Kristendomen De kristna förföljs Kristendomen kommer från Rom. Många berättade om Jesus, och ännu fler lyssnade. När det blev tillräckligt många bildades församlingar När människorna trodde på någon annan än kejsaren blev de förföljda. Gudstjänster firade man i underjordiska gångar, som kallas katakomber De som dog för sin tro kallas martyrer. Tron på Jesus och ett liv i paradiset var så stor att de hellre dog än avsade sig sin tro. Kristendomen blir mäktig I början av 300-talet var kristendomen stor. Många människor trodde att Jesus var gud, andra trodde att han var människa, några trodde att han var både och. Ledarna för olika grupper kom fram till att han var både och. De som inte trodde på detta blev uteslutna ur kyrkan. Vem ska bestämma? Ju mäktigare kristendomen blev, desto viktigare var det vem som skulle bestämma. Varje församling valde en ledare, biskop, och den som blev den mäktigaste biskopen satt i Rom och fick titeln påve. Påven fick allt större makt ju mer kristendomen spred sig. Människor lärde sig frukta Gud och att lyda det som kyrkan sa man skulle tänka, säga och göra. Den apostoliska trosbekännelsen När man läser trosbekännelse talar man om vad man tror på. Det finns några olika former av den, beroende på att det blivit så många grenar inom kyrkan. Svenska kyrkan använder den apostoliska. Trosbekännelsen talar om gud som treenig. Det betyder att han är som tre figurer i en, fadern, sonen och den helige ande. Många icke kristna menar att Gud inte kan vara mer än en kristna menar att det går visst. Vatten kan ju vara rinnande, fruset och ånga men det är ändå vatten. Bibeln Det fanns många som skrev om Gud och Jesus, men alla berättelser kom inte med i Bibeln. Nu består gamla testamentet av 39 böcker och nya testamentet av 27 st. Gamla testamentet är samma som judarnas bibel. Det är för att kristendomen kommer från judendomen och både Jesus och hans lärljungar var judar. Nya testamentet handlar om Jesus och hans budskap. Kloster
Eremiter var människor som flyttade ut i ödemarken för att kunna tänka mer på Gud. Man startade även kloster där det fanns fler människor. Dessa kom att finnas för både män (munkar) och kvinnor (nunnor). För att bli munk eller nunna måste man avlägga löften om att leva i fattigdom, kyskhet och lydnad. Kloster blev ofta viktiga för dem som bodde i närheten. Här fanns kunskap om odling och mediciner som munkar och nunnor delade med sig av. Klostren hade kontakt med andra genom kyrkan i hela Europa. Vanliga bönder visste inget om världen utanför sin hembyggd. Munkar och nunnor tjänade alltså Gud och Jesus men de hjälpte också människor utanför klostren. Franciskus från Assisi Franciskus växte upp i Italien. En gång upplevde han att han fick ett uppdrag från gud. Han skulle reparera en kyrka som höll på att falla sönder. Först trodde han att han skulle renovera gamla kyrkor, men det visade sig vara att han skulle försöka komma tillbaka till den gamla, fattiga kyrkan. Franciskus fick lov av påven att bilda en ny orden, franciskanerorden. Be och arbete löd budskapet till de som blev munkar i franciskanerorden. Man steg upp i gryningen och sedan bestod dagen i att be, gå till gudstjänster och att arbeta. Man menade att kyrkan skulle vara fattig och inte försöka bli allt rikare som skedde. Den heliga Birgitta Påven flyttade till Frankrike. Det sades ibland finnas två påvar, en i Italien och en i Frankrike. Birgitta kände att hon fick i uppdrag att tala kyrkan tillrätta. När hennes man dog flyttade hon till Alvastra kloster. Där fick hon uppdrag av Jesus och jungfru Maria. De sade att hon skulle Tala med stormännen om deras högmod och girighet Grunda en svensk klosterorden Arbeta för att påven skulle komma tillbaka till Rom Kristendomen kommer till Sverige När kristendomen växte sig stark ute i Europa trodde man fortfarande på asagudar i Sverige. Här fanns det offerlundar där man blotade (offrade) till gudarna. Den största fanns i Uppsala där man samlades till riksblot vart nionde
