Mätningar med nätverksanalysator

Relevanta dokument
Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Laborationshandledning för mätteknik

Antennförstärkare för UHF-bandet

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

Antennförstärkare för UHF-bandet

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Labb-PM VT12. IE1332 Utveckling av elektronikprodukter 7.5hp

Lic Eng Lennart Hasselgren MANUAL Sida 1 (7) E:\PROJEKT\EMC\ EMC_RF-LAB\MANUAL\EMNEFI7.DOC-01/LH

Lågbrusig antennförstärkare för FM bandet

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Ur vårt Digitala Arkiv

Rotronic CP11 CO2-logger

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Innehållsförteckning

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Sensorer och Mätteknik 2014

Ledningsförmåga och permabilitet hos armeringsjärn

Impedans och impedansmätning

Effektförstärkare Klass B för 900 MHz

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

Introduktion. Torsionspendel

Ljudnivåmätare C.A 832

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Bruskälla 4 db - 30 db 0,14 db - 0,20 db Mätning av brusfaktor Nej Nej 10 MHz - 18 GHz

Ström- och Effektmätning

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

TENTAMEN Elektronik för elkraft

1. PRESENTATION SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Säkerhetsföreskrifter Användningsvillkor BESKRIVNING AV INSTRUMENTET...

4:4 Mätinstrument. Inledning

Rundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Kristin Jönsson. RF-modul. RF-Module. Examensarbete 10 poäng Elektro- och datoringenjörsprogrammet

Lathund för Bose T1 ToneMatch engine

LÅGBRUSIG INGÅNGSFÖRSTÄRKARE

Komponenter i ett PA-system (Ludwig Ronquist, Grupp 1)

Anvisningar för användande av CANTs formulär för provningsprotokoll för fastighetsnät för kabel-tv och av tillhörande bilageformulär.

Institutionen för elektrisk mätteknik

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

42.MST 1/D (E )

Kom igång med DSO-X 2014A

Användarhandbok LABS LABS W E D E N UHF TRÅDLÖST MIKROFONSYSTEM MODEL:

Lik- och Växelriktning

Ljudintensitet med 2270 Kortmanual för 2270

210 manual.pdf Tables 4

DIGIAIR PRO. Svensk Manual

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

Denna PCB-layout har optimerat länden på ledarna för att undvika skillnader i fördröjning.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 4

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Digital Clamp Meter. Operating manual

1000TR ORP. Svensk manual

HFT 38, Tentamen i högfrekvensteknik, kurskod EEM , 08:30 i VV -salar. Längd: 4 timmar.

Transmitter Drift och Skötsel Afriso Ema AB

TSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.

Manual för RN

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Skitigare Boost. Ersätt R4 med en resistor med större värde, sätt exempelvis R4=22k.

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Transmissionsledningar och Smithdiagrammet

AMP X 50 WATT 4 CHANNEL AMPLIFIER

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Citation for published version (APA): Björnstedt, J. (2008). Ström- och Effektmätning. [Publisher information missing].

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Laboration, analoga applikationer

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1.

Instrumentbeskrivning FK203

VÄXELDISPLAY med SHIFT CUT

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Laboratorier Exova Metech AB Göteborg Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Snabbmanual IC-PCR100.

Mätningar med avancerade metoder

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

Kom igång med DSO-X 2014A

1000TR TEMP. Svensk manual

KYLCITY AB Sid 1 av 6

Spolens reaktans och resonanskretsar

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Nemo 96 HD+ kombi-instrument Användarmanual (Nemo 96 HD 08.11)

Mät kondensatorns reaktans

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ultraljudtjockleksmätare 45MG Startguide

aurelia aniara Användarmanual


Anslutning av operatörsägd kopparkabel i Skanova Access Kopplingsskåp

Transkript:

IE1332 Utveckling av elektronikprodukter KTH 2012-04-23/BM Mätningar med nätverksanalysator Allmänt om nätverksanalysator Nätverksanalysator används för att mäta reflektion och transmission på elektriska nät vid höga frekvenser. Det har alltså inget med datornätverk att göra! Den typ av nätverksanalysator vi kommer att använda mäter både amplitud och fas. Den kallas egentligen vektornätverksanalysator till skillnad mot skalära nätverksanalysatorer som enbart mäter amplitud. Den här typen av mätinstrument är väldigt dyra och kostar i storleksordningen några hundra tusen kronor. De instrument vi har tillgång till har donerats av Ericsson Radio Access och är cirka 10-15 år gamla. Vi skall använda nätverksanalysatorn till att mäta reflektionsfaktor (impedans) på ingången av förstärkaren och transmission (förstärkning) genom förstärkaren. Mätningarna gäller för små signaler då förstärkaren kan antas vara linjär. DUT = Device Under Test (mätobjekt)

Nätverksanalysatorn innehåller en signalkälla vars frekvens kan svepas, riktkopplare som kan separera framgående och reflekterad våg, en mottagare som blandar ned frekvensen och detekterar den samt processorer som tar hand om mätdata, gör beräkningar och presenterar mätresultatet. Vi har två typer av nätverksanalysator; 4 st 8752A och 1 st 8753C. Med 8752A kan man göra transmissions och reflektionsmätningar. Vill man mäta upp alla fyra S-parametrarna måste man då vända på mätobjektet. 8753C har ett S-parameter test set som kopplar om portarna så att det är möjligt att mäta alla fyra S-parametrarna i en mätning. 2(6)

