Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Inför framtagning av områdesbestämmelser för Vårdsberg PM 2016:2 Östergötlands län, Linköpings kommun, Bankekind och Vårdsbergs socknar Annika Helander

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Inför framtagning av områdesbestämmelser för Vårdsberg PM 2016:2 Östergötlands län, Linköpings kommun, Bankekind och Vårdsbergs socknar Dnr 5.1.5-2016-372 Annika Helander

Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00 info@arkeologerna.com fornamn.efternamn@arkeologerna.com www.arkeologerna.com Arkeologerna Statens historiska museer PM 2016:2 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bildredigering: Annika Helander Layout: Henrik Pihl Omslag framsida: Inventering av område 12b. Foto: Annika Helander. Tryck/utskrift: Arkeologerna 2016

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 3 Innehåll Sammanfattning av resultaten 5 Inledning och bakgrund 6 Syfte och målsättning 6 Metod och genomförande 7 Fornlämnings- och kulturmiljö 7 Riksintresseområde Vårdsberg Landeryd 7 Övrig fornlämnings- och kulturmiljö 8 Fornlämningar och Kulturmiljölagen 8 Resultat 10 Område 1 10 Område 2 11 Område 3 12 Område 4 13 Område 4b 13 Område 5 14 Område 6 15 Område 7 15 Område 8 16 Område 9 19 Område 10 20 Område 11 21 Område 12 22 Område 13 24 Område 14 25 Område 15 25 Område 16 26 Område 17 27 Sammanfattning och åtgärdsförslag 28 Referenser 29 Administrativa uppgifter 31

Fig. 1. Möjliga bebyggelseområdena mellan Linköping och Linghem markerade med blått på utsnitt ur Gröna kartan.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 5 Sammanfattning av resultaten Linköpings kommun arbetar med att ta fram områdesbestämmelser för ett område kring Vårdsberg. I den antagna översiktsplanen för landsbygden och småorterna anges Vårdsberg som ett område för lantligt och stadsnära boende. Under hösten år 2015 utförde Arkeologerna, Statens historiska museer (SHMM), en arkeologisk förstudie i syfte att klargöra de arkeologiska och kulturhistoriska förutsättningarna inför fortsatt planering. Arbetet innebar kart- och arkivstudier, genomgång av relevant litteratur och arkeologiska rapporter, riksintressebeskrivningar samt en översiktlig fältbesiktning. Förstudien omfattade ett större, sammanhängande område kring Vårdsberg. Resultaten redovisades i PM AU Linköping 2015:7. Inom det sammanhängande området har kommunen nu valt att pröva möjligheten att bebygga 18 mindre områden. Arkeologerna, SHMM, har på uppdrag av Caroline Gyllemark, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, utfört en specialinventering inom de 18 områdena den 9-10 maj 2016. Resultaten från förstudien har arbetats in i föreliggande rapport, som redogör för de 18 områdena. För de arkeologiska och kulturhistoriska förutsättningarna i det sammanhängande området kring Vårdsberg hänvisas till PM AU Linköping 2015:7. Förstudien och den genomförda specialinventeringen är utförda med en detaljeringsnivå som avser att motsvara en arkeologisk utredning, etapp 1, enligt Kulturmiljölagen 2 kap. 11. Länsstyrelsen Östergötland avgör om resultatet motsvarar kraven enligt nämnda lag. Sammanfattningsvis har inga indikationer på fornlämningar kunnat iakttagas inom 13 av 18 områden. Vissa av dessa områden är belägna i närområdet till kända fornlämningar vilket dock innebär att skyddsåtgärder i form av stängsling eller liknande blir aktuella vid eventuell byggnation. Inom område 4b finns lagskyddade fornlämningar som redan är registrerade i FMIS. Vårdbergs bytomt, område 1, med medeltida belägg utgör en fornlämning trots att den inte är registrerad i FMIS. I samband med specialinventeringen lokaliserades två markområden där de topografiska förutsättningarna, i kombination med fornlämningsbilden i närområdet, indikerar förekomst av boplatslämningar dolda under mark, i område 4b och 6. Kartanalyserna i kombination med inventeringen har medfört att vi lokaliserat en fossil åker inom område 12 som utgör fornlämning enligt den nya lagtexten. Den fossila åkern breder ut sig inom de centrala och västra delarna av område 12. Inom område 8 finns fossil åkeri de nordliga delarna.

