Älgstammens täthet och sammansättning i Tylöskogen

Relevanta dokument
Älgstammens täthet och sammansättning i Ale Jaktvårdskrets

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn

Älgstammens täthet och sammansättning i Holmen Delsbo Älgskötselområde

Älgstammens täthet och sammansättning i Norn

Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008

Älgstammens täthet och sammansättning i Färna

Älgstammens sammansättning, täthet och tillstånd i Söderhamn - februari 2005

Skattning av älg via spillningsräkning i Norn

Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde

Spillningsinventering av älg i Norn

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna. Maj Rapport Rapporten är beställd av: Sveaskog AB

Spillningsinventering av älg i Hofors och Garpenberg

Skattning av älg via spillningsräkning på marker kring Hofors och Garpenberg

Skattning av älg via spillningsräkning i Västernärkes Viltförvaltningsområde 2008

Utveckling av klövviltstammarna på Halle- och Hunneberg

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 2015/2016

Förord. Umeå i februari Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008

ÄFO PLANER FOKUSPARAMETRAR. Inventeringsmetoder (älg) styrkor, svagheter

Älginventering från flyg i Vebomarksområdet

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO

Flyginventering av älg i Malung Vintern

Älgstammens ålderssammansättning Reproduktion och hornutveckling i Furudal

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Öster Ljusnan

Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg

Förord. Umeå i februari Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Viltvårdsnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen

Skador på tallungskog orsakade av älgbete - Gästrikland

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Ankarsrum

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Furudal

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Furudal

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Furudal

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion I Tierp

Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst Eric Andersson Tel , Vintermyrvägen 3, Umeå e-post:

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Årsunda älgförvaltningsområde

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Tierp

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Saxmarken - Hållnäs

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Norn

Älginventering från flyg i Krokstrand - Vindelådalen Krutfjell - Västansjö och Skalmodalsområdet

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 6 Vintern 2014/2015

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015

Informationsunderlag till media

Sammanfattning av de tre första åren.

Rapport efter genomförd flyginventering av älg inom Område Malungs Östra +Venjans ÄFO

Rapport efter genomförd flyginventering av älg inom Orsa Besparingsskog och Noppikoski ÄSO

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 5 Vintern 2014/2015

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en

Älgstammen i Västerbo en Sydöstra ÄFO Vintern 2015/2016

JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg

Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra!

Drömmen om Stortjuren

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Älghemområden, förvaltningsområden och inventering

1 Jaktlagens lägesrapport Rodga Det finns älg, upplever beteskadorna högre än älgstam. Sporadisk förekomst av dov, kron och gris.

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Arvika

Älgmöte i Halasjöbygdens Älgskötselområde

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Öster Ljusnan

Skötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde

Stefan Åman Håkan Wallet. Jonnie Friberg

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

ÄLGPOLICY. foto: Mostphotos

FAKTA ÄLG inventeringar

Älgbetesskador i tallungskog

Underlag för beräkning av avskjutningen Data från älgskötselplanen

och reproduktion balanserar varandra främst genom födobegränsning.

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län

Avskjutningsrapportering. Örebro län

Information om nya älgjakten

Rapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs

ÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ

ÄFO-TRÄFF Johan Stedt Jaktvårdskonsulent

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter

Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna

Göingeåsens älgskötselområde Ä

Möte med Älgskötselområden i Blekinge

Göingeåsens älgskötselområde Ä

Transkript:

Älgstammens täthet och sammansättning i Tylöskogen Foto: J Lemel Februari 2006 Rapport 02-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se

