 15 21 15 21 6 8 0 0 Limnologi 3 4 4 6 4 6 0 0 1 1 Fjärranalys 0 0 2 3 1 1 1 1 7 8 Övriga 3 4 3 4 8 11 10 13 9 9 Totalt 70 70 72 75 92 Nätverk Abisko naturvetenskapliga station är en av totalt 83 anslutna forskningsstationer till EU-projektet International Network for Terrestrial Research and Monitoring in the Arctic (INTERACT), vilket ger forskare tillgång till forskningsstationer i Arktis. Sida 15 av 60
Abisko naturvetenskapliga station är värd för en av de sex svenska fältstationerna inom forskningsprogrammet Integrated Carbon Observation System (ICOS), som samlar in och tillhandahåller mätdata och information om växthusgaser. Ansökan om förnyat stöd från Vetenskapsrådet, för perioden 2016 2020, bifölls, men finansieringsnivån var ungefär hälften av vad som ansökts om. Under 2017 beslutade sekretariatet därför att ta över ansvaret för infrastrukturen vid Abisko naturvetenskapliga station från och med 2018. Det kommer att innebära att infrastrukturen anpassas till att vara en till ICOS-associerad station. Abisko naturvetenskapliga station är en av nio forskningsstationer som ingår i stationsnätverket Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES). Nätverket bildar en sammanhållen nationell resurs där forskare får tillgång till faciliteter för fältforskning över hela landet och till de ingående forskningsstationernas monitorerings- och forskningsdata. Nätverket bygger på samfinansiering från Vetenskapsrådet och de ingående forskningsstationernas huvudmän. Under 2017 har infrastruktursatsningarna SITES-Water och SITES-Spectral börjat byggas upp vid Abisko naturvetenskapliga station. Under hösten beslutade Vetenskapsrådet att finansiera ytterligare en femårsperiod för SITES (2018 2022). För Abisko naturvetenskapliga stations del innebär detta ett gott bidrag till att stabilisera den utökade monitorering som börjat byggas upp, inom såväl väder/klimat, som inom hydrologi och strålning/fjärranalys. Observationer och monitorering Vid Abisko naturvetenskapliga station bedrivs monitorering/miljöövervakning i form av mätningar av ett trettiotal klimatologiska parametrar som temperatur, nederbörd, vind- och lufttrycksförhållanden. Dessutom mäts förändringar av den fysiska, biologiska och kemiska miljön runt forskningsstationen. Vissa mätningar har pågått sedan 1913 och de långa mätserierna utgör en kunskapsbas av stor betydelse för dagens forskning. Förfrågningar om att få ta del av dessa data ligger något högre 2017 än 2016. Förfrågningar om monitoringdata vid Abisko naturvetenskapliga station 2013 2017 År 2017 2016 2015 2014 2013 Antal förfrågningar 67 60 80 80 50 Under 2017 har byggandet av en SYNOP-station för synoptisk observation vid Abisko naturvetenskapliga station påbörjats. Den kommer att ingå i SMHI:s stationsnät. Vidare har utökningen av antalet monitoreringsplatser påbörjats, bland annat kommer fältstugan vid Latnjajaure under vintern att få en väderstation kopplad med satellitmodem till Abisko naturvetenskapliga station. Arbetet med bevarande och tillhandahållande av data har fortsatt under året. Uppgiften att bevara och tillhandhålla data beskrivs i avsnittet Planering av polarforskning, Tillhandahållande av forskningsdata. SITES har beslutat att samverka med ICOS om ICOS Carbon Portal både för lagring och för presentation Sida 16 av 60
