Förstå elektriska signaler

Relevanta dokument
Fluke 170-serien Digitala multimetrar med sann RMS

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Så avancerad att vi blev tvungna att skapa en ny kategori

Fluke 370 FC-seriens trådlösa AC/DC-strömtänger med sann RMS

Laborationshandledning för mätteknik

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

Fluke CNX 3000 seriens testverktyg

SE. SPARA. DELA. Alla fakta, när de behövs i fält.

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

4:4 Mätinstrument. Inledning

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

ABC för strömtänger. Användarbeskrivning. Transformatorns användning

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

VT04 och VT02 visuella IR-termometrar

Mätteknik Digitala oscilloskop

Mätteknik E-huset. Digitalt oscilloskop Vertikal inställning. Digitalt oscilloskop. Digitala oscilloskop. Lab-lokal 1309 o 1310

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Hämta, analysera och rapportera elkvalitetsdata

Med alla andra elkvalitetsanalysatorer. du bara på energi. Fluke 430-serien II med elkvalitets- och energianalysatorer

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Avant BRUKSANVISNING. FAKTARUTA AVANT Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db. Automatiska funktioner för tilt och förstärkning

Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare

Fyra vanliga SVAGA PUNKTER VID TRYCKKALIBRERING

2 Laborationsutrustning

Laborationshandledning för mätteknik

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Lik- och Växelriktning

Strömmätning på riktigt

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Bruksanvisning ELMA 21 LCR MULTIMETER / E:nr Göteborg 2003

Mät kondensatorns reaktans

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

FLUKE SE DET. DELA DET. Fluke 117 Digital Multimeter. Specialerbjudande på Flukes alla multifunktionella installationstestare.

Adash 3900 Omvandlare för vibrationer till 4 20 ma strömloop. Ref: RS

Experiment med schmittrigger

Mätteknik 2016 Mätsystem

Fluke 279 FC värmemultimeter

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01

RC-kretsar, transienta förlopp

Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Signaler och system, IT3

Kom igång med DSO-X 2014A

Kom igång med DSO-X 2014A

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Mätteknik Digitala oscilloskop

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Grundläggande signalbehandling

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Bilaga A: Introduktion till Oscilloskopet

LABORATION 2. Oscilloskopet

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn

Bruksanvisning Varmkanalstyrning KT300S

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Tid- och frekvensmätning -inför laborationen-

Strömtänger för AC ström

15 kraftfulla program

Fluke ScopeMeter 225C och 215C

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 -

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Grundläggande Kraftelektronik

Elkvalitet. v/ Marianne Kolstad. Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

VT04 och VT02 visuella IR-termometrar

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Så avancerad att vi blev tvungna att skapa en ny kategori

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Conreg. Översikt T-Logg T-LOGG. System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14)

AL-C AL-S AUX. AL-C SENSOR. (Complete) (Overload) (Aux.) + IN - IN. Svart. Grön Vit Screen. Röd EXC. + Lastgivare

1 SÄKERHET FARA VARNING VIKTIGT FUNKTIONER... 4

Ingång Utgång - anslutningstyp Specifikationer Mätområde (1) AC (växelström) DC (likström) Spänning. ström 10 V AC 0.1 V AC

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Introduktion till digitalt oscilloskop

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

Transkript:

PROGRAMANTECKNING Förstå elektriska signaler Enheter som omvandlar elektrisk effekt till mekanisk kraft, såsom pumpar, kompressorer, motorer, bandtransportörer, robotar med flera, driver den industriella världen. Spänningssignaler som styr dessa elektromekaniska enheter är en viktig men osynlig kraft. Så hur fångar man upp och ser denna osynliga kraft? Oscilloskop testar och visar spänningssignaler som vågformer, visuella framställningar av spänningens variation över tid. Signalerna plottas i en graf som visar hur signalen ändras. Den vertikala (Y) axeln representerar spänningsmätningen och den horisontella (X) axeln representerar tid. De flesta av dagens oscilloskop är digitala, vilket möjliggör mer detaljerade noggranna signalmätningar och snabba beräkningar, datalagringsfunktioner och automatiserad analys. Handhållna digitala oscilloskop såsom Fluke ScopeMeter - testverktyg ger flera fördelar jämfört med stationära modeller: De är batteridrivna, har elektriskt isolerade flytande ingångar och ger också fördelen av inbyggda funktioner som gör oscilloskopanvändningen enklare och mer tillgänglig för en mängd olika arbetstagare. Den senaste generationen ScopeMeter -bärbara oscilloskop är avsedda att användas snabbt och enkelt ute på fältet och kan även dela mätvärden i realtid över en smarttelefonapp för att kunna ta emot konsultation från kollegor och andra experter, eller att spara data i molnet för ytterligare analys. Med dessa designer är även säkerhetscertifierade mätningar möjliga i CAT III 1000 V- och CAT IV 600 V-miljöer en nödvändighet för säker felsökning av elektriska enheter för högenergetiska tillämpningar. Multimeter kontra oscilloskop Skillnaden mellan ett oscilloskop och en DMM (digital multimeter) kan enklast beskrivas som bilder kontra siffror. En DMM är ett verktyg som används för att göra exakta mätningar av diskreta signaler, vilket möjliggör mätvärden på upp till åtta siffrors upplösning för signalens spänning, ström eller frekvens. Å andra sidan kan den inte avbilda vågformer visuellt för att visa signalens styrka, vågform eller momentanvärde. Inte heller är den utrustad för att visa en transient eller överton som kan äventyra driften av ett system. Ett oscilloskop lägger till en mängd information till en DMM:s numeriska mätvärden. Förutom att omedelbart visa en vågs numeriska värden, visar det även vågens form, amplitud (spänning) och frekvens. Grafen på ett oscilloskop kan visa viktig information: Spännings- och strömsignaler vid avsedd drift Signalfelaktigheter Beräknad frekvens av en oscillerande signal och eventuella variationer i frekvens Huruvida signalen innehåller brus och brusändringar

