Förbundsmötet 2013 28 april Uppsala
D agordning Vid Svenska Bordtennisförbundets ordinarie förbundsmöte söndagen den 28 april 2013 kl. 09.30, Clarion Hotel Gillet, Uppsala. 1. Mötets öppnande. 2. Upprop och godkännande av fullmakter samt fastställande av röstlängd för förbundsmötet. 3. Fastställande av föredragningslista för mötet. 4. Fråga om mötets behöriga utlysande. 5. Val av ordförande och sekreterare för mötet. 6. Val av två rösträknare och två protokolljusterare att jämte ordförande justera protokollet för förbundsmötet. 7. Behandling av verksamhets- och förvaltningsberättelse. a) Verksamhetsberättelse för tiden 1 januari 2012 31 december 2012. b) Förvaltningsberättelse för samma tid. c) Revisorernas berättelse för samma tid. 8. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelsen för verksamhetsåret 1 januari 2012 31 december 2012. 9. Fastställande av antal styrelseledamöter. a) Behandling av Pkt 14 b) Stadgeändring angående val av styrelseledamöter. b) Fastställande av antal styrelseledamöter. 10. Val av: a) Ordförande i förbundsstyrelsen för en tid av ett år (nuvarande Walter Rönmark). b) 2(3)-5 ledamöter i förbundsstyrelsen för en tid av två år (i tur att avgå Petra Sörling, Malin Karlsson, Torgny Martinsson). c) Ev. val av ledamöter för en tid av ett år. d) Två revisorer, varav minst en skall vara auktoriserad revisor, för en tid av ett år (nuvarande Erika Svensson, auktoriserad revisor och Christer Goldhammer) e) En revisorssuppleant, för en tid av ett år, som skall vara auktoriserad revisor om inte båda revisorerna som valdes under d) ovan är auktoriserade revisorer (nuvarande Katarina Groth, auktoriserad revisor). f) Ordförande och fyra ledamöter till valberedningen för en tid av ett år (nuvarande Sven Hagman ordförande, Ronny Ferm, Carina Johansson, Hans Svensson och Barbro Wiktorsson).
11. Information om budget 2013. 12. Fastställande av verksamhetsplan för det påbörjade verksamhetsåret 2013. 13. Antagande av förbundets kungörelseorgan. 14. Behandling av frågor som av förbundsstyrelsen hänskjutits till förbundsmötet a) Tillåta reservlag i nationella seriesystemet b) Stadgeändring angående val av styrelseledamöter c) Tillägg i måldokumentet d) Förslag till ändrat format för USM, JSM och senior-sm e) Förslag till regeländring i 36 i Tävlingsreglerna f) Stadgeändring angående ändamål för bordtennisen d) Fastställande av avgifter för spelåret 2013-2014 15. Behandling av inkomna motioner. 1) Datum för region Top-12 (Jämtland-Härjedalens BTF) 2) Uttagning till riksläger (Gästriklands BTF, Jämtland-Härjedalen BTF) 3) Kostnad för spelarlicens (Strömsunds BTK) 4) Förändrad spelform för Pingisligan (motion 1-4, BTK Warta) 5) Namnbyte på Pingisligan (motion 5, BTK Warta) 6) Komplettering av serveregeln (motion 6, BTK Warta) 7) Förändrade regler för seriespelsregistrering (Ängby SK) 8) Tillåta nätserve (Stockholms BTF) 9) Tillåta wo-matcher att spelas senare (Söderhamns UIF) 10) Fördelning av Idrottslyftsmedel (Hallands BTF) 16. Eventuella tillkommande frågor. 17. Utdelande av utmärkelser. 18. Mötets avslutande.
