lmas m M IIB'lwÄ Il H I l! I» " f - I - ' ' ' " Redaktör utgfvare: N:o 3, f R A N S J. NORDISKT MUSIKBLAD. JHUSS Expedton : Olofsgatan 1 (Hötorget C), 1 tr. ö. g. Mary Oson. et är sällsynt här hufvudstaden se svenska dkare af ton 5 s'-' konsten uppträda offentlgt utan de större eller mndre kretsar här förut gjort sg bekanta. Vanlgen ha de studerat vd vår muskakadem eller ock för någon af de konstnärer af högre rang, som en hufvudstad erbjudas tll lärare, göra sg då så smånngom kända. Ett sådant sällsynt fall har emellertd nylgen nträf fat, då fröken Mary Ol son lät höra sg på se naste symfonkonserten, v ha, såsom här synes, äfven velat lemna en llustraton tll vår berättelse om detsamma. Hvem är Mary Olson? hördes allmänt frågas, då man fck se detta namn på programmet tll sym fonkonserten lördags. I hast började många dervd fundera på Märtha Olson, ett ltet»panstskt underbarn», som omtalades här för några år sedan som man trodde nu hunnt tll så dan mogenhet, men vd närmare besnnande kunde det ej vara hon, helst som förnamnen, ehuru lka, ej stämde rätt öfverens. Nå, man fck svar på sn fråga tll vss del genom tdnn garna, hvlka upplyste fröken Olson var född Sverge, uppfostrad England elev panospelnng af Clara Schu mann, den välkända gamla panokonstnärn- Stockholm den 1 Februar 1893. nan ; denna tdnngs ssta nummer för förra året, omnämdes också h ennes uppträdande Norge. Nyfkenheten rörande hennes konst närlga förmåga blef tllfredsstäld för dem som bevstade symfonkonserten, då hon spelade samma stora verk som å Krstana Muskförenngs konsert början af december, nämlgen SantSaëns Gmoll-panokonsert med orkc- Mary Olson. Prs: Helt å r 5 k r. Lösnum mer 25 öre. Annonsprs : 10 ö re pettraden (15 öre ut.) 13, All ster. Rklgt bfall många nropnngar efter utförandet af densamma syntes vttna om fröken Olsons ta lang dokumenterat sg som särdeles framstående. Man märkte väl, a tt hon genomgått en god skola, på det klara, mjuka föredraget den konstnärlgt utbldade teknken ; äfven af styrka anslaget syntes hon vara mäktg, om än cke samma grad som en Menter oller Carreno. I yttre ^ hänseende skulle före draget ha vunnt på mera lugn arm- hand rörelsen. Det var emel lertd ett glänsande före drag af Sant-Saëns myc ket fordrande konsert, som fröken Olson pre sterade, man skulle gerna vlja höra henne äfven andra saker för erfara mångsdg heten af hennes talang. Tll kännedom om frö ken Olsons personlghet konstutvecklng med delas här följande upp lysnngar : Mary Olson är född den 1 mars 1867 Hull af svenska föräldrar. Vd 5 års ålder började hen nes muskalska studer Hull för mss Anne Martn. Dessa fortses der tll h ennes ls:de år, under hvlken td hon tog alla examna, både panospelnng, harmon kontrapunkt, vd kongl. muskalska aka demen London samt erhöll slutlgen det hög sta dplomet der nemlgen:»lcentate of the Royal Academy of Mu sc» (L. R. A. M.). Sedan dessa studer afslutats gaf fröken Ol-
SVEN SA' MUSIKTIDNING. son ensam konsert London med stort bfall af bådo pressen allmänheten. Derefter gjorde hon en lång konsertturné England Ir land tllsammans med M:me Alban, Sgnor Bottesn m. fl. Kort efter denna turné fck fröken Olson höa Clara Schümann spela London blef så ntagen af hennes genalska ädla spel, hon ej fck någon ro förrän hon had e f ått spela för henne blfvt mottagen såsom hen nes elev. Så for hon tll Frankfurt a. M. stannade der fyra år, frgt stude rande såsom fru Schumanns ensklda elev. Efter F rankfurt hafva uppträdt flere gånger offentlgt, gjorde hon på fru Schumanns nrådan konsertresor förra sommaren, besökande Norge med fröken Gna Oselo. De gåfvo då 30 konserter de förnämsta städerna derstädes. Fröken Olson omnämnes norska tdnngar som en framstående panst god ackompanjatr s vd konserterna med Gna Oselo. Utom den nämda konserten af Sant-Saëns spelade frö ken Olson å konserterna Norge bl. a. Lszts Grand Polonase E-dur, saker af Schumann m. m. Sedan fröken Olson afslutat en nu tllämnad kon serttur Norrland, ämnar hon för en kort td fortsätta sna studer för fru Clara Schumann, särskldt öfvande sg kammarmusk, hvarefter det är hennes afsgt uppträda Lon don. Fröken Olson begagnar sg ledgt af svenska språket ehuru med någon bryt nng, v kunna på grund af hen nes börd räkna henne som vår landsmannna. Särskldt på grund deraf eger hon våra sympater, som v nu tll sst uttala med en tllönskan af god framgång på hennes konstnärs bana. H. ^ Mozarts ungdomsoperor ;<Basten und Bastenne» samt» l.a fnta gardtera >. ty frande af Mozarts mnne, då hundrade årsdagen af hans död J nträffade förldet år den 5 de cember, upptogoa å flere tyska teatrar hans ofvannämda ungdomsoperor, hvlka kunna anses så godt som nya för vår td. Mozarts efterföljande mästerverk för scenen äro emellertd så allbekanta, en hvar bör fnna sg ntresserad af lära känna något om hans för sta försök tll dramatsk komposton, v vlja derför lemna en kort redogö relse för de här fråga varande ope rorna, hvlka nu åte r lefvat u pp på sce nen, ehuru något modernserad d rägt, börja då med den äldsta.» Basten Bastenne» kompone rade Mozart 1768 såsom 12-årg gosse. Det var hans första tyska opera, som nyss förut föregåtts af en talensk buffaopera»la fnta smplce», kompo nerad på kejsar Josef II.s uppmanng men följd af ntrger ej uppförd. Mozart befann sg då med sn far Wen, hos en vän tll hans för äldrar, konstmäcenaten, dr Messmer, som stt hus hade en prveater, egde första uppförandet af operan rum. Tll lbrett begagnades den af F r. Wlh. Weskern på tyska öfversa texten tll en fransysk operett af m:me Favart»Les amour de Basten et Bastenne», som åter ledde stt ursprung från Rousseaus