6 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg I de fall exploatering kommer att beröra fornlämningsområden, presumtiva boplatsområden samt fossila åkrar och övergivna torp äldre än från år 1850 krävs tillstånd enligt KML. Ansökan om tillstånd lämnas till Länsstyrelsen Östergötland, Kultur och samhällsbyggnadsenheten. Rapporten avslutas med antikvarisk bedömning och åtgärdsförslag i tabellform. Inledning och bakgrund Linköpings kommun, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, arbetar med att ta fram områdesbestämmelser för Vårdsberg, som i den antagna översiktsplanen för landsbygden och småorterna anges som ett område för lantligt stadsnära boende. Under hösten år 2015 utförde Arkeologerna, Statens historiska museer (SHMM), en arkeologisk förstudie i syfte att klargöra de arkeologiska och kulturhistoriska förutsättningarna inför fortsatt planering. Förstudien omfattade Vårdsbergs by med omgivningar inom ett närmare 477 hektar stort område. Arbetet innebar kart- och arkivstudier, genomgång av relevant litteratur och arkeologiska rapporter, riksintressebeskrivningar samt en översiktlig fältbesiktning. Resultaten redovisades i PM AU Linköping 2015:7. Med grund i bland annat förstudiens resultat lade Linköpings kommun fram ett arbetsmaterial avseende förslag på 22 bebyggelseområden. I ett tillägg till förstudien kommenterade vi vilka av områdena, eller delar av områdena, som var olämpliga att planera för bebyggelse ur fornlämningssynpunkt. I arbetet ingick att bedöma var det kan förekomma fornlämningar dolda under mark. Arbetet innebar detaljgranskning av kartmaterial och genomgång av FMIS, utan fältinventering. Linköpings kommun har därefter anpassat de möjliga bebyggelseområdena i syfte att undvika fornlämningar och platser för presumtiva fornlämningar dolda under mark. Planeringen har kommit till ett skede där en arkeologisk specialinventering är aktuell, inom de numera 18 föreslagna områdena. Syfte och målsättning Syftet med specialinventeringen är att bedöma om någon oregistrerad fornlämning kan komma att beröras av eventuell nybyggnation. I uppdraget ingår även att klargöra förekomst av registrerade fornlämningar inom de aktuella områdena. Målet med arbetet är att resultaten ska kunna utgöra ett underlag för kommunens fortsatta planeringsprocess. Resultatet ska också kunna ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen och kommande beslut. Den tidigare utförda förstudien omfattade analyser av det historiska kartmaterialet, genomgång av arkivuppgifter, litteratur och arkeologiska rapporter inom ett större, sammanhängande område kring Vårdsberg. De 18 områdena som nu är möjliga för bebyggelse ingick i förstudien.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 7 Förstudien och den genomförda specialinventeringen är utförda med en detaljeringsnivå som avser att motsvara en arkeologisk utredning, etapp 1, enligt Kulturmiljölagen 2 kap. 11. Länsstyrelsen Östergötland avgör om resultatet motsvarar kraven enligt nämnda lag. Metod och genomförande Som ovan beskrivits har utredningen utförts i olika steg. Förstudien omfattade faktainsamling, kartanalyser och arkivstudier: Relevant litteratur Arkeologiska rapporter Analys av fornlämningsregistret (FMIS) Analys av historiskt kartmaterial (LSA, LMA, RAK) Genomgång av arkivmaterial (RA, ATA, ÖM:s arkiv) Genomgång av ortnamnsregistret (SOFI) Genomgång av GIS-skikt från Länsstyrelsen Genomgång av fördjupad riksintressebeskrivning Vårdsberg Landeryd KE 39 Den specialinventering som vanligen följer direkt därpå, utfördes i det här sammanhanget istället den 9 10 maj 2016. Specialinventeringen utfördes av Annika Helander och Alf Ericsson med hög detaljeringsnivå. Topografiskt presumtiva boplatslägen och nypåträffade lämningar har mätts in med hjälp av D-Gps, fotograferats och beskrivs i text med vedertagen terminologi. Ett område med fossil åker har anmälts till FMIS. Den fossila åkern avtecknar sig tydligt i hagmark och är markerad som åkermark på 1710 års kartmaterial. Fornlämnings- och kulturmiljö Riksintresseområde Vårdsberg Landeryd Vårdsbergs kyrkby med omgivningar ingår i riksintresseområdet för kulturmiljövård Vårdsberg Landeryd, KE39. Riksintresseområdet sträcker sig vidare söderut mot Landeryd och området var under förhistorisk tid en centralbygd i det dåtida kommunikationsnätet. Vid Vårdsberg och Landeryd mötte Vårdsbergsån och Stångån viktiga landvägar. Att Vårdsbergsån varit en farbar vattenled liksom Stångån kan ha varit möjligt, men går inte att verifiera. Riksintresseområdet utgör en av landets tätare fornlämningsmiljöer från järnåldern. Fornlämningarna, i form av gravar, gravfält och stensträngar, återspeglar en kontinuerlig agrar utveckling från äldre järnålder fram till historisk tid. Vårdsbergs kyrkby ligger i ett markant höjdläge omgiven av en flack dalgång. Kyrkan är i grunden en medeltida rundkyrka. Trots senare tillbyggnader finns den ursprungliga rundkyrkan kvar som en del av långhuset. Kring kyrkan grupperar sig socknens administrativa byggnader och bildar det sockencentrum som under historisk tid hade stor betydelse för befolkningen.

