Luftkvaliteten i Sverige 2015 och vintern 2015/16

Nr C253 Mars 2017 Luftkvaliteten i Sverige 2015 och vintern 2015/16 Mätningar inom Urbanmätnätet Malin Fredricsson, Karin Persson, Lin Tang

Författare: Malin Fredricsson, Karin Persson, Lin Tang Medel från: Klicka och ange text Fotograf: Klicka och ange text Rapportnummer C 253 ISBN 978-91-88319-73-9 Upplaga Finns endast som PDF-fil för egen utskrift IVL Svenska Miljöinstitutet 2016 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60, 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // www.ivl.se Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

Förord Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL avseende övervakning av luftföroreningar. Projektet har pågått sedan 1986. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer vid IVL deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Karin Sjöberg Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Luftenheten vid Naturvårdsverket. IVL Analys: Vania Andersson, Sara Bodholm, Carin Hedqvist Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Karin Hallgren, Erika Rehngren Installationsarbeten och stationsservice: Henrik Fallgren, Kjell Peterson Datorsupport: Håkan Blomgren Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Malin Fredricsson Lin Tang

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 2 Bakgrundsinformation... 7 2.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål... 7 2.2 Vädret i Sverige 2015... 8 2.3 Undersökningsmetodik... 8 3 Mätdataredovisning... 9 3.1 Kvävedioxid (NO 2 )... 9 3.2 Partiklar... 14 3.2.1 PM 10... 14 3.2.2 PM 2.5... 19 3.2.3 Jämförelse mellan halter av PM 10 och PM 2.5... 21 3.3 Lättflyktiga kolväten (VOC)... 22 3.4 Ozon (O 3 )... 24 3.5 Svaveldioxid (SO 2 )... 27 4 Referenser... 29

Sammanfattning Urbanmätnätet, ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL avseende luftkvalitetsövervakning, har avslutat sitt 30:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i olika kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2015 och vinterhalvår 2015/16 presenteras i denna rapport. Under år 2015 och vinterhalvåret 2015/16 deltog 21 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar inom Urbanmätnätet. Totalt 16 kommuner valde att mäta hela året 2015. Mätningarna innefattade dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), och partiklar (PM10, PM2.5 och sot) samt månads-/veckomedelvärden av partiklar, NO2, SO2, ozon (O3) och lättflyktiga kolväten (VOC). I en kommun utfördes timvisa mätningar av kväveoxider (NOx, NO+NO2). Samtliga uppmätta årsmedelvärden för NO2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 ) som övre och nedre utvärderingströskeln (ÖUT, NUT) (32 respektive 26 ) för årsmedelvärde, undantaget Örnsköldsvik där ÖUT tangerades. I Örnsköldsvik överträddes även MKN för dygnsmedelvärde (60 ) med 24 dygn jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår, och MKN för timmedelvärde (90 ), under 318 timmar jämfört med tillåtna 175 timmar under ett kalenderår. Under år 2015 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 ) i såväl urban bakgrund som gaturum. MKN för dygnsmedelvärden av PM10 (> 50 under fler än 35 dygn) överträddes under 2015 i Visby och ÖUT (> 35 under fler än 35 dygn) överskreds i Örnsköldsvik. De flesta tillfällena med överskridande av MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) inträffade under perioden februari - april. För PM2.5 låg samtliga årsmedelvärden långt under NUT (12 ), och endast i Tingsryd överskreds miljökvalitetsmålets precisering för PM2.5 (10 ) för kalenderåret 2015. Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN (5 ), ÖUT (3.5 ) och NUT (2 ) för kalenderår 2015. Miljökvalitetsmålets precisering (1 ) tangerades i Karlstad och Örnsköldsvik. 5

1 Inledning Inom Urbanmätnätet, ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och svenska kommuner, har mätningar av luftföroreningar i tätorter nu pågått under 30 år. I vår rapport, Urbanmätnätet- 30 års mätningar av luftkvalitet (Fredricsson, M., m.fl. 2016) kan ni läsa om Urbanmätnätets historia, om vilken betydelse det har haft samt ta del av luftkvalitetstrender de kommuner som deltagit. I denna rapport presenteras resultaten från mätningarna 2015 samt vinterhalvåret 2015/16 i form av tabeller och figurer. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i hela Sverige. Målsättningen med projektet är, och har hela tiden varit, att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. Den samordnade övervakningen bidrar till en god kvalitetssäkring och jämförbarhet i dataunderlaget, vilket därmed utgör ett bra underlag för trendanalyser. Sedan Urbanmätnätet startade har cirka 45 procent av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för detta samordnade program. Ett tiotal kommuner har deltagit i projektet under i stort sett samtliga 30 år. Data från Urbanmätnätet utgör även en betydande andel av de luftkvalitetsdata som årligen rapporteras till Naturvårdsverket. 6

2 Bakgrundsinformation 2.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) inbegriper förekomst och halt i luft av NO2, SO2, partiklar (PM10 och PM2.5), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O3), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer (MKN) finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. MKN och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1. Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att MKN uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med >250 000 invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider ÖUT. Om ÖUT underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom indikativ mätning, beräkning eller objektiv skattning. Kommuner med färre än 10 000 invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN. Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet, dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2016:9). För halter över NUT ska mätningarna inom samverkansområdet ske kontinuerligt, kravet på antalet kontinuerliga mätstationer kan minskas med upp till 50 %, beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar. I de kommuner, inom ett samverkansområde, där inga mätningar sker ska kartläggning ske genom modellberäkningar eller objektiv skattning. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljökvalitetsmål (www.miljomal.nu) för flera luftföroreningar. Miljökvalitetsmålen innebär i flera fall mer långtgående krav än MKN. Miljökvalitetsmålen är, till skillnad från MKN, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. Genom miljökvalitetsmålens preciseringar (DS 2012:13) (benämns fortsättningsvis i rapporten miljömål) förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås, och dessa ska användas i uppföljningsarbetet av målen. Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren, butadien, formaldehyd, PM10, PM2.5, ozon och NO2, se Bilaga 1. 7

