ENERGIBALANS Kalmar län

ENERGIBALANS 2016 Kalmar län

Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare: Energibalans 2016, Kalmar län Martin Görling, Sofia Klugman och Anton Sjögren (Sweco Energuide AB) Regionförbundet i Kalmar län Nygatan 34, Box 762 391 27 Kalmar Sverige - Sweden Färdigställt: Maj 2018

Sammanfattning Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål där begränsad klimatpåverkan är ett av målen. I Kalmar län arbetar Regionförbundet och Länsstyrelsen tillsammans för att länet ska bli en fossilbränslefri region till år 2030. Arbetet baseras på gemensamma mål och strategier och ett årligt handlingsprogram som antas av Regionförbundets styrelse. Beroende på vilka energislag som används för t.ex. industriella processer, transporter och uppvärmning av bostäder går det att påverka mängden utsläpp av klimatpåverkande gaser. Koldioxid är den dominerande fossila växthusgasen och den uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Därför är det intressant att följa och försöka påverka vilka energislag som används i regionen. Sedan år 1990 har koldioxidutsläppen i länet (exklusive kalkbränningsprocessen hos Cementa i Mörbylånga) minskat med 31 procent till år 2015, vilket är lite mer än halvvägs till målet om en minskning på 50 procent från år 1990 till 2020. I Sverige i stort har de totala fossila koldioxidutsläppen minskat med 24,5 procent under samma tidsperiod. Gällande länets mål för hållbar tillväxt sett till utsläpp av fossil koldioxid (exkl. Cementas processer) per bruttoregionalprodukt (BRP) har länet kommit en bit på vägen. Målet är satt på 40 procent lägre utsläpp per BRP år 2020 jämfört med år 2007, där minskningen år 2015 uppgick i 26 procent. I länet som helhet har energianvändningen ökat sedan år 1990, främst till följd av en ökad tillverkningsindustri som använder mer förnybara bränslen. Även energianvändningen per BRP har ökat, med ungefär två procent sedan år 2007. Målet länet etablerat är att en minskning på 20 procent från nivåerna år 2007 ska vara uppnådd år 2020. Andra förändringar som går att se är att fjärrvärme ersatt olja för uppvärmning i många hushåll, samtidigt som vindkraften har mer än fördubblats i länet sedan 2012. Mängden koldioxidutsläpp från transporter ligger dock kvar på i stort sett samma nivå, där länets mål för år 2020 är en halvering från nivåerna år 1990. Liknande siffror går att observera för Sverige i stort. Att ställa om till fossilbränslefria transporter är därför en av de stora utmaningarna för regionen och Sverige i stort de kommande åren. Den totala produktionen av biogas år 2016 var 50,8 GWh, vilket var en ökning med 11 procent från året innan. Detta ställs i relation till delmålet för biogasproduktion på 100 GWh år 2017 och 300 GWh till år 2020.

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Upplägg 1 1.4 Fakta Kalmar län 2 1.5 Energi- och klimatmål: Europa, Sverige och Kalmar län 3 1.6 Översikt över länets energiflöden år 2016 5 2 Slutanvändning av energi 6 2.1 Industri 8 2.2 Hushåll 10 2.3 Transporter 10 2.4 Jordbruk, skogsbruk och fiske 13 3 Energiproduktion och energitillförsel 13 3.1 Elproduktion och eltillförsel 14 3.2 Fjärrvärmeproduktion 15 3.3 Biogasproduktion 16 4 Uppskattning av andelen förnybar respektive icke-förnybar energi 18 5 Utsläpp av växthusgaser 20 5.1 Utsläpp i länet 21 5.2 Utsläpp per person 24 5.3 Nationell och internationell jämförelse 27 6 Metodbeskrivning datakällor och osäkerheter 28 6.1 Bruttoregionalprodukt 28 6.2 Industrins energianvändning 29 6.3 Transporternas energianvändning 29 6.4 Låginblandning av förnybart bränsle i bensin och diesel 29 6.5 Övrig transportstatistik 30 6.6 Vattenkraft 30 6.7 El från kraftvärme och industriellt mottryck 30 6.8 Vindkraft 30 6.9 Fjärrvärmeproduktion 30 6.10 Biogasproduktion 31

6.11 Förnybart respektive icke-förnybart i länets energianvändning 31 6.12 Energianvändningens utveckling och Sankey-diagram 31 6.13 Utsläpp av växthusgaser 32 6.14 Sektorsindelningen 32 6.15 Metodförändringar 33 6.16 Utsläpp per capita internationellt 33

1 Inledning 1.1 Syfte Energibalansen är en kartläggning över energiflödena i regionen. Frågor som besvaras är bland andra: Vilken och hur mycket energi förbrukas i regionen? Var används den? Hur mycket el och fjärrvärme produceras regionalt? Hur mycket el tillförs utifrån? Hur mycket bensin och diesel används? Hur stora blir koldioxidutsläppen? Översikten som fås utgör underlag för att följa upp satta mål och prioritera åtgärder gällande till exempel den regionala energiproduktionen, energieffektiviseringar, transportsystemets energiförbrukning och minskad användning av fossila bränslen. 1.2 Omfattning Energibalansen visar hur energiflödena såg ut i stora drag år 2016 samt den utveckling som skett från år 1990. Balansen omfattar den energi som tillförs, omvandlas (produceras) och används inom länets geografiska gränser samt länets koldioxidutsläpp. Undantag är flyg- och båttrafik samt kärnkraftverket i Oskarshamn som räknas som en extern, nationell producent. Orsaken till detta är främst att kärnkraftverkets elproduktion är så stor att det annars blir omöjligt att läsa ut andra trender och förändringar. Figur 1. Schematisk bild över en energibalans. Källa: Energimyndigheten. 1.3 Upplägg Inledningen innehåller, förutom syfte och omfattning, en sida med kortfattade fakta om länet och en sammanställning över gällande energi- och klimatmål samt ett översiktligt diagram över länets energiflöden för 2016. Sedan följer en genomgång av slutanvändningen av el, fjärrvärme och olika typer av bränslen, dels totalt sett och dels sektorsvis. Produktionen av fjärrvärme och biogas gås igenom tillsammans med den 1