8 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Övrig fornlämnings- och kulturmiljö Inom området kring Vårdsberg förekommer fynd och fornlämningar från bronsålder vilket visar på en varaktig befolkning från denna tid (ca 1800 500 f Kr). Den tidsperiod som sätter prägel i området är dock den stora mängden fornlämningar från järnåldern i form av gravar, gravfält och stensträngar. Lämningarna från äldre järnålder (ca 500 f Kr 400 e Kr) ligger ofta på skogiga höjdpartier och impediment i landskapet. I historisk tid har dessa områden utgjort byarnas och säteriernas utmarker och tagits i anspråk för torpbebyggelse först under andra hälften av 1600-talet. Dessa omständigheter har bidragit till att fornlämningarna bevarats. De tydligaste lämningarna från äldre järnålder är stensträngarna, som är rester efter hägnader som skilde åkrar, ängar och boplatser från betesmarken. Stensträngarna bildar bitvis sammanhängande system med bland annat fägator som ledde fram till betesmarker och vattenhål. Även gravfälten som tillhör äldre järnålder återfinns på höjdpartier i landskapet. Gravarna utgörs oftast av runda stensättningar med inslag av kvadratiska stensättningar, domarringar och resta stenar. Utöver gravfälten, där flera gravar förekommer, finns en stor mängd ensamliggande runda eller kvadratiska stensättningar. I samband med att stensträngsbyggandet upphör sker också en förändring av bosättningsmönstret under yngre järnålder (ca 500 1050 e Kr). Bosättningarna förflyttas till platser som i stort sett motsvarar de historiska bytomterna. Under yngre järnålder förändras även gravformerna. Gravfälten blir större och mer enhetliga och består främst av välvda högar. De ligger ofta i den historiska tidens odlingslandskap vilket medför att många gravar sannolikt har odlats bort (Häger 2002). Många av de historiska byarna i området, så som Vimarka och Ånestad, har medeltida belägg och är fortfarande bebyggda. Bytomterna, vars avgränsningar är gjorda efter historiska kartor från sent 1600-tal och 1700-tal, är skyddade av Kulturmiljölagen trots att de inte är registrerade i FMIS (se vidare PM AU 2015:7). Av de aktuella 18 områdena är det endast ett möjligt bebyggelseområde som berör själva bytomten, och det är i Vårdsbergs by. Fornlämningar och Kulturmiljölagen Fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen (KML). För att utgöra fornlämning ska tre kriterier uppfyllas. De ska: vara lämningar efter människors verksamhet under forna tider ha tillkommit genom äldre tiders bruk vara varaktigt övergivna Den 1 januari 2014 förändrades lagtexten då bland annat en årtalsgräns infördes, år 1850. Lämningar som har tillkommit år 1850 eller senare utgör ingen fornlämning, om inte länsstyrelsen gjort en särskild fornlämningsförklaring. Lämningar äldre än från 1850, och som uppfyller de tre kriterierna, skyddas av KML. Det innebär att lämningar så som bebyggelselämningar efter torp och fossila åkrar generellt bedöms som fornlämningar och är tillståndspliktiga om de via kartor eller nedteckningar kan konstateras ha varit etablerade före år 1850.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 9 Fig 2. Karttutsnittet ur Terrängkartan visar de 18 olika områdena i anslutning till Vårdsberg. Fig. 2. Karttutsnittet ur Terrängkartan visar de 18 olika områdena i anslutning till Vårdsberg.

10 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Resultat Område 1 Området utgörs idag av hagmark i utkanten av Vårdsbergs by, och ingår i riksintresseområdet Vårdsberg-Landeryd. Vårdsbergs socken nämndes första gången i skrift år 1282, medan själva byn omtalas år 1385 (SDHK nr 1216, nr 12926). Den äldsta kartan över Vårdsberg är från år 1694 och visar utbredningen av den historiska byn. Enligt kartan fanns ett rusthåll i den nordöstra delen av område 1. Vid inventeringen kunde konstateras en tydlig platå i den nordöstra delen av hagmarken, där den historiska bebyggelsen funnits vid rusthållet. Inga tydliga bebyggelselämningar kunde iakttagas på platsen. Från platån sluttar marken åt sydväst. Vårdsbergs by har medeltida ursprung medan rusthåll tillhör indelningsverket som är av yngre datum, från slutet av 1600-talet. Sannolikt återfinns husgrunder och andra lämningar efter 1600-talsbebyggelsen under markytan på platån, och eventuellt även medeltida lämningar. I sluttningen finns troligen kulturlager från den medeltida och historiska byn. Vi bedömer att Länsstyrelsen kommer att kräva en arkeologisk utredning, etapp 2, inför exploatering i syfte att klargöra om fornlämning kommer att beröras av arbetsföretaget. Fig. 3.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 11 Område 2 Området utgörs av åkermark med berg i dagen på den högsta punkten. Härifrån sluttar marken markant åt väster och även mot norr där området ansluter till Vårdsbergsån och riksintresseområdet. Här finns även en mindre våtmark. Vid den tidigare utförda förstudien observerades att ett övergivet torp, Broback, har funnits i närområdet. Broback finns omtalat från slutet av 1500-talet. Vid inventeringen konstaterades att inga bebyggelselämningar fanns i åkermarken, som för övrigt saknar indikationer på fornlämningar dolda under mark. Sannolikt har torpet Broback varit beläget inom någon av de redan bebyggda fastigheterna vid Brotorp. Inga indikationer på fornlämningar kunde iakttagas inom område 2. Fig. 4.