2.2 Vädret i Sverige 2015 Temperatur, nederbördsmängd, vindhastighet, vindriktning och blandningshöjd är exempel på mycket viktiga parametrar vid uppkomsten av luftföroreningshalter. Vid låga temperaturer vintertid är det generellt fler inversionstillfällen (tillfällen med dålig luftomblandning), och tillsammans med ökade utsläpp till följd av ökad uppvärmning och fler kallstarter av bilar, förekommer vanligen höga halter av luftföroreningar. Nederbörd, såväl årsmedelnederbörd som totalt antal dagar med nederbörd, och fuktiga vägbanor är faktorer som har väldigt stark påverkan på partikelhalterna, genom ökad dammbindning och därmed minskad resuspension. Trots en kylig början av sommaren var 2015 ett av de tre varmaste åren i Sverige sedan mätningarna startade i slutet på 1800-talet. Året inleddes med en relativt varm månad och stormen Egon drog in över södra Sverige. Februari fortsatte med milt och torrt väder och med en ny storm, nu i norra Sverige. Våren växlade mellan värme och kyla samt mycket blåst, och under maj förekom mycket nederbörd. Starten av sommaren var kylig och regnig, och först i juli kom sommarvärmen. Början av hösten var varm, speciellt i norra Sverige, men det drog även in stormar och en hel del nederbörd över landet. Oktober var en ovanligt torr månad, och förhållandena i slutet av året bidrog till, för årstiden, många värmerekord (www.smhi.se). I Figur 2 presenteras månadsmedelvärden av nederbördsmängder och temperaturer i Sverige uppdelat på de tre regionala zonerna (norra, mellersta och södra Sverige) under 2015. Nederbördsmängd (mm) 140 120 100 80 60 40 20 0 20 15 10 5 0-5 -10-15 Temperatur (ºC) Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 1 Zon 2 Zon 3 Figur 1 Månadsmedelvärden av temperaturer (heldragna linjer) och nederbördsmängder (streckade linjer) i Sverige uppdelat på norra (zon 1), mellersta (zon 2) samt södra (zon 3) Sverige under 2015. Varje zon inkluderar ett medelvärde av två av SMHI:s synoptiska väderstationer. 2.3 Undersökningsmetodik IVL innehar ackreditering, enligt SWEDAC 17025, för merparten av de analysmetoder som Urbanmätnätet omfattas av. Detta innebär att alla rutiner, även vid mätstationerna, är standardiserade och kvalitetssäkrade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt 8

provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög grad av jämförbarhet mellan resultaten. Samtliga mätmetoder inom Urbanmätnätet finns samlade och beskrivna i Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar som finns att hämta på IVL:s hemsida (www.ivl.se/projektochuppdrag/uppdrag/uppdrag/urbanmatnatet). Dokumentet beskriver även den övergripande kvalitetssäkringen av IVL:s mät- och analysmetoder, mätningar och resultat. 3 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminärt validerade resultat gjorts tillgängliga för deltagande kommuner via IVL:s hemsida. Årets validerade och slutliga resultat kan också hämtas från hemsidan (www.ivl.se) för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel 3.1 3.5 presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft MKN, utvärderingströsklar och miljömål för utomhusluft. Mätvärden framtagna inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20 o C) and Pressure (1013 mbar)). Avseende PM10 och PM2.5 gäller halterna för rådande tryck och temperatur i enlighet med EU-direktivet (2008/50/EG). Resultaten från de svenska EMEP-stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl. 06.00 GMT (Greenwich Mean Time), dvs 07.00 svensk normaltid, jämfört med resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24.00 (vintertid). 3.1 Kvävedioxid (NO 2 ) Mätningar av kvävedioxid har under 2015 utförts i 17 kommuner inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i två kommuner (Kiruna, Trelleborg) och timvis provtagning i en kommun (Örnsköldsvik). I resterande kommuner utfördes provtagningen med diffusionsprovtagare som vecko- eller månadsmedelvärden i såväl tätort som regional bakgrund. Utöver helårsmätningarna var det fem kommuner som mätte kvävedioxid under vinterhalvåret under 2015/16. Halterna av kvävedioxid i kommunernas tätorts- och bakgrundsluft under 2015 illustreras i 2, där de regionala bakgrundshalterna (kartans brunskaliga bakgrund) baseras på uppmätta halter inom Krondropps-, Luft- och Nederbördskemiska samt EMEP-nätet 1. Bakgrundsbelastningen av kvävedioxid i luften på landsbygden är generellt högst i sydvästra Sverige och i Stockholmsregionen, vilket bland annat beror på intransport av luftföroreningar från kontinenten samt närheten till storstadsregioner. 1 Mätningarna inom Luft- och Nederbördskemiska nätet och EMEP-nätet genomförs av IVL inom ramen för den nationella miljöövervakningen, finansierad av Naturvårdsverket. Krondroppsnätet drivs av IVL i samarbete med Lunds universitet och finansieras framförallt av olika luftvårdsförbund, länsstyrelser och Naturvårdsverket. 9

Resultaten från mätningarna av NO2 i gaturum och urban bakgrund åskådliggörs i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden i Figur 3. I Tabell 1 och 2 presenteras samtliga uppmätta årsmedelvärden för år 2015 respektive vinterhalvårsmedelvärden för vintern 2015/16. Årsmedelvärdena av kvävedioxid för år 2015 låg generellt på samma nivå som under 2014. Figur 2 Uppmätta årsmedelvärden (2015) av kvävedioxid i tätorternas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). Halterna av kvävedioxid i bakgrundsluft illustreras som kartans bakgrund utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet samt landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och Nederbördskemiska samt EMEP-nätet. 10