regionala elproduktionen och tillförseln av el. En uppskattning över andelen förnybart respektive icke-förnybart är gjort för den totala energianvändningen. Detta följs av en redogörelse kring utsläppen av växthusgaser som är kopplade till energisektorn. Avslutningsvis finns en metodbeskrivning vars syfte är att underlätta framtida uppföljningar. 1.4 Fakta Kalmar län Invånare: 242 301 invånare år 2016. Yta: Orter: Näringsliv: 11 171 km² I Kalmar län finns tolv kommuner: Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik. Kalmar är länets residensstad. Jord- och skogsbruket är viktiga näringar med nära anknytning till förädlingsföretag inom trä- och skogsindustrin samt slakterier och mejerier. Kalmar län har en mycket hög andel sysselsatta inom industrin, särskilt inom tillverkningsindustrin. Några industrier som ger betydande avtryck i energibalansen är Cementa i Mörbylånga och Södra Cell i Mönsterås. Kommunikationer: Med järnväg har länet goda förbindelser med storstadsregionerna. Restiden mellan Kalmar och Malmö/Köpenhamnsregionen ligger på strax över 3 timmar, till Stockholm på runt 4.5 timmar och till Göteborg på 4 timmar. Det finns tolv direktförbindelser varje dag med Köpenhamn. Regionaltåg går sträckan Kalmar-Emmaboda/Karlskrona, Kalmar-Linköping samt Västervik-Linköping. Europaväg 22 förbinder länet med Öresunds- respektive mälardalsregionen. Med riksvägarna i öst-västlig riktning knyts Småland och Västsverige ihop i ett nätverk av vägar. Kalmar Öland Airport erbjuder nationell och internationell flygtrafik. Flygresor till både Arlanda och Bromma fungerar som pendlingstrafik till Stockholm. Hamnarna i Västervik, Oskarshamn, Mönsterås och Kalmar hanterar främst godsflöden. Oskarshamn och Västervik har färjeförbindelse för persontrafik med Gotland. Specifika förutsättningar: Kärnkraftverket i Oskarshamn ingår inte i energibalansen utan räknas som en extern, nationell producent. 2

1.5 Energi- och klimatmål: Europa, Sverige och Kalmar län EU-mål Sveriges energi- och klimatmål Energi- och klimatmål 1 för Kalmar län EMISSIONER Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent från 1990 till år 2020 (EU 27). År 2030 är motsvarande siffra 40 procent. Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium, i enlighet med Sveriges internationella växthusgasrapportering, vara minst 85 % lägre än utsläppen år 1990. Delmål samlade klimatutsläpp: År 2020 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 50 % jämfört med år 1990. År 2030 har Kalmar län inte något nettoutsläpp av fossil koldioxid. Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes flyg som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter) ska minska med minst 70 % senast år 2030 jämfört med 2010. FÖRNYBAR ENERGI Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändning i EU år 2020. År 2030 är motsvarande siffra 27 procent. Minst 50 procent förnybar energi år 2020. Fossila bränslen i uppvärmningen fasas ut till år 2020. År 2030 ska länet producera minst lika mycket förnybar energi som den energi som används i länet. 2 Därutöver finns mer detaljerade delmål för biogas, elproduktion och uppvärmning. 1 Kalmar läns mål för Fossilbränslefri region (nooil), juni 2014 2 Meningen finns inte formulerad bland delmålen i Kalmar läns mål för Fossilbränslefri region, men blir en konsekvens av de delmål som rör förnybar energi. 3

ENERGIEFFEKTIVISERING Ökad energieffektivitet inom unionen användningen av energi ska effektiviseras med 20 procent till 2020. År 2030 är motsvarande siffra 27 procent. Minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och 2020. Energikommissionens förslag är 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. Delmål energieffektivisering: År 2020 är energiförbrukningen per bruttoregionkrona (mätt som fast penningvärde) 20 % lägre än år 2007. Därutöver finns en rad mer detaljerade delmål för olika typer av bostäder och lokaler. TRANSPORTER Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år 2020. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn år 2020. Sverige ska år 2030 ha 70 procent lägre utsläpp från transportsektorn jämfört med år 2010. Delmål vägtrafik: År 2020 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 50 % lägre än år 1990. Därutöver finns mer detaljerade delmål för persontransporter, godstransporter och biogas. Delmål hållbar tillväxt: År 2020 är utsläppen av fossil koldioxid per bruttoregionkrona (mätt som fast penningvärde) 40 % lägre än år 2007. Mängden regionalt producerad förnybar energi ska öka kontinuerligt. Kalmar läns miljösektor ska utvecklas bättre än riksgenomsnittet, mätt som omsättning, export och antal sysselsatta. 4

1.6 Översikt över länets energiflöden år 2016 Figur 2. Flödespilarna visar energiflödena i Kalmar län år 2016. Totalt var bruttotillförseln 13,6 TWh och slutanvändningen 13,3 TWh. En del av de förnybara bränslen som tillförs industrin används för att producera el (0,5 TWh) och värme som sedan används internt inom industrin. (orange = el, grön = förnybara bränslen, grå = icke-förnybara bränslen, röd = fjärrvärme, förlusterna är inte inritade. 5

2 Slutanvändning av energi I Kalmar län användes år 2016 totalt 13,3 TWh energi i olika former. Detta motsvarar 3,6 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning. Uppdelningen per energislag framgår av Figur 3 nedan. Fjärrvärmens ursprung är till stor del förnybart liksom länets regionala elproduktion (OKG borträknat). Icke-förnybart bränsle Förnybart bränsle Fjärrvärme El 9% 25% 39% 27% Figur 3. Slutlig energianvändning i Kalmar län under år 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. De förnybara bränslena består av till exempel olika typer av trädbränslen, avlutar, etanol, biooljor eller biogas. De icke-förnybara bränslena är exempelvis bensin, diesel, eldningsoljor, kol och torv. Avfallet är uppdelat mellan förnybart och icke-förnybart beroende på ursprung 3. Den totala årliga energianvändningen i Kalmar län har legat relativt stabilt mellan 12 13 TWh sedan år 2005, med undantag från 2010 (kallt år) där användningen nådde närmare 15 TWh, se Figur 4. Jämfört med 1990 har andelen ickeförnybara bränslen minskat, samtidigt som el, fjärrvärme och förnybara bränslen ökat. Slutanvändningen av energi har sedan år 1990 ökat med ca 26 procent i Kalmar län, och för Sverige i stort är motsvarande siffra en ökning på 11 procent till år 2016. 3 Enligt Kommunal & Regional Energistatistik 2016, Användarhandledning, SCB. 6

GWh per år 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 2756 2976 2815 2776 2773 2744 3326 Fjärrvärme 621 717 767 881 1272 1149 1131 Förnybara bränslen 2686 1453 4518 5014 6456 4892 5160 Icke-förnybara bränslen 4421 4303 3842 4055 4314 3879 3634 Totalt 10482 9449 11941 12726 14814 12664 13250 Figur 4. Översikt över energianvändningens utveckling i Kalmar län 1990 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. När man tittar närmare på hur mycket energi respektive sektor använder i Kalmar län ser man att industrin dominerar stort och gör betydande avtryck i den övergripande trenden för energianvändningen, se Figur 5. Sänkningen av industrins energianvändning mellan 2010 och 2012 har skett trots oförändrade produktionsvolymer hos stora industrier. Det kan bero på energieffektiviseringsåtgärder eller förändrade förutsättningar i produktionen. Det senaste decenniet har hushållens och jordbrukets användning minskat, samtidigt som transporternas och övriga sektorers användning har lagt sig på en relativt sett högre nivå. Liknande trender går att observera på nationell nivå. GWh per år 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 Industri 4066 3043 6040 6348 7571 6098 6555 Hushåll 2849 2829 2385 2242 2336 2156 2048 Transport 2151 2076 2083 2434 2755 2599 2818 Jordbruk 332 309 268 364 610 538 321 Övrigt(service, tjänster) 1084 1192 1170 1339 1503 1273 1508 Totalt 10482 9449 11941 12726 14814 12664 13250 Figur 5. Sektorsvis energianvändning i Kalmar län för 1990 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. 7