12 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Område 3 Området utgörs av blandskog med inslag av block och berg i dagen, norr om Ånestad. Öster om område 3 finns ett stensträngssystem, Vårdsberg RAÄ 215:1, som i nordväst ansluter till ett igenvuxet vattenhål. Stensträngssystemet riktar sig även österut, mot mer låglänt terräng. Topografin inom område 3 är ogynnsam för fornlämningar som skulle kunna relateras till stensträngssystemet. Det möjliga bebyggelseområdet kommer inte att beröra Ånestads historiska bytomt. Inga indikationer på fornlämningar kunde iakttagas inom område 3. Fig. 5.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 13 Område 4 Område 4 utgörs av åkermark i västsluttning. Strax nordväst om platsen finns ett område med fornlämningar; ett grav- och boplatsområde samt en stensträng Vårdsberg RAÄ 91:1 2, och en skålgropsförekomst RAÄ 219:1. Förekomsten ger indikationer på att ytterligare fornlämningar kan finnas i närområdet. Vid inventeringen kunde inga indikationer på fornlämningar dolda under mark iakttagas i åkermarken (se fig. 6). Område 4b Området, som tangerar område 4, utgörs av åkermark och igenväxande hagmark, samt ett grustag längst i väster. Inom områdets östra och mellersta delar finns registrerade fornlämningar; ett grav- och boplatsområde och en stensträng Vårdsberg RAÄ 91:1 2, samt en skålgropsförekomst RAÄ 219:1. Grav- och boplatsområdet breder ut sig på krönet och sydsluttningen av en moränrygg. Sydsluttningen har sin förlängning i åkermarken med en platåliknande avsats. Vi bedömer att fornlämningsområdets boplats troligen breder ut sig i sydsluttningen och på platån i åkermarken. I anslutning till åkermarken finns skålgropsförekomsten. Inför eventuell exploatering bedömer vi att Länsstyrelsen kräver en arkeologisk förundersökning inom de delar av RAÄ 91 och 219 som berörs samt en utredning, etapp 2, inom åkerområdet där boplatsområdet bedöms breda ut sig. Fig. 6.

14 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Område 5 Området utgörs av skogsbevuxen, blockrik mark med inslag av berg i väst- och sydsluttning från en kraftig moränhöjd. Norr och nordöst om området finns ett komplex av fornlämningar från både äldre och yngre järnålder i anslutning till fastigheten Nydala; gravfält Bankekind RAÄ 211:1 och 44:1, stensträngar bl a RAÄ 45:2. Närmast område 5 finns sju stensättningar belägna på avsatser i nordsluttningen från höjden, RAÄ 85:1 7. Den bergiga och blockrika topografin inom område 5 skiljer sig tydligt från fornlämningsmiljön som är belägen på andra sidan av moränhöjden i anslutning till Nydala. En sentida jordkällare lokaliserades i nära anslutning till bebyggelsen i Nydala. Inga indikationer på fornlämningar kunde iakttagas inom området. Fig. 7.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 15 Område 6 Området utgörs i huvudsak av hagmark. Ett parti längst i öster utgörs av slyskog i markant sydsluttning där inga forn- eller kulturlämningar kunde iakttagas. Inom den centrala delen av hagmarken är närheten till registrerade fornlämningar påtaglig. Strax söder om område 6 finns en registrerad stensträng, Vårdsberg RAÄ 193:1, som kan följas utmed ca 100 meter i hagmarken. Sydöst om område 6 finns ett höjdparti med flera gravar i form av stensättningar och fossil åker, Vårdsberg RAÄ 96:1 5. Fornlämningsmiljön talar för att det finns en samtida boplats i närområdet. Inom område 6 finns i hagmarken ett framträdande höjdparti som sträcker sig i öst-västlig riktning. Från höjdpartiet finns en sydsluttning som bedöms utgöra ett presumtivt läge för en boplats som är samtida med stensättningarna, stensträngen och de fossila åkrarna. Vi bedömer att Länsstyrelsen kommer att kräva en arkeologisk utredning etapp 2, inom markerat område inför exploatering i syfte att klargöra om fornlämning kommer att beröras. Område 7 Området ansluter till område 6 och ligger i en västsluttning som till stor del är bevuxen med lövskog. I områdets södra del finns en igenvuxen åkermark som kan härledas till 1940-talets Ekonomiska karta. I kanten av den åkern ligger ett 5 6 meter stort röjningsröse innehållande grova stenar och även sprängsten. Inga indikationer på fornlämningar kunde iakttagas inom området. Fig. 8.

