Status på tillståndsgivna vindkraftsprojekt i Västra Götaland

Status på tillståndsgivna vindkraftsprojekt i Västra Götaland En utredning utförd av Anna Derneryd och mindre kompletteringar är gjorda av Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen på uppdrag av Power Väst. 31 mars 2016

Power Väst Power Väst är ett samverkansprojekt som startade redan 2009 med syfte att ge mer vindel och därmed fler arbetstillfällen i Västra Götaland. I nätverksform verkar Power Väst för att öka kunskapen, ge stöd till kommuner och stärka leverantörer genom att koppla ihop akademi, offentlig verksamhet och näringsliv. En viktig samarbetspartner är Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, på Chalmers tekniska högskola. Samverkan sker främst inom tre delområden: 1. Bland vindkraftens aktörer och utvidgning av samarbetsplattformen 2. Strategi för kommunikation 3. Utveckling av näringslivet i Västra Götaland Power Väst leds av Västra Götalandsregionen och är ett projekt inom Nätverket för vindbruk vilket drivs av Energimyndigheten. Nätverket för vindbruks övergripande mål är att sprida kunskap om vindkraft och verkar för lokal förankring och nytta där vindkraften byggs ut. Läs mer om projektet på: www.powervast.se

Sammanfattning Omställningen mot en förnybar elproduktion pågår och vindkraften har under de senaste åren varit en viktig del i denna omställning med en snabb utbyggnadstakt. Sverige har bland de bästa vindlägena i Europa och därmed mycket goda förutsättningar för fortsatt utbyggnad, något som är positivt ur klimatsynpunkt då det leder till minskade klimatutsläpp. År 2015 levererade vindkraften i Sverige 16,6 TWh 1. Den senaste tillgängliga statistiken visar att under 2014 fanns 546 stycken vindkraftverk i Västra Götaland med en installerad effekt på 774 MW som producerade 1,7 TWh, det innebär att Västra Götaland ligger i topp på utbyggnadslistan i Sverige och står för 15 procent av landets totala installerade vindkraftseffekt. 2 Utbyggnaden av vindkraften i Sverige har de senaste åren gått snabbt, sett till installerad effekt placerade sig Sverige på 6:e plats i EU 2015. 3 Branschen signalerar dock nu att utbyggnadstakten har mattats av betydligt och att aktörer idag väljer att inte bygga på befintliga tillstånd. 4 Power Väst verkar för att underlätta en fortsatt vindkraftutbyggnad och har ett planeringsmål om 5 TWh producerad vindel i Västra Götaland till år 2020. För att nå detta mål krävs ytterligare cirka 340-450 vindkraftverk. Det är därför av intresse att utreda varför tillståndsgivna parker i Västra Götaland inte byggs. Utifrån sammanställningen gjord i samband med denna rapport finns det i Västra Götaland 32 stycken tillståndsgivna vindkraftparker som idag ännu inte är byggda. Den totala effekten på dessa är minst 550 MW, vilket skulle motsvara en normalårsproduktion på cirka 1,6 TWh/år. Men om det vore möjligt att använda sig bästa tillgängliga teknik skulle det kunna motsvara en produktion på 2,6 TWh/år. 5 Fyra orsaker lyfts fram av de kontaktade tillståndsinnehavarna till varför de valt att i nuläget inte bygga på givna tillstånd i Västra Götaland: 1. Lågt pris på el och elcertifikat 2. Avsaknad av tydliga långsiktiga politiska spelregler 3. Långa handläggningstider 4. Oväntat stora kostnader i ett sent skede Studien har genomförts under sommaren 2015 och data och information har erhållits från såväl Länsstyrelsen i Västra Götaland, kommuner i regionen samt sist men inte minst de vindkraftföretag som innehar tillstånd för byggnation. Power Väst vill tacka alla som bidragit till att denna utredning har kunnat genomföras. 1 Energimyndigheten, 2015 var ett år med stor elproduktion och rekordstor export av el, pressmeddelande, 2016-02-11. 2 Vindkraftsstatistik 2014, Energimyndigheten. 3 EWEA Wind in Power, 2015 European Statistics. http://www.ewea.org/fileadmin/files/library/publications/statistics/ewea-annual-statistics-2015.pdf 4 Vindkraftstatistik och prognos, Kvartal 2 2015, Svensk Vindenergi. 5 Antagen om produktion på 6,6 GWh/år (2,3 MW, Töftedalsfjället) 10,6 GWh/år (3,3 MW, Sättravallen).