Kopplas energianvändningen till bruttoregionalprodukten (BRP) enligt Figur 6 ser man att energianvändningen i Kalmar län har förändrats sedan år 2005, samtidigt som BRP har legat på relativt konstanta nivåer. Det ställs i relation till länets mål om energieffektivisering, där energiförbrukningen per bruttoregionkrona år 2020 ska vara 20 procent lägre än år 2007. År 2016 var denna siffra två procent högre relativt år 2007. 250 200 150 100 50 Energi per BRP (MWh/MSEK) BRP (fasta priser, MdrSEK, referensår 2007) 0 2005 2007 2010 2011 2016 190 191 225 177 195 67 67 66 72 68 Figur 6. Utveckling av bruttoregionalprodukt i förhållande till energianvändning i Kalmar län. År 2016 presenterade Energikommissionen en överenskommelse om Sveriges mål för energieffektivisering. Förslaget innebär att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. Med den prognosticerade BNP-ökningen uppnås målet till största del med befintliga nivåer på energitillförsel. Det finns dock mycket litet utrymme för ökning av energitillförseln. Mycket beror dock på den ekonomiska tillväxten en stark ekonomisk tillväxt inom exempelvis industrin kan ge utrymme för något ökad energianvändning. Observera dock att det även finns en koppling mellan energianvändning och klimatgasutsläpp. Särskilt stark är denna koppling i transportsektorn, som till största del drivs av fossila bränslen. Det nationella målet är att transportsektorns klimatgasutsläpp ska minska med minst 70 % senast år 2030 jämfört med 2010. Sannolikt räcker det inte med en övergång till icke-fossila bränslen och elfordon för att uppnå detta klimatmål; även energieffektivisering behövs. 2.1 Industri Industrin står för en betydande del av energianvändningen i länet. År 2016 stod industrin i Kalmar län för 49 procent, vilket kan jämföras med motsvarande andel för hela Sverige som samma år låg på 38 procent. Detta får som följd att konjunktursvängningar och enskilda bolagsbeslut får relativt stort genomslag i länet. 8

Energibalansen för industrin går att se i Figur 7. Två industrianläggningar som ger stort avtryck i energibalansen är Södra Cells massabruk i Mönsterås och Cementas tillverkning av anläggningscement i Degerhamn på Öland. Massabruk är stora energianvändare och stora energiproducenter. De använder ofta restprodukter som exempelvis avlutar och bark som energibränslen i sin process för att ta fram pappersmassa. Mönsterås bruk står för en stor del av användningen av förnybart bränsle i länet och är också länets största elproducent (bortsett från OKG). Bruket är Sveriges största industrianläggning som drivs med biobränsle. Turbiner på anläggningen producerar elen som till stor del används i processen, men överskottet säljs ut på elnätet. Mycket överskottsvärme kyls bort, men en del hetvatten leds till Mönsterås som fjärrvärme. Cementa har tre anläggningar i Sverige: Slite, Skövde och Degerhamn platser där det finns god tillgång till kalksten som är ett viktigt råmaterial vid cementtillverkning. Cement framställs ur en blandning av kalksten och lermineral, som krossas och mals till ett torrt pulver. Pulvret bränns i stora roterande ugnar där temperaturen är cirka 1400 grader. Under bränningen omvandlas råmjölet till flera glashårda mineral som liknar porslin och mals sedan tillsammans med lite gips till ett grått pulver cement. Cementtillverkning ger upphov till stora koldioxidutsläpp, dels för att processen är mycket energikrävande och dels för att den kemiska processen avger koldioxid. Cementa står för en stor andel av användningen av de icke förnybara bränslena inom industrin, bland annat genom förbränning av kol. Cementa har under senare år letat efter alternativa bränslen, exempelvis avfall som uttjänta däck, spillolja, lösningsmedel, kött- och benmjöl. Andra stora industrier som ger avtryck i energibalansen i Kalmar län är Arla Foods tillverkning av mejeriprodukter, Swedspans tillverkning av spånskivor, ABB i Figeholm som tillverkar material som används i krafttransformatorer och Xylem som bland annat tillverkar dränkbara pumpar. GWh per år 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 1099 1185 1023 897 802 868 1466 Fjärrvärme 96 79 115 94 189 171 167 Förnybart 2180 834 4093 4345 5609 4126 4257 Icke förnybart 691 945 803 1011 971 933 666 Totalt 4066 3043 6034 6348 7571 6098 6555 Figur 7. Energianvändning inom industrin i Kalmar län 1990 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. 9

2.2 Hushåll 10 Energianvändningen i hushållen har minskat sedan år 1990 och oljeanvändningen har i princip upphört, där den till stor del ersatts av det mer miljöriktiga alternativet fjärrvärme, se Figur 8. Det är en nationell trend som dessutom förstärks av att fjärrvärmen de senaste decennierna gått från att till stor del produceras med fossila bränslen till att istället produceras med hjälp av biobränslen och avfall. I hushållen har också användningen av förnybara bränslen ökat, från 17 procent till 26 procent mellan år 2000 och 2016. År 2010 var ett kallt år vilket också återspeglas i hushållens energianvändning. Figur 8. Hushållens energianvändning i Kalmar län 1990 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. 2.3 Transporter GWh per år 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 887 942 932 859 953 892 873 Fjärrvärme 326 401 421 518 701 660 634 Förnybart 493 606 408 619 625 583 528 Icke förnybart 1144 880 624 247 57 20 13 Totalt 2849 2829 2385 2242 2336 2156 2048 Precis som i Sverige som helhet står transporterna i länet för merparten av de fossila bränslen som används. Totalt tankades det under 2016 drygt 2,5 TWh bensin och diesel i länet. Utvecklingen för sålda drivmedel i Kalmar län redovisas nedan i Figur 9. Handeln har haft en stadig ökning under hela 2000-talet vilket har lett till ökade transporter. Användningen av energi till transporter har ökat med 31 procent sedan 1990. Användningen av förnybara bränslen har etablerats under 2000-talet och utgjorde år 2016 12 procent av energianvändningen i transportsektorn. Den främsta förklaringen till detta är låginblandningen av etanol och biodiesel i bensin respektive diesel. Det finns dock osäkerheter kopplade till denna statistik sett över tiden och siffrorna stämmer inte helt överens med utvecklingen i utsläppssiffrorna för transporterna som presenteras längre fram. Osäkerheterna i statistiken gås närmare igenom i metodbeskrivningen. I Tabell 1 visas antalet personbilar per bränsletyp i länet. Det totala antalet personbilar har ökat med 8 procent från 2007 till 2015. Andel miljöklassade bilar har samtidigt ökat kontinuerligt och låg år 2015 på 14 procent, varav många av dessa är bränslesnåla