av data. Detta kan ge en långsiktig möjlighet för forskare att själva, via internet, ta del av data. Mätningar sker också på uppdrag av myndigheter som SMHI och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Data från uppdragsmonitorering finns tillgängliga vid respektive beställarmyndighet. Bibliotek och bibliografi I stationens bibliotek finns framförallt sådana vetenskapliga tidskrifter och publikationer som inte enkelt finns tillgängliga på internet. Resultat av forskning vid Abisko naturvetenskapliga station finns sammanställda i en tryckt bibliografi som sträcker sig fram till 1992, därefter finns årliga tillägg. I det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) har sekretariatets databas anpassats så att vetenskapliga artiklar som publiceras utifrån arbete vid Abisko naturvetenskapliga station kan särskiljas. I den geografiska metadatabasen NordGIS finns fler än 2 200 projektbeskrivningar, från mitten av 1980-talet fram till 2017, i digitaliserad och sökbar form, allmänt tillgängliga på webbplatsen nordgis.org. Modernisering av Abisko naturvetenskapliga station Arbetet med att modernisera forskningsstationen påbörjades under 2013 och har underlättats av regeringens bidrag på 3,5 miljoner kronor. De tre områden som har prioriterats är upprustning av lokaler och it, minskning av stationens miljöpåverkan och en utvecklad monitorering. Den del av arbetet som bidraget möjliggjort har näst intill avslutats under 2017, exempelvis är installationen av en bergvärmeanläggning klar. En miljöutredning för Abisko naturvetenskapliga station har också tagits fram. Forskningsexpeditioner Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska när det gäller polarområdena organisera och genomföra forskningsexpeditioner. Utlysningen om stöd till polarforskning från 2013, som genomfördes tillsammans med Vetenskapsrådet, anger huvudinriktningen för de nationella polarforskningsprogrammen Swedish Antarctic Research Programme (SWEDARP) och Swedish Arctic Research Programme (SWEDARCTIC). Marina forskningsexpeditioner görs också inom ramen för tjänsteexport. Genom stöd i mindre omfattning (SiMO) erbjuder Polarforskningssekretariatet stöd för att genomföra projekt, eller delar av projekt, som inte kräver så lång tid för förberedelse eller en stor budget. SiMO redovisas under posten övriga för respektive forskningsprogram. Polarforskningssekretariatet ska enligt regleringsbrevet presentera verksamheten i tidsserier över de fem senaste budgetåren, där så är möjligt. En närmare Sida 17 av 60
redogörelse av innehållet i tidigare års forskningsexpeditioner återfinns i bilaga 2, kostnader för expeditionerna i bilaga 3 och en sammanställning av uppgifter om expeditionerna i bilaga 4. Kostnader Polarforskningssekretariatets totala kostnader för forskningsexpeditioner 2017 består av kostnader inom ramen för forskningsprogrammen SWEDARP och SWEDARCTIC samt tjänsteexport. Från planering av expeditionsverksamheten till genomförandet av en stor expedition är tidsrymden lång, ofta 2 4 år, och kostnaderna sprids därför över flera år. Forskningsexpeditioner kostnader 2017 (tkr) Forskningsexpedition 2017 SWEDARP, varav SWEDARP 2016/17 varav SWEDARP 2017/18 SWEDARCTIC, varav SWEDARCTIC 2016 1 varav SWEDARCTIC 2017 varav SWEDARCTIC 2018 8 984 4 604 4 380 6 668 2 160 2 538 1 970 Totalt 15 652 1) Expeditionen Arctic Ocean 2016 redovisas i denna tabell inom SWEDARCTIC 2016. SWEDARP 2016/17 Kostnader SWEDARP 2016/17 (tkr) SWEDARP 2016/17 2017 2016 2015 2014 2013 Summa Dronning Maud Land, MAGIC 1 4 604 3 770 1 260 405 112 10 151 SWEDARP 2016/17, övriga 1 1 Summa 4 604 3 771 1 260 405 112 10 152 1) Expeditionen flyttades från säsongen 2015/16 till säsongen 2016/17 och ingår i SWEDARP 2016/17. Dronning Maud Land, MAGIC Projektet MAGIC-DML rör en klimatrekonstruktion genom studier av variationer i istjocklek i Dronning Maud Land. Metoden bygger på kosmogena isotopdateringar av geologiskt material. Syftet med expeditionen var att samla in sådana geologiska prover från nunataker (berg) som sticker upp ur inlandsisen. Projektet fokuserade på området från forskningsstationen Wasa, söderut till forskningsstationen Svea, med en viss utbredning i öst-västlig riktning. En fortsättning på projektet längre österut genomförs under säsongen 2017/18. Forskningsledare: Arjen Stroeven, Stockholms universitet Sida 18 av 60