Innehåll 1 Bakgrund... 5 2 Vindkraft idag... 6 3 Analys... 7 3.1 Metod... 7 4 Resultat... 8 4.1 Lågt pris på el och elcertifikat... 9 4.2 Avsaknad av tydliga långsiktiga politiska spelregler... 10 4.3 Långa handläggningstider... 12 4.4 Oväntat stora kostnader i ett sent skede... 14 5 Slutsats... 15 Bilaga 1 Tillståndsgivna projekt... 17 Bilaga 2. Pris på el och elcertifikat... 18 1. Prisutvecklingen på el och elcertifikat... 18 2. Elområden och prissättning... 18 3. Varför lågt elpriset?... 21 4. Varför lågt elcertifikatpriset?... 21

5(22) 1 Bakgrund Power Väst har ett planeringsmål om 5 TWh producerad vindel i Västra Götaland till år 2020. Den senaste statistiken på regionnivå visar att det fanns 546 st vindkraftverk i Västra Götaland med en total effekt på 773,4 MW som under 2014 producerar 1,7 TWh i Västra Götaland, se diagram 1. 6 Västra Götaland ligger i topp på utbyggnadslistan i Sverige när det gäller vindkraftseffekt och står för 15 procent av landets totala installerade. Enligt Vindbrukskollen är det i länet ytterligare cirka 4,7-6,5 TWh under prövning. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 Antal [st] Effekt [MW] Produktion [GWh] 400 200 0 Diagram 1. Visar utvecklingen för vindkraften i västra Götaland. Produktion, Antal verk samt total installerad effekt i Västra Götaland 7 Det bör dock noteras att endast kommuner som har eller har haft registrerade vindkraftverk hos Energimyndigheten finns med i ovan presenterad statistik. Alla byggda vindkraftverk är idag inte registrerade hos Energimyndigheten varför verkliga siffror kan antas vara högre. Utbyggnadstakten de senaste åren har varit stor, läs vidare under rubriken Vindkraft idag. Signalerna från branschen är dock att takten nu har mattats av och att aktörer avvaktar med byggnation på befintliga tillstånd. Branschorganisationen Svensk Vindenergi har, mot bakgrund av att det under andra kvartalet år 2015 skett en totalinbromsning i nya investeringar, skrivit ned sin prognos för vindkraftsutbyggnaden i Sverige de kommande åren, se diagram 2. 8 6 Energimyndighetens lista över vindkraftverk i Sveriges län och kommuner 7 Vindkraftsstatistik 2014, Energimyndigheten. 8 Vindkraftstatistik och prognos, Kvartal 2 2015, Svensk Vindenergi. Kvartal 4.

6(22) TWh 20 18 16 14 12 10 8 6 Produktion 4 Svensk Vindenergi kvartal 2, 2015 2 Svensk Vindenergi kvartal 4, 2015 0 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Diagram 2. Produktion från vindkraft och prognos av den framtida utbyggnaden av vindkraft. 9 Denna rapport syftar till att undersöka status på tillståndsgivna projekt och eventuella orsaker till varför vindkraftföretag väljer att inte bygga på befintliga tillstånd samt lyfta fram den problematik som de ställs inför. Utredningen är fokuserad till Västra Götaland. 2 Vindkraft idag År 2015 levererade vindkraften i Sverige 16,6 TWh 10. Diagram 3 visar utbyggnaden av vindkraften i Sverige till och med 31 december 2015 11. 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1990 1995 Antal verk [st] 2000 2005 Installerad effekt [MW] 2010 Elproduktion [GWh] 2015 Diagram 3. Visar utbyggnad av vindkraft i Sverige. 12 Diagrammet visar ökning av antal vindkraftverk, installerad effekt och produktion. Det är viktigt att tydliggöra att produktion inte helt motsvarar produktion för ett helt år. Då installation kan ske i slutet av året, motsvarar produktionen enbart en del av året. En annan viktig observation är att se förändringar i hur förhållanden förändras över tid vilket tydligt visar den effektivisering som teknikutvecklingen har inneburit. 9 Svensk Vindenergi, Vindkraftstatistik och prognos, kvartal 2, 2015 och kvartal 4, 2015 10 2015 var ett år med stor elproduktion och rekordstor export av el, pressmeddelande, Energimyndigheten, 2016-02-11. 11 Svensk Vindenergi, Vindkraftstatistik och prognos, kvartal 4, 2015 12 Vindkraftsstatistik 2014, ES2015:02, Energimyndigheten samt Svensk Vindenergi, Vindkraftstatistik och prognos, kvartal 4, 2015 för år 2015.