ntermezzo»le devn da vllage». Det hela är hållet de den tden så omtyckta herdespelens stl. Innehållet kan ej tänkas enklare. Mot Bastenne, den täcka herdnnan, är hennes älskare otrogen, hon söker återkalla hans kärlek med bstånd af en gammal, trollkonster förfaren herde Colas, hvlket naturlgtvs också tll slut lyckas. Med det okonstlade ämnet öfverensstämmer den enkla, älskvärda karak tären hos musken, hvlken från första tll ssta noten är lämpad efter herde spelet. Beundransvärdt, fråga om en 12 års gosse, är det säkra beherskandet af det formella, den vana han tycks ega behandla sån gstämmorna foga dem samman, den förmåga han bestter karakterstskt åtsklja de tre handlande personerna, cke tala om den frska uppfnnngskraft, som det hela gör sg märkbar. Der saknas hvarken fna melodska tankar af behaglgaste art eller orgnel la har monska drag, som hänvsa på den blfvande store Mozart. Utom den korta nlednngen (Intrada), hvlken det unga genet, märkvärdgt nog, re dan funnt första temat»eroca»symfonen, består operan af 15 sång nummer ett ltet orkestralt mellan spel, mterande säckppan. Öfvervägande äro Bastens Bastennes lyrska utgjutelser mndre are- eller vsform, medan det komska elementet framträder Colas två aror. För en semblestycken erbjuda sg endast tre tllfällen. En munter duett är skrfven för Bastenne Colas; en dto förekommer mera omfångsrk med verksamma dramatska ponter emot slutet mellan de båda älskande, som då försonas. Den bldar jämte den glada sluttron mellan Basten, Bast enne Colas utan tvfvel den värde fullaste delen af den llla tll stt mu skalska nnehåll högst sympatska operan. I afseende på den nylgen af Barth. Senff Lepzg utgfna upplagan af operan (prs 3 Mark netto; 4 Mark bunden) de förändrngar som vd den vdtagts, kunna v endast hänvsa tll dennas ttel, som v här meddela:»basten Bastenne, komsk opera en akt. Text från franskan af Fredr. Wlh. Weskern, musk af W. A. Mo zart. Klaverutrag med text full ständg dalog noga öfverensstäm- melse med det Mozart'ska orgnalet, efter partturet rättadt omarbetadt af Rchard Klenmchel.» Vd ope rans uppförande å scenen hafva natur lgtvs resp. teaterdrektoner ka pellmästare vdtagt tdsenlga förän drngar med operan öfverensstämmelse med vår tds fordrngar smak. Det andra scenska ungdomsverket, buffaoperan» La fnta gardnera», kom ponerades 1771 af den då adertonårge Mozart uppfördes för första gån gen den 13 januar 1775 München. Den vann då den bayerska hufvudstaden ofantlg framgång tog ett betydlgt försteg framför samtda ta lenska produktoner buffagenren, men kunde ej, undantagandes ett upp förande af operan Augsburg 1789, vnna någon vdare sprdnng. Först under fcrra året blef densamma jemte»basten Bastenne» åter framsökt, försedd med en ny bearbetnng af l bretton äfven andra hänseenden uppstufvad modernserad. I denna gestalt, med ny text dalog af M. Kalbeck, har denna opera slutet af förra november månad gfvts på nya stadsteatern Lepzg blfvt gan ska väl emottagen, ehuru publken börja med var något kall reserve rad. Äfven denna opera fnner man saker, som endast det sanna snllet kan ngfva, åtskllga nummer låter Mozart ana h vad han åstadkom mt skapelser från sn senare, stora perod (specelt»fgaros bröllop»)»la fnta gardnera» förhåller sg tll dessa såsom morgonrodnaden tll den uppgående solen. Den ursprunglga texten tll operan var högst underhaltg, man kan e j låta bl undra, hur det var möj lgt sätta den m usk; men förra århundradet var man ej så noga med texterna, som våra dagar, publ ken fäste sg operan mera vd mus ken än handlngen. Kalbecks omar betnng har förtjensten af reda det ursprunglgt förvrrade, göra en för nuftgare anordnng af stu atonerna brnga ltet mera hållnng operans förut alltför karkatyrmessga väsen. Allt slagg är emellertd ej bortröjdt. Vdare har operan ej skadelös kommt från bearbetnngen så tll vda, som genom samm andragnng af de ursprung lga tre akterna tll två flera värdefalla nummer måst uteslutas.»la fnta gardnera» (»De Gärt nern aus Lebe»), komsk opera tre akter, text från talenskan af Calzabg Coltelln, musk af W. A. Mozart, förelgger fullständgt klaverutdrag med text, efter parttutet r ättad omarbetad af Rchard Klenmchel (utg. af Barth. Senff, Lepzg) ocl ko star 5 Mark häftad, 6 Mark bunden.
Från Nels W. Gad.es barndoms ungdomsår. f örra året utkom Köpenhamn en bok med ttel:»nels W. Gade, optegnelser og breve, utgvne af Dagmar Gade», en bok, som nnehål ler åtskllgt af ntresse om den be römde älskvärde tonsättaren, hvl ken, som bekant, gck ur tden den '28 december 1890. Gade hade för afsgt skrfva en sjelfbograf, men mångfaldga göromål hndrade honom utföra densamma. Af des sa»meddelelser om mt Levned>, hvlka han började neds krfva på Fre densborg som maren 1885, blef endast början renskrfven, för öfrgt hade han materaler dertll, hvlka nu begagnats vd förfandet af ofvannämda, bok hvars nnehåll är följande: I. Nels W. Gades egen utarbetade framställnng af hans första barndom, II. Meddelanden om hans barndom ungdom efter hans egna antecknngar muntlga berättelser; bref: III. från 183(5 48 (tll Mendelssohn, föräldrarna, bröderna Helsted; bref tll Gade från Mendels sohn, Schumann m fl.), IV. Vntern 1852 Lepzg, V. 1862 uppehåll Pars, VI. 1871 resa tll Rom, VII. 1873 resa tll Holland, VIII. 1876 resa tll England, IX. 1878, 1880 81 resor tll Hamburg, Köln Düsseldorf, X. 1882 ssta resan, tll England; XI. Tllägg: bref tll från åtskllga personer. Några ut drag ur denna bok skola helt vsst n tressera svenska nordska muskvänner; v börja då med Gades egna»meddelelser». Fredensborg den 16 aug. 1885. Den 17 aprl 1812 blef en ung snckarmästare hans unga