Till specialdistrikten i bordtennis Lkpg. 2013.03.18. SBTF:s valberedning har efter att noggrant inventerat och diskuterat inkomna förslag på tänkbara kandidater till SBTF:s styrelse och revisorer, samt efter förda samtal med de ledamöter som står på omval och även de ledamöter som föreslås till nyval, kommit fram till och enhälligt beslutat att lägga följande förslag till SBTF:s årsmöte 2013.04.28. Ordförande: 1 år Petra Sörling Trelleborg nyval Ledamot: 2 år Malin Karlsson Åsa omval Ledamot: 2 år Ulf Bjöns Knivsta nyval Revisorer: 1 år Erika Svensson auktoriserad revisor PWC Huddinge omval 1 år Christer Goldhammer omval Revisor suppleant: 1 år Katarina Groth auktoriserad revisor PWC Huddinge omval Med pingishälsningar För SBTF:s valberedning Sven Hagman Ordf. valberedningen
Pkt. 11 Budget 2013 Intäkter Budget 2013 Utfall 2012 RF anslag 4 726 000 5 136 000 Elitstödet 870 000 1 000 000 Sponsorer 710 000 760 000 Registreringsavgifter 250 000 282 000 Årsavgifter 410 000 407 000 Annonsintäkter 120 000 155 000 Prenumerationer 5 000 5 000 Lagerförsäljning 50 000 181 000 Turneringsandelar, 7% 450 000 460 000 Serie- och anmälningsavgifter 1 000 000 1 000 000 Licensavgifter 2 300 000 2 700 000 Övriga intäkter 15 000 17 000 SOK 480 000 880 000 Övrig försäljning 15 000 0 Administrativa intäkter 15 000 40 000 Idrottslyftet - förbundsutvecklingsstöd 1 841 000 2 130 000 Summa intäkter 13 257 000 15 153 000 Kommittérnas/arbetsgruppernas och verksamhetens ramar Utgifter Budget 2013 Utfall 2012 Från talang till elit 83 000 Tävlingskommittén 110 000 129 000 Breddkommitté * 42000 Bästa 4:an 300 000 374 000 Utbildningskommittén 80 000 59 000 Ledarförsörjningskommittén 80 000 Marknadskommitté 110 000 116 000 Evenemangsutveckling 30 000 Tävlingsutveckling 30 000 Spelarutveckling 30 000 Landslagsverksamhet 2 600 000 3 486 000 Landslagsmedel från SOK 872 000 Internationella aktiviteter 50 000 132 000 Styrelsen 225 000 278 000 Disciplinkommittén 5 000 3 000 Valberedningen 10 000 10 000 Verksamhetskostnader 1 2 245 000 2 532 500 Personalkostnader 5 660 000 5 700 000 Förbundsmöte 90 000 78 000 Revision 90 000 124 000 Verksamhetsberättelsen 30 000 32 000 Mediaansvarig EM + VM 40 000 64 000 Kostnader 1 11 815 000 14 114 500
Förbundsutvecklingsstöd Idrottslyftet Budget 2013 Utfall 2012 Verksamhetskostnader 2 725 000 963 500 Breddkommitté 250 000 170 000 NETU-mästerskapen 2012/Euro-Africa 100 000 VM-ansökan 75 000 1 000 Konvent 2012/SOC 2013 200 000 Måldokument 15 000 Distriktsutveckling 40 000 28 000 Standardverk bordtennis 50 000 26 500 Tävlingsprogram 100 000 113 000 Kostnader 2 1 440 000 1 417 000 Summa kostnader 13 255 000 15 531 500 Verksamhetskostnader Resultat 2 000-378 500 Diverse inköp/avgifter 15 000 14 000 Inköp av inventarier 60 000 53 000 Lokalhyra/övr lokalkostn 300 000 625 500 Serviceavgifter, reparationer 15 000 25 000 Frakter, transp, kost/logi 65 000 42 000 Kontorsm, kop, trycks, ann 70 000 27 000 Telefoni 90 000 87 000 Datakommunikation 60 000 102 000 Porto 70 000 72 000 Företagsförsäkringar 25 000 22 000 Licensförsäkring 85 000 85 000 Konsultarvoden, jurister 100 000 144 000 Bank- och pg kostnader 10 000 7 000 Diverse kostnader 20 000 24 000 Milersättningar, traktamenten 15 000 10 000 Utbildning, tjänstemän 20 000 20 000 Promotionartiklar (vimplar och dyl) 10 000 18 000 Lagerinköp 20 000 8 000 Lämnade bidrag 10 000 25 000 SDF-bidrag 300 000 400 000 Licensbidrag 415 000 340 000 Årsavgiftsbidrag 215 000 195 000 Avskrivning, inventarier 250 000 187 000 Övrigt 5 000 Verksamhetskostnader 1 2 245 000 2 532 500 Tidningen Pingis 630 000 797 000 Årsbok 15 000 20000 Pingiskalendern 0 4 500 Champions League 50 000 52 000 Mediebevakning 15 000 55 000 Rankingarbete Anders S 15 000 35 000 Verksamhetskostnader 2 725 000 963 500 Summa: 2 970 000 3 496 000
Pkt 12 - Fastställande av verksamhetsplan för 2013 Måldokument och handlingsplan Vid förbundsmötet 2011 antogs ett måldokument för svensk pingis 2011-2016. Det är detta måldokument som ligger till grund för vad vi ska göra och därmed hur verksamhetsplanen ser ut för 2013. Rekrytera och behålla Vi vill bli fler medlemmar inom svensk pingis, fler spelare, ledare, förtroendevalda, domare och så vidare. Det är i första hand i våra föreningar som rekrytering och utveckling sker. Fler bordtennisföreningar behöver bli bättre på att tänka och arbeta långsiktigt, att säkerställa så att inte föreningen står och faller med enskilda individer utan vilar på en stabil grund. Att stärka våra föreningar samt stimulera nya att bildas ska prioriteras av förbund och distrikt. Via Idrottslyftet finns stora möjligheter att stötta ekonomiskt. Rekryteringen av aktiva ska ske i tätt samarbete med skolor och kopplingen till skoltävlingarna är