dieselbilar. Rena elbilar är fortfarande ovanligt men elhybrider, laddhybrider och flexifuelbilar har ökat stadigt under perioden. GWh per år 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 6 7 36 22 5 7 5 Förnybart 0 0 0 34 155 155 329 Icke förnybart 2145 2069 2048 2378 2595 2437 2484 Totalt 2145 2069 2048 2412 2749 2592 2813 Figur 9. Drivmedelsförsäljning i Kalmar län 1990 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. 11

Tabell 1. Antal personbilar i länet per bränsletyp. Datakälla: Trafikanalys. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BENSIN 107 990 106 084 103 916 100 781 97 906 94 667 91 781 89 383 87 005 DIESEL 9 198 10 522 11 877 14 534 18 103 21 511 25 113 29 126 33 065 EL 0 0 1 3 9 10 12 20 55 ÖVRIGA HYBRIDER 187 233 270 326 - - - - - ELHYBRIDER - - - - 381 478 574 LADDHYBRIDER - - - - 356 364 19 56 116 ETANOLHYBRID 1 370 2 496 3 583 4 661 5 426 6 092 6 454 6 692 6 841 /E85/ETANOLFLEXIFUEL NATURGAS/BIOGAS 54 83 152 240 277 336 421 528 589 /GAS FLEXIFUEL ÖVRIGA 1 1 1 1 5 6 6 7 8 TOTALT 118 800 119 419 119 800 120 546 122 082 122 986 124 187 126 290 128 253 DÄRAV MILJÖBILAR MB2007 DÄRAV MILJÖBILAR MB2013 - - - - - - - - - - 10 679 13 533 14 203 14 831 15 328 508 1 306 2 226 12

2.4 Jordbruk, skogsbruk och fiske Relativt år 1990 är energianvändningen inom jordbruket i Kalmar län lägre år 2016, tack vare den minskade användningen av framförallt diesel till arbetsmaskiner, se Figur 10. Förnybara drivmedels andel av energianvändningen ökade mellan år 2005 till 2010, men har sedan minskat fram till år 2016. Samtidigt har elanvändningen legat på ungefär samma nivå det senaste decenniet. Den kraftiga förändringen som går att se åren 2010 och 2012 går delvis att förklara med hur SCB sammanställer sin statistik. Energistatistiken på regional och kommunal nivå bygger på en modell, som uppdateras med riktiga siffror från undersökningar med några års mellanrum (senaste åren är år 2007 och år 2013). Under åren som modellen används kan energianvändningen tyckas jämn, men förändras drastiskt då nya verkliga data matas in. Urvalet i undersökningen är också relativt litet och kan ytterligare skapa en osäkerhet i resultatet, vilket förstärks då statistiken bryts ner på kommun- och länsnivå 4. GWh per år 700 600 500 400 300 200 100 0 Figur 10. Jordbrukets energianvändning i Kalmar län 1990 2016. Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. 3 Energiproduktion och energitillförsel 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 96 103 75 167 170 165 166 Fjärrvärme 0 0 0 0 0 0 0 Förnybart 0 0 0 0 16 15 14 Icke förnybart 237 207 193 197 425 358 140 Totalt 332 309 268 364 610 538 321 Detta kapitel ger en inblick i den produktion av el (kärnkraftverket i Oskarshamn ej medräknat), värme och biogas som sker inom länet. Dessutom visas hur mycket el som tillförs länet. 4 Kommunal och Regional Energistatistik 2016 Användarhandledning, Helena Rehn, SCB. 13

3.1 Elproduktion och eltillförsel Det framgår ur Figur 11 att elproduktionen inom länet de senaste 20 åren har ökat stadigt. Den kraftiga utvecklingen av vindkraft syns tydligt och elproduktionen på Södra Cells anläggning i Mönsterås har ökat över tid. Sedan år 2000 har ett antal nya kraftvärmeverk tagits i drift eller byggts ut, däribland Moskogen i Kalmar, Tallholmen i Vimmerby, Transtorp i Nybro, Stegeholmsverket i Västervik och ytterligare ett i Oskarshamn. De eldas i huvudsak med biobränslen såsom flis, bark och andra biobränslen, men även med avfall och i enstaka fall torv och olja. Från år 2005 och framåt särredovisas den el som Södra Cell producerar på sin anläggning och som används internt på anläggningen. Före år 2015 ingår denna post i Kraftvärme. Länets egna elproduktion (OKG borträknat) utgjorde 52 procent av elanvändningen år 2016, jämfört med 12 procent år 1990. Södra Cell användning av egenproducerad el GWh per år 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 536 543 520 537 Tillfört utifrån 2439 2601 2125 2555 2169 1844 1837 Vindkraft 0 7 32 72 154 474 1071 Vattenkraft 55 83 76 53 78 85 43 Kraftvärme 262 286 581 96 372 341 375 Totalt 2756 2976 2815 3311 3316 3264 3863 Figur 11. El i Kalmar län, dels producerad regionalt och dels tillförd utifrån. För perioden fram till och med år 2000 är den el som Södra Cell i Mönsterås producerar och använder internt redovisad under kraftvärme. För perioden 2005 2016 är den el som Södra Cell i Mönsterås producerar och använder internt särredovisad. Datakällor: SCB och miljörapporter. I Figur 12 nedan framgår sammansättningen av förnybart respektive icke-förnybart bränsle som används för att producera elen och värmen från kraftvärmeverken i länet. Den ickeförnybara delen består främst av olja som används som spetsbränsle samt torv som används i kraftvärmeverket i Moskogen. Den icke-förnybara andelen har minskat sedan 2012 och ersatts med förnybara bränslen. 14

