HANDLINGSPROGRAMMET HÅLLBAR ENERGI Stockholm den 16 juni 2016 Göran Hallin, Jonas Hugosson, Pär Lindquist, Thomas Westerberg Kontigo AB Katarinavägen 19 SE 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40
Innehållsförteckning 1 HANDLINGSPROGRAMMET HÅLLBAR ENERGI 2013-2016... 3 PROGRAMBESKRIVNING... 3 HANDLINGSPROGRAMMETS MÅL OCH MÅLSTRUKTUR... 3 PROGRAMMETS ORGANISATION... 7 FINANSIERING... 7 RIGGNING AV INSATSERNA... 8 BEREDNING OCH BESLUT AV INSATSER... 8 2 PORTFÖLJANALYS... 10 RESURSFÖRDELNING INOM HANDLINGSPROGRAMMET... 10 MEDFINANSIERINGEN FÖR INSATSERNA... 14 PORTFÖLJENS FÖRDELNING UTIFRÅN HANDLINGSPROGRAMMETS DELMÅL OCH MÅLGRUPPER... 15 INSATSERNA FÖRDELADE EFTER INNOVATIONSFAS... 17 HORISONTELLA KRITERIERNA... 18 HANDLINGSPROGRAMMETS RELATION MOT VG2020... 18 3 ANALYS... 20 HANDLINGSPROGRAMMETS RELEVANS... 20 HANDLINGSPROGRAMMETS INRIKTNING... 20 PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE... 22 PROGRAMMETS RESULTAT... 24 SUMMERADE REFLEKTIONER... 25 4 ANALYS AV STRATEGISKA PROJEKT... 27 2 (35)
1 Handlingsprogrammet Hållbar energi 2013-2016 Programbeskrivning Handlingsprogrammet för hållbar energi syftar till att främja utvecklingen av ett hållbart energisystem genom att stimulera innovation och insatser inom energi- och klimatområdet. Programmet har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens miljönämnd och regionutvecklingsnämnd. Handlingsprogrammet är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att gå i riktning mot Västra Götaland- Det goda livet och Västra Götaland 2020 - Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020. Bärande för handlingsprogrammets inriktning är det nationella klimatmålet som anger att Sveriges utsläpp ska minska med 40 procent fram till 2020 från 1990 års nivåer. För att lyckas krävs det en omställning mot hållbar energi då energi står för en betydande del av utsläppen. I Sverige är det framförallt i transportsektorn fossila bränslen dominerar och Västra Götalandsregionen använder en större andel fossil energi jämfört med resten av landet. Liksom i övriga landet står bostäder och service för den största energianvändningen, även om andelen fossil energi är relativt liten. Handlingsprogrammet identifierar dock energieffektivisering i bostäder och service som viktigt för att frigöra elektrisk energi till framförallt transportsektorn. Utvecklingen i Västra Götaland ses som viktig för att möta de nationella och internationella klimatutmaningarna. Omställningen till hållbara, fossiloberoende energisystem är nödvändig för att klara de uppsatta målen och ställer krav på Västra Götaland att aktivt stimulera effektiva och konkurrenskraftiga lösningar. Handlingsprogrammet vill genom arbetet med energiomställning även tillvarata möjligheterna för regional utveckling i termer av exempelvis företagande och sysselsättning som behovet i Västra Götaland ger upphov till. För att möjliggöra hållbar energiförsörjning konstateras i handlingsprogrammet att det krävs a) minskad energianvändning, b) effektivare produktion, distribution och användning av energi samt c) ökad produktion och användning av förnybar energi. Programmet har förberetts genom en kartläggning och analys av de västsvenska styrkorna och kompetenserna inom energiområdet. De identifierade styrkeområdena är energi i transporter (hanteras av transporthandlingsprogrammet), energieffektiva byggnader och stadsutveckling, marin energi och biobaserad energi och material. Utöver dessa områden finns ytterligare två områden - solenergi och landbaserad vindkraft - som utgör en stor outnyttjad resurs. Västra Götalandsregionen ser att dessa områden dels rymmer potential för näringslivsutveckling och dels kan bidra till ett hållbart energisystem. Handlingsprogrammets mål och målstruktur Handlingsprogrammet för hållbar energi utgår ifrån Klimatstrategins mål om en fossiloberoende ekonomi i Västsverige 2030 samt mål för regional tillväxt och utveckling. Med utgångspunkt i kartläggningen av 3 (35)