Bakgrund Tylöskogen 2006, Sv. Naturförvaltning AB På många områden i Sverige pågår en omfattande verksamhet för att bygga upp en fungerande och långsiktig älgförvaltning. En viktig del i detta arbete är att skapa förvaltningsområden som är av lämplig storlek och väl avskilda från angränsande områden. I området kring Tylöskogen har markägare och jägare identifierat ett sådant område. Delar av Tylöskogen har också inventerats under 1997-1998 samt under 2001-2002. De inventerade markerna har då varit koncentrerade till Assi Domäns markinnehav (numera Sveaskog) samt omkringliggande marker. Som en del i det nya förvaltningsprogrammet genomfördes en flyginventering med helikopter i januari 2006 i området. Resultaten skall ligga till grund för planering av fortsatt avskjutning. Avsikten med inventeringen har i första hand varit att uppskatta hur många älgar det finns i området. Vi har också räknat fram fördelningen av tjurar, kor och kalvar, vilket är viktigt för beräkningar av stammens utveckling och avskjutning. Även annat vilt än älg har noterats. I denna rapport redovisas de viktigaste resultaten från inventeringen i några enkla figurer och diagram med vidhängande kommentarer där så anses befogat. Foto: J Lemel Förutsättningar Inventeringarna genomfördes inom ett område som avgränsas av Vättern i väster, samhällen, järnväg och åkrar kring Hallsberg i norr, delar av riksväg 211 i öster, inkluderande skjutfälten i sydost samt Motala Ström/Göta Kanal i söder. Den inventerade ytan är ca 160 000 ha. Vi utgår i våra beräkningar från den totala arealen för området. På det sättet kan man göra en total uppskattning av antalet älgar inom hela området och sedan eventuellt uttrycka täthet som älgar 2

per markareal, per skogsareal eller liknande (se senare i redovisningen). Området delas upp i tre större delområden (se resultatredovisningen) för att översiktligt ge exempel på hur stor variationen är i älgstammen. Områdena är inte avgränsade av några synbarliga barriärer för viltet. Vid indelningen har man huvudsakligen tagit hänsyn till topografi och skoglig karaktär. Inventeringen genomfördes mellan den 7 och den 23 januari 2006. Väderförutsättningarna var skiftande. På grund av dimma avbröts inventeringen och återupptogs den 21 januari då merparten av området kunde inventeras på utmärkta förhållanden. Väderförutsättningarna framgår av dagboken nedan (tabell 1). Tabell 1. Rådande förhållanden i Tylöskogen under flyginventeringen. Datum Temperatur C Upplega % Snödjup cm 2006-01-07-1,8 15 13 0 2006-01-08-1,0 20 10 0 2006-01-09-2,8 20 14 40 2006-01-10-2,3 20 15 15 2006-01-22-13,5 20 14 90 2006-01-23-4,5 25 17 5 Sol % Själva räkningen sker i provytor enligt en noggrant fastlagd rutin, som numera används standardmässigt vid de flesta större inventeringarna i landet. Metodiken medger att man kan inventera på måttliga snödjup, den är förhållandevis tids- och kostnadseffektiv samt ger en hög precision vid beräkningarna av älgtäthet. Vi räknar också ut sannolikheten att dagligen se älg och korrigerar för varierad observerbarhet. Inventeringen genomfördes med tre små helikoptrar av typ Hughes 300, som är förhållandevis billig och ger god sikt vid observerandet av vilt. 3

Tabell 2. Resultat av älginventeringen i Tylöskogen 2006. Lerbäck Godegård Kristberg Totalt Älgar / 1000 ha (korrigerad) ± SE 7,9 ± 1,11 5,9 ± 0,69 5,8 ± 0,72 7,0 ± 0,93 Tjurar / 1000 ha 1,2 1,1 0,8 1,2 Kor / 1000 ha 4,3 3,4 3,2 3,8 Kalvar / 1000ha 2,4 1,4 1,8 2,0 Kalv / Ko 0,55 0,41 0,58 0,52 Kalv / Vuxen 0,41 0,31 0,44 0,38 Kor utan kalv 50 % 64 % 50 % 53 % Kor med en kalv 46 % 33 % 44 % 42 % Kor med två kalvar 4 % 3 % 6 % 5 % Könskvot (andel tjur) 21 % 24 % 21 % 24 % Areal (ha) 71 000 44 000 45 000 160 000 Älgar totalt i området Sammanfattning: Älgar / 1000 ha fastmark Älgar / 1000 ha skogsmark 1080 ± 140 7,2 8,9 Ägoslagsfördelning: 79 % skogsmark 12 % åkermark 3 % öppet vatten 5 % övrigt Resultat Den genomsnittliga skattade tätheten i Tylöskogen vid inventeringen var 7,0 älgar/1000 ha. Antalet provytor ger ett bra statistiskt underlag för skattningen av antalet älgar i de redovisade områdena (se Tabell 2). Älgtätheterna i Tabell 2 är korrigerade för observerbarheten i området. Observerbarheten fås via omräkning av vissa provytor och var i genomsnitt 82 %. Detta innebär att man ser 82 % av alla älgar i provytorna. Önskar man dessutom korrigera för fastmark, skogmark eller liknande ökar den genomsnittliga tätheten ytterligare (se Tabell 2). Antalet skattades till 1080±140 älgar i hela området (Dovrasjödalen borträknat). För fortsatta beräkningar av avskjutningsförslag och prognostisering av älgstammens utveckling är det ofta en fördel att använda antal älgar i stället för älgtäthet. 4