7(22) Utbyggnaden i Sverige var under 2015 inte lika stor som utbyggnaden under 2014, men ändå förhållandevis stor i jämförelse med omvärlden, Sverige placerade sig 2015 på en 12:e plats globalt och på 5:e plats av länderna i EU. Totalt sett till utbyggnaden fram t.o.m. december 2015 har Sverige byggt 1,4 % av all kapacitet i världen vilket placerar oss på 11:e plats i välden och 6:e plats i EU, se diagram 4 och 5. 13 Diagram 4. Installerad effekt av vindkraft under år 2015. Diagram 5. Den globala utbyggnaden av vindkraft till och med december år 2015 3 Analys 3.1 Metod Då det i dagsläget inte finns någon komplett lista över de vindkraftsprojekt som beviljats tillstånd har mycket arbete lagts på att skapa en så fullständig sammanställning som möjligt av detta. Information om tillståndgivna parker har hämtats från flera olika ställen. Utdrag har begärts ur Vindbrukskollen, ur Länsstyrelsens diariesystem Platina och Diabas, ur Länsstyrelsens interna datasystem Miljöreda samt från samtliga kommuner runt om i regionen. Därefter har en sammanställning gjorts, återfinns i Bilaga 1, och i nästa steg har kontakt tagits med de projektörer som innehar tillstånden. Detta dels för att verifiera att given information är korrekt, att det är de som är tillståndsinnehavare, samt dels för att söka svaret på varför de inte bygger och höra hur de resonerar kring en eventuell framtida byggnation. 13 Global Wind Statistics 2015, GWEC

8(22) 4 Resultat Utifrån sammanställningen som gjordes i samband med denna rapport finns det i Västra Götaland 32 stycken tillståndsgivna vindkraftparker med 242 stycken vindkraftverk, som ännu inte är byggda, se figur 1. Den totala effekten på dessa är som minst 550 MW 14, cirka 1,6 TWh/år. Om dessa skulle byggas med den teknik och de höjder som byggs idag d.v.s. 3,3 MW med en totalhöjd på över 150 m skulle produktionen kunna uppgå till 2,6 TWh/år, se tabell 2. Därmed är Power Västs planeringsmål om 5 TWh/år producerad vindel i Västra Götaland till år 2020 fullt nåbart. Nämnas bör även att parker med tillstånd som blivit överklagat är ej med i denna sammanställning, enligt Vindbrukskollen handlar det om 113 st vindkraftverk och en produktion på ca 1 TWh/år, som är inne i en överklagande process. Kartläggningen av regionala nyttor som gjorts visar på att om målet 5 TWh vindkraftsel för Västra Götaland ska uppnås med enbart landbaserad vindkraft krävs ytterligare cirka 380 verk. Etablering av dessa vindkraftverk skulle, baserat på ovanstående uppskattningar, innebära 450-600 regionala årsarbeten samt cirka 3 800 lokala jobb i den kommun etableringen sker eller i närliggande kommuner. 15 Sett till investering, handlar det om ca 12 000 kr/kw vilket då skulle motsvara mellan 6 600 till 9 600 Mkr. Av dessa investeringar går ca 3,7 Mkr per vindkraftverk till att finansiera fundament, vägar och kabeldragningar, lite beroende på de lokala förutsättningarna. Tabell 1. Satus på vindkraften i Västra Götalandsregionen, underlag från Länsstyrelsen i västra Götalands län och Vindbrukskollen, hösten 2015 16. Den lägre effekten och produktionen motsvarar produktionen från ett vindkraftverk med 2,3 MW effekt. Effekt och produktion markerat med * motsvararar produktionen från ett vindkraftverk på 3,3, MW installerad effekt. 17 Vindkraftverk [st] Effekt [MW] Produktion [TWh] Uppförda 546 774 1,7 Beviljade -Färdiga tillstånd -Överklagat tillstånd 242 113 550 800* 260 370* 1,6 2,6* 0,7 1,2* Handläggs 723 1400-2100* 4,7 7,6* Avslag 953 1900-2859* 6,1 10,1* I majoriteten av de tillståndsgivna projekten pågår idag ytterst lite aktivitet och många är till salu, men det ska samtidigt nämnas att tillståndsinnehavarna fortsätter att arbeta med en del av projekten där de har goda förhoppningar om att få ekonomin att gå ihop. 14 Räknat med att samtliga verk är på 2,3 MW. Detta är låg räknat då det finns flera parker som innehar tillstånd för att bygga verk med en högre generatoreffekt. 15 Regionala nyttor med vindkraft. Ecoplan på uppdrag av Power Väst. Juni 2015. 16 Vindbrukskollen. September 2015. 17 Antagen om produktion på 6,6 GWh/år (2,3 MW, Töftedalsfjället) 10,6 GWh/år (3,3 MW, Sättravallen).

9(22) Det är fyra orsaker lyfts fram av tillståndsinnehavarna till varför de valt att i nuläget inte bygga på givna tillstånd i Västra Götaland: 1. Lågt pris på el och elcertifikat 2. Avsaknad av tydliga långsiktiga politiska spelregler 3. Långa handläggningstider 4. Oväntat stora kostnader i ett sent skede Figur 1. Karta som visar placeringen av de tillståndsgivna vindkraftverken i Västra Götaland. På kartan finns även Försvarsmaktens stoppområden utritade. 4.1 Lågt pris på el och elcertifikat Det låga el- och elcertifikatpriset är något som lyfts fram av samtliga tillfrågade företag som något som påverkar lönsamheten i projekten negativt och som i de flesta fall är grundorsaken till varför de i dagsläget väljer att inte bygga/sälja parker med befintliga tillstånd, se diagram 6. Nämnas bör dock att så länge parken har tillstånd finns den med i företagens projektportfölj och att projekten därmed kan bli aktuella för byggnation, alternativt försäljning beroende på företag, om förutsättningarna ändras. Några internationella aktörer vittnar om att de låga priserna gör att de, ihop med internationella investerare, nu har börjat dra sig ifrån Sverige och istället intresserar sig för andra länder i EU och resten av världen där den samlade intäkten för vindkraftparker är större. I ett internationellt bolag ställs de svenska vindkraftsprojekten mot projekt i länder utanför Sveriges gränser medan avkastningskraven ofta är desamma. Men det går även att se en trend i de parker som byggs och planeras att byggas i Sverige, nämligen att en stor internationell aktör köper parken av en svensk projektör som får bygga och driftsätta anläggningen.