viktig. Vi ska fortsätta att utveckla Bästa 4:an och Bästa 3:an och Bästa 2:an tillsammans med distriktsförbunden. Vi ska dessutom aktivt arbeta för att på ett bättre sätt integrera handikappingisen inom SBTF:s verksamhet. Satsningen på Unga Ledare pågår men behöver intensifieras. Det långsiktiga målet är att rekrytera fler unga ledare, inte minst till förtroendevalda poster i föreningar, distrikt och förbund och för att nå det målet gäller det att bereda plats för och ta hand om unga ledare. Dessutom ska vi, utifrån ett årsmötesbeslut om en ny distriktsorganisation, arbeta i syfte att ytterligare förstärka distrikten och det regionala samarbetet och att i samspel med distrikten hitta former för en effektivare regional organisation. Utveckling och utbildning Vi ska satsa på att höja kunskapsnivån inom pingisen. Det handlar om allt från teknik och fysik till föreningslära och domarkunskap. Förbundet har tagit fram en ny utbildningsstruktur där SISU bidrar med vissa delar, främst kring ledarskap och träningslära. De första delarna i utbildningsstrukturen är på plats och en hel del utbildningar har genomförts. Under 2012 blev det ordentlig fart på deltagandet men om vi ska nå målet att vi 2016 ska ha minst 600 ledare utbildade till nivå 1 och minst 15 ledare som gått igenom hela utbildningsstrukturen så behöver vi fortsätta i samma takt. För att lyckas med det gäller det att distriktsförbunden anordnar utbildningstillfällen och att föreningarna skickar sina medlemmar på utbildningarna samt genomför egna utbildningar inom föreningen. Vi har fattat beslut om två tävlingsfria helger per säsong så det finns goda möjligheter att ha utbildningsaktiviteter.
Ökad kunskap ger ökat intresse och det bidrar till fler engagerade pingisentusiaster. Lyckas vi öka kunskapen ger det också fördelar i rekryteringssyfte och vi kan på ett ännu bättre sätt ge bra grundförutsättningar för dem som börjar spela pingis, oavsett var i landet de är. Elit Vi behöver öka antalet träningstillfällen, träningsdagar och träningstimmar med bra kvalitet och bra sparring från ungdomselit till seniorer. Det kräver samarbeten mellan föreningar, distriktsläger, regionsläger och en väl fungerande landslagsverksamhet. Det kräver också att alla dessa delar på bästa sätt hänger ihop och stimulerar varandra. Svensk pingis elitframgångar på internationell nivå bygger på att så många som möjligt är med och bidrar, från pingislek till landslag. För att få ihop helheten måste långsiktighet, kommunikation och planering prioriteras. Som vanligt deltar vi i ett antal mästerskap, VM, EM och Ungdoms-EM samt internationella tävlingar under året men för att nå framgångar i dessa mästerskap behöver vi få fler som jobbar utifrån ett internationellt perspektiv. Föreningar, distrikt och förbund måste tillsammans hjälpas åt så att fler spelare och ledare får möjlighet att delta i internationella tävlingar och träningsläger. Vi ska tillsammans sträva mot en nationell konkurrens som driver utvecklingen framåt men med det slutgiltiga målet att nå internationell konkurrenskraft och ta medaljer i mästerskap. Pingiscentret i Köping, där vi också har vårt riksidrottsgymnasium, är en viktig del i utvecklingen av framtidens landslagsspelare. Där finns goda förutsättningar med boende, hall, tränare och internationell sparring i samarbete med ITTF. Som komplement till riksidrottsgymnasiet har det, från hösten 2011, startat nio stycken nationella idrottsutbildningar som bidrar till att fler ungdomar får möjligheten att kombinera gymnasiestudier och pingis. Samarbetet med SOK och RF genom elitstödet fortsätter. För SBTF:s del gäller det att säkerställa att vi har en bra elitverksamhet, både sportsligt och ekonomiskt, så att vi inte blir helt beroende av det stöd vi eventuellt får från SOK och RF. Tävlings- och seriespel Svensk pingis har ett väl utvecklat tävlingsspel. Det anordnas en mängd tävlingar varje år runt om i hela landet. Tävlingarna är väldigt likformade och det finns utrymme för att utveckla nya tävlingsformer, både på bredd- och elitnivå. Tävlingsarrangörer behöver tänka nytt och testa nya tävlingsformer. Förbundet ska säkerställa att det finns tävlingsprogram som kan hantera olika tävlingsformer. Arbetet med tävlingsprogrammet pågår, licenssystemet och seriesystemet började användas säsongen 10/11 och fungerar bra. Datarankingen lanserades vid säsongsstarten 2011och där ingår resultat från både tävlingar och seriespel. Sedan starten har vissa förbättringar gjorts och vi måste hela tiden arbeta för att utveckla vårt tävlingsprogram. Seriespelet är viktigt ur flera aspekter. Det är en starkt bidragande orsak till att vi kan behålla aktiva inom pingisen, många av dem som slutat tävla fortsätter att spela seriespel.