brud vgda Trntats-kyrkan. Han hette Sören Nelsen Gade, var 22 år härstammade från jutska bönder, som hade upptagt namnet Gade efter en lten stad mellan K oldng Fr edrts. Hennes namn var Mare Sophe Hans dotter Arent/.en, 20 år. Hennes för fäder hade haft stt hem på Born holm. Tden omkrng efter 1812 var mycket stormfull enda st föga lämp lg freda om hemlfvets stlla dyll. Europas frdstörare Napoleon var vs serlgen besegrad, men det herskade nöd ofred de flesta länder. Hvad Danmark beträffar, var denna td en af de allra bedröflgaste : Norge var afträdt, pennngeväsendet största för vrrng, öfverallt betryck, mssmod, stl lastående handel vandel. Allt detta hade kufvat befolknngen bragt en flsteragtg dager öfver det hela. Man lefde blott för det daglga, tarflga brödet. Dock, de unga nygftas blygsamma hen var en dyll, belyst af kärlekens solsken, derför hörde de cke tdens stormar utanför, deras tarflga kost blef dem en den härlgaste måltd. I detta stlla hem såg jag först da gen den 22 februar 1817 fck dopet namnen Nels Wlhelm Gade. Jag var det enda barnet, då jag lått vänta på mg 5 år blef jag naturlgtvs mottagen med så mycket större glädje vårdad med den kär leksfullaste omsorg af mna föräldrar. Tll mna lflgaste mnnen från ba rna åldern räknar jag en händelse från mtt 4:de år. En sommarafton hade jag af föräldrarna fått några skllng tll köpa bakelser för hos kondtorn mdt emot; med glada förhoppnngar gck jag öfver gatan kom lycklgt väl n butken, der jag fck mg en strut med bakelser. Men på hem vägen var jag cke så lycklg; jag snubblade föll omkull ; struten med dess nnehåll trllade ned rännstenen. Jag blef mycket förskräckt öfver den oväntade plötslga förändrngen af stuatonen, brast en häftgt gråt lade skyndsamt hem, der både mor far sökte trösta mg öfver olyckan, men förgäfves : jag kunde cke stanna mna snyftnngar. Jag måste föras t ll sängs, jag kan ännu tydlgen er nra mg stämnngen, hvlken jag befann mg det var, som om all mtt lfs lycka genom egen skuld sjunkt ned Lethes mörka våg för beständgt hållts fången der utan hopp om någonsn återse lju set. Ungefär vd den tden hade mn far jemte sn äldre, ende bror slagt sg på nstrumentmakeret, de hade tllsammans etablerat en handel med musknstrumenter, synnerhet gtarrer volner. Denna handel gck gan ska bra, bröderna enades om utvdga affären genom skaffa sg hvar sn butk. Mn far flyttade så lunda från den gemensamma bostaden vd Borgergade längre bort, mdt n staden. Jag kommer tydlgen håg mg sjelf sttande på golfvet den nya bostadens hörnrum, lekande med»adres seavsen», medan solen sken n genom fönstren bldade ljusa fyrkanter på golf väggar, hvlket beredde stor trefnad. Jag var omkrng 6 år gammal, här begynte mna första muskalska öfnngar; mn far hade nämlgen skänkt mg en lten barng tarr, som jag klnkade på, ungefär samtdgt studerade jag ABC-boken un der mn mors väglednng. Den tden var det gtarr, flöjt äfven något harpa, som af dlettanter förnämlgast trakterades. Herrar damer sjöngo svärmska sentmentala romanser af Rudolph Bay, Plantade^ o. s. v. tll ackompanjemang af gtarren, som hängde ett ljusblått band öfver skuldran, det var modet början af tjugutalet. Mn far hade ett vsst rykte för tllverka välklngande prydlga g tarrer efter spansk fason, hans handel var då för tden ganska nbrn gande. Senare undanträngdes gtarren af panofortet; han var ej så lycklg fabrkatonen af det ta nstrument, också uppstodo flera fabrkanter (Rchter, Uldahl, Bechmann, Marschall o. a.), så hans affär gck något tllbaka. Det oaktadt fortfor tllfredsställelse glädje herska fädernehemmet. Mn fars sangvnska temperament jovala nfall bragte alltd solsken godt humör tll stånd, när mn mors svärmska djupare natur såg mörka skyar träda upp på framtdens hm mel. Bägge hade de snne för poes läs nng; på tjugutalet blomstrade också dktkonsten Danmark, då Oehlenschläger, Heberg, Grundtvg, SchackStaffeldt Ingemann lefde skrefvo sna bästa verk. Mn far hade mus kalsk talang, ehuru han ej lärt något nstrument, kunde han spela ltet på nästan alla nstrumenter. Mn mor tyckte också om musk, men hennes hufvudpassou var dock teatern synnerhet t rageden, hvar den tden lysande förmågor framträdde. Hjelten den nordska mön Oehlenschlägers trageder utfördes förträff lgt af Nelsen madame Wexschall (sedan madame Nelsen). D:r Ryge var oöfverträfflg sådana roler som Hakon Jarl, Palnatoke o. s. v. De komska rolerna utfördes lkaledes af framstående konstnärer, Frydendahl, Lndgreen, Stage m. fl. Det var, som om dessa många ypperlga dktare dramatska konstnärer vart oss gfna som vederlag för vår poltska obetyd lghet, ja, v hade ju storheter k onst vetenskap sådana som Thor valdsen C. H. Örsted, hvlka ådrogo sg hela Europas uppmärksamhet ka stade sn glans tllbaka öfver det llla Danmark. Befolknngens ntresse drogs der vd tll dktnngens verld, tll koust teater ; poltk brydde man sg föga om. Mna föräldrar hade ta gt mg med sg tll teatern en afton då Webers» Jägerbruden» (»Frskyt ten») uppfördes första gången 1822. Längre kom Gade ej sna»med delelser», men de fortsättas derefter af förfarnnan tll den nämda boken ett utdrag af hennes meddelanden följer här. Nels Gade blef alltså, efter hvad han berättade, tagen med tll teatern vd 5 års ålder för höra»frskyt ten», denna opera med allt stt fantastska tllbehör Va rgklyftescenen gjorde naturlgtvs ett öfverväldgande ntryck på barnets lättrörda snne. Med rädsla såg han beständgt de vlda sy nerna framför sg ; gck han hemma den mörka gången eller var han en sam nne rummet, strax mylrade det der med förfärande blder från Vargklyftan, mycket besvär hade hans mor med åter brnga hans snne jemvgt.