år. Norden upptäcktes under 700- och 800-talen när vikingatågen var många. Man åkte ut i världen, många för att handla, andra för att röva. Nu mötte man den nya religionen, kristendomen. Påven i Rom skickade ut missionärer till Norden för att kristna folket där. Det tog flera hundra år innan det var helt genomfört. Helt försvann heller inte spåren från asatron. Midsommar är en högtid som kommer från asatron och våra veckodagar har namn från flera av asarna. Ansgar Kristendomen fanns i hela Västeuropa. Omkring 830 fick en munk som hette Ansgar, i uppdrag att försöka kristna /frälsa nordborna. Ansgar reste till Birka och fick tillstånd att bygga en kyrka. Några döpte sig där, men är han åkte hem till tyskland igen försvann de kristna och kyrkan förstördes. Det var inte lätt för de kristna missionärerna att övertyga folket i Norden om Guds och Jesus styrka. Man gillade och trodde ju på sina egna gudar. Man lyckades till slut genom att övertyga hövdingar och andra stormän att de tjänade på att gå över till kristendomen. Sen tvingade dessa ledare sina undersåtar att också bli kristna. Sverige blir ett kristet land På 1000-talet kom allt fler munkar till Sverige. Denna gång lyckades de omvända dem som bestämde i landet. Nu kunde man bygga kyrkor igen. I Uppsala däremot kämpade man för att få behålla asatron. Runt år 1100 vann de kristna. Man byggde då en kyrka som blev domkyrka, för den mäktigaste biskopen i Sverige, ärkebiskopen. Det är troligt att vanligt folk inte gillade den nya religionen i början men efterhand så vande de sig. Så brukar det vara när nya religioner tar över. De som bestämmer ändrar och folket blir sura först men sen tar de till sig det nya. Kyrkor byggdes Området nära kyrkan kallades socken. Man delade även in landet i biskopsdömen, stift. I varje stiftsstad byggde man en domkyrka och en biskopsgård. Kyrkan och folket Man pratade latin i kyrkan. Därför förstod inte människorna vad man sade eller sjöng. Det fanns dock mycket att se på. I taket och på väggarna fanns målningar, så man kunde lära sig bibelberättelser på den vägen i stället. Målningarna
kallades ibland för fattigmans bibel. I kyrkan var det högtidligt och allvarligt så att folket skulle förstå att det var viktigt och sant det som sades. Prästen gjorde ofta korstecken som skyddar mot det onda. Om man ville komma till himlen skulle man inte mörda och röva. Det var tvärtom mot Valhall, dit man kom om man kämpat och fallit i strid. Kristendomen lovade att skydda mot Djävulen och allt annat ont samt att man skulle komma till paradiset när man dog. Alla kom inte till Valhall i asatron. Proteströrelser i kyrkan Kyrkan blev rikare, då de fick stora gåvor. Dessa gåvor gavs ofta för att kyrkan lovade att de som gav skulle slippa att straffas i skärselden när de dog. Många började protestera mot kyrkans makt. Några grupper vandrade omkring och berättade vad de tyckte var fel i kyrkan. De blev ofta bannlysta. De uteslöts ur kyrkan och man hade rätt att förfölja och döda dem. Proteströrelserna blir protestanter Det fanns många som protesterade mot det de inte tyckte var bra inom kyrkan. Det började tidigt men blev mer tydligt på 1500-talet. Vissa var kritiska för att de menade att påven och den katolska kyrkan var mer intresserade av makt och rikedom än av Jesus budskap. Det fanns flera furstar/kungar som inte ville att påven skulle styra över dem. Dessa kungar och furstar använde ofta sig av de som hade religiösa skäl att kritisera kyrkan och påven. Nya kyrkor bildades och de som tillhörde dem kallades för protestanter. Vilket alltså betyder de som protesterar. Svenska kyrkan är protestantisk, lutherskt protestantisk. Vad det betyder får du reda på nedan. Martin Luther Han var professor och munk i tyskland. Han läste bibeln och såg att man inte kunde bli frälst bara genom gärningar, man måste ångra sig för att bli frälst. Han började predika och sade att det bara var Jesus som kunde ge förlåtelse. Påven och katolska kyrkan blev ursinniga på Luther. Stora delar av deras inkomster kom från försäljningen av så kallade avlatsbrev. Man fick förlåtelse, avlat, genom botgöring för det man gjort fel. Botgöringen kunde bestå av att göra goda gärningar, till exempel att vallfärda till en helig plats, ge pengar till kyrkan eller andra saker. Några kom på hur man kunde tjäna mycket pengar till kyrkan. Man kunde sälja avlatsbrev. Den som köpte dem slapp botgöring och skärselden.