Tabell 1 Resultat från mätningar av NO2 ( ) i tätorter och på landsbygd år 2015. Kommun Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24-h medelvärde värden dygn >60 dygn >48 dygn >36 Gaturum Burlöv, Lundavägen 35* 15 12 Burlöv, Lundavägen- Åkarp* 13 12 Burlöv, Lundavägen- Arlövs livs* 18 12 Karlstad, Drottninggatan 32* 13 12 Karlstad, Hamngatan* 25 12 Landskrona, Eriksgatan* 14 12 Ljungby, Oxtorget* 7.4 52 Markaryd* 8.6 11 Motala, Drottninggatan* 1 14 8 Tingsryd* 6.7 12 Växjö, Storgatan* 14 52 Örnsköldsvik, Centralesplanaden** 32 71 102 363*** 24 60 134 Urban bakgrund Burlöv, Bågevägen* 16 12 Burlöv, Lidl* 13 12 Höganäs, Tivolihuset* 9.0 Karlstad, Rådhuset* 13 Kiruna, Centralskolan 6.7 21 35 348 0 0 0 Trelleborg, Rådhuset 2 12 24 46 241 0 0 1 Växjö, Kommunhuset* 8.2 Älmhult, S Torggatan * 8.2 47 Regional bakgrund Kiruna, Petsamo* 4.2 12 Landskrona, Ven* 7.6 12 Landskrona, Rönneberga* 7.3 11 Landsbygd (EMEP-stationer) Vavihill 3.5 11 19 362 0 0 0 Råö 3.1 9 12 362 0 0 0 Aspvreten 1.3 4 8.5 347 0 0 0 Bredkälen 0.4 1 2.3 364 0 0 0 *diffusionsprovtagare, **kemiluminiscensinstrument, ***antal godkända dygn utifrån timvisa mätningar 1 januari augusti, 2 januari november 11

Tabell 2 Resultat från mätningar av NO2 ( ) i tätorter vinterhalvåret 2015/16. Kommun Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde värden dygn >60 µg/m3 dygn >48 µg/m3 dygn >36 µg/m3 Gaturum Burlöv, Bågevägen* 18 6 Burlöv, Lundavägen 35* 18 6 Burlöv, Lundavägen, Arlöv* 21 6 Hallstahammar, Vegagatan* 7 6 Karlstad, Drottninggatan 32* 17 6 Karlstad, Hamngatan* 30 6 Köping, Torggatan * 20 5 Linköping, Djurgårdsgatan * 14 6 Ljungby, Oxtorget* 10 25 Växjö, Storgatan * 17 26 Örnsköldsvik, Cetnralesplanaden 38 86 102 182 29 49 90 Urban bakgrund Huddinge Skogås 9.6 26 50 181 0 1 3 Höganäs, Tivolihuset* 11 5 Karlstad, Rådhuset* 17 6 Kiruna, Centralskolan 11 29 39 175 0 0 1 Köping, Rådhuset* 12 5 Växjö, Kommunhuset* 11 6 Älmhult, S Torggatan* 11 19 Östersund* 11 35 42 182 0 0 2 Regional bakgrund Linköping, Gävbo* 2.0 6 Linköping, Östra Harg* 4.5 6 *diffusionsprovtagare, **kemiluminiscensinstrument, *** antal godkända dygn utifrån timvisa mätningar Halterna av kvävedioxid är generellt högre i gaturum jämfört med i urban bakgrundsluft, främst till följd av att mätningarna sker närmare den dominerande utsläppskällan, trafiken, men även på grund av att omblandningsförhållande i gaturum generellt är sämre än i urban bakgrund till följd av byggnader som försämrar inblandning av omgivningsluften. Detta syns tydligt för halterna i Karlstad och Växjö, som mätt i både gaturum och urban bakgrund, se Figur 3. De relativt låga halterna i till exempel Markaryd och Tingsryd kan förklaras med att det är små kommuner, där inverkan från trafiken är mindre än i större kommuner. I Burlöv och Karlstad har man mätt vid flera stationer och stapeln i figuren indikerar där medelvärdet av resultaten för respektive kommun tillsammans med den högsta och lägsta uppmätta halten. 12

De uppmätta halterna i Örnsköldsvik tangerade ÖUT och överskred därmed NUT och miljömålet för årsmedelvärde. Även vid Hamngatan i Karlstad överskreds miljömålet. I övrigt skedde inga överskridanden av MKN, utvärderingströskar eller miljömålet för årsmedelvärden i de deltagande kommunerna under 2015. Vinterhalvårsmedelvärdena av NO2 var generellt högre än årsmedelvärdena, se Figur 3. Halterna av NO2 är oftast högre på vintern, vilket främst beror på låga temperaturer som leder till fler inversionstillfällen (tillfällen med dålig luftomblandning), ökad uppvärmning och fler kallstarter av bilmotorer. 40 35 ÖUT Kvävedioxid ( ) 30 25 20 15 10 NUT Miljömål 5 0 Örnsköldsvik Karlstad Burlöv Växjö Landskrona Motala Markaryd Ljungby Tingsryd Burlöv Karlstad Trelleborg Höganäs Älmhult Växjö Kiruna Örnsköldsvik Karlstad Köping Burlöv Växjö Linköping Ljungby Hallstaha Karlstad Köping Höganäs Växjö Östersund Älmhult Kiruna Huddinge Figur 3 NO2 som års- (2015, fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärde (2015/16, randiga staplar) i gaturum (röda staplar) och urban bakgrund (blå staplar) jämfört med den övre (ÖUT) och nedre utvärderingströskeln (NUT) samt miljökvalitetsmålets precisering (miljömål). I de fall en kommun har mätt vid flera stationen indikerar stapeln ett medelvärde och de gula punkterna indikerar högsta och lägsta halt för respektive miljö. I Kiruna uppvisade mätningarna av NO2 generellt låga dygnsmedelvärden och inga överskridanden förelåg av vare sig MKN eller utvärderingströsklarna för dygnsmedelvärden. I Örnsköldsvik uppmättes emellanåt mycket höga timmedelhalter, vilket ledde till överträdelser av MKN för såväl dygns- som timmedelvärden (24 dygn jämfört med tillåtna 7 dygn respektive 322 timmar jämfört med tillåtna 175 timmar). För timmedelvärden var det 140 fler överskridanden än 2014. Skillnaden var som störst under december månad då hela 99 stycken av timmedelvärdena för 2015 inträffade. Trots detta var årsmedelvärdet i samma nivå för de båda åren. 13