20 Gossens lf hemmet var också eguadt tll utveckla hans håg för drömmerer lefva sna fanta ser; jemnårga vänner hade han nga hans leksaker voro af det mest prmtva alag, om man alls kan tala om leksaker; Gade berättar ju sjelf om»adresseavsen» som sn leksak, då föräldrarne voro träg et sys selsa verkstaden köket, fck han ständgt gå ensam, klnkande på sn llla g tarr eller upptagen med betrakta nstrumenterna butken; aftnarne tllbragte han med se på månen följa dess strålar, allt efter som de flyttade sg på golfvet, så hörde han fantasen musk, stor mu sk för många ntrumenter. Han hade ju ofta vart ute hö rt vaktparaden, alla dess nstrumentljud spökade barnets hjerna. Hvad nöjena beträffar hörde spatserturerna om söndagarna Fredrksbergshave tll de bästa. Glans punkten var se kung Fredrk den VI segla kanalen med hela den kung lga famljen ett stort följe af un formerade kavaljerer. Han stod då vd moderns hand på stranden vän tade med hjertklappnng pä det hög tdlga ögonblck, då båtarna gledo fram; hela ståten folkets vördnadsfulla helsnngar tlltalade honom, ntryc ket sysselse hans fantas. Den år lga turen deremot tll Dyrehaven, denna af föräldrarne såsom en stor glädjande tlldragelse betraktade tur, då Nels skulle få roa sg rktgt ut märkt, lände honom blott bart tll plåga förskräckelse. Att vara tll sammans med så mycket folk höra deras bullrande konve rsaton gjorde ho nom rädd, den råa sången den falska öronbedöfvande musken mss hagade, ja pnade honom tll den grad, han om aftonen på hemvägen, när munterheten bland mennskoskaran nått sn höjd, cke längre kunde hålla grå ten tllbaka trots alla försök af föräl drarna trösta up pmuntra honom med vänlga ord; det enda behaglga på hemresan var tanken på den dagen ändtlgen var förb. En vän hade lkväl gossen funnt, det var svarfvargesällen hos hans far, en vss Jakobsen af judsk härkomst. En varm vänskap uppväxte smånngom mellan denne ynglng llle Nels, som nästan daglgen smög sg n verkstaden tll honom för höra på allt hvad han kunde ha berätta eller också deltaga små ut flykter med honom; de skulle då an tngen ut höra på vaktparaden eller, vårtden, för vandra ut se på grönskan. (Forts). radshöfdngen Johan Boman von Seths frälsesäter Ousbyholm, Frosta härad af Malmöhus län Lunds stft. Den unge mannen var ovanlgt muskalskt bldad lefde endast för sn musk. Döm om hans glädje, då han bland en mängd skräp ett f. d. hönshus, som hade apterats tll materalbod, fann en gammal voln, som vsserlgen ej var hel, ty den låg der splttrad bt för bt, men botten af nstrumen tet var påklstrad en lten etkett, hvarå ännu ej förbleknad bläckskrft tydlgt lästes följande antecknng: Jacobus Staner n Absom prope Oenenpontum 1683. Vår unge studosus blef förtjust denna upptäckt. Namnet Staner hans nstrument med för resten har ju alltd haft»god klang» med sg, om den unge muskern vart närmare nterad med volnfabrka tonens hstora, skulle han otvfvelaktgt haft sg bekant de nstrument, som äro försedda med Staners namn handskrft, gälla för vara äkta, under det de, som äro utrustade med tryckt etkett, endast äro tyrolermtatoner. Jag känner cke om vår studosus vsste detta, men faktum är, Staner dog 1683, således måste denna voln vara en af de ssta, som utgått från hans verldsberömda nstru mentfabrk. A dess baksda voro n brända ntalerna C. B., hvlket be tydde : Carl Bull, en nära frände tll en af de främste volnvrtuoser, som detta århundrade haft uppvsa, näm lgen Ole Bull. Instrumentet hade dergenom ett alldeles särskldt ntresse. Håller hr kammarherren något på de här btarne? frågade studenten. Nej, vsst nte! svarades det, Då kanske jag kan få dem V Ja, mer än gerna. Den ntresserade»upptäckaren» sam lade omsorgsfullt hop btarne tog dem med sg tll Köpenhamn, d er han vände sg tll en af de då mest renommerade ns trumentmakarne Kongens By, som mycket rktgt se hop alltsammans, som ock kan ses af en etkett, nklstrad å en af volnens nnersdor : Repareret af Instrumentmager N. Lund Lvgarden tl Hestes Kasern Kjöbenhavn. Vår unge landsman blef öfvermåttan betagen den gamla, mer än 160årga relken, när den nyrestaurerad utgck från den danske»nstrumentmagerens» verkstad. Ja, han blef så förtjust den, han... Nå, det skall n nu få höra. En sällsam voln. Ett femtoårsnnne. mjjk början af 1840-talet vstades en ung Ln ndastudent, tll börden små ländng, å kammarherren hä- I kyrkoherden Gustaf Adolf Feuks bografska antecknngar:»otto Lnd blad hans sånger 1840 1846» (Lund 1882) läses bland andat föl jande: Vd Innsbruck.»Jag deltog sångöfnngarne Lund under Otto Lndblads anförande var med om dem under början af 1840talet, då de flesta af hans herrlga sångqvartetter första gången nöf vade sprungo fram ur kompostörens rka hjerta. Sjelf var jag mången gång en osynlg åhörare tll dessa tonskapelsers tll komst utarbetande. Lndblad bodde under flera år på nedre botten en gård vd Skomakaregatan Lund. Un der mna täta besök der hörde v ofta under aftonstunden en voln ljuda frambrnga någon enkel, förut ej hörd, tjusande melod, strax derefter några fulltonga ackord å pano, hvarefter för en stund blef tyst, då förmodlgen Lndblad nedskref sna nspratoner, tll dess slutlgen från sstnämnda n strument ljöd en förtrollande qvartett.» Så långt bografen. Men det var cke bara qvartetter dessa ur svenska hjertats djup fram sprungna qvartetter, hvartll maken numera ej skrfves, hvlkas härlga, ungdomsfrska toner första gången kln gade från den sonora volnen. Med detta nstrument hand tolkade sångqvartettens mästare flere af de hän förande romanserna såsom t. ex: >Brusande vlda ström, Morgana underfé! Sanna mg nu en dröm, Låt mg dn makt få se. %gg "PP ett slott dn brusande hölja. Låt mg dtn med dg sedan få följa! Morgana mö! Svalt vore gunga på böljorna dna, Ljuft vore kyssa de händer så fna, Morgana mö! Bjud mg, jag kommer! Hos dg vll jag dö!> Men hvad har allt detta göra med Ousbyholm den unge studen ten den söndrga volnen skr äp boden? Jo, studenten var ngen annan än Otto Lndblad, det var gamle Stanaren som ordets fulla bemärkelse blef hans sångmös lyra. Det var hans bästa voln, den väckte tll lf lans härlgaste nspratoner toner. Aren gngo. Otto Lndblad lemnade sn kära Lundagård sna kärasångarbröder. Han slog sg ned som kloc kare Mällby församlng (Lunds stft). Men Staner-volnen lemnade honom aldrg, han behöll den ntll sn död. Det var år 1864, som Lndblads ande svngade sg upp tll högre rymder. Volnen erbjöd hans enka början af 70-talet tll en af Lndblads gamla vänner, tonsättaren J. P. Cronhamn. Den hade då länge legat obegagnad derför äfven förlorat åtskllgt tonen. Prset stälde sg också temlgen lågt. Cronhamn lät emellertd ordnngställa volnen. Då han nu fann, nstrumentet hade vda högre värde, nfann han sg hos enkefru Lndblad. Han förklarade volnen var långt mera värd ansåg sg derför ock böra betala dubbla prsot