El Icke-förnybart 3% Värme Icke-förnybart 11% Förnybart 97% Förnybart 89% Figur 12. Bränslemix för elproduktion (till vänster) och värmeproduktion (till höger) i Kalmar läns kraftvärmeverk år 2016. Datakälla: SCB och miljörapporter. 3.2 Fjärrvärmeproduktion Fjärrvärmeleveranserna har stadigt ökat de två senaste decennierna vilket framgår av den ökade mängden tillförd energi i Figur 13. Figuren visar hur stor mängden bränsle och el som använts för att producera länets fjärrvärme. Restvärme som industrin tillför fjärrvärmenätet redovisas också (till exempel Södra Cell som förser Mönsterås med hetvatten). Dock redovisas inte industrins interna värmeanvändning. År 2010 var ett kallt år vilket också ledde till en relativt hög fjärrvärmeproduktion samt en ökad användning av olja som då användes som spetsbränsle. Den långsiktiga trenden är annars att oljans andel av fjärrvärmeproduktionen minskar. Fjärrvärmens utveckling i Kalmar län är starkare jämfört med Sverige i övrigt. Både gällande småhus och flerbostadshus har andelen fjärrvärme ökat. Detta kan ses i hela landet, men betydligt mer i Kalmar län än Sverige totalt. Att andelen ökat beror dels på att mängden fjärrvärme har ökat men också på att den totala energianvändningen i småhus och flerbostadshus har minskat. Det sistnämnda beror dels på energieffektivisering och dels på ökad andel värmepumpar. 15

Figur 13. Fjärrvärmeproduktionens utveckling i Kalmar län 1990 2016. Datakälla: SCB och Energiföretagen. 3.3 Biogasproduktion GWh per år 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 El 99 70 70 16 4 26 27 Hetvatten från industrin 13 19 49 53 62 101 85 Förnybart 359 534 701 767 1228 1146 1215 Ej förnybart 218 197 118 149 216 131 98 Totalt 690 820 937 985 1510 1403 1425 Det finns tretton rötningsanläggningar i Kalmar län, varav två deponier. Den totala produktionen år 2015 var 45,6 GWh, vilket var en ökning med 16 procent från året innan. Detta ställs i relation till delmålet för biogasproduktion på 100 GWh år 2017 och 300 GWh till år 2020 5. I länet finns tre uppgraderingsanläggningar för fordonsgas. Den totala produktionen i Sverige var år 2015 närmare 1 947 GWh. Sammanställning över de biogasanläggningar som finns i Kalmar län, fördelat på kommun och typ av anläggning samt vad biogasen används till, går att se i Tabell 2. Tabell 2. Biogasanläggningar I Kalmar län år 2015 6. Gårdsanläggningen i Västervik producerar ingenting i dagsläget 7, och det har inte återfunnits hur användningen ser ut för biogasen producerad i Borgholms avloppsreningsanläggning eller i Oskarshamns deponi. Kommun Typ av anläggning Användning Borgholm Gårdsanläggning Avloppsrening Elproduktion Hultsfred Gårdsanläggning Uppgradering till fordonsgas Kalmar Avloppsrening Uppgradering till fordonsgas 5 Kalmar läns mål för Fossilbränslefri region (nooil), juni 2014 6 Biogasanläggningar i Sverige 2015 Energigas Sverige. 7 Mail från Kvalitets- och Miljöansvarig vid Västerviks kommun. 16

Oskarshamn Deponi 2 st Samrötning Avloppsrening Deponi Uppvärmning i egna lokaler Uppgradering till fordonsgas Uppvärmning Vimmerby Avloppsrening Fjärrvärmeproduktion Västervik Gårdsanläggning Avloppsrening Samrötning Elproduktion, egen användning Uppgradering till fordonsgas Uppgradering till fordonsgas Figur 14 visar hur produktionen av biogas i länet har utvecklats sedan år 2005 och Figur 15 visar en uppskattning över hur biogasen använts i länet år 2010 2016. Den tidiga biogasproduktionen består främst av stabilisering av avloppsslam och insamling av deponigas. Numer uppgraderas betydande mängder av gasen till fordonsgas, och under år 2017 uppgraderades 33 GWh av den biogas som producerades i Kalmar län till fordonsgas 8. Vintern år 2014 startades en biogasanläggning, More Biogas, i Kalmar som därmed ökat produktionen av biogas i länet. Användningen inom länet är lägre än produktionen, vilket indikerar att en stor del biogas exporteras ut från länet. GWh per år 60 50 40 30 20 17,2 32 28,4 34 29,4 39,2 45,6 50,8 10 0 2005 (ej deponi) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 14. Biogasproduktionens utveckling i Kalmar län 2005 2016 9. 8 Mail från projektledare, Biogas Sydost. 9 Produktion och användning av biogas, rapporter för åren 2010 2016 från Energimyndigheten. 17

GWh per år 25 20 15 10 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Fjärrvärme 7 7 6 3 3 1 1 Fordonsgas 12 13 15 16 14 8 18 Totalt 19 20 20 19 18 9 19 Figur 15. Uppskattad fördelning av biogasanvändning i Kalmar län 2010 2016 10,11. 4 Uppskattning av andelen förnybar respektive icke-förnybar energi Andelen förnybar energi respektive icke-förnybar beror bland annat på vilka typer av bränslen som används i länet, hur fjärrvärmen produceras i regionen och hur elen produceras både i ett regionalt och ett nordiskt perspektiv. År 2016 var fördelningen 68 procent förnybart och 32 procent icke-förnybart, se Figur 16. Figur 16. Kalmar läns energianvändning 2016. Vänstra cirkeln visar fördelningen mellan olika energislag. Den högra visar hur den totala fördelningen blir mellan förnybart och icke-förnybart då fjärrvärmen och elen miljövärderats. 18 10 Leveranser av fordonsgas länsvis, år 2015 från SCB. 11 Fjärrvärmeproduktion och bränsleanvändning (MWh) efter län och kommun, produktionssätt samt bränsletyp. År 2009 2016, SCB.

När det gäller elen produceras en del regionalt och en del tillförs utifrån. Den tillförda elen utifrån utgjorde 48 procent år 2016. För att miljövärdera den tillförda elen har nordisk elmix 12 valts. Ett medelvärde 13 har använts för att på ett enkelt sätt kompensera för variationer i elmixen som inte beror på systemskiften eller reella trender utan snarare tillfälliga förändringar som exempelvis årliga nederbördsfluktuationer eller underhållstoppar inom kärnkraften. På så sätt tydliggörs de förändringar som skett inom länet. Tabell 3. Årlig utveckling av andelen förnybar respektive icke-förnybar energi i Kalmar län. 2000 2005 2010 2012 2016 Icke-förnybart 40% 39% 35% 36% 32% Förnybart 60% 61% 65% 64% 68% År 2010 var kallt och mycket olja användes som spetslast. Även industrins och transporternas energianvändning var hög. År 2016 var industrisektorns bränsleanvändning lägre än år 2010, men något högre än år 2012. Främst till följd av en ökad användning av el och förnybara bränslen. En ökad tillförsel av vindkraft och förnybar energi i fjärrvärmeproduktionen bidrar till att andelen förnybart ökat i länet. Andelen icke-förnybart i länet har också minskat, främst inom industrin och jordbruket. I Tabell 4 framgår energimängderna som ligger bakom procentsatserna i Tabell 3. Tabell 4. Energianvändningens utveckling i Kalmar län 1990 2016 (GWh). Datakälla: SCB med kompletteringar enligt metodbilaga. Översikt Slutanvändning [GWh] 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2016 Icke-förnybara 4421 4303 3842 4055 4314 3879 3634 bränslen 14 flytande (bensin, diesel, 4234 3968 3654 3743 3856 3465 3182 olja) Fast (kol, torv, delar av 140 275 121 266 383 308 336 avfallet) Gas (gasol, naturgas) 47 59 66 47 75 106 115 Förnybara bränslen 11 2686 1453 4518 5014 6456 4892 5160 Flytande (etanol, biodiesel, avlutar, biooljor) Fast (trädbränsle, delar av avfallet) 1314 133 2935 3588 4731 3158 3786 1359 1307 1566 1400 1674 1672 1285 12 Elproduktion inklusive netto import/export, från Energiföretagen. 13 Nordisk elmix har tagits fram för 2005 och framåt. Därför används i tabellen år 2000 2007 ett totalt medelvärde (61,4 % förnybart). År 2008 2016 har istället ett löpande 4-årsmedel använts så att hänsyn tas till kommande systemskiften i det nordiska elsystemet. 14 Inkluderar bränslen som Södra Cell använder för att producera el som sedan används internt i den industriella processen. 19