16 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Fig. 9. Område 8 Området utgörs av blockrik mark, bevuxen med blandskog. Inom området finns flera låglänta, delvis sanka, partier och småskalig fritidsbebyggelse finns i de södra delarna. I området finns flera mindre grustäkter och i den östra delen vattenfyllda, kraftiga diken. Vid inventeringen inom område 8 påträffades flera lämningar efter den historiska markanvändningen. Enligt häradsekonomiska kartan från 1868 77 fanns ett torp, Stenkullen, beläget i anslutning till områdets nordöstra gräns (se fig. 10). I anslutning till torpet, som idag är borta, lokaliserades en jordkällare. Till denna torpbebyggelse kan kopplas ett sammanhängande område med sex-sju röjningsrösen, röjstensvallar, intilliggande odlad åker samt ytterligare en jordkällare, belägna ca 100 150 meter sydväst om torpet. Även en stenmur sydöst om platsen för torpet Stenkullen tillhör denna tid. Flera röjningsrösen och odlade ytor finns inom område 8, och ännu en jordkällare samt en vattenkälla påträffades i västra delen av området. Jordkällargrunderna är kallmurade, omgivna av låga jordvallar och mäter ca 5 1,5 3,5 meter.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 17 Fig. 10. Röjningsrösena och vallarna med röjsten inom område 8 har sentida karaktär, med stenstorlekar mellan 0,30 1,50 meter. Rösena är 2 3 meter i diameter och upp till 1 meter höga, och stenvallarna är 9 30 meter långa. Vid inventeringen iakttogs att de odlade åkrarna bitvis var dikesavgränsade vilket är en sentida metod för avgränsning. Torpet Stenkullen med de intilliggande fossila åkrarna finns belagt från tiden 1868 77, men det är svårt att genom tillgängligt arkivmaterial avgöra om den bakre tidsgränsen härrör från tiden före år 1850. På platsen för torpet Stenkullen fanns en lada med intilliggande åkermark markerad på den karta som upprättades år 1808 över Vimarka. Åkermarken sträckte sig in i den nordligaste delen av område 8, där enstaka röjningsrösen observerades vid inventeringen (se fig. 11). Enligt den nya lagtexten är exploateringar tillståndspliktiga då lämningar före år 1850 berörs. Länsstyrelsen beslutar om vilka arkeologiska insatser som kan bli aktuella inför nybyggnation eller annan exploatering.

18 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Fig. 11.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 19 Fig. 12. Område 9 Område 9 utgörs av plan åkermark, väster om Jäppestad. Strax utanför områdets sydvästra hörn finns ett stensträngssystem, Vårdsberg RAÄ 206:1. Stensträngssystemet leder från nordväst och ansluter i öster till ett vattenhål, strax utanför område 9. I anslutning till områdets sydöstra hörn finns ytterligare en stensträng, Vårdsberg RAÄ 207:1, som ansluter till åkerkanten och kan därefter inte följas längre. Stensträngen har troligen ingått i ett stensträngssystem som idag är bortodlat. Någon fortsättning på stensträngssystemen var inte synlig i den plana åkermarken, som inte heller bedöms utgöra något gynnsamt boplatsläge. Vid inventeringen kunde inga indikationer på fornlämningar iakttagas i område 9.

20 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Område 10 Område 10 utgörs av åker- och hagmark öster om Frälsegården i Vimarka. I hagmarken i områdets västra del finns impediment med röjningssten och även sprängsten från senare tid. Enligt 1767 års karta över Vimarka finns en mindre åker som sträcker sig in i området. Röjningsstenen härrör troligen ursprungligen från denna, och därefter har ytterligare sten påförts i senare tid. Lämningarna efter 1760-talets åkerbruk uppfyller därmed inte de tre kriterierna för att utgöra fornlämning. Åkermarken i områdets östra del utgör en svag nordostsluttning från en moränhöjd där en grav i form av en stensättning är belägen, Vårdsberg RAÄ 115:1. Stensättningen ligger på krönet av moränhöjden, i en topografisk miljö som skiljer sig från den omgivande mer låglänta terrängen. Vid inventeringen bedömdes att fornlämningsområdet tillhörande stensättningen inte sträcker sig in i område 10, som utgörs av flack mark och nordostsluttning. Område 10 utgör inte heller något presumtivt boplatsläge. Inga indikationer på fornlämningar kunde iakttagas inom område 10. Fig. 13.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 21 Område 11 Område 11 utgörs av granplantering med inslag av lövträd i en svag sydvästsluttning. Centralt inom området finns en låg moränrygg med sten och block. I nordvästra och sydöstra delen av området finns sentida stentippar. Inga indikationer på fornlämningar kunde iakttagas inom område 11. Fig. 14.