21 don, då en del af publken betedde utropade hon:»huru kan jag annat, sg som om den mstat förståndet, un ty der har jag ju så många kä ra gamla der det den uttryckte sn förtjusnng. vänner!» På mn förfrågan om hon En engelsk dam rusade n på estraden ämnade sg snart tll Sverge gen, kastade sg på knä framför den svarade hon :»Ja, trolgen nom ett bestörte pansten. Publken vlle ej år». Vd af skedet sade k onstnärnnan: lemna salongen vd konsertens slut»hälsa alla mna bekanta Stockholm utan ropade oupphörlgen n Paderew från mg, då N skrfver hem». En sk cch skrek på»extra stycken».»sjöng sjöng en strof emellan hälsnng, som jag nu får nöjet Tll slut återstod ej något annat medel Konstlöst rent genomklart, framföra förmedelst Svenska Musktd Der värt hemlands sångers kynne stäfja deras enthusasm än nngen. Gaf sg uttryck underbart. sända n 4 karlar, som buro ut panot Det är glädjande omtala, Sjöng ur hela fulla bröstet på så sätt gjorde slut på upp Så ekot sprang ur hullen» svenska muskkompostoner göra sg trädet. allt mer mer kända erkända The Natonal Socety of Professonal denna gamla klenod öfvcrgck arf England. I Newcastle spelas de ofta Muscans; England, eller som det tll den, som tecknar sg af fröken Hldegard Werner hen numera kallas, The Incorporated So Eder förbundne nes elever. Fröken Elfrda Andrees cety of Muscans, sedan deras stad nya orgelsymfon, som den stora mu h gar ha godkänts af Ståthållarembetet skfrman Augener et C:o London har London, höll början af denna ma (Ur Sundsvallsposteus julnummer). förlagt, fck man för en t d sedan höra nad sn årssammankomst den engel St. George Church, Newcastle, då @ ska hufvudstaden, då omkrng 400 muden spelades af den framstående orgelsc från alla håll kantor samlade nsten Mr James Preston, på en af sg derstädes. Denna förenng, som hans Orgel-Rectals. Mr Preston yt Muskbref från England. exaterat omkrng 7 år, har nu vuxt trade sg högst fördelaktgt om fröken anseende storlek, så ej mn Newcastle on Tyne 21 jan. 1893. Andrées komposton, som också har dre än 1000 musc England hafva stått mycket smckrande omnämnd,^bör en kort td sedan hade v bengått förenngen. Vd konferensen den ansedda musktdnngen»muscal Î" " sök af tvänne drottnngar mu London deltogo presdenten The Royal News» London. skens rke, nämlgen Madame Adelna Academy of Musc, doktor Mackenze, Häromdagen spelades på en sorée P Lady Hallé Neruda. Sr John Staner, båda högt^ an för kammarmusk Eml Sjögrens Voln Det är endast med tllhjelp af stor sedde musc. Dessa he rrar höllo långa sonat G-moll, opus 19, af herrar J. artade väl arrangerade reklamer tal, hvlka de betonade vgten för Hll (voln) J ames Preston (pano). som Madame P numera kan hålla medlemmarne förenngen söka Den var utmärkt bra spelad af de en uppe stt rykte som sångerska ; emedan höja deras socala ställnng samhäl gelska artsterna blef myck et applå röstens fracheur är alldeles borta, let genom förvärfva sg en allmän derad. Det är utan tvfvel, om de höga toner, som hon har kvar, äro bldnng brancher, som ej hörde tll Sjögrens musk kunde bl mera känd tunna, hvassa. Panot, hvarpå hennes musken, mera än som nu var fallet England, han skulle bl l ka populär, ackompanjemanger spelas, måste vara med många engelska musc. Sr John som flera andra skandnavska kompo stämd t en hel ton lägre än den van Staner beklagade mycket, han må störer redan äro här. lga tonhöjden. På konserten New ste erkänna, ett engelska konstnärer Sr Arthur Sullvans nya opera»hadcastle gjorde hon nära nog fasco. Då musklärare allmänhet ej kunde don Hall», har endast gjort en högst hon hade slutat sn första sång, nemjemföras med de utländska, sk älet moderat succées. Såsom en ursägt må lgen Elvras stora ara ur Ernan, såg härför var, de engelska utöfvade omnämnas, de flesta musknumren publken mycket snopen ut, synner musk såväl som lärarekallet pa ett sa voro komponerade under det tonsätta het den afdelnngen, som hade betalat själlöst masknmessgt sätt. Der ren var fängslad vd sjukbädden, utan 20 kronor per bljett, kom sg ej fanns ej tllräcklg känsla eller enthu mycket hopp om tllfrsknande. Äfven ens för applådera. Denna urakt sasm deras verk. Han afslutade stt vnter har Sr Arthur Sullvans helsa låtenhet tog dvan mycket lla upp, så stränga men ypperlga tal förmedelst vart så bruten, han har måst tll hon utan nga rusade ut från följande ord:»förrän Englands män brnga denna årstd södra Frankrke, estraden, ögonskenlgen mycket då kvnnor lägga bort sn karakter hvarest han nu håller pa renovera lgt humör. Detta roade myc ket Newstska stelhet flegma, kunna engels musken tll sn stora opera»ivanhoe», castle -publken, så de började männen aldrg ordets sannaste be nnan den kommer uppföras Ber bjertlgt skra åt henne nropade märkelse kallas en muskalsk naton, ln på våren. henne sedermera efter hvarje sång. ehuru de ge stora muskfester, Mr Fred. Clffes nya symfone, är Annorlunda var förhållandet da Lady verldens yppersta konstnärer uppträda pèce de résstance bland engelska or Hallé-Neruda jemte sn man, Sr Char på deras konserter». kester-kompostoner, som nylgen ha les Hallé, spelade på en af Chamber På tal om The Incorporated Socety kommt ut. Den består af 4 afdelsocetys-konserterna här. Stormande of Muscans England, af hvlken jag nngar: nr 1. Solnedgång; nr 2. Se applåder helsade konstnärnnan s å snart är en medlem, skulle jag gerna vlja renad; nr o. Elfvornas dans sommar hon vsade sg å estraden. Som hon rätta ett msstag angående vår före nen, nr 4. Morgon. Symfonen den kvällen var ovanlgt väl dspone nng, hvlket står Köpenhamns-Muskspelades för första gången vd Leeds rad blef hennes volnspel mer än van bladet, 9 Aarg., nr 15 IG. Den engel Muscal Festval oktober gjorde lgt gracöst glänsande. Det är ej ska natonalförenngen af musc, ha stor lycka. Den unge kompostören, som många volspelerskor, som