Marknadsföring och kommunikation Det är viktigt ur många aspekter att pingisen syns och hörs, på alla nivåer. Det ökar intresset för vår sport, det attraherar unga att börja spela och det ger oss förutsättningar att hitta samarbetspartners. Förbundet ska arbeta aktivt för att marknadsföra landslaget gentemot press och media men också näringslivet i syfte att knyta samarbetspartners till sig. Det är också viktigt att vårda och utveckla samarbetet med de samarbetspartners som SBTF har idag. Vi ska jobba för att stärka kommunikationen, både internt inom pingisen och externt. Det ska ske genom våra kommunikationskanaler tidningen Pingis, hemsidan svenskbordtennis.com, nyhetsbrev och föreningsutskick men även via sociala medier. Vi ska också, i samarbete med föreningar och distrikt, jobba för att exponera pingisen via webb-tv och i TV. Förbundet ska ta professionell hjälp för att attrahera sponsorer till landslag, evenemang och tävlingar. Landskamper ska i mesta möjliga mån spelas på olika platser för att visa upp våra landslag och pingisen i olika delar av landet. Även det internationella arbetet är viktigt för att stärka vårt inflytande. Svensk pingis har ledamöter i viktiga internationella kommittéer och styrelser. Här fortsätter vårt arbete som tidigare och på det internationella planet har vi goda möjligheter att påverka pingisens utveckling.
Pkt 14 Behandling av frågor som av förbundsstyrelsen hänskjutits till förbundsmötet Pkt 14 a) Tillåta reservlag i nationella seriesystemet Det finns flera fördelar för föreningarna att ändra så att reservlag tillåts i det nationella seriesystemet. Det innebär bland annat: - lägre kostnader för föreningar med ett eller flera farmarlag - mindre administration i samband med byten moderklubb/farmarklubb - slopad nödvändig registrering av nya farmarklubbar vid uppflyttning till division 3 - flexiblare möjligheter att låta spelarna medverka i seriesammanhang kan möjliggöra flera serielag per förening - färre walk-over matcher vilka skapar aggression bland lagen i serien Om samtliga farmarklubbar försvinner innebär det en viss ekonomisk påverkan på distrikt och förbund då årsavgiftsintäkterna samt övergångsavgifterna minskar. Styrelsen föreslår förbundsmötet att besluta att reservlag från och med spelåret 2014/2015 tillåts delta i det nationella seriesystemet. Pkt 14 b) Stadgeändring angående val av styrelseledamöter I 27 i SBTF:s stadgar står det: Sammansättning samt kallelse och beslutmässighet. Styrelsen består av ordförande samt sex till nio ledamöter. I 22 i SBTF:s stadgar står det: Ärenden vid förbundsmötet under punkt 9 b, val av 3 5 ledamöter i förbundsstyrelsen för en tid av två år. Om det dock är så att valberedningen vill föreslå en minskning av antalet ledamöter i år till totalt sex stycken så går 22 och 27 emot varandra. Det är nämligen så att fyra stycken styrelseledamöter har ett år kvar på mandatperioden. En minskning till sex ledamöter innebär att man i år bara väljer in två ledamöter. Styrelsen föreslår därför förbundsmötet att ändra i stadgarna 22 punkt 9 b enligt följande: Val av 2 5 ledamöter i förbundsstyrelsen för en tid av två år.