10(22) öre/kwh 90 80 70 60 Elpris Elcert El+Cert 50 40 30 20 10 38,29 20,87 17,42 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 6. Visar utvecklingen av årsmedelpriset för el- elcertifikat priser över tid. 18 Företagen vittnar även om att de som byggde för 5-10 år sedan idag har det mycket tufft ekonomiskt då turbinerna har utvecklats mycket under denna tid och att många av de gamla turbinerna inte producerar tillräckligt utifrån dagens pris på el och elcertifikat. Dagens prisnivå har resulterat i att endast de allra bästa och mest optimerade parkerna kan byggas. Att utbyggnadstakten mattas av har fått till följd att efterfrågan på verk minskat drastiskt jämfört med för cirka fem år sedan. Detta har i sin tur lett till att leverantörerna av verk nu försöker skruva på sina priser, något som en del av de kontaktade företagen nämnt som något positivt med inbromsningen. En fördjupad diskussion kring hur priserna på el och elcertifikat sett ut historiskt samt vad som påverkar prissättningen förs i bilaga 2. 4.2 Avsaknad av tydliga långsiktiga politiska spelregler Många av företagen vittnar om en osäkerhet vid beslut om investeringar och byggnation av ny vindkraft på grund av avsaknaden av tydliga långsiktiga politiska spelregler. Beroende på företagets storlek, affärsidé och hur många verk de fått tillstånd för lyfter de fram olika delar som resulterar i en osäkerhet och är av betydelse i den situation just de befinner sig i. Nedan följer en sammanställning av vad som lyfts fram som osäkerheter under samtalen med företagen. Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatsystemet? Under våren överlämnade regeringen en proposition till riksdagen gällande en ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015. Propositionen förväntades behandlas av riksdagen före sommaruppehållet men har fördröjts. I propositionen föreslås även att riksdagen godkänner det avtal som tidigare 18 Uppgifterna om elpris kommer från Nordpool spot och elcertifikat priset är hämnat från CESAR.

11(22) träffats mellan Sveriges och Norges regering gällande justering av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat. Ändringarna i lagen om elcertifikat är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2016. Den 21 oktober beslutade riksdagen om en teknisk justering samt en ambitionshöjning från 25 TWh till 30 TWh år 2020 jämfört med 2002. I praktiken är höjningen endast 2 TWh från nya anläggningar. 3 TWh kommer från befintliga anläggningar som ingick i övergången till ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge som löper mellan 2012-2020. Det finns idag ett stort överskott på elcertifikat vilket pressat ner priset. Justeringar föreslagna i ovan nämnda proposition ses som positiva av företagen då justeringen om ökad kvotplikt väntas resultera i ett minskat överskott på certifikat. Företagen räknar dock med att det kommer att ta ett år eller två efter taget beslut innan överskottet betats av och man ser en förändring i prisläget. Förändringar inom energiskatteområdet? Enligt nuvarande regler kan den som producerar vindkraftsel för egen förbrukning få energiskattebefrielse. Regeringen hade inför höstens budgetproposition presenterat förslag på att dessa regler ska ändras. Föreslagna ändringar kommer i praktiken innebär att el producerad av kommersiella vindkraftverk driftsatta efter den 1 juli 2016 kommer att bli skattepliktig. Av de företag som idag inte omfattas av energiskattebefrielse samt av internationella investerare, ses förslagen som positiva då de anser att gällande skattebefrielse snedvridit marknaden till deras nackdel. Det finns dock fortfarande en osäkerhet kring hur den slutliga utformningen av förslagen kommer att se ut. Med rådande låga pris på el och elcertifikat lyfter en del av företagen denna punkt som ytterst viktig vid framtida beslut om en eventuell byggnation av ny vindkraft. Stödsystem för förnybar el efter år 2020? Det råder ännu en oklarhet kring om det efter år 2020 kommer att finns något fortsatt stödsystem för förnybar el och i så fall hur detta kommer att utformas. Samhällsekonomiska analyser visar på stora vinster med att förlänga systemet till 2030 och höja ambitionsnivå men beslut dröjer. 100 % förnybar energi? Regeringen tillsatte våren 2015 en Energikommission för att lyfta klimatfrågan och med mål att nå en blocköverskridande överenskommelse om energipolitikens inriktning för att nå målet om 100 % förnybar energi till år 2050. Arbetet befinner sig idag i en fas av kunskapsinhämtning och det är först i ett senare skede som förhandlingar och möjliga lösningar står på agendan. Kommissionens arbete är tänkt att redovisas den 1 januari 2017. Det är i dagsläget oklart hur detta 100 % förnybara energisystem är tänkt att se ut, hur vägen dit kommer att se ut och vilken roll vindkraften kommer att ha. Arbetet mot ett 100 % förnybart energisystem är inget som har direkt påverkan på beslut om byggnation på befintliga tillstånd men nämns ändå här då det är en punkt som varit uppe för diskussion under en del av samtalen med företagen och som har en påverkan på synen på nyprojektering och framtida byggnationer.