22 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Fig. 15. Område 12 Området är beläget i hagmark norr om Vimarka, på ett höjdparti med sluttningar åt samtliga väderstreck utom åt öster där hällmark vidtar. Enligt förstudiens kart- och arkivstudier kunde ett övergivet torp observeras, beläget direkt norr om område 12. Torpet fanns markerat på 1710 års karta över Vimarka. Vid inventeringen kunde konstateras att inga spår fanns kvar efter byggnaden. Förstudiens kartanalys visar även att delar av höjdpartiet har varit odlad mark, ända sedan den första kartan upprättades år 1710. Även när häradskartan upprättades, år 1868 77, var området markerat som odlad mark. Det är först på Ekonomiska kartan från 1940-talet som området används som hagmark. Trots att den odlades under slutet av 1800-talet har den inte brukats med moderna metoder. Den fossila åkern utbreder sig inom ett sammanhängande område, ca 7 200 m 2 stort, i centrala och västra delarna (se fig 15 och 16). Den fossila åkern utgörs av ett 20-tal röjningsrösen, spår efter odlade ytor och en tydlig terrasskant. Lämningarna är välbevarade och väl synliga i den hävdade åkermarken.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 23 Fig. 16. Den fossila åkern är varaktigt övergiven och odlad med ålderdomliga metoder som avsatt tydliga spår, vilket medför att den uppfyller rekvisiten för att betraktas som fornlämning. Öster om den fossila åkermarken vidtar hällmark med berg i dagen. Inga indikationer på fornlämningar fanns i denna del av området. Vi bedömer att tillstånd enligt KML kommer att krävas inför nybyggnation eller annan exploatering inom den fossila åkern. Länsstyrelsen kommer att besluta vilka arkeologiska insatser som blir aktuella.

24 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Område 13 Område 13 utgörs i huvudsak av lövskog öster om Vimarka. Områdets sydvästligaste del angränsar till lämningar efter 1700-talets markanvändning. Här finns en svagt avtecknad röjstensvall samt röjningsröse i anslutning till en mindre åker, ca 8 15 meter. Åkermarken återfinns på 1710- och 1767-års kartmaterial över Vimarka. Här finns också flera parställda stenar, cirka 0,25 meter stora, som är spåren efter den gärdesgård som finns återgiven på 1710 års karta. Mellan parställda stenar placerades stören i de fall den inte gick att köras ner i marken på grund av berg eller block. Området är beläget mellan en treudd, Vårdsberg RAÄ 114:1, och ett gravfält, Vårdsberg RAÄ 106:1. Avståndet till fornlämningarna är 100 140 meter. Vid inventeringen bedömdes att fornlämningsområdena inte sträcker sig in i område 13. Inga fornlämningar kunde iakttagas inom område 13. Området angränsar dock till tillståndspliktig fossil åker från tidigt 1700-tal. Fig. 17.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 25 Område 14 Området utgörs av ängsmark i en svacka intill en moränhöjd vid Frälsegården i Vimarka. Den västligaste delen av område 14 angränsar till åkermark enligt de historiska kartorna. En vall av röjningsten som följer den historiska åkerkanten ligger direkt utanför västra ytterkanten av området. Drygt 50 meter öster om området är en grav i form av en stensättning, Vårdsberg RAÄ 115:1, belägen på krönet av moränhöjden. Vid inventeringen bedömdes utifrån de topografiska förutsättningarna att gravområdet inte sträcker sig in i område 14. Området utgör inte heller något presumtivt boplatsläge. Inga indikationer på fornlämningar kunde iakttagas inom område 14 (se fig 13). Område 15 Området sträcker sig på båda sidor av vägen mot Vimarka, strax norr om golfbanan. Öster om vägen utgörs område 15 av ängsmark. Ett sentida röjningsröse återfinns i östligaste delen. Västra sidan av vägen utgörs av en nordvästsluttning från en moränrygg, bevuxen av slyskog. Område 15 tangerar i sydväst markeringen i FMIS för ett grav- och boplatsområde, Vårdsberg RAÄ 118:1 2. Grav- och boplatsområdet breder ut sig på krönet och sydöstsluttningen av moränryggen. De topografiska förutsättningarna förändras på nordvästsidan av krönet, och vid inventeringen bedömdes att grav- och boplatsområdet inte breder ut sig inom område 15. Inga forn- eller kulturlämningar kunde iakttagas inom område 15. Fig. 18.

26 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Område 16 Område 16 utgörs av lövskog och granplantering öster om Ringatorp, och öster om väg 758. Närmast vägen finns en markant östsluttning och ett grustag, öster där om vidtar en svacka med en mindre våtmark. I områdets östligaste del finns berg i dagen och blockrik mark. Utmed områdets norra gräns finns en stenmur som följer gränsen mellan skogsmarken och den intilliggande åkermarken. I anslutning till muren finns även röjningssten. Enligt 1767 års karta över Vimarka utgör de centrala delarna av området odlad mark. På häradsekonomiska kartan från 1868 77 är odlingsmarken övergiven och istället skogsbevuxen. Vid inventeringen kunde dock inga spår efter den övergivna odlingen iakttagas, vilket sannolikt beror på skogsplanteringens effekter på markytan. På häradsekonomiska kartan återges i stort sett samma markanvändning som idag, varför stenmuren bedöms ha tillkommit under andra hälften av 1800-talet. Den röjningssten som låg i anslutning till stenmuren bedöms höra samman med det samtida åkerbruket i odlingsmarken nordväst om stenmuren. Inga indikationer på fornlämningar finns inom område 16. Fig. 19.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 27 Område 17 Område 17 utgörs av flack åkermark som i nordväst ansluter till Vårdsbergsån. På andra sidan av ån fanns under historisk tid gårdseller bytomten Lilla Vänge. I anslutning till ån finns lämningar efter Ginkelösa kvarn, Vårdsberg RAÄ 318. Lämningarna bedöms inte påverkas av eventuell bebyggelse. Inga indikationer på fornlämningar kunde iakttagas i den flacka åkermarken inom område 17. Fig. 20.