Martin Luther ville inte att kyrkan skulle delas han ville att man skulle rikta in sig på Jesus ord och religionen. Han blev så småningom bannlyst. Han skrev sina 95 teser eller påståenden om vad han tyckte och tänkte. Den 31 oktober 1517 spikade han upp dem så alla kunde läsa dem. Han ville reformera kyrkan. Reformera betyder förändra/förbättra. Påven ville gripa Luther, men en furste skyddade honom. Luther blev bannlyst, utesluten, ur kyrkan. 1521 kallades Luther till riksdagen i Worms. Där ville han förklara sig. Han ville inte skada eller lämna kyrkan, bara ta bort det som blivit fel. Han vägrade ta tillbaka det han skrivit, och kungen förklarade honom fredlös. Vem som helst skulle kunna döda Luther utan att själv bli straffad. Den lutherska kyrkan bildas. Bibeln hade bara funnits på latin, det betydde att bara kyrkans män kunde läsa den. Luther översatte den till tyska när han satt gömd i ett slott. När han kom tillbaka hem bildade han en ny, protestantisk kyrka; den Lutherska kyrkan. Detta lärde Luther Människan blir frälst genom att tro. Hon kan inte förtjäna Guds kärlek. Man blir inte en bättre kristen genom att bo i kloster. Klostren ska avskaffas. Prästerna får gifta sig. Bibeln och framför allt nya testamentet bestämmer vad man ska tro på. Bibeln måste översättas från latin till de olika ländernas egna språk, så att alla kan förstå. Gudstjänsten ska inte hållas på latin, utan på landets eget språk. Det som står i bibeln är viktigare än det som påven bestämt. Den svenska kyrkan Sverige har varit kristet land sedan 1100-talet. På 1500-talet var kyrkan rik och mäktig. Många utbildades vid universiteten utomlands. Olaus Petri studerade i Wittenberg och kom hem med den lutherska läran. Gustav Vasa valdes till kung 1523. Han ville göra Sverige rikt och starkt. Den lutherska läran passade honom bra. Motståndet mot den nya läran var stort, men han fick sin vilja igenom.
Detta bestämdes där: Kungen skulle vara kyrkans ledare. Påvens makt var borta. Kungen fick rätt att ta biskoparnas slott och de egendomar som han ansåg att kyrkorna och klostren inte behövde. Bibeln, Guds ord, skulle predikas rent och klart. Bibeln skulle översättas och gudstjänsten skulle hållas på svenska. Gustav Vasa tog kyrkans rikedomar När Sverige blev protestantiskt ändrades mycket. Många gårdar som innan tillhörde kyrkan kom att tillhöra staten. Många bilder och statyer förstördes. När kungens män tog silvret för att smälta ner för att få pengar till att göra vapen blev det uppror. Människor hade ju trott på den katolska läran i flera hundra år. Precis som när man gick från asatro till katolicismen (den katolska tron) ville folket först inte veta av den nya förändringen. De som ville det var kungen och några som hade studerat religion. Många präster gillade också idén att hålla gudstjänst på svenska. De flesta klostren övergavs och de sista nunnorna fanns kvar till 1595 i Vadstena. 1617 bestämdes att inga katoliker fick finnas kvar i Sverige. Sverige blev ett protestantiskt land med luthersk kyrka. Kungen var kyrkans ledare och alla medborgare måste tillhöra den svenska lutherska kyrkan. Kyrkan mitt i byn Varje söndag gick man till kyrkan. Familjerna hade ofta egna bänkar, de rika längst fram och de fattigaste längst bak. Kvinnorna satt till vänster och männen till höger om mittgången. Innan det fanns tidningar och radio var kyrkan och prästen de som förmedlade information från t.ex. staten. Kyrkoböckerna använde prästen till att skriva upp vem som flyttade, gifte sig och fick barn, om någon straffades och när någon dog. Det gjorde man för att ha koll på var folk bodde så man kunde se hur många det fanns. Bra när man skulle driva in skatt och annat. På prästens ansvar låg också att församlingsborna skulle få kunskap om kristen tro. Därför hölls husförhör. Alla måste kunna lilla katekesen, en bok som Luther skrivit.