Alla mätningar är behäftade med mätfel. Nätverksanalysatorn är naturligtvis inget undantag. En del av mätfelen är systematiska fel och går att kalibrera bort. Exempel på systematiska fel som går att kalibrera bort är reflektioner i övergångskontakter, överhörning, läckning i riktkopplarna, dämpning och fasvridning i kablar. Kalibrering innebär att vi genom att mäta på kända mätobjekt mäter upp felen så att de kan användas för att på matematisk väg korrigera mätvärdena. 3(6)

För att kunna kalibrera nätverksanalysatorn så bra som möjligt behövs en kalibreringssats eller standard (calibration kit), som består av kortslutning, öppen och avslutning vars egenskaper är kända. Vi har en sådan kalibreringssats för 50 med typ N kontakter. Bekanta dig med nätverksanalysatorn ACTIVE CHANNEL väljer vilken av de två mätkanalerna som visas på skärmen. Lämpligt är att du låter CH1 vara reflektion (RFL) och CH2 vara transmission (TRN). Uppe i vänstra hörnet på displayen visas vad aktiv kanal är inställd på. STIMULUS styr den inbyggda generatorns effekt, frekvens etc. RESPONSE styr instrumentets mottagare och inställningar för mätning och presentation av mätdata. Under FORMAT kan du ändra hur mätdata skall visas. Du kan till exempel ändra så att reflektionsfaktorn visas polärt i ett Smithdiagram. Under CAL kalibrerar du mätinstrumentet och under MKR kan du lägga in en markör i displayen och påverka vad den visar. Så här gör du för att kalibrera nätversanalysatorn Ställ in önskat frekvensvep och behåll samma frekvenssvep under hela mätningen. (Om du ändrar frekvenssvepet efter att du kalibrerat blir kalibreringen ogiltig). Typ av kontakt i kalibreringen nedan (M=Male, F=Female) anges efter vilken typ det är på testporten, ej efter kontakttyp på kalibreringsstandarden. Välj CAL / CAL KIT / N 50 Välj CALIBRATE MENU och följ därefter nedanstående anvisningar beroende på vilken nätverksanalysator du har. 4(6)

När du hanterar komponenterna i kalibreringssatsen eller överhuvudtaget skruvar ihop mikrovågskontakter skall du tänka på att vrida den yttre hylsan på kontakterna så att inte det inre stiftet roterar. Det sliter på kontakterna och förstör dem. 8752A Transmission RESPONSE Koppla ihop testport 1 & 2 THRU DONE RESPONSE Reflektion REFLECTION 1-PORT I vilken ordning du mäter de tre komponenterna spelar ingen roll. Anslut öppen OPENS OPEN (M) Anslut kortslutning SHORTS SHORT (M) Anslut anpassning 50 LOAD DONE 1-PORT CAL 8753C ONE-PATH 2PORT REFLECT N (testport 1) Anslut öppen OPENS OPEN (M) Anslut kortslutning SHORTS SHORT (M) Anslut anpassning 50 LOAD TRANSMISSION Koppla ihop testport 1 & 2 FWD. TRANS THRU FWD. MATCH THRU ISOLATION OMIT ISOLATION DONE 2-PORT CAL Kontroll av kalibreringen: Nätverksanalysatorn bör nu vara kalibrerad. Vill du kontrollera att det verkar riktigt kan du ansluta kortslutning och eventuellt anpassning på reflektionsporten och se att du hamnar rätt i Smithdiagrammet. Om du kopplar ihop portarna och mäter transmission bör det visa 0 db. 5(6)

Förflyttning av referensplanet Den kalibrering vi gjort är på N-kontakter. Det plan (i kontakten) där kalibreringen har gjorts kallas för referensplan. Eventuella fel på grund av övergångskontakter och kablar som läggs till efter kalibreringen kommer inte att korrigeras. Lägger vi till en bit ledning kommer den att förändra fasvinkeln för reflektionsfaktor och transmission. Eftersom du skall mäta impedans vid transistorn i den förstärkare du har byggt skall du flytta referensplanet fram till transistorn, dvs. kompensera för gångvägen i SMA-kontakten och mikrostripledningen fram till transistorn. Detta kan du enklast göra genom att internt i nätverksanalysatorn lägga till en elektrisk fördröjning. Gör så här: Anslut N-SMA-adapter till kabeln som går till reflektionsporten. Anslut ett kort med kortsluten mikrostripledning som har samma längd på ledningen som ditt förstärkarkort. Mät reflektion (CH1) och visa reflektionsfaktorn polärt i ett Smith-diagram (FORMAT / SMITH CHART). Du bör nu ha en båge längs reflektionscirkelns periferi eftersom reflektionsfaktorn har beloppet ett men fasvinkeln varierar med frekvensen på grund av gångvägen i kontakter och ledning fram till kortslutningen. Du skall nu kompensera för gångvägen med en elektrisk fördröjning internt i instrumentet. SCALE REF ELECTRICAL DELAY Vrid på ratten under ENTRY till dess kurvan krymper ihop till en punkt i = -1. Hur stor fördröjningstid krävs? Vad motsvarar det i millimeter? Verkar resultatet rimligt om du jämför med kopplingen? Du skall nu mäta på några kända och okända impedanser: Tips! Använd markören på skärmen: MKR / MARKER MODE MENU / SMITH MKR MENU Välj lämplig visning. Mät kort med resistor 51. Mät kort 1: Komponentvärde: Mät kort 2: Komponentvärden: 6(6)