3.2 Partiklar 3.2.1 PM 10 Mätningar av PM10 har under 2015 utförts i 14 kommuner inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i gaturum i fyra kommuner samt i urban bakgrund i fyra kommuners. Resterande mätningar har utförts månads- eller veckovis med intermittent provtagning, tre i gaturum samt fem i urban bakgrund. Utöver de kommuner som mätte under kalenderår 2015 var det ytterligare två som mätte under vinterhalvåret 2015/16 samt en kommun som mätte under januari juni 2016. Halterna av PM10 i deltagande kommuners tätorts- och bakgrundsluft under 2015 illustreras i Figur 4, där de regionala bakgrundshalterna (kartans brunskaliga bakgrund) baseras på uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet samt landsbygdsbakgrund från stationer inom EMEP-nätet 1. I Tabell 3 och i Tabell 4 presenteras samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden under 2015 respektive 2015/16 (november-april, om inget annat anges). För de kommuner som mätt kalenderår 2015 och 2016 presenteras såväl resultat för år 2015 som vinterhalvåret 2015/16. Årsmedelvärdena av PM10 låg under 2015 generellt i samma nivå som 2014, men med något högre halter i Ystad, Linköping och Råö (bakgrundsstation) och något lägre i Visby, Ljungby, Höganäs och Bredkälen (bakgrundsstation). 1 Mätningarna inom Luft- och Nederbördskemiska nätet och EMEP-nätet genomförs av IVL inom ramen för den nationella miljöövervakningen, finansierad av Naturvårdsverket. Krondroppsnätet drivs av IVL i samarbete med Lunds universitet och finansieras framförallt av olika luftvårdsförbund, länsstyrelser och Naturvårdsverket. 14

Figur 4 Uppmätta årsmedelvärden (2015) av PM10 i kommunernas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). Halterna av PM10 i bakgrundsluft illustreras som kartans bakgrund utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet samt landsbygdsbakgrund från stationer inom EMEP-nätet. 15

Tabell 3 Resultat från mätningar av PM10 ( ) i tätorter och på landsbygd år 2015. Kommun Medelvärde 90- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde värden Gaturum Burlöv, Lundavägen* 18 53 dygn >50 dygn >35 Ljungby, Oxtorget 13 23 65 352 4 15 17 Markaryd, Smedjegatan* 15 9 Tingsryd, 12 12 Skyttegatan* Visby, Österväg 26 53 228 306 38 57 68 Växjö, Storgatan 15 27 85 356 4 21 30 Örnsköldsvik, Centralesplanaden 20 39 150 342 27 38 43 Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset 17 26 58 337 3 12 25 Kiruna, Centralskolan 7 14 34 333 0 0 6 Linköping, Djurgårdsgatan* 16 48 Trelleborg, Rådhuset 17 30 63 268 2 13 43 Västervik, Storgatan 10 18 55 310 2 5 6 Växjö, Kommunhuset* 13 12 Ystad, Ö Förstaden* 19 12 Älmhult, S Toggatan* 15 12 Asa* 7 Regional Bakgrund Kiruna, Petsamo* 6 12 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen 3 6.2 19 350 0 0 0 Råö 15 25 51 361 1 9 23 *intermittent provtagning dygn >25 16

Tabell 4 Kommun Resultat från mätningar av PM10 ( ) i tätorter och på landsbygd vinterhalvåret 2015/2016. Medelvärde 90-percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Gaturum Värden dygn > 50 dygn > 35 dygn > 25 Burlöv, Lundavägen* 17 68 Hallstahammar, Vegagatan 3 16 35 71 153 4 12 20 Linköping, Djurgårdsgatan* 20 25 Ljungby, Oxtorget 14 25 70 162 3 8 43 Visby, Österväg 34 76 164 149 30 50 72 Växjö, Storgatan 17 33 86 170 6 15 34 Örnsköldsvik, Centralesplanaden 20 56 126 178 19 25 35 Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset 16 26 58 173 1 4 18 Kiruna, Centralskolan 6.7 13 50 177 0 4 4 Köping, Rådhuset 12 23 35 163 0 1 12 Växjö, Kommunhuset* 13 6 Älmhult, S Torggatan* 14 6 Östersund 11 24 61 168 2 9 15 Regional bakgrund Asa* 5.3 6 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen 2.1 3.5 11 176 Råö 14 26 40 171 *intermittent provtagning, 3 januari - juni Under år 2015 och vinterhalvåret 2015/16 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 ) i såväl gaturum som urban bakgrund, se Figur 5. De uppmätta halterna i Visby och Trelleborg överskred NUT och därmed även miljömålet. I övrigt överskreds miljömålet i gaturum i Örnsköldsvik, Burlöv och Växjö samt i urban bakgrund i Ystad, Höganäs och Linköping samt tangerades i Älmhult. Även vid bakgrundstationen Råö, i Hallands län, tangerades miljömålet, vilket troligen är orsakat av havssaltspartiklar till följd av stationens närhet till havet. 17