Nya kyrkor Under 17 och 1800-talen protesterade fler och fler människor. Dessa grupper kallades väckelserörelsen. Konventikelplakatet var en lag som sa att inga religiösa möten fick ordnas utan att kyrkan bestämt det. Det var ju fortfarande olagligt att ha en annan tro än den staten bestämt. Den lagen togs bort 1858. Frikyrkor De nya kyrkorna var fria från staten, frikyrkor. Medlemmarna bestämde själva. Man uppmuntrade studier och kunskap, och nu kunde även vuxna få studera. Religionsfrihet Första halvan av 1900-talet fanns svenska kyrkan och frikyrkorna bredvid varandra. Sedan 1951 har vi religionsfrihet i Sverige. Det betyder att alla svenskar har rätt att utöva sin religion, man fick även låta bli. Världen kommer till oss Invandrare tillhör ofta någon annan kyrka än de som bildat församlingar här. Katolska kyrkan fick bilda kyrkor här efter det att konventikelplakatet försvann. 1953 fick Sverige en katolsk biskop och blev ett eget stift i den romerskkatolska kyrkan. Kloster blev tillåtna igen. Många nygamla kyrkor kommer från den ortodoxa kyrkan, och har inte längre någon gemensam ledare. Varje land och folkgrupp kan ha en egen kyrka.. Högtider och helger Dop Förr döpte man barn för att de skulle skyddas mot det onda. Den som inte blivit döpt som barn kan döpas som vuxen. Baptistiska kyrkor tycker inte att man ska döpas förrän man vet att man vill vara kristen. Konfirmationen Att delta i undervisningen är ett sätt att lära sig mer om kristen tro. Ordet betyder bekräftelse. Det man säger ja till är den kristna tron. Bröllop I en kyrklig vigsel lovar man varandra att älska varandra hela livet, detta innebär i en del kyrkor att man inte får skilja sig. Begravning Det kan bli ett tillfälle att ta avsked. Kyrkan har ansvar över att alla som bor i en församling har en begravningsplats.
Kyrkoåret Man firar gudstjänst på söndagar för att det var Jesus uppståndelsedag. Kyrkoåret börjar första söndagen i advent.
Frågor: 1. Varför tyckte många kungar att Luthers lära var bättre än den katolska? 2. Vad tror du prästerna tyckte om att gudstjänsterna skulle hållas på svenska? 3. Vad betyder det att bli bannlyst? Hur blev livet för dem? 4. Varför var målningarna i kyrkan viktiga förr i tiden? 5. Varför var korstecknet viktigt? 6. Hur tror du missionärerna kände sig när de fick i uppdrag att omvända svenskarna till kristendomen? Var det ett lätt uppdrag? 7. Varför förföljdes de kristna ti Rom tror du? 8. Vad tror du får någon att bli martyr? 9. Varför vill många människor vara i kyrkan vid dop, vigsel och begravning? 10. Varför blev man eremit? 11. Varför blir man nunna/munk? 12. Hur levde de som var med i franciskanerorden? 13. Berätta något man tror på som kristen? 14. Berätta kort om katolicismen. 15. Berätta kort om den grekiskortodoxa kristendomen.