SWEDARP 2016/17, övriga Under året har två projekt fått stöd inom ramen för stöd i mindre omfattning (SiMO). Sekretariatets stöd har bestått av lån av kläder samt logistikkostnader för installation av mätinstrument. SWEDARCTIC 2017 Kostnader SWEDARCTIC 2017 (tkr) SWEDARCTIC 2017 2017 2016 2015 2014 2013 Summa Arktiska öar 2017 2 409 8 2 417 SWEDARCTIC 2017, övriga 129 129 Summa 2 538 8 2 546 Arktiska öar 2017 I projektet Arktiska öar ekologiska processer nu, då och i framtiden utvärderas potentiella ekologiska konsekvenser av klimatorsakade avbrott på konnektiviteten mellan arktiska, biologiska, samhällen. Arbetet under 2017 var en fortsättning på arbeten gjorda 2015 och 2016. I år låg fokus på östligaste Ryssland, med undersökningar i Chaunflodens delta och på Wrangels ö. Forskarna arbetade i två lag, ett på fastlandet och ett på en ö. Totalt sjutton forskare deltog (nio från svenska universitet och åtta från ryska). Det logistiskt-operativa arbetet gjordes som ett samarbete mellan de ryska forskarna och Polarforskningssekretariatet. Forskningsledare: Anders Angerbjörn, Stockholms universitet och Love Dalén, Naturhistoriska riksmuseet SWEDARCTIC 2017, övriga Under året har fem projekt fått stöd inom ramen för stöd i mindre omfattning (SiMO). Sekretariatets stöd har bestått av lån av kläder och utrustning samt fältkurs. Uppdragsverksamhet/tjänsteexport Möjligheten att bedriva tjänsteexport och det ekonomiska målet för verksamheten, full kostnadstäckning, framgår av sekretariatets instruktion. Denna uppdragsverksamhet består antingen av samarbeten med delad finansiering, eller av verksamhet där uppdragsgivaren helt svarar för finansieringen. Under 2017 har ingen expedition genomförts inom ramen för tjänsteexport. Kostnadsutfallet för tjänsteexporten 2017 består av avskrivningar på investeringar på isbrytaren Oden samt efterarbete från 2016 års expedition och annat underhållsarbete av sekretariatets utrustning på isbrytaren. Sida 19 av 60
Tjänsteexport intäkter och kostnader 2013 2017 (tkr) Expedition 2017 2016 2015 2014 2013 Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader LOMROG III 0 44 OATRC 2012 10 10 OATRC 2013 6 201 18 839 16 593 Oden, gemensam 1 0 2 190 0 1 207 0 4 044 Petermann 2015 2 0 125 19 365 20 135 OATRC 2015 0 186 34 218 31 352 Arctic Ocean 2016 0 1 173 3 37 919 39 827 Totalt 0 3 363 37 919 40 138 53 583 51 487 6 1 408 18 849 20 691 Ackumulerat saldo 852 4 214 6 433 4 337 5 739 1) Oden, gemensamma kostnader är fr.o.m. 2015 fördelade på det aktuella årets expeditioner inom tjänsteexporten. 2) Avser den del av expeditionen Petermann 2015 som hänförs till tjänsteexport. 3) Expeditionen Arctic Ocean 2016 genomfördes 2016 och under 2017 har efterarbete och återställande av utrustning utförts. Arbetstid och direkta lönekostnader liksom övriga direkta kostnader har finansierats inom projektet. Internationellt samarbete Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska följa, främja och bistå med nödvändig expertis vid internationella förhandlingar, internationellt samarbete och samarbete inom Europeiska unionen. Återrapporteringskrav i regleringsbrev Polarforskningssekretariatet ska redovisa sin medverkan i internationella förhandlingar inom Arktis- och Antarktissamarbetet. Arktis Under året har Polarforskningssekretariatet varit fortsatt