28 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Sammanfattning och åtgärdsförslag Inom 13 av 18 områden har inga indikationer på fornlämningar kunnat iakttagas. Vissa av dessa områden är belägna i närområdet till kända fornlämningar vilket dock innebär att skyddsåtgärder i form av stängsling eller liknande blir aktuella vid eventuell byggnation. Inom område 4b finns lagskyddade fornlämningar som redan är registrerade i FMIS. Vårdbergs bytomt, område 1, med medeltida belägg utgör en fornlämning trots att den inte är registrerad i FMIS. I samband med specialinventeringen lokaliserades två markområden där de topografiska förutsättningarna, i kombination med fornlämningsbilden i närområdet, indikerar förekomst av boplatslämningar dolda under mark, i område 4b och 6. Kartanalyserna i kombination med inventeringen har medfört att vi lokaliserat en fossil åker inom område 12 som utgör fornlämning. Den fossila åkern breder ut sig inom de centrala och västra delarna av område 12. Inom område 8 finns fossil åker i de nordliga delarna. I de fall exploatering kommer att beröra nämnda fornlämningsområden, presumtiva boplatsområden samt fossila åkrar och övergivna torp äldre än från år 1850 krävs tillstånd enligt KML. Ansökan om tillstånd lämnas till Länsstyrelsen Östergötland, Kultur och samhällsbyggnadsenheten. Tabell 1. Sammanfattning av resultaten och åtgärdsförslag Område Antikvarisk bedömning Åtgärdsförslag 1 Vårdsbergs bytomt Arkeologisk utredning, etapp 2 2 Inga indikationer på fornlämningar --- 3 Inga indikationer på fornlämningar --- 4 Inga indikationer på fornlämningar --- 4b Grav- och boplatsområde, skålgropsförekomst, RAÄ 91:1 2, 219:1 5 Inga indikationer på fornlämningar --- Arkeologisk förundersökning och arkeologisk utredning, etapp 2 6 Presumtivt boplatsområde Arkeologisk utredning, etapp 2 7 Inga indikationer på fornlämningar --- 8 Fossil åker i de nordliga delarna Tillståndspliktigt 9 Inga indikationer på fornlämningar --- 10 Inga indikationer på fornlämningar --- 11 Inga indikationer på fornlämningar --- 12 Fossil åker, fornlämning Tillståndspliktigt 13 Inga indikationer på fornlämningar --- 14 Inga indikationer på fornlämningar --- 15 Inga indikationer på fornlämningar --- 16 Inga indikationer på fornlämningar --- 17 Inga indikationer på fornlämningar --- Bedömningarna och åtgärdsförslagen är resultatet av de förstudier och den specialinventering som är utförda av Arkeologerna, SHMM. Det är dock Länsstyrelsen Östergötland som fattar beslut i ärendet, och om vilka eventuella arkeologiska åtgärder som kan bli aktuella.