40 35 Partikelhalt PM 10 ( ) 30 25 20 15 10 ÖUT NUT Miljömål 5 0 Visby Örnsköldsvik Burlöv Växjö Markaryd Ljungby Tingsryd Trelleborg Ystad Höganäs Linköping Älmhult Växjö Västervik Kiruna Visby Örnsköldsvik Linköping Växjö Burlöv Hallstahammar Ljungby Ystad Höganäs Älmhult Växjö Köping Östersund Kiruna Figur 5 Uppmätta årsmedelvärden 2015 (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärden (randiga staplar) av PM10 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar), jämfört med övre och nedre utvärderingströsklarna (ÖUT, NUT) samt miljökvalitetsmålets precisering (miljömål). I Figur 6 visas antalet dygn då MKN, ÖUT, och NUT för dygnsmedelvärden överskreds för respektive kommun under kalender år 2015 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2015 i Visby med 38 dygn. I Örnsköldsvik överskreds ÖUT (35 μg/m 3 ) med 38 dygn och i Trelleborg överskreds NUT (25 μg/m 3 ) under 43 dygn. I övriga kommuner klarades såväl MKN som utvärderingströsklarna för dygnsmedelvärde. Höga halter av PM10 inträffar generellt främst under våren då en stor andel av partiklarna i luften härrör från uppvirvlat damm och slitagepartiklar från torra vägbanor. Av de tillfällen då MKN för dygnsmedelvärde överskreds inträffade i Örnsköldsvik 85 procent och i Visby 50 procent under mars och april 2015. Flertalet av övriga överskridanden i Visby inträffade under februari. Visby hade något färre dygn med nederbörd än normalt under februari, vilket skulle kunna förklara de höga partikelhalterna under den månaden. Det förekom betydligt färre överskridande av den nedre utvärderingströskeln under 2015 jämfört med 2014. Miljökvalitetsmålets precisering för dygnsmedelvärden av PM10 (30, som får överskridas maximalt 35 dygn under ett kalenderår) överskreds i samtliga kommuner, som mest under 68 dygn i Visby och som minst under 4 dygn i Kiruna. 18

80 70 60 Gaturum Urban bakgrund dygn överskridande 50 40 30 20 10 0 dygn > 50 µg/m3 dygn > 35 µg/m3 dygn > 25 µg/m3 Figur 6 dygn med PM10 halt över 50 (miljökvalitetsnormen, blå staplar), > 35 (övre utvärderingströskeln, gråa staplar) och >25 (nedre utvärderingströskeln, röda staplar) under kalenderåret 2015 jämfört med antalet tillåtna dygn (35) för miljökvalitetsnormen och utvärderingströsklarna. 3.2.2 PM 2.5 Mätningar av PM2.5 har under 2015 utförts i 9 kommuner inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i urban bakgrund i en kommun (Landskrona) och resten som månads- eller veckomedelvärden med intermittent provtagning, se Tabell 5 och 6 för års- respektive vinterhalvårsmedelvärden. Mätningar utförs även inom den nationella miljöövervakningen i urban bakgrund i Burlöv, Stockholm och Umeå samt i regional bakgrund vid EMEP-stationerna Bredkälen och Råö, finansierat Naturvårdsverkets Luftenheten. Årsmedelvärdena av PM2.5 i gaturum låg under 2015 mellan 8 och 11. För Burlöv, som är den enda av stationerna som har mätt PM2.5 i gaturum under flera år, låg årsmedelvärdet under 2015 på samma nivå som under 2013 och 2014. För årsmedelvärdena av PM2.5 i urban bakgrund under 2015 varierade halterna mellan 4 och 8, vilket i de flesta fall var lägre än under 2014, undantaget i Växjö och Ystad, där årsmedelvärdet 2015 var högre än 2014. I landsbygdsluft låg halterna mellan 2 och 5, vilket var i samma nivå eller lägre än 2014. Samtliga årsmedelvärden låg långt under NUT (12 ), med undantag för Tingsryd där halten var strax under NUT och miljömålet (10 ) därmed överskreds, se Figur 7. 19

Tabell 5 Resultat från mätningar av PM2.5 ( ) i tätorter och på landsbygd år 2015. Kommun Medelvärde Burlöv, Lundavägen * 9 Markaryd, Smedjegatan* 8.4 Max 24hmedelvärde Gaturum värden dygn >25 Tingsryd, Skyttegatan* 11 Urban bakgrund Burlöv, Församlingshemmet** 8.2 47 351 15 Landskrona, Polishuset 7.8 35 349 6 Linköping, Djurgårdsgatan* 5.9 Stockholm, Olaus Petri** 4.2 25 363 1 Umeå, Förskolan Uven** 3.7 17 349 0 Växjö, Kommunhuset* 8.1 Ystad, Ö Förstaden* 7.4 Älmhult, S Torggatan* 7.5 Asa* 5.2 Kiruna, Petsamo* 2.5 Regional bakgrund Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen** 2.3 14 340 0 Råö** 5.0 20 333 0 *intermittent provtagning, ** mätningar inom den nationella miljöövervakningen, finansierad av Naturvårdsverket. Tabell 6 Resultat från mätningar av PM2.5 ( ) i tätorter under vinterhalvåret 2015/16. Kommun Medelvärde Max 24hmedelvärde värden Gaturum Burlöv, Lundavägen* 8.2 69 Linköping, Djurgårdsgatan* 10.6 25 Urban bakgrund Växjö, Kommunhuset* 9.5 6 Ystad, Ö Förstaden* 8.2 5 Älmhult, S Torggatan* 10.5 4 *intermittent provtagning dygn >25 µg/m3 20