Pkt 14 c) Tillägg i måldokumentet Vid Riksidrottsmötet 2011 beslutades att ändra i kriterierna för fördelning av SF-stödet vilket innebar att medlemmar blev en allt viktigare faktor. I Svenska Bordtennisförbundets måldokument saknas ett mål kring medlemmar. Då medlemmar i och med beslutet visat sig allt viktigare ur en ekonomisk aspekt så föreslår styrelsen att förbundsmötet lägger till ett mål angående medlemmar i måldokumentet. I IdrottOnline i februari 2013 fanns cirka 30 000 medlemmar inom bordtennisen. Styrelsen föreslår förbundsmötet att besluta om att lägga till i måldokumentet att svensk bordtennis till 2016 ska vara 100 000 medlemmar. Pkt 14 d) Förslag till ändrat format för USM, JSM och senior-sm Det har varit mycket diskussioner de senaste åren kring upplägget för USM, JSM och senior-sm. 2011 hade en arbetsgrupp tagit fram ett förslag till förändring till årsmötet men årsmötet beslutade att frågan skulle utredas vidare. Det finns en del saker som styrelsen inte anser är bra för svensk bordtennis utveckling vad gäller nuvarande upplägg av USM, JSM och senior-sm. - Dubbla mästerskap i de yngre klasserna innebär två helger istället för en och ökade kostnader vad gäller resor och boende för föreningar som har spelare vid både USM och JSM. Dessutom ska ledare säkerställas för två tillfällen istället för vid ett. - U20 som en del av senior-sm sänker statusen på dessa klasser. - Vi har gott om tävlingar inom svensk bordtennis och vi måste låta mästerskapen få vara mästerskap med hög kvalitet på deltagarna och på arrangemangen. Det måste finnas utrymme för spelarna att förbereda sig på bästa sätt inför sina matcher. Vid senior-sm är det omöjligt för dem som går fram i seniorklassen samt U20 att göra sig själv rättvisa och det drabbar mästerskapet på ett negativt sätt. Dessutom är U20-klasserna undangömda i B-hallen större delen av mästerskapet. Hade U20 varit en del av ett USM/JSM hade klassen fått den status den förtjänar. Vi anser att nuvarande upplägg inte är bra för svensk bordtennis utan vill få till en förändring. Vi vill att U20-klasserna ska tas bort från senior-sm. Senior-SM är vår finaste tävling och ska ha högsta kvalitet, både i spelstyrka och i arrangemang. Med U20 som en del av detta är det väldigt svårt. Vad gäller USM och JSM så anser vi att man bör utreda fördelar och nackdelar med att ha de åtskilda. Samtidigt anser vi det också viktigt att värna om distriktsmästerskapen och regionsmästerskapen och att göra det möjligt för alla, oavsett var man kommer ifrån, att kunna kvalificera sig för SM. Detta är dock detaljer som man behöver se över för att komma fram med ett så bra förslag som möjligt.
Styrelsen föreslår förbundsmötet att fatta ett principbeslut om att U20-klassen ska tas bort från senior-sm samt att formatet för USM och JSM ses över. Pkt 14 e) Förslag till regeländring i 36 i Tävlingsreglerna Tävlingsreglerna tillåter att föreningar kan förstärka sina serielag inför slutspel och kvalspel med spelare som under säsongen inte medverkat i det svenska seriesystemet. Det enda som krävs är att spelarna registrerats för laget i tid. Detta har skapat irritation bland flera föreningar och styrelsen anser därför att regeln bör ändras. Idag står följande i 36 i Tävlingsreglerna. Förening som skall spela kvalificeringsmatch kan endast använda spelare som är spelklar för den kvalspelande föreningen senast den 15/2. Förening som skall spela kvalificeringsmatch kan använda spelare som under säsongen spelat i en högre division endast under förutsättning att spelaren deltagit i minst två seriematcher i grundserien för det kvalspelande laget. Styrelsen föreslår att 36 i Tävlingsreglerna ändras enligt följande: Förening som skall spela kvalificerings- eller slutspelsmatch kan endast använda spelare som är spelklar för den kvalspelande föreningen eller slutspelsföreningen senast den 15/2. Förening som skall spela kvalificerings- eller slutspelsmatch kan endast använda spelare som under spelåret deltagit i minst två seriematcher i grundserien för föreningen eller dess farmarförening. Har spelaren under säsongen spelat i en högre division får spelaren användas endast under förutsättning att spelaren har deltagit i minst två seriematcher i grundserien för det kvalspelande laget. Pkt 14 f) Stadgeändring angående ändamål för bordtennisen I 1 Ändamål står följande: Svenska Bordtennisförbundet, i dessa stadgar benämnt förbundet, är en ideell förening som har till uppgift att främja och administrera bordtennissporten i Sverige på ett sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens mål och inriktning enligt 1 kap Sveriges Riksidrottsförbunds (RF) stadgar samt företräda den svenska bordtennisen internationellt. Styrelsen föreslår förbundsmötet en ändring i 1 enligt följande: Svenska Bordtennisförbundet, i dessa stadgar benämnt förbundet, är en ideell förening som har till uppgift att främja och utveckla bordtennissporten i Sverige utifrån förbundets verksamhetsidé, vision och värdegrund. Verksamhetsidé Bordtennis ska vara lättillgängligt och vi ska erbjuda alla möjligheten att spela och verka inom bordtennisen utifrån egna förutsättningar och ambitioner.