12(22) 4.3 Långa handläggningstider Regeringens målsättning är att ett beslut ska ta högst 180 dagar från det att en fullständig ansökan lämnats in. Detta mål nås dock inte och Västra Götaland hade 2014 en handläggningstid i medeltal på 470 dagar 19. Poängteras bör att handläggningstiden räknas från det att en fullständig ansökan lämnats in och räknar alltså inte in den tid som läggs ner på att lämna in kompletteringar, något som i många fall även det kan dra ut på tiden. Efter att beslut tagits och tillstånd erhållits kan detta sedan överklagas varför den totala tiden för prövningsprocessen kan bli mycket längre än de 470 dagarna. Öijared Hjo-Fågelås vindkraftpark Sparresäter Dimbo Vindpark Femstenaberg Fägremo Rångedala Skottfjället Lursäng-Tågeröd Göteve Timmele Rosenskog Ränsliden Brattön-Sälelund Tormoseröd Rosenskog Tågeröd Fimmerstad Preem Lysekil Anneberg, vindkraft Stenstorp Östra Frölundhar Kingebol Våssberg Lyrestad 0 500 1000 1500 2000 Diagram 7. Visar antal dagar från inlämnad ansökan till beslut. Underlaget bygger på uppgifter från Vindbrukskollen OBS! Det kan mycket väl vara så att Länsstyrelsen har begärt in kompletteringar efter det att ansökan registrerads som inkommen på Vindbrukskollen. 20 19 Svensk Vindkraftförening, 2015-04-21. Vindkraft var god dröj! 20 Vindbrukskollen. September 2015.

13(22) Det finns flera anledningar till de långa handläggningstiderna bl.a. har det varit ett högt söktryck från många olika aktörer, blandad kvalitet och behov av komplettering. Andra anledningar har varit: Projektet har blivit överklagat till högre instans. Behov av säsongsberoende inventeringar eller utredningar för att komplettera ärendet. Kommunerna har avvaktat med att tillstyrka projekt till dess att den nya översiktsplanen börjar gälla. Kommunen har inte tillstyrkt projektet och projektören har bett länsstyrelsen att invänta kommunen och avvakta beslut. Den 4 oktober 2010 kom Försvarsmaktens stoppområden kring de militära flottiljerna och övningsflygplatserna, vilket för Västra Götalands del hade beröring på 385 vindkraftverk i 39 st projekt som befann sig i olika faser. 21 De långa handläggningstiderna resulterar i att teknikutvecklingen springer ifrån tillstånden och det blir då ytterligare en orsak till varför några av de tillståndsgivna parkerna i regionen inte byggs. Ett tillstånd innefattar nästan alltid begränsningar gällande maximal höjd för vindkraftverken vilket gör att projekt med lång handläggningstid med tiden blir ointressanta då tekniken har utvecklats vilket medför att vindkraftverken blir högre än vad tillståndet tillåter. Att bygga med den allra senaste tekniken är idag av extra stor vikt då den ekonomiska kalkylen är pressad av de låga priserna på el och elcertifikat och man behöver få ut största möjliga effekt från parken om den ska kunna vara lönsam, se figur 2. Några företag som hamnar i denna situation har valt att lämna in en ändringsansökan och på detta sätt söka tillstånd för högre vindkraftverk, något som kostar i både tid och pengar och skapar osäkerhet. Figur 2. Visar skillnaden i utvecklingen av vindkraftverken över tid samt skillnad i produktion och produktionskostnad. 22 21 Power Väst, 2013-10-04. Vindkraften i Västsverige - möjligheter och hinder. 22 Bygger på underlag från parkerna Töftedalsfjället och Sättravallen. För produktionskostnadsberäkning har Elforsks webbaserade beräkningsapplikation används. 6% kalkylränta, exklusive styrmedel.