aktivt i det arktiska mellanstatliga samarbetet. Sekretariatet har varit stödjande som expertmyndighet till Utrikesdepartementet för arbete inom Arktiska rådet. Polarforskningssekretariatet deltar i Forum of Arctic Research Operators (FARO). Det är en organisation för den internationella dialogen om strategiska frågor för Arktis. Sekretariatet har också en dialog med det internationella vetenskapliga samarbetsorganet International Arctic Science Committee (IASC) i vilket Vetenskapsrådet, med stöd av sekretariatet, representerar Sverige. Polarforskningssekretariatet står sedan mars 2017 värd för arbetsgruppen för marin forskning inom IASC. Ett flertal internationella arktiska forskningsorganisationer förlägger sina möten till Arctic Science Summit Week (ASSW), vilket sekretariatet deltog i. Antarktis Antarctic Treaty Consultative Meeting (ATCM) hålls årligen i något av medlemsländerna till Antarktisfördraget. Parallellt med ATCM möts även Committee for Environmental Protection (CEP). CEP är rådgivande i miljöfrågor till parterna vid Sida 20 av 60
ATCM och utformar rekommendationer i samband med tillämpning av Antarktisfördraget och dess bilagor. Sverige är part i Antarktisfördraget och sekretariatet deltog, under ledning av Utbildningsdepartementet, i mötena ATCM XL och CEP XX. Council of Managers of National Antarctic Programs (COMNAP) är en sammanslutning av 30 nationers Antarktisprogram med syfte att stödja samarbete mellan de nationella organisationernas forskningsverksamhet i Antarktis. Sekretariatet deltog i det årliga mötet som hölls inom COMNAP. Dronning Maud Land Air Network (DROMLAN) är en sammanslutning av elva nationer verksamma i Dronning Maud Land i Antarktis och som samverkar kring flygtransporter i området. Sekretariatet har deltagit vid mötena inom DROMLAN. Övriga samarbeten Under 2017 har Polarforskningssekretariatet haft bilateral samverkan framförallt med USA, Kanada, Norge, Ryssland, Tyskland och Sydafrika. Även inom EU deltar Polarforskningssekretariatet i olika samarbetsprojekt. I den europeiska samarbetsorganisationen European Polar Board (EPB) har sekretariatets föreståndare varit ledamot i den exekutiva kommittén. Sekretariatet är aktivt i EU-projektet EU-PolarNet som är ett stöd- och koordinationsprojekt inom EU. Sekretariatet har tillsammans med bland annat Alfred Wegener Institute (AWI) lämnat in en ansökan om stöd till projektet Arctic Research Icebreaker Consortium for Europe (ARICE). Under 2017 blev ansökan godkänd för finansiering och projektet startar 2018. Miljö Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska främja ökad förståelse och förbättrat skydd för miljön. Myndigheten fullgör också uppgifter enligt lagen (2006:924) om Antarktis och förordningen (2006:1111) om Antarktis. Miljöarbete Verksamheten i Antarktis regleras ur miljösynpunkt genom lagen (2006:924) om Antarktis, förordningen (2006:1111) om Antarktis och internationella överenskommelser som ingår i Antarktisfördraget. Parterna i Antarktisfördraget har kommit överens om informationsutbyte och myndigheten lämnar därför årligen information om svenska aktiviteter i Antarktis. Under året har Polarforskningssekretariatet gjort en miljökonsekvensbeskrivning av den terrestra Antarktisexpeditionen MAGIC-DML 2017/18. Även Polarforskningssekretariatets utåtriktade kommunikation kring polarforskning och polarområden är ett viktigt verktyg för att öka förståelsen för skydd för miljön. Sida 21 av 60