Vision svensk bordtennis världens bästa Svensk Bordtennis ska sträva mot att vara bäst för alla på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla alla våra områden och det gör vi genom en stark organisation, ett bra samarbete och ett stort individuellt engagemang från frivilliga bordtennisentusiaster. Värdegrund För alla Bordtennis kan spelas av alla och ska vara lättillgängligt. Vår verksamhet bygger på glädje, kamratskap och engagemang. Vi värnar också om likvärdighet, allas rätt att vara med och att allas åsikter är lika mycket värda. Samverkan Vi jobbar för att utveckla bordtennisen i strävan mot visionen. För att göra detta krävs samarbeten och samverkan mellan förbund, distrikt och föreningar men även mellan individer. Bra samverkan är en förutsättning för utveckling av vår verksamhet. Utveckling Att vilja göra framsteg utifrån nivå och ambition ska prägla vår verksamhet, liksom framåtanda och nytänkande. Det finns glädje i att utvecklas och att vara med och utveckla andra, både som idrottare och människa. Rent spel Bordtennisen har ett gott rykte som idrott när det handlar om rent spel. Det ska vi värna om och lyfta fram. Det är självklart att man inom vår idrott tävlar på samma villkor, är ärlig och inte fuskar. Vi ska arbeta förebyggande mot mobbning, dopning, fusk och regelöverträdelse. Förbundets vision, värdegrund och verksamhetsidé står i överensstämmelse med idrottens mål och inriktning enligt 1 kap Sveriges Riksidrottsförbunds (RF) stadgar.
Pkt 14 g) Fastställande av avgifter spelåret 2013-2014 Fastställande av avgifter, samt hur stor del av dessa som skall tillfalla SDF:en. Styrelsen föreslår: att årsavgifterna för 2014 är oförändrade enligt följande; Föreningar utan licenser 300:- Föreningar med 1-5 licenser 400:- Föreningar med 6-25 licenser 700:- Föreningar med minst 26 licenser 1000:- Skolidrottsföreningar 100:- Handikappidrottsföreningar 100:- Pensionärsföreningar 100:- Korpföreningar 100:- SDF:s andel är 50 % att serieavgifterna spelåret 2013-2014 är oförändrade; Division 1-2 damer 2500:- Elitserien damer 4000:- Division 2-3 herrar 2500:- Division 1 herrar 4000:- Superettan 6250:- Pingisligan 9500:-* *Förbundsmötet 2011 beslutade att serieavgiften för Pingisligan under tre säsonger, med start 2011/2012, temporärt höjs med ytterligare 8000 kronor, vilket skulle innebära totalt 17 500 kronor per säsong under säsongerna 11/12, 12/13 och 13/14. Dessa pengar ska användas för att möjliggöra att sända Pingisligan på webben och/eller i TV. att licensavgifter 2013-2014 förändras enligt följande; A-licens pensionär, födda 1949 och tidigare 300:- A-licens senior, födda 1950 1995 400:- A-licens ungdom, födda 1996 2002 300:- A-licens barn, födda 2003 och senare 100:- D-licens, alla åldrar 25:- Licensavgifterna har inte höjts de senaste tio åren, bortsett från den temporära höjningen för att finansiera tävlingsprogrammet med datarankingen. För att bibehålla och utveckla kvaliteten och servicen på Svenska Bordtennisförbundets kansli gentemot föreningar och distrikt samt att utveckla elitverksamheten så behöver SBTF vissa inkomster. Kostnaderna ökar kontinuerligt och det innebär att även intäkterna behöver öka. Styrelsen föreslår därför att licensnivåerna från de senaste två åren, beslutade vid årsmötet 2009 för att finansiera datarankingen, permanentas från och med säsongen 2013-2014. SDF:s andel är 18 %.