14(22) Några företag berättar även att de långa handläggningstiderna resulterat i att de inverterare som var intresserade då ansökan lämnades in hunnit dra sig ur i och med att marknaden hunnit ändras innan tillstånd erhållits. När många av projekten som idag har tillstånd att bygga startade, var elpriset det dubbla jämfört med idag. Att investerare drar sig ur medför en ökad kostnad till projektet i och med att arbetet med att hitta investerare behöver göras om. En del aktörer som verkar på både den svenska och den utländska marknaden lyfter fram den utdragna prövningsprocessen som något som gör Sverige mindre attraktivt för vindkraftsprojektering. 4.4 Oväntat stora kostnader i ett sent skede En fjärde och sista orsak som en del av företagen lyft fram som förklaring till varför de ännu inte byggt på befintligt tillstånd är att projektets kostnader i ett sent skede ökat jämför med vad som kalkylerats. En ökning antingen i form av dyrare elnätanslutning eller dyrare byggkostnad. Vad gäller kostanden för elnätsanslutning och problematiken med tröskeleffekter vid anslutning av större parker håller regeringen just nu på att utreda hur detta i framtiden ska kunna hanteras på ett smidigare sätt. 23 De prognoser som finns för utbyggnaden av vindkraften, skiljer sig kraftigt från det verkliga utfallet, se diagram 8. Problemet med det är att Svenska kraftnät använder sig av prognoserna i sitt arbete med framtida investeringar och prioriteringar, detta kan ha lett till en snedfördelning av resurser och resulterat i kostnadsökningar för visa vindkraftsprojekt. TWh 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Diagram 8 Visar på skillnaden mellan olika prognoser och det verkliga utfallet. 24 Långsiktsprognos 2006-2012 Långsiktsprognos 2014 Produktion 23 Regeringskansliet. Remiss av rapporten Tröskeleffekter och förnybar energi - Förslag till permanent lösning 24

15(22) 5 Slutsats Det är tufft för många av vindkraftsprojekten med tillstånd. I de allra flesta fall är priset på el och elcertifikat för lågt för att kunna matcha företagens uppsatta avkastningskrav. Detta, ihop med otydlig politisk inriktning samt osäkerheter kring ett eventuellt fortsatt stödsystem efter år 2020, gör att många företag väljer att avvakta en byggnation i väntan på ändrade marknadsförutsättningar. Det är idag i stort sett enbart de vindresursmässigt bästa och mest optimerade parkerna med billig nätanslutning som byggs. Många av de kontaktade större företagen vittnar dock om att de ser de tillståndsgivna parkerna som pågående och samtidigt fortsätter att projektera för ny vindkraft. Projekterande företag med affärsidé att sälja erhållna tillstånd nämner samtidigt att ett tillstånd inte är en garanti för att parken byggs. Kunder har ofta specifika krav på till exempel lönsamhet eller antal verk i parken och en tillståndsgiven park säljs den dag det finns en köpare. Det finns även företag som från början projekterat i syfte att själva bygga men som nu, på grund av rådande låga prisnivå, istället har för avsikt att sälja projekten. Fokus ligger inte länge på att gå med vinst utan istället på att gå med en så liten förlust som möjligt. I tillståndet anges ett sista datum för driftsättning av parken. Det finns idag inget enkelt och smidigt sätt att förlänga ett tillstånd, något som borde utredas vidare av riksdagen då det hade kunnat hjälpa en del av företagen. Uppfattningen är dock att de flesta företag inte är beredda att helt släppa erhållet tillstånd. Eftersom det idag inte finns något som tyder på att elpriset kommer att gå upp under de närmsta åren 25 är det av extra vikt med tydliga långsiktiga politiska spelregler. Med dessa på plats skulle den idag mycket höga politiska risken i projektet minska och företagen skulle eventuellt bygga trots rådande låga prisläge och trots att projekten inte är lönsamma från dag ett. Det bör här även nämnas att en relativt stor andel av tillstånden gäller för en maxhöjd om 150 meter. Dessa tillstånd kommer inom en relativt snar framtid inte längre att vara intressanta att bygga då teknikutvecklingen sprungit ifrån tillstånden. En reflektion är att det för några av de större företagen finns annat än enbart ekonomi som drivkraft till projektering och byggnation. Vattenfall har till exempel ett ägardirektiv om att företaget ska vara ledande i omställningen till förnybart och ser vindkraft som en positiv och självklar del i detta. Wallenstam hade som målsättning att vara självförsörjande på grön el, ett mål som de uppnådde för ett par år sedan. Med sina 67 turbiner producerar de idag mer el än vad deras fastigheter förbrukar. Med rådande prisläge och med uppnått mål, har de valt att avvakta och se hur marknaden utvecklas. 25 Se terminspriser för Q4 2015 tom år 2019 på Nasdaq OMX