t Sampling och interpolation: samplingen avbildas genom prickarna medan interpolationen binder ihop prickarna till en linje. Få en signal på skärmen Uppgiften att fånga och analysera en okänd vågform på ett oscilloskop kan vara något rutinmässigt eller verka som en vild chansning. Att använda sig av ett metodiskt tillvägagångssätt för att ställa in oscilloskopet gör i många fall att du kan fånga en stabil vågform, eller avgöra hur lutningskontrollerna måste ställas in så att vågformen kan fångas. Den traditionella metoden för att få en signal att visas korrekt på ett oscilloskop är att manuellt justera tre nyckelparametrar för att försöka uppnå ett optimalt börvärde, ofta utan att veta rätt variabler: Med sådan visuell information är det möjligt att visa, mäta och isolera en transient signal som kan utgöra ett hot mot ett system. Greppa ett oscilloskop om du vill göra både kvantitativa och kvalitativa mätningar. Använd en DMM för att göra kontroller med hög precision av spänning, ström, motstånd och andra elektriska parametrar. Det handhållna ScopeMeter - oscilloskopets funktioner Sampling Sampling är en process där en del av en insignal omvandlas till ett antal diskreta elektriska värden för lagring, bearbetning och visning. Varje samplingspunkts magnitud är lika med insignalen vid den tidpunkt då signalen samplades. Insignalen visas som en serie prickar på displyen. Om prickarna är brett åtskilda och svåra att tolka som en vågform kan de sammanbindas genom en process som kallas interpolation, där punkterna förbinds med linjer, eller vektorer. Triggning Triggerkontroller gör att du kan stabilisera och visa en repetitiv vågform. Flanktriggning är den vanligaste formen av triggning. I detta läge ger triggernivån och flanken den grundläggande triggerpunktsdefinitionen. Med flankfunktionen avgörs om triggerpunkten är på signalens stigande eller fallande del, och nivåkontrollen bestämmer var på flanken svepet skall starta. Vid arbete med komplexa signaler, såsom en serie pulser, finns pulsbreddstriggning. Med denna teknik måste både triggernivåinställningen och signalens nästa fallande flank uppträda inom en viss tidsrymd. Så snart dessa två villkor är uppfyllda triggas oscilloskopet och svepet startar. En annan teknik är enkelsvep, då oscilloskopet endast sveper en gång när insignalen uppfyller inställda triggervillkor. När triggervillkoren är uppfyllda startar svepet, mäter en bildskärm, och fryser sedan bilden på displayen. Vertikal känslighet. Justerar den vertikala känsligheten så att den vertikala amplitudens omfång blir cirka tre till sex rutor. Okänd spår justerat för 3 6 vertikala rutor. 2 Fluke Corporation Förstå elektriska signaler