att anmälningsavgifter vid DM 2013 är oförändrade; DM Maxavgifter Cup/Pool Pojk- och flicksingel 60/120 U20- och Juniorsingel 80/160 Seniorsingel 100/200 Veteransingel 80/160 Pojk- och flickdubbel 80/160 Juniordubbel 100/200 Seniordubbel 150/300 Veterandubbel 100/200 att anmälningsavgifter vid SM och Top-12 2013-2014 är oförändrade; SM och Top-12 Avgifter Cup/Pool Pojk- och flicksingel - /200 U20- och Juniorsingel - /200 Seniorsingel 300/ - Veteransingel - /160 Pojk- och flickdubbel 110/ - Juniordubbel 110/ - Seniordubbel 300/ - Veterandubbel 120/240 Top-12, region- och riksfinal - /300 Lag-SM, pojklag - /300 Lag-SM, flicklag - /250 Lag-SM, veteraner 250/ - att för övriga tävlingar gäller oförändrat följande maxavgifter; Cup/Pool K1-tävlingar: 12-, 13-, 14-, 15- och 17-årsklass fritt/160 K2-tävlingar: 12-, 13-, 14- och 15-årsklass 60/120 17-årsklass 80/160 K3-tävlingar: 12-, 13-, 14- och 15-årsklass 40/ 90 17-årsklass 50/115 Maxavgifter för poolklasser vid K1-, K2- och K3-tävlingar gäller endast när en klass genomförs med 4-pooler. För tävlingar och klasser som inte omfattas av maxavgifter gäller fri prissättning, dock skall alltid 14 % av den totala anmälningsavgiften (7% till SBTF och 7% till SDF) betalas av arrangören i samband med redovisning av internationell, nationell
och landsdelstävling inklusive DM. Vid distriktstävlingar, ej DM, tillfaller samtliga avgifter SDF och SDF bestämmer procenttalet. Arrangören har rätt att ta ut max 50:-/förening i administrationsavgift. Vid utebliven betalning äger arrangören rätt att ta ut en påminnelseavgift, dock max 50:- per påminnelse. att registreringsavgiften för övergångar 2013-2014 är oförändrad; Övergång för D-licens och A-licens barn Avgiftsfritt Avgift vid övriga övergångar 300:- Förening med minst 5 övergångar samtidigt 1500:- att avgift vid övergång och registrering för seriespel är oförändrad; Registreringsavgift för övergång 300:- Registreringsavgift för seriespel 200:- att administrationsavgift vid spel utan licens är oförändrad; Avgiften 1000:- tas ut vid varje tävlingstillfälle som en förening har en eller flera olicensierade spelare. Ingen administrationsavgift tas ut för saknad D-licens eller A- licens barn. SDF:s andel är 50 %. att avgift för speltillstånd för utländsk spelare är oförändrad; Avgift per speltillstånd 300:- att avgift för walk over i seriematch är oförändrad; Avgift per match vid lämnad walk over Avgift vid walk over i sista seriematchen att avgift för avhopp från seriespel är oförändrad; Vid avhopp före 1 juli Vid senare avhopp (minus ev. inbetalda wo-avgifter) 1 x serieavgift 3 x serieavgift 1 x serieavgift 3 x serieavgift att avgift för matchflytt i Pingisligan, Elitserien damer, Superettan och division 1 är oförändrad; Avgift som SBTF debiterar hemmalaget vid matchflytt 1000:- I division 1 gäller avgiften endast för senarelagd match. att förseningsavgift för matchprotokoll är oförändrad; Avgift per protokoll då protokoll inte inkommit i tid 300:- att avgift för felaktigt elektroniskt matchprotokoll är oförändrad; Avgift per protokoll då protokoll inte presenterats i tid eller är felaktigt ifyllt: Elitserien och Superettan 1000:- Div 1-3 300:-
att domarersättningar förändras enligt följande; En arbetsgrupp har sett över domarersättningarna och föreslår att ersättningen för överdomare vid tävling och seriesammandrag höjs från 85:- till 90:-/timme. Detta då det oftast är denna domarkategori som är svårast att rekrytera. Övriga domarersättningar föreslås vara oförändrade. Överdomare vid tävling 90:-/timme Överdomare vid seriesammandrag 90:-/timme* Landskamper 850:- Pingisligan-grundserie, huvuddomare 725:- Pingisligan-grundserie, ass. domare 475:- Pingisligan-slutspel, huvuddomare 775:- Pingisligan-slutspel, ass. domare 475:- Elitserien damer-slutspel, huvuddomare 675:- Elitserien damer-slutspel, ass. domare 375:- Superettan, huvuddomare 500:- Superettan, ass. domare 350:- Elitserien damer-grundserie 350:- Herrar division 1 och damer division 1 325:- Herrar division 2 och damer division 2 300:- Herrar division 3 275:- Kvalmatcher, ersätts med den högre seriens ersättning Resor ersätts med billigaste färdsätt. Vid resa med egen bil gäller Skatteverkets rekommendation, 33:-/mil. *eller matchdomarens ersättning om den är högre