14 12 10 NUT Miljömål Partikelhalter PM 2.5 ( ) 8 6 4 2 0 Figur 7 Uppmätta årsmedelvärden 2015 (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärden 2015/16 (randiga staplar) av PM2.5 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) jämfört med nedre utvärderingströskeln (NUT) samt miljökvalitetsmålets precisering (miljömål). 3.2.3 Jämförelse mellan halter av PM 10 och PM 2.5 Vid de tätorts- och bakgrundstationer som mätte PM10 och PM2.5 vid samma mätplats under 2015 var kvoten mellan PM10 och PM2.5 i genomsnitt en faktor 2, men varierade mellan 1.2 i Tingsryd och 3.0 vid Råö. PM2.5 härrör främst från långväga transporterade partiklar, medan PM10 främst härrör från lokalt producerande partiklar. Därför är skillnaden mellan PM10 och PM2.5 normalt som minst vid bakgrundstationer och som störst i gaturum och urban bakgrund, vilket syns för de flesta stationerna, se Figur 8. Vid Råö var skillnaden dock stor, en förklaring till detta, som även nämnts tidigare, är att en stor andel av de större partiklarna vid Råö troligvis härrör från havssalt. Tingsryd, som uppvisade den största andelen av PM2.5 av PM10, är en liten ort och troligen härrör även här den största andelen av partiklar från långdistans-transport. 21

Partiklar ( ) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 PM10 PM2.5 Figur 8 Jämförelse mellan uppmätta halter av PM10 och PM2.5 vid de mätstationer där båda partikelfraktionerna mätts under 2015. 3.3 Lättflyktiga kolväten (VOC) Resultaten från mätningarna av VOC i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 7 respektive Tabell 8. För kalenderåret 2015 låg halterna av bensen generellt på samma nivå som för 2014 för de kommuner som mätt båda åren. Tabell 7 Årsmedelvärden av VOC ( ) i tätorter i gaturum och urban bakgrund inom Urbanmätnätet år 2015. Bensen Toluen Oktan Gaturum Butylacetat Etyl- Bensen m-,p- Xylen o- Xylen Nonan Karlstad, Hamngatan 0.85 2.3 0.24 0.28 0.32 1.5 0.43 0.20 Landskrona, Eriksgatan 0.66 1.2 0.10 0.33 0.20 2.0 0.24 0.10 Motala, Drottninggatan 0.78 1.9 0.11 0.29 0.26 1.1 0.35 0.08 Örnsköldsvik, Centralesplanaden 0.99 2.78 0.15 0.28 0.38 1.68 0.51 0.14 Urban bakgrund Karlstad, Rådhuset 0.52 2.61 0.15 0.28 0.15 0.81 0.22 0.17 Kiruna, Centralskolan 0.70 1.26 0.10 0.29 0.14 0.54 0.17 0.09 Motala, Gamla stan 0.40 0.66 0.09 0.29 0.08 0.40 0.12 0.09 Kiruna, Petsamo 0.57 0.62 0.09 0.29 0.06 0.23 0.09 0.08 Älmhult, S Torggatan 0.52 0.76 0.11 0.88 0.10 0.46 0.14 0.09 Östersund 0.63 5.37 0.16 0.32 0.15 0.62 0.21 0.11 22

Tabell 8 Vinterhalvårsmedelvärden av VOC ( ) i tätorter i gaturum och urban bakgrund inom Urbanmätnätet 2015/16. Kommun Bensen Toluen Oktan Gaturum Butylacetat Etylbensen m-+p- Xylen o- Xylen Nonan Hallstahammar, Vegagatan 0.61 1.12 0.13 0.50 0.19 0.83 0.26 0.12 Karlstad, Hamngatan 1.11 2.76 0.19 0.44 0.35 1.59 0.44 0.14 Landskrona, Eriksgatan 0.80 1.33 0.13 0.50 0.21 1.20 0.26 0.12 Linköping, Djurgårdsgatan 0.70 1.20 0.13 0.46 0.17 0.88 0.22 0.12 Örnsköldsvik Centralesplanaden 1.09 2.87 0.15 0.45 0.39 2.06 0.49 0.13 Urban bakgrund Karlstad, Rådhuset 0.64 1.10 0.12 0.44 0.16 0.77 0.20 0.18 Kiruna, Centralskolan 0.59 1.20 0.11 0.42 0.16 0.65 0.17 0.10 Köping, Rådhuset 1.16 2.63 0.17 0.50 0.39 1.65 0.50 0.15 Älmhult, S Torggatan 0.73 0.84 0.11 1.04 0.13 0.67 0.16 0.10 Östersund 0.66 0.96 0.19 0.52 0.15 0.64 0.18 0.16 Årsmedelvärdena av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN och utvärderingströsklarna. Miljömålet (1 ) tangerades i gaturum i Örnsköldsvik samt i urban bakgrund i Köping, se Figur 9. Det genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärdet för 2015/16 låg i nivå med 2014/15, vilket var bland det lägsta hittills. 23

1.4 1.2 1.0 Miljömål 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 Figur 9 Uppmätta årsmedelvärden (2015, fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärden (2015/16, randiga staplar) av bensen i tätorternas gaturum (röda staplar) och urbana bakgrund (blåa staplar) jämfört med miljökvalitetsmålets precisering (miljömål). 3.4 Ozon (O 3 ) Mätningar av ozon inom Urbanmätnäten under 2015 utfördes endast som månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare i två kommuner vid totalt tre stationer. Under vinterhalvåret 2015/16 mätte ytterligare en kommun ozon vid tre stationer (en i tätort och två i regional bakgrund). Då de uppmätta halterna av ozon inom Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden är de inte direkt jämförbara med MKN, som baseras på timmedelvärden. De timvisa mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna under 2015 visade på överskridande MKN (120, som maximalt glidande 8-timmarsmedelvärde) vid tre av bakgrundsstationerna (Vavihill (5 dygn), Råö (4 dygn) och Norra Kvill (2 dygn)). Miljömålet för maximalt timmedelvärde (80 ) och maximalt 8-timmarsmedelvärde (70 ) överskreds vid samtliga EMEP-stationer i landet. 24