Du aktiverar Connect-and-View genom att trycka på AUTOknappen. Vid det här laget ska du se ett spår som 1) ligger inom visningens vertikala intervall, 2) visar minst tre perioder av en vågform och 3) är tillräckligt stabil för att du ska kunna identifiera vågformens övergripande egenskaper. Nu kan du börja finjustera inställningarna. Okänd spår justerat för 3 4 perioder horisontellt. Horisontell tidbas. Justerar den horisontella tiden per ruta så att det finns tre till fyra perioder av vågformen över displayen. Triggerläge. Ställer in triggerläget på en punkt på den vertikala amplituden. Beroende på signalegenskaperna kanske eller kanske inte denna åtgärd resulterar i en stabil visning. Triggernivån justerad till ett unikt repetitivt läge utanför nivån på den andra perioden. 3 Fluke Corporation Förstå elektriska signaler Triggerpunkten är inställd på en punkt, men på grund av avvikelsen på den andra periodens ledande flank resulterar en ytterligare trigger i en instabil visning. När de är ordentligt justerade visar dessa tre parametrar ett symmetriskt spår ; linjen som förbinder signalens samplingar för att skapa den visuella avbildningen av vågformen. Vågformer kan variera obegränsat från den mest vanliga sinusvåg som idealt speglar mellan positiv och negativ på nollaxelns punkt till en enkelriktad fyrkantsvåg som är typisk för elektroniska pulser, eller till och med en hajtandsform (Triangel). Den manuella uppställningsmetoden kräver ofta enformig justering av inställningarna för att vågformen ska bli avläsbar och kunna analyseras. Automatiserad uppställning I Fluke ScopeMeter handhållna oscilloskop finns dock en teknik kallad Connect-and-View som automatiserar processen med att digitalisera den analoga vågformen för att en tydlig bild av signalen ska kunna ses. Connect-and-View justerar den vertikala och horisontella tidbasen och triggerläget åt dig, vilket automatiskt visar komplexa okända signaler. Funktionen optimerar och stabiliserar visningen av nästan alla vågformer. Om signalen ändras, ändras inställningarna. Förstå och avläsa vågformer Majoriteten av elektroniska vågformer som uppstår är periodiska och repetitiva samt överensstämmer med en känd form. Det finns dock flera vågegenskaper att tänka på för att träna ögat i att titta på de olika dimensionerna. I vissa Fluke ScopeMeter - testverktyg finns en egenutvecklad algoritm kallad IntellaSet som underlättar vid vågformsanalys. Förutsatt att den är initierad, evaluerar den nya IntellaSet -tekniken signalen och den tillhörande vågformen så snart vågformen visas på skärmen genom att jämföra den mot en databas med kända vågformer. ScopeMeter -testverktyget föreslår sedan smarta viktiga mätningar för att karakterisera den okända signalen så att potentiella problemområden kan identifieras. När den uppmätta vågformen exempelvis är en nätspänningssignal visas V AC + DC- och Hz-mätvärden automatiskt. Även om intelligenta program hjälper till att minimera den tid det tar att granska vågformer är det viktigt att veta vad man ska leta efter när man använder ett oscilloskop.

Följande faktorer ska beaktas vid analys av vågformer: Form. Repetitiva vågformer ska vara symmetriska. Om du skriver ut spåren och skär dem i två lika stora bitar ska de två sidorna med andra ord vara identiska. En skiljepunkt skulle kunna indikera ett problem. Stigande och fallande flanker. Vågformens stigande och fallande flanker kan i synnerhet med fyrkantsvågor och pulser kraftigt påverka tidbasen i digitala kretsar. Det kan vara nödvändigt att minska tiden per ruta för att se flanken med större upplösning. Amplitud-offsets. DC-koppla ingången och avgör var jordreferensmarkören är. Evaluera eventuell DC-offset och observera om denna offset förblir stabil eller fluktuerar. Om vågformens två komponenter inte är symmetriska kan det finnas problem med signalen. Använd markörer och stödlinjer för att evaluera stig- och falltiderna för vågformens främre och bakre flanker. Amplitud. Kontrollera att nivån är inom kretsens driftspecifikationer. Kontrollera även enhetligheten från en period till nästa. Övervaka vågformen under en längre tid och titta på eventuella förändringar i amplitud. Evaluera vågformens DC-offset. Periodisk vågform. Oscillatorer och andra kretsar ger vågformer med ständiga upprepande perioder. Evaluera varje tidsperiod genom att använda markörer för att upptäcka inkonsekvenser. Evaluera tidsförändringar period-till-period. Använd horisontella markörer för att identifiera fluktuationer i amplitud. 4 Fluke Corporation Förstå elektriska signaler