gas (biogas och 13 13 17 26 51 63 89 starkgas) Fjärrvärme 621 717 767 881 1272 1149 1131 Varav icke förnybart 230 188 104 135 182 109 79 Varav förnybart 391 529 663 746 1089 1040 1051 El 2756 2976 2815 2776 2773 2744 3326 Varav icke förnybart 842 831 722 597 500 Varav förnybart 1972 1945 2051 2147 2826 Södra cells interna användning av egenproducerad el 15 536 543 520 537 Totalt 10 482 9449 11 941 12 726 14 814 12 664 13 250 5 Utsläpp av växthusgaser Växthusgaser har alltid funnits i atmosfären, men på grund av mänsklig aktivitet har koncentrationen ökats och växthuseffekten intensifierats. Koldioxid är den dominerande växthusgasen. Koldioxid kommer främst från användning av fossila bränslen, från avskogning samt från kalk- och cementtillverkning. Utsläppen kopplade till länets energianvändning är i stort sett endast koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen. Variationen mellan åren påverkas av bland annat av skiftningar i temperaturen, nederbörden och konjunkturläget. Energi används inom alla samhällssektorer och till vilken sektor man kopplar utsläppen kan göras på många sätt. I denna energibalans har vi valt att använda den officiella statistik som rapporteras till EU och FN:s Klimatkonvention 16. Det innebär att sektorsindelning och metodval följer det som beslutats vid undertecknandet av Klimatkonventionen. Fördelen med det är en förenkling av den framtida uppföljningen och att internationella jämförelser underlättas. En nackdel är att utsläppen inte är direkt framräknande ur de energisiffror som angivits i de tidigare avsnitten. Detta kan leda till att utsläppssiffrorna inte korrelerar helt med energisiffrorna beroende på skillnader i antaganden eller annorlunda sektorsindelningar. Detta gör dock ingen skillnad i sakfrågan. En annan sak värt att påpeka är att utsläppen i statistiken inte inkluderar utsläpp som svenskar orsakar utanför Sveriges gränser som till exempel utrikes flyg och sjöfart 17 och utsläpp kopplade till produktionen av varor i andra länder för import till Sverige. Däremot ingår utsläpp från produktion av varor i Sverige för export till andra länder. Naturvårdsverket har gjort beräkningar som visar att utsläppen för växthusgaser, när hela konsumtionen 20 15 Södra Cells interna användning av egenproducerad el. Detta ingår ej i summan för länets totala elanvändning ovanför, men finns med indirekt som använt bränsle. 16 SMED - RUS 17 I Sverige var år 2016 utsläppen 6.8 miljoner ton koldioxidekvivalenter från utrikes sjöfart och 2,6 miljoner ton från utrikes flyg (Naturvårdsverket).

(varor och utrikesresor) är medräknad blir 25 35 procent högre jämfört med om man enbart räknar med de utsläpp som sker inom Sverige 18,19. 5.1 Utsläpp i länet Om man tittar på de fossila koldioxidutsläppen exklusive Cementas industriprocesser, vilka står för 60 procent av utsläppen från industrin 20, så har utsläppen i Kalmar län minskat med ca 31 procent under perioden 1990 2015, se Figur 18. Detta ställs i relation till Kalmar läns mål om att år 2020 ha minst 50 procent lägre utsläpp av fossil koldioxid jämfört med år 1990. Tittar man istället på de fossila koldioxidutsläppen (inkl. Cementas processer) i länet ser man att utsläppen år 2015 är drygt 24 procent lägre än utsläppen år 1990, se Figur 17. Motsvarande siffra på nationell nivå för samma tidsperiod ligger på 24,5 procent. Transporternas koldioxidutsläpp, där vägtrafik, inrikes civil sjöfart, inrikes flygtrafik samt övriga transporter inkluderas har minskat med ungefär sex procent sedan år 1990 till år 2015. För endast vägtrafiken, vilket inkluderar personbilar, lätta- och tunga lastbilar, bussar, mopeder och motorcyklar är motsvarande siffra 1 procent under samma tidsperiod. Målet i länet för vägtrafiken är att fossila koldioxidutsläpp ska vara 50 procent lägre år 2020 än år 1990. Utsläppsminskningen av fossil koldioxid för vägtrafik på nationell nivå ligger på 3,5 procent mellan år 1990 2015. Utsläppen av fossil koldioxid kopplade till el och uppvärmning har minskat med nästan 76 procent mellan år 1990 till år 2015. Detta är till följd av att oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler har ersatts med främst biobränslebaserad fjärrvärme och värmepumpar. Utsläppsnivån för 2010 var relativt hög till följd av kalla vintrar, begränsad kärnkraftsproduktion och ekonomisk återhämtning. I övrigt går det att observera en tydlig trend av minskade utsläpp i länet. Huvuddelen av utsläppen från transportsektorn kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat trots att trafiken har ökat. Det kan bero på att länet har mer energieffektiva bilar samt till viss del en ökad användning av biobränslen och elbilar. Denna minskning motverkas av att utsläppen från tunga fordon ökat under samma period. 18 Konsumtionens klimatpåverkan, Naturvårdsverkets rapport 5903 19 Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan, Naturvårdsverket 2010 20 https://www.cementa.se/sv/nollvision2030 21