Det fanns rikligt med älg i vissa delar av området och färre i andra (figur 1). Variation mellan rika, jordbruksdominerade marker och magrare skogsmarker ger ofta en ojämn fördelning av älgarna i landskapet och är ganska typisk. Varifrån älgarna i ansamlingarna kommer och hur långt de sprider ut sig under andra årstider går inte att säga. I förhållandevis älgtäta områden skapas lätt säsongsbundna lokala ansamlingar av älg utan att dessa nödvändigtvis måste ha vandrat långa sträckor som exempelvis i Norrland. Ofta räcker det med att älgarna förskjuter tyngdpunkten i årshemområdena till vissa platser. Omfördelningar av älgar under vintern kan möjligen förta vissa skillnader som jägarna upplever som verkliga under höstjakten. Det är vikigt att påpeka att ju mindre delområden man försöker att skatta älgstammen i desto mer slumpartad blir fördelningen. De enskilda älgskötselområdena i Tylöskogen är i allmänhet för små för att ensamma ge godtagbara statistiska underlag. Förvaltningsmässigt delar man flera älgar med sina grannområden. Under inventeringen var 47 % av korna kalvförande, vilket utgör en tämligen hög andel av alla kor. Jakttrycket på kalv har givetvis stor betydelse i detta fall. Andelen kor med tvillingkalvar var 5% och liknar andra områden med likvärdiga miljöer. Även här har jakten betydelse för hur man klassificerar tvilling- resp. dubbelkalvskor. Tjurarna utgör ungefär 24 % av den vuxna populationen i alla delområdena. Huvudsakligen beror förskjutningen i könsfördelningen på ett långvarigt och större jakttryck på tjurar. Foto: J Lemel 5

Tylöskogen 2006, Sv. Naturförvaltning AB LERBÄCK GODEGÅRD GODEGÅRD KRISTBERG Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2006. Medgivande I 2006/160 Figur 1. Älgarnas geografiska täthetsfördelning i Tylöskogen under januari 2006 med delområdesavgränsningar för Lerbäck, Godegård och Kristberg. Under inventeringen observerades tätare älgansamlingar i områdets nordöstra delar. 6

Övrigt vilt De flesta viltarterna observeras slumpmässigt vid flyginventeringen. Därför skall uppgifterna ses som ett index snarare än en täthetsskattning (om man upprepar inventeringen). Det går dock att räkna bland annat hjortar, men för detta krävs att man anpassar inventeringen för just dessa arter. De jämförelsevis många observationerna av rådjur antyder en god rådjursförekomst i området. Rådjur är dock ganska svåra att upptäcka från luften och därför är observerbarheten i regel låg. Uppenbarligen finns goda kron- och dovstammar i området. Det var framför allt i den norra halvan av området dessa arter iakttogs under inventeringen (se kartan i figur 2). Första och andra flygningen i Tabell 2 hänvisar till om djuren observerats under ordinarie räkning eller vid kontrollräkning i samband med att vi skattar observerbarhet. Tabell 2. Observationer av övrigt vilt i Tylöskogen under januari 2006 Art: 1:a flygningen 2:a flygningen rådjur 228 70 dovhjort 57 36 kronhjort 47 11 vildsvin 0 0 räv 2 2 varg 0 0 lo 0 0 tjäder 2 0 orre 7 0 duvhök 0 0 havsörn 0 0 kungsörn 0 0 Foto: Magnus Nyman örn 0 1 7

Figur 2. Andelsfördelningen över gjorda observationer av rådjur, dovhjort och kronhjort i Tylöskogen junder januari 2006. 8