Pkt 15) Behandling av inkomna motioner 1) Datum för region Top-12 (Jämtland-Härjedalens BTF) Motionären vill att datum för region top-12 Norrland förläggs till första helgen på höstlovet, vilket vanligtvis är sista helgen i oktober, för att kunna samordna tävlingen med ett direkt följande regionsläger för Norrland. Det är inte planeringsmässigt möjligt att låsa fast region Top-12 till en speciell helg men däremot kan man vid planeringen av speldagar sätta ett rekommenderat speldatum och ett sista speldatum som förslagsvis är helgen före Allhelgonahelgen. Styrelsen anser att motionen bör avslås. 2) Uttagning till riksläger (Gästriklands BTF, Jämtland-Härjedalens BTF) Motionären tar upp svårigheten med att ha full koll på yngre spelare över hela landet i och med uttagningar till riksläger och skulle därför vilja att man utreder möjligheten att regionerna kan lyfta fram spelare som man tycker bör få chansen vid riksläger. Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas. 3) Kostnad för spelarlicens (Strömsunds BTK) Motionären anser att avgift för A-licens ungdom är för hög och bör sänkas till SEK 100. Styrelsen anser att motionen bör avslås. 4) Förändrad spelform för Pingisligan (motion 1-4 BTK Warta) Motionären önskar återgång till fyramannalag i Pingisligan med i stort samma regler och spelordning som i Superetten. Man vill vidare att pausen skall ha flexibel längd på 10 20 minuter efter beslut av arrangerande klubb. En majoritet av lagen i Pingisligan liksom förbundets sportchef ställer sig inte bakom motionen. Både motionen och kommentarer från berörda klubbar innehåller dock ett antal intressanta delar. Styrelsen föreslår därför att en grupp tillsätts att utreda frågan och innan 2013 års utgång presentera förslag för styrelsebeslut. Styrelsen anser att motionen bör avslås. 5) Namnbyte på Pingisligan (motion 5 BTK Warta) Motionären föreslår att namnet på vår högsta herrserie byts från Pingisligan till Elitserien Herrar. Namnet Pingisligan är både sägande och väl inarbetat. Styrelsen anser att motionen bör avslås.
6) Komplettering av serveregeln (motion 6 BTK Warta) Motionären vill att serveregeln kompletteras med att bollen i träffögonblicket ska vara helt synlig samt att bollträffen ska ske framför kroppen. SBTF följer ITTF:s regler och inom ITTF pågår diskussioner kring serverregeln. Styrelsen anser att motionen bör avslås. 7) Förändrade regler för seriespelsregistrering (Ängby SK) Motionären vill att seriespelsregistrering inte ska kunna göras i slutet av en säsong för att snabbt kunna förstärka ett lag. Istället vill motionären begränsa sådan registrering till ordinarie övergångsfönster. Motionärens förslag anser styrelsen är alltför begränsande. Intentionen i förslaget är dock god och styrelsen föreslår istället att registrering för seriespel bara kan göras om spelaren under aktuellt spelår ej har deltagit i serieverksamhet för moderföreningen. Styrelsen anser att motionen bör avslås. 8) Tillåta nätserve (Stockholms BTF) Motionären vill att serve som nuddar nätet i servemomentet samt i alla andra avseenden är riktig skall räknas som korrekt och att bollen därefter är i spel. Styrelsen ser inga egentliga problem med nuvarande regel. Styrelsen anser att motionen bör avslås. 9) Tillåta wo-matcher att spelas senare (Söderhamn Bordtennis) Motionären föreslår att matcher som på grund av sjukdom inte kan spelas på utsatt dag ska kunna spelas i efterhand och att ekonomisk påföljd ej ska ske. Styrelsen ser stora svårigheter i motionärens förslag, exempelvis att fastställa sjukdomsstatus, hitta alternativa speldagar och undvika haltande tabeller. Styrelsen anser att motionen bör avslås. 10) Fördelning av Idrottslyftsmedel (Hallands BTF) Motionären vill ändra ansökningsförfarandet och fördelningen av Idrottslyftsmedel. Detta i syfte att minska administrationen för föreningarna samt att få till ökad rekrytering och ökat tävlande. Motionären vill utgå från datarankingen och LOK-rapporteringen samt använda vissa uppmuntringsfaktorer för att fördela pengarna enligt en matematisk modell. Idrottslyftsmedel, enligt direktiv från staten, ska användas till projekt och satsningar utöver den ordinarie verksamheten. Styrelsen anser att motionen bör avslås.
Svenska Bordtennisförbundet Box 24 252 104 51 Stockholm