Tillstånd att vistas i Antarktis Polarforskningssekretariatet prövar frågor om tillstånd för vistelse eller verksamhet i Antarktis och utövar tillsyn i enlighet med lagen (2006:924) om Antarktis och förordningen (2006:1111) om Antarktis. Tillståndsprövningen fokuserar på att bedöma den planerade aktivitetens miljöpåverkan. Under 2017 har tillstånd utfärdats för forskare och tekniker/logistiker som deltar i forskningsexpeditionen MAGIC-DML samt forskare ombord på det isgående koreanska forskningsfartyget Araon. Utfärdade tillstånd att vistas i Antarktis 2013 2017 Utfärdade tillstånd 2017 2016 2015 2014 2013 Forskning 1 Antal tillstånd 2 1 1 1 2 Antal personer 12 3 11 2 1 5 Övriga 2 Antal tillstånd 0 0 0 2 1 Antal personer 0 0 0 5 110 4 Totalt Antal tillstånd 2 1 1 3 3 Antal personer 12 11 2 6 115 1) Kategorin forskning innefattar forskare och tekniker/logistiker inom SWEDARP 2) Kategorin övriga innefattar turister samt annan vistelse som inte är relaterad till forskning. 3) Varav 9 män och 3 kvinnor 4) 2013 gavs tillstånd till en turistorganisation som med ett större isgående turistfartyg arrangerade en resa till Antarktis, vilket förklarar att antalet personer är högre för detta år än övriga år. Kommunikation Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska ansvara för kommunikation om expeditionsverksamhet och forskning. Polarforskning, forskningsexpeditioner och myndighetens verksamhet presenteras genom olika kommunikationskanaler, till exempel webbplatser, nyhetsbrev, sociala medier, pressmeddelanden och evenemang. Målgrupperna är främst forskare och studenter, men även till viss del skolor, lärare och elever. Webbplatser och sociala medier I början av året lanserades en ny version av webbplatsen polar.se. Den nya webbplatsen har fått en förbättrad struktur, en helt ny design och innehållet har renodlats för att presentera myndigheten och verksamheten, framförallt anpassat för målgruppen forskare. Under året har polar.se i genomsnitt haft 4 600 besök per månad, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år 5. Under året har också Polarforskningsportalen utökats med nya presentationer, bloggar, bilder och publikationer från aktuella expeditioner. Innehållet ger läsarna en inblick i hur arbete och vardag ser ut under expeditionerna. Under 2017 har 5) Fördelningen av besökare var 51 % män och 49 % kvinnor under 2017. Under 2016 var fördelningen densamma. Sida 22 av 60
Polarforskningsportalen haft i genomsnitt 1 200 besök per månad, vilket är samma nivå som föregående år 6. Webbplatsen polarisen.se är inriktad mot elever och lärare och innehåller fakta som bygger på forskning i polarområdena. Under året har ett arbete med att uppdatera webbplatsen inletts. Polarisen.se har i genomsnitt haft 3 800 besökare per månad, vilket är en ökning jämfört med föregående år 7. Polarforskningssekretariatets Youtube-kanal har under året haft 9 900 visningar 8. Totalt har nio egenproducerade videor om forskningsexpeditioner publicerats under 2017. Twitterflödet på @polarforskning används främst för nyhetsuppdateringar och för rapportering från evenemang som sekretariatet deltar i. Polarforskningssekretariatets Twitterkonto har drygt 1 800 följare och ökar med i genomsnitt en följare om dagen 9. Kontaktverksamhet Det digitala nyhetsbrevet Polarnytt har under året distribuerats med sju nummer till 1 450 prenumeranter. Nyhetsbrev skickas även till nätverket Polarforum, se avsnittet Planering av polarforskning, Polarforum. Journalister hör regelbundet av sig till Polarforskningssekretariatet för att ställa frågor om forskning och polarrelaterade händelser. Media har också inbjudits till pressmöten i Abisko och i Stockholm för att ta del av förberedelser inför expeditioner. 