16(22) I och med att utbyggnadstakten har mattas av har efterfrågan på verk drastiskt minskat jämfört med för cirka fem år sedan. Detta har lett till att leverantörerna av verk nu försöker skruva på sina priser, något som en del av de kontaktade företagen nämnt som något positivt med inbromsningen. Ur ett sysselsättningsperspektiv är dock minskad byggnation ihop med signalerna om att en del internationella aktörer och investerare ser den svenska marknaden som allt mindre attraktiv allvarlig. Flera större sysselsättningsstudier har visat att vindkraft skapar svenska jobb, se vidare rapport från Mörttjärnberget 26 och Skogberget 27. Enligt statistik framtagen av EWEA (The European Wind Energy Association) över vindkraftsutbyggnaden inom EU under 2015 hamnade Sverige på 5:e plats. För att fortsätta ligga i topp krävs i första hand tydliga långsiktiga politiska spelregler samt kortare handläggningstider. Att påverka elpriset är svårt men EUs pågående utredning för att minska överskottet av utsläppsrätter ses av många kontaktade företag som mycket positivt då priset på utsläppsrätter har direkt påverkan på elpriset. Sist med inte minst är det av vikt att poängtera att det idag, på grund av rådande låga prisläge, inte är lönsamt att investera i något nytt kraftslag i Sverige. Det är alltså inte något som är specifikt för vindkraft, se bilaga 2. 26 Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB etablering i Mörttjärnberget. Slutrapport 2014-12-10 27 Arbetskraftförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercons och Svevinds etablering i Skogberget. Slutrapport 2015-05-20

17(22) Bilaga 1 Tillståndsgivna projekt Bilaga 1. Sammanställning över tillståndsgivna projekt i Västra Götalandsregionen samt tillståndsinnehavare för respektive park. Tillståndsinnehavare Agrivind AB Agrivind AB Agrivind AB Alpiq Ecopower Scandinavia AS Borås Energi AB Coryseva Eolus Vind AB Eolus Vind AB Eolus Vind AB Eolus Vind AB Eolus Vind AB Eolus Vind AB Eolus Vind AB Eolus Vind AB Eolus Vind AB European Energy A/S Gamesa Energy AB Gothia Vind AB Gothia Vind AB Göteborg Energi AB Ivson Holding AB Rabbalshede kraft Rabbalshede kraft Rabbalshede kraft Rabbalshede kraft Rabbalshede kraft Riksvind Riksvind Scanergy AB Triventus Wind Power AB Wallenstam Vindkraft Öijared AB VindIn AB Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Parknamn Göteve Rosenskog Orreholmen Tormoseröd Rångedala Fägremo Anneberg, vindkraft Dimbo Vindpark Kymbo-Hångsdala Slätte vindkraftspark Hjo-Fågelås vindkraftpark Rosenskog Timmele Bäcken Vartofta Kingebol Våssberg Östra Frölundhar Tågeröd Skottfjället Rångedala-Holmen Brattön-Sälelund Femstenaberg Lursäng-Tågeröd Vävra berg Lyrestad, Rabbalshede Kraft Lyrestad, Riksvind Stenstorp Ränsliden Fimmerstad Öijared Preem Lysekil Sparresäter

jan-07 maj-07 sep-07 jan-08 maj-08 sep-08 jan-09 maj-09 sep-09 jan-10 maj-10 sep-10 jan-11 maj-11 sep-11 jan-12 maj-12 sep-12 jan-13 maj-13 sep-13 jan-14 maj-14 sep-14 jan-15 maj-15 Pris [SEK/MWh] 18(22) Bilaga 2. Pris på el och elcertifikat Lågt pris på el och elcertifikat är det som lyfts fram av samtliga tillfrågade företag som den främsta orsaken till varför vindkraftsmarknaden dämpats och byggnation ej sker på befintliga tillstånd. Med detta som bakgrund förs i följande kapitel en fördjupad diskussion kring hur priserna sett ut historiskt samt vad som påverkar prissättningen. 1. Prisutvecklingen på el och elcertifikat Diagram 9 nedan visar sammanlagd prishistorik för el och elcertifikat månadsvis från januari 2007. Från och med november 2011, vid införandet av elområden (läs vidare i kapitel 2), presenteras elpriset som ett medelvärde av SE3 och SE4. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Månad År El, Nordpool Elcertifikat, SMK Diagram 9. Sammanlagt pris på el och elcertifikat. 2. Elområden och prissättning Efterfrågan på och produktion av el varierar över landet. I norra Sverige är produktionen av el idag större än efterfrågan medan det i södra Sverige är tvärtom, där efterfrågas mer el än vad som produceras. Sedan 1 november 2011 är elmarknaden i landet uppdelad i fyra olika elområden, se figur 7, med begränsad överföringskapacitet dem emellan. Elpriset per elområde bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta områdets efterfrågan. På grund av begränsad, och i många fall bristande, överföringskapacitet mellan områdena uppstår prisskillnader på el mellan den. Produktionsanläggningar med lägst produktionskostnad används först medan dyrare anläggningar tas in i den mån de behövs, se figur 8. Att elpriset i södra delen av Sverige, elområde 3 (SE3) och 4 (SE4), i snitt är något högre än i norra delen, elområde 1 (SE1) och 2 (SE2), tyder på att det i det de två sydligaste elområdena finns ett behov av utbyggd produktion. Västra

