Kursplanen i modersmål Göteborg 14 november 2011

Relevanta dokument
Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Göteborg 18 oktober 2011

Nya samlade läroplaner

LGR 11 bygger på samma kunskapssyn och värdegrund som Lpo 94

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Systematiskt kvalitetsarbete

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Kursplanen i ämnet modersmål

Göteborg 5 december Teknik

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

3.18 Svenska som andraspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 8 30 nov 2015

Centralt innehåll årskurs 7-9

Mebook 360 Special DEMO. Rapport. Vår egen 360. John Doe

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Dagens pass. Lgr, Lpo??? Lgr 11 Läroplanens innehåll och struktur

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Du kan själv följa med i denna steg-för-steg guide i din texteditor.

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

GRAFISK MANUAL TL BYGG VERSION

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Chefer och Ledare grafisk manual

GRAFISK MANUAL

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Kursplan - Grundläggande svenska

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

GRAFISKA RIKTLINJER FÖR ÅRSMÖTEN AUGUSTI 2015

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

LOGOTYP. Färgen i logotypen är: CMYK: 100, 80, 20, 20 RGB: 20, 55, 110 PANTONE: 294 C. Vi kallar förgen MC Blå. PRIMÄR LOGOTYP SEKUNDÄR LOGOTYP

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Topblock. En del av VERKSAMHET AKTUELLT LÄNKAR DOKUMENT KALENDARIUM BÅTKLUBBAR KONTAKT. Lorem ipsum dolores datum Mälarens Båtförbund OKT 25

Kursplanen i ämnet svenska

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

våra grafiska riktlinjer

GRAFISK Profil. inl4_lisen_a_grafisk_profil_me106a.indd :29

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Kursplanen i ämnet svenska som andraspråk

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Övergripande planering

Teckenspråk för döva och hörselskadade

3.18 Svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Syfte och mål med kursen

Statens skolverks författningssamling

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

TDDD52 CSS. Färger. Färger 1/3/13

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Svenska som andraspråk

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Remissutgåva. Program för informationssäkerhet

Organisation: SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm KontaktpersonMalin Täppefur E-post: Telefonnr:

Grafisk manual version

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Arbetsintegrerande Kooperativ

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

för samtalen och diskussionerna framåt

Svenska som andraspråk Åk

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

guide till centerpartiets nya profilering

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Beställ data och statistik

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Planera smidiga utskick. Guide för planering av maskinsorterbara försändelser

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Förslag den 25 september Svenska

Kursplanen i svenska som andraspråk

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Den nya skollagen 2010:800

Transkript:

Kursplanen i modersmål Göteborg 14 november 2011

Skollagen kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen 3 kap,3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Skollagen kapitel 9 Förskoleklass Modersmål 10 Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Skollagen kapitel 10 Grundskolan Modersmålsundervisning 7 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.

Skolförordningen kapitel 5 Utbildningen 7-13 Adoptivbarn Modersmålsundervisning får anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, 3. inom ramen för skolans val, eller 4. utanför den garanterade undervisningstiden. Endast ett språk Huvudmannens skyldighet

Kommentarmaterial

Diskussionsunderlag

Lgr 11

Förändringar Huvudsakligen strukturförändring Mer ämnesspecifik Skolans gemensamma ansvar finns i läroplanens första och andra del

Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Bedömning och betyg Syfte Centralt innehåll 2. Övergripande mål och riktlinjer 1-3 Normer och värden 4-6 7-9 Kunskaper 3. Kursplaner Elevernas ansvar och inflytande Kunskapskrav Skola och hem 3 Övergång och samverkan 6 Skolan och omvärlden 9

Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns Undervisningen Språk, lika rätt och lärande möjligheter. och ska identitetsutveckling anpassas Det sätt på vilket till varje flickor elevs är och nära pojkar förutsättningar förknippade. bemöts och bedöms Genom och i skolan, behov. rika och möjligheter Den de ska krav och främja att förväntningar samtala, elevernas fortsatta som ställs lärande på dem, bidrar och kunskapsutveckling till att forma deras uppfattningar läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina med om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar utgångspunkt möjligheter i elevernas bakgrund, tidigare för att motverka att traditionella kommunicera könsmönster. och därmed Den ska få därför tilltro erfarenheter, till ge sin utrymme språkliga för språk eleverna förmåga. och att kunskaper. pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Skolans mål är att varje elev 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg kan göra och uttrycka medvetna etiska kan leva ställningstaganden sig i och förstå grundade andra på människors kunskaper situation om mänskliga och utvecklar rättigheter en vilja att och handla grundläggande också med demokratiska deras bästa för värderingar ögonen samt personliga erfarenheter,

Riktlinjer -läraren -alla som ska arbetar i skolan ska 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg medverka klargöra och till att med utveckla eleverna elevernas känsla diskutera för det samhörighet, svenska samhällets solidaritet och värdegrund ansvar för och människor dess också utanför konsekvenser den närmaste för det personliga gruppen, handlandet,

Progression Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor.

Allmänt råd Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Allmänt råd Läraren bör. Rektor bör. Huvudmannen bör

Allmänt råd planering genomförande kunskapsbedömningar och betygssättning uppföljning dokumentation

Planering Allmänt råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot.

Planering - syfte Anger vad undervisningen ska syfta till

syfte Planering syfte

Planering - syfte Anger vad utvecklar kunskaper i undervisningen ska och om sitt modersmål syfta till läsa och skriva på modersmålet. kulturer och samhällen modersmålets där modersmålet talas uttrycka sig i olika betydelse för det sammanhang och egna lärandet för skilda syften sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden skönlitteratur, annat estetiskt berättande och olika former av sakprosa

Planering - syfte Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Planering Allmänt råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven

Planering centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla

Planering centralt innehåll syfte Centralt innehåll

Planering centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla formulera sig och kommunicera i tal och skrift, Strategier för att skriva Språkliga drag, ord och olika typer av texter med begrepp i skönlitteratur för Muntliga presentationer anpassning till deras typiska ungdomar och vuxna. uppbyggnad och språkliga och muntligt berättande drag. för olika mottagare. Kulturella uttrycksformer från Anpassning av språk, Ord och begrepp för att uttrycka områden där modersmålet talas, innehåll och disposition känslor, kunskaper och åsikter. till exempel bildkonst, musik efter syfte och mottagare. Ords och begrepps nyanser och och arkitektur. värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.

Planering konkretisering av mål Centralt syfte innehåll konkretisering av mål

Planering konkretisering av mål formulera sig och kommunicera i tal och skrift, använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Planering konkretisering av mål formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden. I arbetsområdet X ska du få möjlighet att utveckla förmågan att: skriva faktatexter om ett innehåll hämtat från samhällsfrågor eller kultur presentera ditt arbete muntligt för en publik läsa skönlitterära texter och faktatexter och samtala om deras innehåll och budskap samtala och skriva om arbetsområdets innehåll och jämföra dina tankar med dina klasskamraters och med sådant du känner till sedan tidigare.

Planering Allmänt råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete.

Planering kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs

Planering kunskapskrav/ bedömning syfte konkretisering av mål Centralt innehåll kunskapskrav/ bedömning