kunna spela cke slutt sg samman ned Musc Tea sjelf anförde sn symfone, blef nro Sant-Saëns' Introduzone & Rondo chers Natonal Assocaton Amerka. pad flera gånger hälsa d med hurra samt Caprcco A-moll såsom Lady Tvärtom, vår förenng anser det som rop. Hallé-Neruda gjorde det vd detta tll ett af dess förnämsta mål hndra För närvarande är det nga artster, fälle. Jag hade nöjet språka en den amerkanska ned sna hedersttlar som äro så féterade afgudade stund med den frade konstnärnnan, muskalska examna göra sg London, som volsten Sarasate på svenska språket, som hon ta lar gällande här. Under sstldna året ha pansten Paderewsk. Innan den se fullkomlgt flytande. Hon talade med stora skandaler rättegångar egt nare reste tll Amerka, spelade han stor förtjusnng om Stockholm, då rum England anlednng af amer på en konsert St. James' Hall, Lon jag sade, detta gladde mg höra, för den, ett drag af rättskaffens gene rostet, som endast en hedersman kan vsa. Den gamla volnen, hvars toner lka mycket ernra om flöjten som Cremoneservolnen om klarnetten som nne bär en ernran om den tonskald, hvlken \
22 kanska hedersttlar betyger, endast mycket underordnade engelska musc skyldra med dem för slå dunster ögonen på okunngt folk. Vd konferensen London hade medlemmarne af The Incorporated Socety of Muscans samlat hop 3000 kronor för betala rättegångsomkostnaderna ett mål, der en af dess medlemmar hade nför domstolen med succées ex ponerat de amerkanska ttlarnes dplom ernås värdelöshet, vsat h uru man kunde få köpa dem för så så många dollars per stycke. Ett dödsfall som har v äckt stort del tagande både nom utom vår muskverld är det oväntade frånfället af Mrs Mann, hustru tll den emnente orkesterchefen vd Crystal Palace. Mr August Mann var jemte sn orkester Glasgow, der han vstas hvarje år en månad för ge konserter, han höll just på anföra en symfone på en stor konsert, då han erhöll ett te legram med underrättelse, hans fru var döende. Utan ett ögonblcks dröjs mål bad han förste konsertmästaren, Mr Kosmann ntaga hans plats som drgent reste stax derpå med första ltåget tll London, med d å han anlände hem var hans fru redan död. Orsaken tll dödsfallet var följderna af ett fall på gatan. H. IV r. Från scenen konsertsalen. Kgl Operan. Jan. 10, 19. Weber: Fr skytten. 17. (Galarepres.) Weber: 1) Uvertyr tll»euryanthe»; 2) Thomas: Mg non, 3:dje akten (Mgnon: fru Edlng); 3) Mascagn: På Sclen (Santuzza : frök. Hall gren); 4) ballett: > Dygnets tmman. 18, 26. Wermländngarne (Anna: frük. Wolter] debut; M /. Erk: hr Lemon). 19, 2l! Hallström: Per Svnaherde. 20, 22. En Mdsommarnatlsdröm, musk af Mendelssohn. 23, 25, 27, 30. Auber: Fra Davolo eller värdshuset Terracna (Zerlna, Pamela: frökn. Holmstrand, WolH'; Fra Davolo, lord Kockburn, Lorenzo, Beppo, Gaeomo, Meo : hrr Ödmann, Johanson, Lundmark, Henrks son, Brag, Grafström), 30 jan. 175 :te gång. 28. S:dje Symfonkonserten: 1) Wagner: Förspel tll»mtstersångarne»; 2) Sant-Saöns: panokonsert G-moll (frök. Mary Olson) med orkester; 3) Lszt: Les Préludes, symfonsk dkt; 4) Beethoven: Symfon nr 8, F-dur. Vasa-teatern. Jan. 16. Strauss: Läder lappen. 17 19. Mllöcker: Stackars Jonathan. Södra teatern. Jan. 16 20, 27 30. Nnche, veaudevlle 3 akter, musk af Marus Boulard (grefvnnan Comska: fru Anna Lund berg, grefve Cornsk: hrr V. Holmqust, Sterlvall). Vetenskaps-akademen. Jan. 17. Konsert at hr Hugo Alfvén, btr.: frökn. S. Ek, Alma Hultng, Gerta Samuel (aekomp.), hr Sv. Scholander. 27. 4:dje kammarmusksoarén af hrr Auln, Sjöberg, Bergström, Carlson: 1) Beethoven: Stråkqvartett, D-dur, opus 18, nr 3; 2) Brahms: Qvntett för klarnett stråkqvartett, H-moll, opus 115; 3) Greg: Sonat för pano voln, G-dur, opus 13. Bträd.: hrr Joh. Kjellberg, Ich. Andersson. Muskalska akademen. Jan. 31. Soaré af grefvnnan Math. Taube född Grabow. Bträd.: prof. Ivar Hallström, hr Olof Lemon, Förste hofkapellmä8taren C. Nordqvst Kgl. holkapellet. Det danska kronprnsparets nylgen tmade besök vår hufvudstad föran ledde, så.som vanlgt, å Kgl. Operan en festrepresentaton h vars program, såsom ofvan synes, var af omvexlande nnehåll. Den förnämsta o peranyheten under året är»fra Davolo», ScrbeAubers sprtuela underhållande opéra comque, senast gfven här bör jan af 1887 med fru Edlng som Zer lna, hr Sellmann som Fra Davolo. Ope ran gafs då från 20 januar tll 13 aprl 4 gånger, samma antal som nu på en vecka detta för fulla hus, hvlket talar godt för den nu varande uppsättnngen. Herr Odmanns särde les lyckade framställnng af»den n tressante röfvaren» torde väsentlg mån bdraga tll framgången, men ope rans öfrga personal är a llmänhet väl representerad. Fröken Holmstrand är en täck Zerlna, hvars förnämsta mu sknummer den s. k. afklädnngsscenen andra akten utföres särdeles talangfullt behaglgt. Herr Ödmanns stora ara tredje akten är för sångaren en verklg trumf fram kallar alltd rklgaste bfall. Äfven Lorenzo-Lundmark lyckas med sn ara vnna berättgadt erkännande. Herr Johansons lord är mycket konsekvent rolgt återgfven, deremot har frö ken Wolf ett mndre tacksamt part som Pamela, ehuru särdeles ensemblen drager fördel af hennes vokala för måga. De båda röfvarne förstå också roa publken, om än herr Brag ej kan komk mäta sg med den förre Gaeomo, Pelle Janzon. Om»Fra Davolos» framgång kan tllskrfvas en nyväckt smak hos publken för den komska operan, vore detta önskvärdt, då vår operas krafter för närvarande företrädesvs lämpa sg för densamma. Symfonkonserten var tll hälften egnad åt Wagner Lszt med den förres bekanta förspel tll»mästersångarne» den senares på ett poem af Lamartne (ur hans»médtatons poétques») byggda symfondkt Les Préludes», som här förut endast gfvts af Fleges orkester på Hasselbacken (1875) af Messners å en symfon-matné (1887) Berns' salong. Af Lszts symfonska dkter, 14 tll antalet, om»dante»»faustsymfonen» medräknas, är denna mest populär nnehåller jemte bullrande orkesteref fekter, rätt vackra melodska fraser nstrumental klangskönhet. Detta num mer föregcks af Sant-Saëns sprtuela panokonsert G moll (senast spelad af herr Schönberger å Kgl. Operan 1 887) efterföljdes af Beethovens genalt humorstska 8:de symfon. Konserten leddes af herr Hallén syntes, döma efter bfallet, sn helhet ha vunnt publkens tycke. Fröken Olson blef efter utförandet af panokonserten flere gånger nropad. Södra teatern har med»nnche» fått upp en pjes med musk, nu mera ovanlgt på denna scen, vunnt fru Anna Lundberg herr Holmqvst tll gäster densamma. Vasa teatern spelar dagarna ut sn första stora trumf, för denna säsong, Suppés»Boccacco». 