19(22) Götalands län ligger på gränsen mellan elområde 3 och 4. Här ska också nämnas att vindkraft idag är det billigaste energislaget att bygga. 28 Handel med el görs i euro. Kronans fall har därför resulterat i att man får mer betalt för elen. Figur 3 Översikt över Sveriges elområden. 29. Gränserna är dragna utefter var det finns brister i överföringskapacitet i stamnätet för el. 28 El från nya och framtida anläggningar 2014. Elforsk rapport 14:40 29 Figur hämtad från Energimyndigheten

20(22) Diagram 10. Prissättning på den nordiska elmarknaden. 30 Marginalprissättning som illustreras i diagram 10 förutsätter dock att all el sälj på marknaden, men i själva verket finns det flera producenter som har andra avtal med sina kunder eller ägare. Det finns t.ex. några vindkraftsparker där den el som produceras används av ägaren och inte finns tillgänglig för försäljning. Samma sak gäller kärnkraften där samtliga i Sverige säljer elen direkt till ägaren till självkostnadspris, hade de ingått i marginalprissättningen så skulle anläggningarna inte producerat under 2015. Den kraftproduktion som har dragit ned produktion i relation till efterfrågan och pris är kraftvärme. SVEBIO branschorganisationen för bioenergi anger att normalårsproduktionen från biokraftverk är ca 16,3 TWh. Men under 2014 var elproduktionen ca 10 TWh beroende på de ekonomiska förutsättningarna lågt el- och elcertifikatpris. 31 De låga elpriserna gör det svårt för alla kraftproducenter, se diagram 10. öre/kwh 70 60 50 40 18,3 30 17,4 20 10 28,8 20,9 0 39,7 33 25,8 59 48 54 51 65,5 Elcert Elpris Diagram 11. Visar el-och certifikatpris 2014 och 2015 samt produktionskostnaden från några befintliga anläggningar samt produktionskostnaden från nya. 32 30 Figur hämtad från Faktablad från Energimarknadsinspektionen Så sätts ditt elpris, 2014-09-08 31 SVEBIO, Biokraftkartan 2015 32 Elproduktionskostnad exkl. styrmedel 6% från Elforsk, OKG, Ringhals och Forsmark har hämtas från respektive webbsida. För Töftedalen och Sättravalen har investeringskostnaden och produktion använts i Elforskmodellen.

21(22) 3. Varför lågt elpriset? Tillgång och efterfrågan, diskuterat i föregående kapitel, är alltså det som påverkar prissättningen. På den nordiska elmarknaden är variationer i nederbörd, vind och temperaturer viktiga parametrar som påverkar både tillgången och efterfrågan på el. Vintrarna de senaste två åren har i Sverige varit milda 33 varför efterfrågan på el varit låg jämfört med ett normalår. Vi befinner oss fortfarande i en lättare lågkonjunktur vilket även det resulterat i en lägre efterfrågan samtidigt som energieffektiviseringar de senaste året har lett till att elbehovet minskat generellt. Detta ihop med att tillgången på el varit stort, både från förnybar el (främst vind), vattenkraft och kärnkraft, har resulterat i låga elpriser. I elpriset ingår också en så kallad elcertifikatsavgift vilket är det som finansierar elcertifikaten. Avgiften, som sätts av elhandelsföretagen själva, ska täcka administrativa kostnader samt kostnaden för inköp av elcertifikat. Låga priser på elcertifikat resulterar därmed i låga priser på elcertifikatsavgiften vilken slår på elpriset. Även marknader utanför Norden har en påverkan på elpriset i Sverige. I USA utvinns stora volymer skiffergas och skifferolja, något som kraftigt minskat USAs importbehov och som lett till ett överskott på kol och olja på den globala marknaden. Låga priser på kol och olja, ihop med låga priser på utsläppsrätter, har resulterat i minskad efterfrågan på el. Priset på utsläppsrätter har en stor påverkan på det svenska elpriset. Dagens överskott av utsläppsrätter kommer troligtvis hanteras först år 2021 i samband med att nästa handelsperiod för utsläppsrätter inleds. EU håller just nu på att utreda hur överskottet av utsläppsrätter ska minskas. 4. Varför lågt elcertifikatpriset? För varje producerad MWh förnybar el erhåller producenten ett elcertifikat. En stor produktion av förnybar de senaste åren har resulterat i en stor ökning av antalet elcertifikat. Med en lägre elförbrukning och lägre efterfrågan på el sjunker behoven av elcertifikat på marknaden vilket lett till sjunkande priser. Den låga efterfrågan på elcertifikat har medfört att överskottet av elcertifikat på marknaden nu är rekordstort, drygt 13 TWh. 33 SMHI Väderleken, 18 februari 2015

Medfinansiärer och samverkanspartners 22(22)