västsvenska styrkor och kompetenser samt utmaningar inom energisektorn har fyra åtgärdsområden prioriterats för insatser inom handlingsprogrammet: Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Marin energi Landsbygden som producent av förnybar energi Energiomställning i industrin Nedan beskrivs inriktningen för respektive område mer ingående. Åtgärdsområde 1: Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Bostäder och lokaler står för 40 procent av den totala energianvändningen i Västra Götaland. För att nå målet om en halvering av energiåtgången inom denna sektor krävs det både nybyggnationer med miljösmart teknik och att den redan bebyggda miljön energieffektiviseras. Åtgärden tar fäste på dessa utmaningar genom nedanstående målsättningar: Mål för stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Minskad energianvändning i bebyggd miljö inklusive verksamhetsenergin Ökad andel solenergi i bebyggd miljö Ökad återanvändning och återvinning, samt återföring av material och resurser från staden/den bebyggda miljön Ökad konkurrenskraft för företag som levererar produkter, tjänster och lösningar inom området stadens energisystem och stadsutveckling För att nå målen har ett antal åtgärder tagits fram som ska bidra till koordinering och samordning av insatser för energieffektiva byggnader, initiera och stödja projekt som tar fram nya lösningar för energieffektiva produkter och system för den bebyggda miljön samt främja fler installationer av solenergi i bebyggd miljö. Programmet ska även stödja insatser för optimal resursanvändning med koppling till byggande och bebyggd miljö och ge stöd till test och demonstration av lösningar i bebyggda miljöer samt bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomiska medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland. 4 (35)
Åtgärdsområde 2: Marin energi Inom området marin energi ligger fokus på energieffektivisering och alternativa drivmedel för sjöfarten samt utvinning av marin energi. Sjöfarten är konkurrenskraftig gällande långa transporter och stora kvantiteter men sjöfarten står däremot för stora utsläpp. Den marina miljön i Västra Götaland har stor potential för utvinnandet av förnyelsebar energi. Målen för åtgärdsområdet är därför kopplade till dessa utmaningar: Mål för marin energi Ökad användning av lågsvavliga bränslen i sjöfarten Minskade CO2-utsläpp från sjöfarten i Västra Götaland Utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Västra Götaland i tillståndsgivna parker Utveckling av effektiv teknik för våg-, tidvatten- och strömningskraft Ökad konkurrenskraft för västsvenska företag som är verksamma inom såväl alternativa drivmedel och energieffektivisering för sjöfart, som för företag som är verksamma inom förnybar marin energi. För att nå målen ska handlingsprogrammet främja framväxten av konkurrenskraftigt cleantech-kluster för sjöfarten i Västra Götaland och hållbara energilösningar i kust- och närsjöfart. Programmet ska även stödja uppbyggnaden av demonstration och pilotanläggningar inom drivmedel för sjöfart och förnybar marin energi, stödja innovationsplattformar och -nätverk som leder till energieffektivisering och alternativa drivmedel inom sjöfarten, främja teknikutveckling inom havsbaserad och övrig förnybar energi och tekniksamverkan mellan havs- och landbaserad vind. Därutöver ska programmet främja innovationsplattformar och -nätverk som leder till näringslivs- och FoU-samverkan inom förnybar marin energi och stärker konkurrenskraften samt bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomiska medel till demonstrations- verksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Åtgärdsområde 3: Landsbygden som producent av förnybar energi I takt med en omställning inom energiförbrukningen ökar efterfrågan på förnyelsebara energikällor inom framförallt transportsektorn. Åtgärdsområdet syftar dels till att öka produktionen av förnyelsebar energi som t.ex. biomassa samt att utveckla landsbygden och skapa arbetstillfällen. Åtgärdsmål inom Förnybar energi och råvara från landsbygden anges nedan: Ökad hållbar produktion av bioenergi och biomassa/bioråvara från jord- och skogsbruk i Västra Götaland Ökad produktion av landbaserad vindkraft i Västra Götaland Ökat inslag av förnybar energi i egen drift inom jord- och skogsbruk i Västra Götaland Ökad konkurrenskraft inom produktion av bioråvara inom jord- och skogsbruk i Västra Götaland 5 (35)
Programmet ska uppnå målen genom att främja ökad hållbar produktion av bioenergi och biomassa från jordoch skogsbruk i Västra Götaland och främja ökad produktion av landbaserad vindkraft i Västra Götaland. Programmet ska även stödja en plattform för samverkan mellan lantbrukets aktörer, samverkansprojekt som syftar till hållbar egen drift inom jord- och skogsbruk samt stödja insatser som syftar till att öka kontaktytan mellan lantbruksföretagen och marknadens aktörer. Utöver det ska programmet bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomiska medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Åtgärdsområde 4: Energiomställning i industrin En stor andel av Västra Götalands energikonsumtion används inom industrin där även fossil energi är en betydande andel. För att målen om minskad användning av fossil energi ska införlivas är det därför av