kton CO 2 per år 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Jordbruk 8 8 6 6 6 7 7 6 6 Produktanvändning 9 10 11 11 10 12 12 12 12 Industri (energi + processer) 293 481 410 405 403 392 351 357 320 El och uppvärmning 391 282 185 145 105 84 68 73 68 Transporter 537 549 579 570 558 519 507 503 503 Arbetsmaskiner 77 89 95 96 106 100 98 91 85 Totalt 1314 1419 1286 1233 1188 1114 1042 1043 993 Figur 17. Sektorsvisa utsläpp av koldioxid i Kalmar län år 1990 till 2015. Datakälla: RUS. kton CO 2 per år 1400 1200 1000 800 600 400 200 1990 2000 2005.. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Jordbruk 8 8 6 6 6 7 7 6 6 Produktanvändning 9 10 11 11 10 12 12 12 12 Industri(energi + processer exkl kalcifiering i Cementa) 0 202 352 265 256 246 240 214 204 173 El och uppvärmning 391 282 185 145 105 84 68 73 68 Transporter 537 549 579 570 558 519 507 503 503 Arbetsmaskiner 77 89 95 96 106 100 98 91 85 Totalt 1223 1290 1140 1084 1032 962 905 889 847 Figur 18. Sektorsvisa utsläpp av koldioxid I Kalmar län år 1990 2015, exklusive utsläppen från kalkbränningsprocessen i Cementas cementtillverkning. Datakälla: RUS. 22

Länet har etablerat mål för hållbar tillväxt, där ett av målen är att utsläppen av fossil koldioxid per bruttoregionalkrona bör vara 40 procent lägre år 2020 jämfört med år 2007 21. Figur 19 visar att utsläppen av fossil koldioxid (exkl. de från Cementas processer) per BRP har minskat med ca 26 procent år 2015 jämfört med år 2007, från 17 till 13 ton CO2/MSEK bruttoregionalprodukt. 80 70 60 50 40 30 20 10 2005 2007 2010 2011 2015 CO2/BRP (ton/msek) 17 17 16 17 13 BRP (fasta priser, MdrSEK, referensår 2007) 0 67 67 66 72 67 Figur 19. Länets koldioxidutsläpp (exklusive Cementas kalkbränningsprocess) per bruttoregionalprodukt, samt bruttoregionalprodukten separat för perioden 2005 2015. Även utvecklingen för de totala växthusgasutsläppen 22 för länet har tagits fram för perioden 1990 2015, se Figur 20. Då ingår bland annat utsläpp från jordbruket i form av metan och lustgas, samt koldioxidutsläpp kopplade till industriprocesser som cementtillverkning där det i den kemiska processen avges koldioxid. Det är tydligt att tillverkningsindustri, jordoch skogsbruk är viktiga näringar i Kalmar län då deras andel av utsläppen är förhållandevis större än övriga landet. Totalt sett har utsläppen minskat med omkring 18 procent sedan år 1990 till år 2015. Motsvarande siffra på nationell nivå är en minskning med 24,6 procent under samma tidsperiod. 21 Kalmar läns mål för Fossilbränslefri region (nooil), juni 2014 22 Koldioxid, dikväveoxid (lustgas), metan och fluorerade gaser (HFC, PFC och SF6). Utsläppen anges i koldioxidekvivalenter. 23

Figur 20. Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser i Kalmar län för perioden 1990 2015. Alla växthusgaser är omräknade i koldioxidekvivalenter. Datakälla: RUS. 5.2 Utsläpp per person kton CO 2 -ekvivalenter per år 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Avfall och avlopp 168 143 116 80 76 70 65 60 55 Jordbruk 520 562 549 555 575 552 567 569 562 Produktanvändning 11 12 14 14 13 14 14 14 14 Arbetsmaskiner 78 90 96 97 108 101 99 93 86 Transporter 546 556 585 575 563 524 512 508 508 Industri (energi + processer) 327 558 543 484 474 464 409 417 381 El och uppvärmning 411 301 206 168 128 106 91 94 91 Totalt 2061 2222 2109 1973 1936 1832 1756 1755 1696 Om man slår ut koldioxidutsläppen (inkl. de från Cementas processer) per person i Kalmar län hamnar siffran på 4,18 ton per person för år 2015. Figur 21 visar att länets utsläpp per person har minskat med ca 23 procent sedan år 1990. ton CO 2 per capita 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,03 5,45 5,50 5,09 4,78 4,46 4,46 4,22 4,18 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 21. Koldioxidutsläpp per invånare i Kalmar län år 1990 2015. Datakälla: SCB och RUS 24

Utsläpp per invånare år 2015 för Kalmar läns kommuner varierar en del. Främst beroende på vilka typer av verksamheter som bedrivs i de olika kommunerna. I Figur 22 är 2015 års utsläpp av växthusgaser per kommuninvånare redovisade (vilket också inkluderar utsläpp från till exempel kemiska processer inom industrin och metan- och lustgasutsläpp från jordbruket). För Mörbylånga och Mönsterås har två staplar tagits fram; en med Södra Cell respektive Cementa och en utan. Det framgår tydligt att dessa energiintensiva industrier får stort genomslag, när utsläppen från både energianvändningen och processerna plockats bort. I Figur 23 är samma statistik redovisad inklusive sektorsindelning för ökad detaljnivå. Där framgår det att Ölands jordbruksverksamhet ger upphov till relativt höga utsläpp (både Borgholm och Mörbylånga) och att tät bebyggelse ger effektivare energisystem och effektivare transporter. Man ska dock inte glömma att redovisningen följer produktionsperspektivet. Hade konsumtionsperspektivet redovisats hade till exempel utsläppen från industrierna och jordbruket hamnat där produkterna användes. ton CO 2 -ekvivalenter per capita 30,0 26,8 20,0 10,0 7,1 8,2 7,9 10,0 6,9 8,8 6,8 5,0 3,8 4,4 4,1 6,1 7,7 15,0 0,0 Figur 22. Totala utsläpp per invånare för de olika kommunerna i Kalmar län år 2015. Datakälla: RUS. 25

30,0 ton CO 2 -ekv per capita 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Kalmar län Högsby Torsås Mörbylånga Mörbylånga exkl Cementa Hultsfred Mönsterås Mönsterås exkl Södra Cell Emmaboda Kalmar (kommun) Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Avfall och avlopp 0,2 0,4 0,3 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 0,4 0,0 0,3 0,1 0,1 0,1 Jordbruk 2,4 3,6 3,9 6,8 6,8 2,6 2,0 2,0 1,0 1,0 1,1 0,5 2,2 3,0 10,8 Produktanvändning 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Arbetsmaskiner 0,4 0,5 0,5 0,4 0,4 0,6 0,4 0,4 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 0,4 0,5 Transporter 2,1 3,0 2,6 2,3 2,3 2,4 2,3 2,3 2,5 1,7 2,1 2,0 2,2 2,3 3,0 Industri (energi + processer) 1,6 0,3 0,2 16,8 0,1 0,9 3,6 1,7 0,4 0,2 0,4 0,6 0,2 1,2 0,1 El och uppvärmning 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,4 0,1 0,2 0,3 1,0 0,6 0,5 Totalt 7,1 8,2 7,9 26,8 10,1 6,9 8,8 6,8 5,0 3,8 4,4 4,1 6,1 7,7 15,0 26 Figur 23. Sektorsvisa utsläpp per invånare för de olika kommunerna i Kalmar län år 2015. Datakälla: RUS.