3:dje kammarmusksoarén var sär deles njutnngsrk. Inledd med Beet hovens stråkqvartett, den första han komponerat som derför, särdeles de första satserna, påmnner om hans föregångare genren, följde Brahms nya qvntett för klarnett stråk qvartett, först gfven den 5 januar förra året Wen kort efter hans nya panotro med klarnett. Der, lkasom nu här, väckte denna komposton r kaste bfall. Genalsk alltgenom klar välljudande kan den ock rä k nas tll komponstens,»den and re Beet hovens», yppersta arbeten. Utförandet var ock mästerlgt; särskldt hade man tllfälle beundra drektör Kjellbergs konstnärlga klarnettspel, företrädesvs andra satsen. Soarén afslutades med Gregs mera sällan spelade andra so nat för voln pano, en frskt n sprerad Gregs natonella stl hållen komposton, som återgafs af herr Auln R chard Andersson med ypperlgt samspel. Herr Alfvén hade en rätt stor pu blk på sn soaré vsade goda fram steg stt volnspel beträffande så väl tonens renhet som vrtuosmessg be handlng af nstrumentet. Herr A. ämnar fortsätta sna studer för Marsck Pars, efter här senast ha utbldat sg under konsertmästaren Zetterqvsts lednng. Grefvnnan Taubes ett par gånger af sjukdomsor sak u ppskjutna soaré egde den ssta januar rum nför en dstnguerad publk, som fyllde Muskalska akademens stora sal. Konserten be vstades af konungen kronprnsen, samt prnsarne Carl Eugen, hvl ka togo plats på första stolraden. I hoflogen syntes hertgnnan af Dalarne. Kongertgfvarnnan vann med sn sym patska röst stt konstnärlga före drag stort bfall vd utförandet af Eg lantnes stora ara ur»euryanthe», scen ara ur»hexan» af Enna slutlgen rectatv ar a ur»ernan», allt ned orkesterackompanje mang af Kgl. hofkapellet under hofkapellmästaren Nordqvsts anförande, samt derjemte ballad för sopran orkester af Lago samt vsor:»om af tonen» af A. F. Lndblad Söder mans»norsk Kjerlghedssang >, ackompangerade af professor Hallström, lka som ett par sånger, hvarmed herr Le mon bträdde:»vallgossens vsa» af Lndblad»Ich bn jung» af Hall ström. Herr L. sjöng derjemte»ack detta är en engels bld» u r»trollflöjten»,
23 ackompanjerad af hofkapellet, som n ledde konserten med Forons C-molluvertvr äfven utförde Södermans konsertuvertyr. Herr Nordqvst helsades < d stt nträde med väldga ap plåder oc.l hyllnng af orkestern, som förärade honom genom herr Zetterqvst en praktfull lagerkrans med band svenska färgerna jemte nskrpton. ^ Från n- utlandet. Kgl. Operan. Aubers»Den stumma» uppföres nästa lördag med fröken Lndzén som Fenella samt herr Lemon Sellergren för första gången Masanellos Petros parter. Under nöfnrg äro Salomans»Damantkcrset»»Profeten», hvar herr Odraann skall utföra Johan af Leydens, profe tens, rol. Muskalska akademen. Vd samman komst den 31 januar utsågos tll ex tra bträdande lärare vd konservatorum samma personer som föregående termn. Vdare tllses Beskows d. 15 november ledgförklarade stpendum, tll hvlket no sökande anmält sg, bland hvlka läroverksstyrelsen å för slag uppfört följande tre, nämlgen: l:o) herr Wlhelm Stenhammar (pano komposton), 2:o) fröken Sgrd Lndberg (volnspelnng), 3:o) herr Bror Beckman (komposton). Stpendet tll delades fröken Lndberg efter omröstnng. Enlgt tryckt matrkel för konservatorum nnevarande hösttermn är elevantalet 163 (93 manlga, 70 kvulga). Inträdessökande voro109 : tllsång kyrkosång 25; blåsnstrument 17; pano (såsom hufvudämne) 16 ; orgel 14; kontrapunkt nstumentaton 10; stråknstrument 10; panostämnng 17. Nyantagna elever äro 19; aspranter för termnen 22. En nbjudnng tll deltagande Ch cagokonserterna möjlgen blfvande konserter andra amerkanska städer har af skandnavska Chcagokomtén tllstälts operasångarne Arvd Ödmann C. F. Lundqvst samt herr Salo mon Smth. Om nbjudnngen antages är ännu ovsst. Förestånde konserter. Den utmärkte volnvrtuosen Franz Ondrcek, som konserterade här maj 1891 (då Sv. Musktdnng meddelade hans porträtt bograf), kommer här nom kort åter låta höra sg, trolgen åtföljd här såsom Danmark Norge af sn fru, sångerskan Anna Ondrcek en panst Aug. Fremke. Den 29 ja nuar gaf herr Ondrcek konsert Göteborg skördade entusastskt bfall. Alfred Resenauer, den här för nå gra år sedan så uppburne pansten, ger konsert härstädes den 13 februar å Muskalska akademen. Johannes Elmblad uppträdde den 9 jan. första gången efter stt besök Sverge å Deutsches Landestheater Prag som Marcel»Hugenotterna» mottogs särdeles välvllgt af publken samt hyllades med applåder lager kransar. Hans andra part skulle bl Bertram»Robert». Fru Vola Swahn-Bertett, den sven ska sångerskan, som med sn vackra röst utmärkta sångkonst för ett antal år sedan gjorde stor lycka på talenska teatrar, har gästat hemlandet denna vnter lått höra sg en annan gång prvata kretsar samt för välgörande ändamål cch dervd vunnt stort bfall. Fru Bertett, hvars ut bldnng sångkonsten här skedde un der lednng af Segfred Saloman, är gft med en löjtnant Bertett bo s Turn. Göteborg. Å Stora teatern har un der senare hälften af januar uppförts»den vläeförda» med fru Vendela Andersson-Sörensen som Voletta samt»orpheus underjorden» med fru Anna Pettersson-Norre som Eurydce. Kon serter ha gfvts af herr. Sven Scholander Fr. Ondrcek. Norge. Under januar har från mdten af månaden å Krstana teater fortfarande gfvts»peer Gynt»»Et Vntereventyr», båda med musk. Ope rasäsongen började den 18 med»zampa», hvar fru Sterky nnehar Camllas part, derefter kom»postljonen från Longjumeau» med fru Sterky som Ma delene. Nästan samtdgt med utfö randet af»zampa» å Krstana teater skedde å Tvol»Svenska operaturnéns» föreställnngar, hvarom föregående nummer nämdes. Konserter ha gf vts: af Chr. Cappelen, en kyrkokon sert med bträde af fröken Oselo; af fru Ellen Gulbranson, bträdd af frök narna Ragna Goplen, Gyda Sohlberg Astrd Johannesen samt vol nsten Gustaf Lange. Tll den 31 januar har annonserats konsert af volnvr tuosen Ondrcek. Krstana. Fnland. Å Svenska teatern har»strandbyfolk» hållt sg uppe på re pertoaren den 14 januar gafs här tll frande af Z. Topelus' då nträf fade födelsedag 4:de akten ur»regna von Emmertz folkskådespelet»på Ålands skär». Den 12 januar gafs