2017 har sekretariatet svarat på ett 30-tal förfrågningar från journalister. Under året har sekretariatet deltagit i SciFest i Uppsala samt ForskarFredag i Stockholm för att tillsammans med forskare visa upp expeditionsverksamheten för skolor och allmänhet. Kompetensförsörjning För att säkerställa att Polarforskningssekretariatet har rätt kompetens för sitt uppdrag uppdateras en bemanningsplan kontinuerligt utifrån en samlad bedömning av verksamhetens behov och personalens kompetens. Personalens kompetens finns inom ledning, teknik, it, kommunikation och naturvetenskapliga ämnen samt ekonomi, personal och administration. Antalet årsarbetskrafter uppgick till 31 stycken 10, vilket är en minskning jämfört med 2016 då antalet årsarbetskrafter uppgick till 33 11. Under året har fem personer slutat sina 6) Fördelningen av besökare var 51 % män och 49 % kvinnor under 2017. Under 2016 var fördelningen 55 % män och 45 % kvinnor. 7) Fördelningen av besökare var 63 % kvinnor och 37 % män under 2017. Under 2016 var fördelningen 62 % kvinnor och 38 % män. 8) Fördelningen av besökare var 81 % män och 19 % kvinnor under 2017. Under 2016 var fördelningen 79 % män och 21 % kvinnor. 9) Fördelningen av följare var 54 % män och 46 % kvinnor under 2017. 10) Varav 16 kvinnor och 15 män 11) Varav 16 kvinnor och 17 män Sida 23 av 60
tillsvidareanställningar, en på grund av pensionsavgång. Fem anställda har varit helt eller delvis tjänstlediga, bland annat för föräldraledighet eller för att prova på annat arbete. Personalförändringar 2013 2017 (antal) Personal 2017 2016 2015 2014 2013 Slutat tillsvidareanställning 5 1 1 3 4 4 Helt eller delvis tjänstledig 5 2 4 6 10 11 1) Varav 3 män och 2 kvinnor 2) Varav 4 kvinnor och 1 man Polarforskningssekretariatet har under året rekryterat en kommunikatör och en administrativ handläggare. Säsongsanställningar och ett flertal kortare och längre visstidsanställningar har förekommit, framför allt vid Abisko naturvetenskapliga station (fältassistenter och lokalvårdare) och till expeditioner (läkare, tekniker och säkerhetspersonal). I augusti 2017 fick personalen information om att Polarforskningssekretariatet fått regeringens uppdrag att omlokalisera verksamheten i Stockholm till Luleå. Omlokaliseringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2019. Beslutet om omlokaliseringen har under 2017 inte fått konsekvenser för sekretariatets kompetensförsörjning, men kommer med stor sannolikhet att påverka verksamheten påtagligt under 2018 och 2019. En handlingsplan har färdigställs i början av 2018 för att säkerhetsställa myndighetens kompetensförsörjning och kompetensöverföring under omlokaliseringen. Planerade nyrekryteringar för det kommande året, som inte är kopplade till omlokaliseringen, beräknas uppgå till ett par personer. Polarforskningssekretariatet arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och under 2017 har en projektgrupp tillsammans med ledningsgruppen arbetat fram en plan för att mer strategiskt arbeta med frågan. Syftet med arbetet är bland annat att lättare kunna attrahera medarbetare med den kompetens som verksamheten behöver. Vidare har myndigheten under året genomfört den årliga lönekartläggningen samt tagit fram en handlingsplan för jämställda löner. Under hösten 2017 har myndigheten haft gemensamma utbildnings- och seminariedagar för alla medarbetare. Dessa dagar har behandlat omlokaliseringen och omfattat konsekvensanalys för verksamheten, riskbedömning, förändringsarbete och kommunikationsstrategi. Medarbetare har även fått individuell fortbildning och kompetensutveckling. Under 2017 har medarbetare exempelvis deltagit i utbildning i ledarskap, heta arbeten och krishantering. Även utbildning i att köra hjullastare samt om buller och vibration har genomförts under året. Sida 24 av 60