Planering kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs formulera sig och kommunicera i tal och skrift, Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag skriva olika texter med begripligt innehåll och viss sådana språklig situationer variation kan med eleven en ställa i huvudsak frågor fungerande och framföra kombination åsikter med av enkla vardagsrelaterade och till viss och del underbyggda ämnesrelaterade argument ord och på begrepp. ett sätt som Texterna till viss kännetecknas del för samtalen av enkla och beskrivningar diskussionerna och enkel berättarstruktur. Eleven anpassar på ett enkelt sätt sina texters innehåll och språk framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med så i huvudsak att de i huvudsak fungerande fungerar inledning, i de innehåll situationer och som avslutning skrivandet och avser. viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Planering kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs formulera sig och kommunicera i tal och skrift, I arbetsområdet bedöms med vilken kvalitet du skriver faktatexter om det område du väljer och hur du i dessa texter använder och varierar uppbyggnad, ord och begrepp samtalar, diskuterar frågor som rör arbetsområdet och hur du då ställer frågor och varierar ditt språk planerar och genomför en muntlig redogörelse, hur du bygger upp redogörelsens struktur och anpassar dig till publiken

Planering kunskapskrav/ bedömning Hur ska detta utvärderas? Vad behöver undervisningen innehålla för att detta ska gå att bedöma? Vilka bedömningsformer kan användas? När är det lämpligt att bedöma?

Planering arbetssätt/arbetsformer syfte konkretisering av mål Centralt innehåll kunskapskrav/ bedömning arbetssätt/ arbetsformer

Planering Allmänt råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Utgå från elevgruppens intresse, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen.

Planering arbetssätt och arbetsformer 2.1 2.3 NORMER ELEVERNAS OCH ANSVAR VÄRDEN OCH Mål Riktlinjer INFLYTANDE Skolans Alla Mål Riktlinjer som mål arbetar är att i skolan varje elev ska Skolans Alla som arbetar kan i sin göra verksamhet mål i och är skolan uttrycka att ska bidra varje medvetna till elev främja elevernas förmåga och vilja till att ansvar tar etiska skolan och ett inflytande personligt ställningstaganden präglas över av ansvar sociala, solidaritet kulturella för sina grundade mellan studier och fysiska människor, och skolmiljön. på sin kunskaper arbetsmiljö, om Läraren ska Läraren mänskliga ska rättigheter och grundläggande på öppet arbetssätt, redovisa arbetsformer och demokratiska diskutera och värderingar skiljaktiga värderingar, samt personliga inflytande ökar med stigande ålder och erfarenheter, uppfattningar mognad, och problem, svara för att alla elever får ett reellt inflytande undervisningens innehåll samt se till att detta

Allmänt råd planering genomförande kunskapsbedömningar och betygssättning uppföljning dokumentation

Genomförande Allmänt råd Lärare bör i sin ledning av undervisningen strukturera och styra de processer som sker i undervisningen och skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande,

Genomförande Individualiserat men inte individuellt Kontinuerlig utvärdering Kontinuerlig återkoppling

Allmänt råd planering genomförande kunskapsbedömningar och betygssättning uppföljning dokumentation

Kunskapsbedömning och betygssättning Allmänt råd Lärare bör kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som Behandlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av Kunskaperna och jämföra dessa med kunskapskraven,

Ny betygsskala A B C D E F - 20 17,5 15 12,5 10 Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet

Kunskapsbedömning och betygssättning E C A..Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Kunskapsbedömning och betygssättning E C A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua

Terminsbetyg När betyg sätts innan ett ämne avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. 10 kap. 19 skollagen

Bedömarträning

Bedömningsstöd

Allmänt råd planering genomförande kunskapsbedömningar och betygssättning uppföljning dokumentation

Uppföljning Allmänt råd Lärare bör systematiskt och kontinuerligt analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen,

Uppföljning Har planering och genomförande gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt? Vad behöver utvecklas i undervisningen? Är bedömnings- och dokumentationsformer ändamålsenliga?

Allmänt råd planering genomförande kunskapsbedömningar och betygssättning uppföljning dokumentation

Dokumentation av Planering och uppföljning Elevernas kunskaper

Dokumentation Allmänna rådet Lärare bör dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att - genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen, - kommunicera med elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras,

Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå Huvudman Planering Uppföljning Utveckling Enhet Förskollärare, lärare, övrig personal och elever Dokumentation Barn i förskola, vårdnadshavare

www.skolverket.se/nyalaroplaner