symfonkonsert, då kapellmästaren Kajanus bjöd på Tschakowskys uvertyr fantas»romeo Jula», volnkon sert af Volkmann (konsermästaren A. Ma tn) Beethovens» Pastoral»symfon. Orkesterförenngen har gfvt ett par konserter mot slutet af månaden; Eml Sauer, den bekante panovrtuosen, konserterade den 14 å unverstetets sollenntetssal. Helsngfors. Danmark. Köpenhamn. Kgl. Operans spellsta från den 15 januar har upptagt»det var en' gång»,»dnorah»,»carmen»,»elverhöj»,»hellgt.rekongers aften»,»fgaros bröllop»»mara Stuart». Folketeatret har fortfarande gfvt»et Folksagn». Konsertförenngen gaf den 2-3 januar sn 2:dra konsert med bträde af konsertmästaren volnsten Henr Petr från Dresden. Program met upptog: Oktett för stråkorkester af O. Malng; Äldre franska meloder, arrangerade för fruntmmersröster (kör sol) af Chr. Barnekow ; Sångqvartetter med pano af Brahms, Altgre chsches Lederspel för sol, kör pano af Max Zenger, alla dessa nummer gfua för första gången ; samt solonummer af herr Petr. Herr Petr gaf sedan en egen konsert med bträde af pansten, fröken Johanne Stockmarr m. f., hvarvd utfördes: Stråkqvartett, D-moll, af Schubert, Caconna af Bach, Adago fnal ur 7:de konserten af Spohr. Tre Ondrcek-konserter gåfvos den 17 20 lka många Resenauer-konserter den 26 30 januar. Vd en af de»folkekonserter», som gfvts, bträdde operasångerskan fröken A. Noack, som försökte sg å den svenska operan un der förra spelåret. Pars. MassenetsJ»Werther» har nu äfven gfvts på Stora operan har rönte stor framgång. London. t Trollrngen, en ny operett at en spansk kompostör vd namn Albenz, gör för närvarande stor lycka på Lyrc theatre London. Handlngen rör sg om en rng med den egenskapen dess brare vnner kärlek af hvar eu som ban vdrör med rngen. Berln. Frda Schylte, den äfven här kända, unga, behaglga, danska volnsten eller såsom hon utomlands kallas Scotta har gfvt två konserter här rönt stor fram gång vd dem båda. Falstafft, Verds nya opera, säges skola uppföras den 6 d:s på La Scala-teatern M lano. Kompostören bar ej tllått någon taga kännedom hvarken om partturet eller den af Arrgo Boto förfade texten, o ch de 16 personer som medverka operan ha order akttaga den största hemlghetsfullhet. Verd leder sjelf nöfnngen. ^ Dödsfall. Balmer, Charles, komponst ar rangör af sånger vsor, f St. Lous (Amerka) 76 år. I Amerka vann han dermed en sådan populartet framgång, han kunde efterlemna en för mögenhet af 200,000 Pund. B. var född sachsare. Talazac, Alexandre, utmärkt tenor sångare lyrsk artst vd Opéra co mque Pars, f den 26 december, 39 år gammal, Chaton nära Pars. ^
24 SVENSK MUSIKT IHNING. Kongl. K onservatorum för musk Lepzg. Onsdagen den 5 Aprl kl. fl f. m. eger antagnnsgpr ( -,f,jngen rum. Undervsnngen omfar Harmon- Kompos tonslära (äfven Janko-klavatur), orgel, voln, vola, voloncell, konfrabas, flöjt, oboe, klarnett, fagott, yaldtlorn, trumpet, basun solo-, ensemble-, < vartett-, orkester- partturspel; - - solosång (fullständg utbldnng för operan), körsång samt lärometod före teatern, fräul. A. Gtze, konsertmästar A. Hlf. Prospekt utlemnas grats. Lepzg januar 189.-5. Drektonen för Kongl. Musk-Konservatorum. D:r OTTO GÜNTHER. Svensk ^Musktdnng, Nordskt Skandnavska Orgelfabrkens Kammarorglar, Muskblad, 13 årg. 1893, utgfves efter samma plan som förut, med populärt, omvexlande nnehåll, försedd med porträtter muskbla gor (omkrng 14 sdor, god lätt utförbar pano- sångmusk). Tdnngen utkommer 2 gånger månaden omkrng den l:st.a 15:de (utom jul august ). Prs 5 kronor pr ar. Muskblagan endast för helårsprenumeranter. Lösnummer 25 öre. Prenumeraton sker å tdnngens expedton, Oofsgatan I (Hötor get 6) 1 tr. upp öfver gården, (derfrån tdnngen hemsändes), musk- bok handeln samt å hufvudstadens större tdnngskontor; för landsorten expe deras tdnngen fortast genom postprenumeraton. För Muskblagan har bdrag utlofvats af bl. a. Ivar Hallström, Tor Auln, Eml Sjögren Franz Neruda. Tdnngens annonsprs är mycket bllgt: endast 10 öre pettrad för nländsk annons. Rab vd förnyelse. OBS! Tdnngen lämpar sg för hvarje muskalskt hem, (1er muskalskt vetande värderas; en musktdnng, som nnehåller bografer, nstruktva artklar, samlade notser om muskverldens tlldragelser etc, är sät skldt af vgt för ungdomens muskbldnng erb juder sådan säk rare noggrannare, än hvad andra tdnngar kunna meddela, hvlka ej så regelbundet läsas ej heller förvaras. Musk vänner! Försummen derför cke prenumerera å Svensk Musktdnng! I penhamn 1888 (enda prs med medalj), Norrköpng 1889, Helsngborg 1890 (första prs). Prskuran ter sändas på be gäran franko. Skandnavska Orgelfabrken. Kontor utställnng Stockholm: Mästersamuelsgatan 24. Sångare Sångerskor! Inöfnng af sånger sångparter, afseende god tonbldnng d eklamaton samt smakfullt föredrag meddelas Olofs Panomagasn. Flyglar, Pannos, Tafflar Orglar från n- utlandska utmärkta Fabrker tll de bllgaste prser. För nstrumenl tens bestånd ansvaras. Äldre Panos tagas utbyte. OBS. Ständgt lager nf Flyglar från Blthner Pannos från G. Schmech tens berömda fabrker. gatan 1, öfver gården 1 tr. upp. P jannon & Flyglar I af berömda frmor tll verklgt bllgaste prse)' hos John Jacobsson, 17 Drottnnggatan 17. Obs. Fördelaktga afbetalnngsvlkor. Eleganta Permar tll Svensk Musktdnng fnnas tll salu à 2 kronor hos P. Herzog, Malmsklnadsgatan 54. Svensk Musktdnngs Musk-Album Prs I krona. 43 Regerngsgatan 43. Flyglar, Tafflar Pannos J. G. Malmsjö. OBS! God bllg musk! VI 1892, Gust. Petterson &Komp. från Anmälnng kl. 9 10 f. m. pf I^AN o\\ m nïë^ efter bästa metod, ledande tll god tek nsk ve rklgt muskalsk utbldnng, meddelas af undertecknad tll moderat prs. Anmälan kan äfven ske skrft lgen. Olofsgatan 1 (Hötorget 6), 1 t r. upp öfver gården. Mottagnng kl. V9 Va 10 f. m. 12 1 e. m. Frans J. Huss. Stockholm, tryckt Bergs Boktrycker, 1893. Innehåll för p ano: Dahl, Adr.; Valse noble; Enderberg, Aug.: Improvsaton; Myrberg, A. M.: På skrdskobanan; Sjögren, Eml: Preludum; Wejdlng, Hennng R. : Klara-Menuett; Åkerberg, Erk: Saknad; för sång: Norman, Ludv.; Ånger, en lten vsa. I n n e h å l l : Mary Olson (med porträtt). Mozarts ungdomsoperor -Basten und Bastennesamt 'La fnta g ardnera.. Fr än Nels W. Gades barndoms- ungdomsår. En sällsam T o ln. Ett femtoärsmnne af h. Muskbref från England af H. W r. Från scenen konsertsalen. Från n- utlandet. Döds fall. Annonse r.