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 29 Referenser Ericsson, A & Helander, A. 2015. Arkeologisk förstudie. Vårdsberg, Östergötland, Linköpings kommun, Vårdsbergs socken, Vårdsberg 1:1 m fl. PM Arkeologiska uppdragsverksamheten 2015:7. Följande arkeologiska rapporter ingick i förstudien Björkhager, V. 2003. Arkeologisk förundersökning. Gammeltorp Frälsegården (Vimarka). Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum Rapport 2003:32. Edvinger, K & Nilsson, P. 1995. Arkeologisk förstudie. Ny sträckning av RV 35 förbi Linköping. Vårdsbergs, Rystads och Törnevalla socknar, Linköpings kommun, Östergötland. UV Linköping Rapport 1995:40. Feldt, A-C. 2001. Arkeologisk utredning och antikvarisk kontroll. Stenålder och fiberoptik, Tannefors-Åtvidaberg-Mormorsgruvan. Bankekinds, Grebo, Vårdsbergs och Åtvids socknar, Linköpings stad, Linköpings och Åtvidabergs kommuner, Östergötlands län. Östergötlands Länsmuseum 88:2001. Gruber, G. 1999. Arkeologisk utredning etapp 2. Sökschakt söder om Vårdsbergs kyrka. Vårdsberg 3:4, Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 1999:46. Hörfors, O. 2010. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2. Ny golfbana i Vårdsbereg. RAÄ 118, 119, 120, 122 och 123 samt ÖLM 1 4, Gammeltorp 1:1, Vårdsbergs socken Linköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum Rapport 2010:41. Larsson, T. B. 1995. Rapport. Arkeologisk provtagning i östgötska skärvstenshögar. Vårdsbergs sn, raä 93, 102, 109 och 119 Östergötland. Institutionen för Arkeologi, Umeå universitet. Lindberg, R. 2005. Arkeologisk förundersökning. En nyupptäckt skärvstenshög i Hovetorp, Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum Rapport 2005:1. Lundberg, A. 2004. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2. Månestad Viskeryd. Ledningsdragning. Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum Rapport 2004:59. Molin, F. 2000. Arkeologisk förundersökning. Mellan Degeryd och Viskeryd boplatslämningar från äldre järnålder. Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 2000:14. Nilsson, P. 1999. Väg 757, Delen Vårdsberg Linghem E4. Del av arkeologisk utredning, etapp 1. Bankekind, Landeryd, Rystad, Törnevalla, Vårdberg och Östra Hargs socknar, Linköpings kommun, Östergötland. UV Linköping Rapport 1999:5. Persson, A & Svarvar, K. 2011. Arkeologisk utredning etapp 1. RV 35 Linköping Åtvidaberg. Delarna Linköping Fillinge och Fillinge Åtvidaberg Linköpings stad samt Landeryds, Vårdsbergs, Bankekinds, Grebo och Åtvids socknar, Linköpings och Åtvidabergs kommuner, Östergötlands län. Östergötlands museum 2011:45. Schönbeck, M. 2007. Arkeologisk förundersökning. Gammeltorp 1:1, arkeologisk förundersökning inför husbyggnation. RAÄ 119:2-4, Gammeltorp 1:1, Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum Rapport 2007:37.

30 Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg Sundberg, K. 2000a. Arkeologisk utredning. Vårdsbergs kors. Cirkulationsplats vid korsningen mellan vägarna 35/757/761/716, Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. UV Öst Rapport 2000:41. Sundberg, K. 2000b. Arkeologisk förundersökning. Antikvarisk kontroll vid Vårdsbergs kyrka. Vårdsberg, Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 2000:45. Sundberg, K. 2001. Arkeologisk utredning och förundersökning. Optokabel från Norrköping till Vårdsberg. Borg, Kimstad, Törnevalla, Skärkind och Vårdsbergs socknar, Linköping och Norrköpings kommuner, Östergötland. Rapport UV Öst 2001:44. Ternström, C. 2001a. Arkeologisk förundersökning. Humpen. Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum Rapport 2001:72. Ternström, C. 2001b. Arkeologisk förundersökning. Sockenstugan, Vårdsberg 10:1, Vårdsbergs socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Rapport Östergötlands länsmuseum 2001:95. Internet FMIS. RAÄ:s digitala informationssystem om fornminnen: http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/ Häger, B. (red). 2002. Fördjupad riksintressebeskrivning Vårdberg Landeryd KE 39: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/ SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskapsvard/ke39vårdsberglanderyd.pdf Lindqvist, A. 2006. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 2007. Östergötlands länsmuseum: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sitecollectiondocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/vårdsbergskyrka.pdf SDHK. Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven (RA): http://sok.riksarkivet.se/sdhk SOFI. Ortnamnsregistret. Institutet för språk och folkminnen: http:// www2.sofi.se/sofiu/topo1951/_cdweb/

Arkeologisk specialinventering Område Vårdsberg 31 Kartmaterial Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) Gammelstorp. Ägoavmätning 1703, akt D133-7:1 Ginkelösa. Geometrisk avmätning 1707, akt D133-8:1 Ginkelösa kronokvarna. Ägoavmätning 1716, akt D133-15:1 Jäppestad. Geometrisk ägoavmätning 1693, akt D14:46-7 Jäppestad. Storskifte 1772, akt D133-11:1 Vimarka. Geometrisk avmätning 1710, akt D133:21:1 Vimarka. Storskifte 1767, akt D133-21:2 Vimarka. Storskifte (Frälse- och Pilgården) 1808, akt D133-21-3 Vårdsberg. Geometrisk avmätning 1694, akt d133-24:1 Vårdsberg. Storskifte 1767, akt D133-24:2 Vårdsberg. Storskifte (jämkning) 1786, akt D133-24:3 Vänge, Lilla. Geometrisk avmätning 1694, akt D133-25:1 Vänge, Lilla. Geometrisk avmätning 1703, akt D133-25:2 Vänge, Lilla. Storskifte 1779, akt D133-25:3 Ånestad. Storskifte 1775, akt D133-27:1 Rikets allmänna kartverk (RAK) Akt: J112-45-4. Häradsekonomiskan karta Svinstad från 1869 77. Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.5-2016-372. Arkeologernas projektnr: A13362. Intrasisprojekt: SHMM2016:076. Undersökningstid: 9 10 maj 2016. Projektgrupp: Annika Helander, Alf Ericsson.