Tabell 9 Station Sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden ( ) av O3 i regional och urban bakgrund samt i landsbygdsluft (EMEP-stationer) 2015 respektive 2015/16. Sommarhalvårsmv Årsmedelvärde Vinterhalvårsmv Medelvärde värden Medelvärde värden Maxtimmv Max glidande 8-hmv dagar Max glidande 8-hmv >120 Medelvärde värden Landsbygd (EMEP-Stationer) Aspvreten 55 4012 52 8256 116 105 0 Bredkälen 59 4379 60 8734 102 97 0 Esrange 64 4383 66 8744 132 103 0 Grimsö 59 4378 56 8737 122 112 0 Hoburgen* 75 5 Norra Kvill 69 4381 64 8739 138 125 2 Råö 72 4318 65 8672 132 124 4 Vavihill 65 4386 59 8694 152 142 5 Vindeln 55 4380 55 8736 99 96 0 Kommun Karlstad, Randviken* Landskrona, Ven* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* Regional bakgrund 57 6 55 11 46 5 68 6 47 5 49 5 Kommun Karlstad, Rådhuset* Linköping, Djurgårdsgatan* *diffusionsprovtagare Urban bakgrund 55 6 49 12 38 6 Gaturum 44 5 Ozonhalterna är oftast högst under våren och sommaren och det är då överskridanden av MKN (120 som maximalt glidande 8-timmarsmedelvärde) brukar ske, se Figur 10, där månadsmedelvärden från mätningarna inom Urbanmätnätet presenteras tillsammans med ozonmätningarna på de svenska EMEP-stationerna (finansierade av Luftenheten vid Naturvårdsverket). I Karlstad mätte man ozon i såväl regional- som urban bakgrund. Skillnaden mellan dessa miljöer var dock liten, även om halterna var något högre i den regionala bakgrundsluften. Halterna vid den regionala bakgrundsstationen i Karlstad var lägre jämfört med den regionala bakgrundsstationen på Ven (Landskrona). Haltvariationen vid de båda regionala stationerna i Landskrona och Karlstad följde dock varandra väl, med förhöjda halter i maj och augusti, vilket inte var lika tydligt på landsbygdsstationerna inom EMEP. 25

Eftersom Ven hade ett relativt högt sommarhalvårsmedelvärde under 2015 (68 ), i nivå med Vavihill (67 ), där MKN överskreds under 5 dygn 2015, är det troligt att även halterna på Ven överskred miljökvalitetsnormen under några dygn under 2015. På de två stationerna i Karlstad låg sommar- och årsmedelvärdena mycket lägre än medelvärdena vid EMEP-stationerna, därför är det mindre troligt att det skulle ha skett några överskridanden där under 2015. Ozonhalt ( ) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aspvreten Bredkälen Esrange Grimsö Hoburgen Norra Kvill Råö Vavihill Vindeln Ven Karlstad (rb) Karlstad (ub) Figur 10 Månadsmedelvärden av ozon vid de två regionala bakgrundstationerna (prickad linje) i Karlstad (Randviken) och på Ven (Landskrona) och den urbana bakgrundstationen i Karlstad (streckad linje) jämfört med halterna vid de svenska bakgrundstationerna (EMEP, Luft- och nederbördskemiska nätet). 26

3.5 Svaveldioxid (SO 2 ) I Figur 11, Tabell 10 och Tabell 11 redovisas års- respektive vinterhalvårsmedelvärden för de kommuner som mätt svaveldioxid i Urbanmätnätet under kalenderåret 2015 och vinterhalvåret 2015/16 tillsammans med bakgrundsstationerna inom EMEP. I Västervik, Trelleborg, Huddinge och på bakgrundstationerna har man mätt hela året, och på övriga stationer har man mätt under vinterhalvåret. Halterna under 2015 var lägre vid samtliga stationer jämfört med 2014. I Trelleborg var halterna mer än 50 procent lägre, dock var det en del bortfall av data under 2015 där. Tabell 10 Årsmedelvärden från mätningar av SO2 ( ) i tätorter och på landsbygd år 2015. Kommun Medel 98-Percentil (dygn) Urban bakgrund Max 24hmedelvärde värden Trelleborg, Rådhuset 1.1 2.7 20 220 Västervik, Storgatan* 0.4 11 Vinterhalvår Landsbygd (EMEP-station) Råö 0.4 1.6 3.9 362 Vavihill 0.3 1.3 4.9 350 Aspvreten 0.2 1.0 2.2 361 Bredkälen 0.1 0.7 1.9 364 *Diffusionsprovtagare Tabell 11 Kommun Hallstahammar, Vegagatan* Linköping, Djurgårdsgatan* Vinterhalvårsmedelvärden från mätningar av SO2 ( ) i tätorter och i regional bakgrund under vinterhalvåret 2015/16. Medel Gaturum 98-Percentil (dygn) Max 24hmedelvärde värden 0.24 6 0.23 6 Urban bakgrund Huddinge, Skogås 0.84 1.9 7.2 182 Köping, Rådhuset* 0.33 5 Regional bakgrund Linköping, Gävbo* 0.30 6 Linköping, Östra Harg* 0.27 6 *Diffusionsprovtagare Halterna av svaveldioxid var generellt låga och under 2015 underskred samtliga kommuner MKN för årsmedelvärde (20 ), se Figur 11. Det är främst i hamnstäder som Trelleborg som halterna är 27