Vågformsfelaktigheter Här är typiska felaktigheter som kan visas på en vågform, tillsammans med typiska källor till sådana felaktigheter. Transienter eller buggar. När vågformer härrör från aktiva enheter såsom transistorer eller switchar kan transienter eller andra felaktigheter bero på tidbasfel, propageringsfördröjningar, dåliga kontakter eller andra fenomen. Momentan fluktuation Momentana förändringar i den uppmätta signalen beror i allmänhet på en extern påverkan såsom en rusning eller ett fall i nätspänningen, aktivering av en högeffektsenhet som är ansluten till samma elektriska krets eller en lös anslutning. Använd ScopeMeter-testverktygets ScopeRecord-funktion och Event Capture-läge för att övervaka signalen över långa tidsperioder och kunna upptäcka de flyktiga momentana händelserna. Mätning av en jordreferenspunkt som visar inducerat slumpmässigt brus. Ringning. Ringning ses oftast i digitala kretsar och i tillämpningar för radar och pulsbreddsmodulering. Ringning dyker upp vid övergången från en stigande eller fallande flank till en plan DC-nivå. Leta efter stor ringning, justera tidbasen så att den ger en tydlig avbildning av den övergående vågen eller pulsen. En transient som uppträder på den stigande flanken av en puls. Brus. Brus kan orsakas av felaktiga strömförsörjningskretsar, överstyrning av krets, överhörning och störningar från närliggande kablar. En momentan förändring på ungefär 1,5 perioder i sinusvågens amplitud. Brus kan även induceras externt från källor såsom DC DC-omvandlare, belysningssystem och högenergiska elektriska kretsar. Stor ringning som uppträder på ovansidan av fyrkantsvågen. 5 Fluke Corporation Förstå elektriska signaler

Diagnostisera problem och felsöka Även om framgångsrik felsökning är både en konst och en vetenskap kan införandet av en felsökningsmetod och förtroende för funktionaliteten hos ett avancerat ScopeMeter handhållet oscilloskop förenkla processen mycket. Bra felsökningsmetoder sparar tid och minskar frustration. Den beprövade metoden KGU, Known Good Unit comparison, uppnår båda målen. KGU bygger på en enkel princip: ett elektroniskt system som fungerar korrekt uppvisar förutsägbara vågformer vid viktiga noder inom sina kretsar. Dessa vågformer kan sedan fångas och lagras. Detta referensbibliotek kan lagras på ScopeMeter-testverktyget som en resurs eller överföras till en smarttelefon eller till molnet via Fluke Connect -appen. Det kan också skrivas ut för att fungera som en pappersreferensdokument. Om systemet eller ett identiskt system senare uppvisar ett fel kan vågformerna fångas från det felaktiga systemet, kallat Device Under Test (DUT), och jämföras med sina motsvarigheter i KGU. Sedan kan DUT-enheten antingen repareras eller ersättas. För att bygga ett referensbibliotek börjar du med att identifiera lämpliga testpunkter, eller noder, på DUT-enheten. Kör sedan KGU genom dess faser och fånga vågformen från varje nod. Kommentera varje vågform efter behov. Ta för vana att alltid dokumentera viktiga vågformer och mätningar. Att ha en referens att jämföra med kan komma att vara ovärderligt vid framtida felsökning. Vid felsökning är det viktigt att inspektera vågformerna efter snabbrörliga transienter eller glapp, även om en stickprovskontroll av vågformen inte visar på några felaktigheter. Dessa händelser kan vara svåra att upptäcka, men med dagens ScopeMeter-testverktygs samplingshastighet, tillsammans med effektiv triggning, är det möjligt. Dessutom gör de senaste ScopeMeter-testverktygens registreringskapacitet att de kan trenda viktiga elektriska signaler för testpunkter över tid, och identifiera förändringar eller slumpmässiga händelser som uppträder utanför användardefinierade trösklar och kan orsaka systemavstängningar eller -återställningar. Drift. Drift, eller mindre förändringar i en signals spänning över tid, kan vara enformigt att diagnostisera. Ofta är förändringen så långsam att den är svår att upptäcka. Temperaturförändringar och åldrande kan påverka passiva elektroniska komponenter såsom resistorer, kondensatorer och kristalloscillatorer. Ett fel som är problematiskt att diagnostisera är drift i en referens-dcspänningsförsörjning eller oscillatorkrets. Ofta är den enda lösningen att övervaka det uppmätta värdet (V DC, Hz osv.) över en längre tidsperiod. Att utföra en frekvensmätning på en kristalloscillator som har trendplottats över en längre period (dagar eller veckor) kan markera driftens effekt som orsakats av temperaturförändringar och åldrande. TÄNK PÅ: För korrekt och säker användning av elektriska testverktyg är det viktigt att operatörerna följer de säkerhetsprocedurer som angivits av deras företag och lokala säkerhetsorgan. Fluke. Keeping your world up and running. Fluke Sverige AB Solna Strandväg 78 171 54 Solna Tel: 08-566 37 400 Fax: 08-566 37 401 E-mail: info@se.fluke.nl Web: www.fluke.se 2016 Fluke Corporation. Med ensamrätt. Data kan komma att ändras utan föregående meddelande. 01/2016 6006757a-sv Ändringar får inte göras i det här dokumentet utan skriftligt medgivande från Fluke Corporation. 6 Fluke Corporation Förstå elektriska signaler