5.3 Nationell och internationell jämförelse En jämförelse har gjorts för att visa vilken nivå Kalmar läns utsläpp ligger på jämfört med Sverige och internationellt sett. Utsläppssiffrorna i Figur 24 gäller olika år, men visar ändå hur den stora bilden ser ut. Utsläppen i bilden inkluderar sektorer som jordbruk och industriprocesser. Kalmar län ligger över snittet globalt sett medans man ligger under snittet i EU och USA. Kalmar län som har en hög andel energiintensiv tillverkningsindustri skulle antagligen ha något lägre utsläpp per capita om det var konsumtion som redovisades istället för produktion, där annan hänsyn tas till utrikesresor och nettoimport av varor. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 ton CO 2 -ekvivalenter per capita 6,1 Västerviks kommun (2015) 7,1 Kalmar län (2015) 8,5 7,2 6,7 5,4 Sverige (2015) EU (2014) Världen (2014) Kina (2014) Figur 24. En internationell jämförelse av växthusgasutsläpp per invånare; Kalmar län, Sverige, EU, Världen, Kina och USA. Datakälla: RUS för Kalmar län och Sverige, WRI för resterande. Vid jämförelse över tid för utsläppen av växthusgaser per capita mellan Kalmar län och Sverige går det att i Figur 25 observera att båda ligger i en nedåtgående trend sedan år 2000. ton CO 2 -ekvivalenter per capita 10 8 6 4 2 0 8,2 8,5 7,6 9,4 9,0 8,4 7,3 6,8 7,1 5,4 1990 2000 2005 2010 2015 Riket Kalmar län Figur 25. Jämförelse av ton växthusgasutsläpp per capita mellan Kalmar län och Sverige i stort, mätt i koldioxidekvivalenter år 1990 2015. Källa: RUS och SCB. 27

Överlag har vi i Sverige ett klimatmässigt bra energisystem, byggt med fossilfri teknik samt flera underliggande styrmedel och regler som stödjer detta. Men vår ökande konsumtion i form av fler varor, fler och längre resor samt större boende per person gör att vår miljöpåverkan ändå ökar. En viktig miljöåtgärd är att jobba för att bryta den trenden. 6 Metodbeskrivning datakällor och osäkerheter Energibalanserna bygger i huvudsak på SCB:s regionala energibalanser, men för vissa energislag och sektorer har underlaget kompletterats med andra källor. Kompletterande källor återges i följande kapitel. Den beskrivning som refereras till när det gäller SCB:s statistik är hämtad från Durnell, U., 2011. Slutrapport Kommunal och Regional Energistatistik; Larsson, R., 2011. Slutrapport Kommunal och Regional Energistatistik (del 2) eller Rehn, H., 2016. Kommunal och regional statistik 2016 Användarhandledning om inte annat anges. Dessa rapporter går att ladda ner från SCB. För att möjliggöra analyser om vädrets påverkan på energibalansen har även antalet graddagar för Kalmar tagits fram under perioden 1999 2016, se Figur 26. Graddagar hjälper att ge ett mått på hur temperaturen har avvikit från den normala, vilket erbjuder möjligheten att korrigera för varmare och kallare perioder för orten (exempelvis de kalla vintrarna år 2010). Graddagar 5000 4000 3000 2000 1000 0 2000 2005 2010 2015 Verklig Normal Figur 26. Antal graddagar i Kalmar för perioden 1999 2016. 6.1 Bruttoregionalprodukt BRP anges i miljoner svenska kronor, MSEK och har i rapporten räknats om från löpande priser till fasta priser med referensår 2007 med hjälp av volymförändringar i procent. Statistik för bruttoregionalprodukten och volymförändringar finns att ladda ner som Excelfil från SCB:s hemsida, gällande regionalräkenskaper. 28

6.2 Industrins energianvändning I sammanställningen har SCB:s statistik använts för år 1990 2016 så långt som möjligt. För åren 2005 och framåt finns sekretessluckor för förnybara- och icke-förnybara energikällor, samt för el och fjärrvärme. Dessa luckor har fyllts med hjälp av uppgifter från miljörapporter samt specialbeställd statistik från SCB. Data från miljörapporter har samlats in till dess att uppgifter om användning av olika bränslen matchat storleksordningarna för de år som inte varit sekretessbelagda. Därefter har miljörapporter från samma företag använts för att fylla lyckor för andra år. Miljörapporter från följande företag har använts: Södra Cell, Mönsterås Cementa, Mörbylånga Arla, Vimmerby Swedspan, Hultsfred Dessa företag står för minst 100 procent av den användning som anges i statistiken för de år som det inte varit sekretess, och därför antas deras användning helt dominera industrisektorns användning av energi. Energianvändningen i industrisektorn har ökat relativt stadigt från 1990 och framåt. En del av denna ökning skulle kunna förklaras av att statistikunderlaget har kompletterats med allt mindre industriföretag under årens lopp. Kort sagt har industristatistiken blivit mer omfattande med åren. I Kalmar län, med ett mindre antal dominerande aktörer, spelar denna metodförändring dock inte någon större roll. 6.3 Transporternas energianvändning När det gäller energianvändning till transporter baseras SCB:s data på försäljning av bränslen i länet, inte på antalet fordon som finns eller reella trafikflöden (som utsläppsstatistiken i nationella utsläppsdatabasen, mer om detta under rubriken Utsläpp ). SCB:s statistik kan därför vara missvisande på lokal och regional nivå i och med att exempelvis genomfartstrafik med tankning kan ge en skenbart högre (eller lägre) andel transporter än vad som faktiskt finns i länet. SCB har även genomfört en kampanj för att få in data gällande industrins bränsleanvändning, vilket har lett till en omfördelning i bränsleanvändningen mellan transport- och industrisektorn. 6.4 Låginblandning av förnybart bränsle i bensin och diesel I Sverige blandas en liten del förnybart bränsle in i bensin och diesel, etanol i bensin och fettmetylestrar (FAME) i diesel. I den nya statistiken räknas denna inblandning in i kategorin flytande förnybara bränslen. För den äldre statistiken har vi återskapat låginblandningen i bensin och diesel för år 2005 (år 2000 och tidigare förekom inte låginblandning). Detta gjordes genom att ett riksgenomsnitt för låginblandning i bensin respektive diesel räknades ut med hjälp av Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik (SCB) som anger totala mängderna försålda bränslen med låginblandning och volymer på låginblandning i Sverige. De andelar som använts sammanfattas i Tabell 5. 29