Slustatser Tylöskogen 2006, Sv. Naturförvaltning AB Det inventerade området på ca 160 000 ha har en areal, arrondering samt en avgränsning som minimerar utbytet med angränsande områden. Tylöskogen bör därför passa bra in i den framtida älgförvaltningen. Flertalet av de älgar som observerades under inventeringen lever sannolikt stadigvarande inom området. Tylöskogen kommer sannolikt att kunna vara en förebild för andra områden i denna del av landet, inte minst med tanke på att man nu genomfört en flyginventering och dessutom har inventerat delar av området två gånger tidigare. Dessutom har man gjort andra typer av älginventeringar samt skadeinventeringar på skog. I ett nytt älgjaktsystem som är under utredning (skall bli klart i slutet av 2006), vill man att minsta förvaltningsenheten skall vara 50 000 ha stor. En av anledningarna är att man delar färre älgar med andra områden om förvaltningen baseras på större områden. Ett annat skäl är att dataunderlag från älginventeringar, Älgobs och skadeinventeringar ger en betydligt bättre statistiskt precision. Älgskötselområdena i Tylöskogen är detta perspektiv små. Därför bör förvaltningen samordnas mellan älgskötselområdena. Det är viktigt att beskriva älgtäthet så att resultaten från flyginventeringen överensstämmer med t ex jaktstatistiken. Därför finns flera täthetsmått att välja på i Tabell 2. Bäst är att ange älgtillgången som antalet älgar som finns i området. Tidigare älginventeringar har genomförts i delar av området. Därför är det svårt att göra direkta jämförelser av t ex älgtäthet. Möjligen har tätheten minskat något (vilket väl var ett mål?). Tjurandelen har ökat, men är fortfarande skev. I jämförelse med föregående inventering är älgarnas vinterståndorter ungefär de samma. Foto: Magnus Nyman 9

Andelen tjurar är låg. Önskas fler och större tjurar i stammen måste tjurarnas medelålder höjas. Medelåldern höjs via minskat jakttryck, inte genom olika taggbegränsningar. Hur tjurarnas ålderssammansättning ser ut i Tylöskogen är okänt. Görs årliga åldersbestämningar av fällda älgar erhålls även ålderssammansättningen i stammen. På sikt går det då även beräkna antalet älgar som funnit och att prognostisera populationsutvecklingen. Insamling av älgkäkar och ålderbestämning genom tandsnittning är därför att rekommendera. Det fanns gott om kalvar vid inventeringstillfället. En rimlig förklaringen är lågt jakttryck på kalvar i kombination med god kalvproduktion. Orsakerna till det låga jakttrycket är i första hand att man saknar kunskap om hur många kalvar det finns vid jaktstart samt på att kalvjakten är mer tidskrävande. Om flyginventeringar genomförs regelbundet, t ex vart tredje eller femte år, har förvaltningsområdet ett bra underlag för att följa älgstammens utveckling. Kombinerar man information från flyginventeringar med den årliga Älg- Obsen och jaktstatistiken ges bra förutsättningar att följa stammens utveckling. Har man dessutom tillgång återkommande spillningsinventeringar och kontinuerlig insamling av käkar för åldersanalys förbättras precisionen ytterligare. En förutsättning är dock att alla data som används vid sammanvägda analyser och beräkningar samlas från samma områden! Foto: Magnus Nyman 10

Ett utmärkt sätt att kontinuerligt samla uppgifter från jakten och från ÄlgObsen är att jaktlagen direkt lägger in sådana uppgifterna i en Internet-baserad databas. På så sätt förenklas rapporteringen av uppgifter och kvalitén säkras. Dessutom kommer all information finnas tillgänglig för både jaktadministratörer och jaktlag. Slutord Tylöskogen 2006, Sv. Naturförvaltning AB Faktaunderlag är en förutsättning för god älgförvaltning. Denna rapport utgör en bra utgångspunkt i förvaltningsarbetet. För att kunna beräkna hur en älgstam utvecklas och föreslå lämplig avskjutning behöver man veta hur mycket kalvar älgkorna producerar samt hur stor dödligheten är bland tjurar, kor och kalvar. Flyginventeringen ger centrala uppgifter om hur många älgar det finns inom området samt hur dessa fördelas på olika kön och i olika åldersklasser. Tänk på att beräkningen av höstens avskjutning behöver ett mål för den önskade vinterstammens sammansättning och täthet! Foto: J Lemel 11