förhöjda till följd av utsläpp från fartyg, men även här låg halterna långt under MKN för årsmedelvärde. En möjlig orsak till de lägre halterna under 2015, framförallt vid kustnära stationer, kan vara att utsläppen från sjöfarten minskat på grund av SECA 2 -avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 2015. SECA-avtalet innebär att fartyg i Östersjön och på Nordsjön får ha maximalt 0,1 procent svavel i bränslet jämfört med tidigare 1 procent. Att de skärpta gränsvärdena har troligen haft effekt har även noterats från mätningarna av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN) där halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i Östersjön som medelvärde för 2015 (januari-december) var cirka 30 procent lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren (Pihl Karlsson, G. m.fl. 2016). 1.2 1 Svaveldioxid ( ) 0.8 0.6 0.4 0.2 0 Figur 11 SO2 som års- (2015, fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärde (2015/16, randiga staplar) i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar), regional bakgrund (gröna staplar) och på landsbygd (gråa staplar). 2 Sulphur Emission Control Area 28

4 Referenser DS 2012:13 Regeringskansliet. Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Fredricsson, M., Persson, K., Tang, L. 2016. Urbanmätnätet 30 års mätningar av luftkvalitet. IVLrapport C 230. NFS 2016:9 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Pihl Karlsson, G., Akselsson, C. (Lunds universitet), Hellsten, S., Karlsson, P.E. Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m september 2015. IVL-rapport C 163. SFS 2010:477. Luftkvalitetsförordningen. http://www.smhi.se/klimat/arssammanstallningar/vader 29

BILAGA 1 Miljökvalitetsnormer och nationella miljökvalitetsmål Tabell B 1.1 Miljökvalitetsnorm för NO2 i utomhusluft. För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) 1 år 40 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 30 aritmetiskt medelvärde av NOx Tabell B 1.2 Miljökvalitetsnormer för SO2 i utomhusluft. För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 200 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 100 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) För skydd av ekosystem 1 vinterhalvår 20 Aritmetiskt medelvärde 1 år 20 Aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.3 Miljökvalitetsnormer för PM10 i utomhusluft till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 dygn 50 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90- percentil) 1 år 40 aritmetiskt medelvärde 30

Tabell B 1.4 Miljökvalitetsnormer för PM2.5 i utomhusluft till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år 25 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.5 Miljökvalitetsnormen för bensen i utomhusluft till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år 5 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.6 Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i utomhusluft till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning 8 timmar 10 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde Tabell B 1.7 Miljökvalitetsnormen för ozon i utomhusluft som ska eftersträvas till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning 8 timmar 120 högsta halt som glidande 8-timmars medelvärde under ett dygn Tabell B 1.8 Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren i utomhusluft till skydd för människors hälsa. Målvärde (för totalinnehållet i PM10 -fraktionen som medelvärde under ett år) Arsenik 6 ng/m 3 Bly 0.5 Kadmium 5 ng/m 3 Nickel 20 ng/m 3 PAH (med benso(a)pyren som indikator) 1 ng/m 3 31

Tabell B 1.9 Utvärderingströsklar Period Nedre utvärderingströskel (NUT) Övre utvärderingströskel (ÖUT) NO2 1 timme* 1 dygn* 1 år 1 år (vegetation) 60 % (54 ) 60 % (36 " ) 65 % (26 " ) 65 % (19.5 ) 80 % (72 ) 80 % (48 " ) 80 % (32 " ) 80 % (24 ) SO 2 1 timme* 1 dygn 1 vh/ år (ekosystem) 50 % (100 ) 50 % (50 ) 40 % (8 ) 75 % (150 ) 75 % (75 ) 60 % (12 ) Benso(a)pyren 1 år 40 % (0.4 ng/m 3 ) 60 % (0.6 ng/m 3 ) Bly 1 år 50 % (0.25 ) 70 % (0.35 ) Arsenik 1 år 40 % (2.4 ng/m 3 ) 60 % (3.6 ng/m 3 ) Kadmium 1 år 40 % (2 ng/m 3 ) 60 % (3 ng/m 3 ) Nickel 1 år 50 % (10 ng/m 3 ) 70 % (14 ng/m 3 ) PM2.5 1 år 50 % (12 ) 70 % (17 ) PM10 1 dygn** 1 år 50 % (25 ) 50 % (20 ) 70 % (35 ) 70 % (28 ) Bensen 1 år 40 % (2 ) 70 % (3.5 ) CO högsta 8-h genomsnitt 50 % (5 mg/m 3 ) 70 % (7 mg/m 3 ) *98-percentil, **90- percentil 32

Tabell B 1.10 Komponent Kvävedioxid Preciseringar till miljökvalitetsmål enligt Svenska miljömål - preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål (SD 2012:13, Regeringskansliet). Precisering 20 som årsmedelvärde 60 som timmedelvärde får överskridas max 175 timmar/år Partiklar (PM10) Partiklar (PM2.5) Bensen Ozon Benso(a)pyren Butadien Formaldehyd 15 som årsmedelvärde 30 som dygnsmedelvärde 10 som årsmedelvärde 25 som dygnsmedelvärde 1 som årsmedelvärde 80 som timmedelvärde 70 som 8-timmarsmedelvärde 10 000 under en timme beräknat som AOT40 under perioden april - september 0.1 ng/m 3 som årsmedelvärde 0.2 som årsmedelvärde 10 som timmedelvärde 33

IVL Svenska Miljöinstitutet AB // Box 210 60 // 100 31 Stockholm Tel 010-788 65 00 // www.ivl.se