yttersta vikt att få till en energiomställning inom industrin. Processindustrin är stor i regionen där stor del fossil energi används. Biomassa är en förnyelsebar energikälla som är användbar i omställningen. Samverkan mellan processindustrin och skogsindustrin är därför nödvändig. Mål med insatser inom åtgärdsområdet utgörs av: Ökad användning av förnybar energi i industrin Minskad specifik energianvändning i industrin Ökad samverkan på strategisk nivå mellan processindustrin och skogsindustrin Förbättrad effektivitet i nyttjandet av biomassa för energi respektive insatsvaror för gröna kemiprodukter Ökat nyttiggörande av spillvärme från processindustrin i regionalt fjärrvärmenät Målen för energiomställning i industrin ska nås genom att programmet främjar ett effektivt nyttjande av bioenergi i processindustrins energisystem (inklusive utveckling av styrmedel) och strategisk samverkan mellan skogsindustrin och kemiklustret i Västra Götaland för ökad tillgång till biomassa som möjliggör kemisektorns omställning. Programmet ska även främja utveckling av teknik och metoder för att öka kemiindustrins energieffektivitet, tillkomsten av innovationsnätverk och plattformar mellan näringslivet och forskning som inkluderar SMF, samverkan med projektet Samverkan för hållbar kemi, främja förutsättningarna för effektivt tillvaratagande av processindustrins spillvärme i regionalt fjärrvärmenät samt bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomiska medel till demonstrations- och utvecklingsinsatser i Västra Götaland. 6 (35)
Figur 1. Målstruktur Övergripande mål Bidra till en fossilobereoende västsvensk ekonomi och regional tillväxt och utveckling Programmål (2016) Hållbar och fossiloberoende regional energiförsörjning Stadens energisystem - Minskad energianvändning - Mer solenergi - Ökad återanvändning och återvinning - Ökad konkurrenskraft Marin energi - Mer lågsvavliga bränslen - Mindre CO2-utsläpp från sjöfart - Havsbaserad vindkraft - Utveckla våg, tidvatten & strömningskraft - Ökad konkurrenskraft Förnybar energi från landsbygden - Hållbar produktion av bioenergi och biomassa - Landbaserad vindkraft - Mer förnybar energi i jord- & skogsbruk - Ökad konkurrenskraft Energiomställning i industrin - Mer förnybar energi - Minskad specifik energianvändning - Ökad strategisk samverkan - Ökad effektivitet av biomassaanvändning - Mer spillvärme för fjärrvärme Åtgärder - Samordning för energieffektiva byggnader - Stödja lösningar för energieffektisering - Främja solenergi - Stöd optimal resursanvändning - Stöd demo av lösningar i bebyggda miljöer - Attrahera medel till demo & utveckling Åtgärder Främja: - Cleantechkluster sjöfart - Energilösningar i kustoch närsjöfart - Utveckling för marin förnybar energi - Samverkan havs- och landbaserad vind Stödja: - Demo inom drivmedel & marin energi - Innovationsplattform - Attrahera medel till demo & utveckling Åtgärder Främja: - Bioenergi & biomassa från jord- & skogsbruk - Landbaserad vindkraft Stödja: - Samverkansplattfom - Samverkansprojekt för hållbar egen drift inom jord- & skogsbruk - Ökad kontakt lantbruksföretagen & andra - Attrahera medel till demo & utveckling Åtgärder Främja: - Effektivt nyttjande av bioenergi i industri - Strategisk samverkan - Ökad energieffektivitet i kemiindustrin - Innovationsnätverk näringslivet & forskning - Samverka med Samverkan för hållbar kemi - Tillvarata spillvärme i fjärrvärme - Attrahera medel till demo och utveckling Programmets organisation Programmet har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens miljönämnd och regionutvecklingsnämnd. Miljönämnden har ett övergripande ansvar gällande åtgärdsområdena stadens energisystem och hållbar stadsutveckling samt landsbygden som producent av förnybar energi. Regionutvecklingsnämnden har det övergripande ansvaret för åtgärdsområdet marin energi, medan ansvaret för området energiomställning i industrin delas av båda nämnderna. Båda nämnderna prioriterar insatser med internationellt fokus och samarbete. Finansiering Under perioden 2013-2016 förväntas den totala omslutningen av handlingsprogrammet uppgå till 230 MSEK. Miljönämndens beslut uppgår till 26,6 MSEK och regionutvecklingsnämnden till 37,6 MSEK. Utöver beslut tagna i de båda nämnderna, har övriga Västra Götalandsregionen tagit beslut för ytterligare 0,5 MSEK i programmet. Västra Götalandsregionens totala finansiering av åtgärder inom programmet uppgår således till 28 % av programmets totala finansiering. 7 (35)
Riggning av insatserna Inget i handlingsprogrammet tydliggör hur VGR ser på riggningen av insatser. Vid en första anblick tycks VGR inta en reaktiv roll där VGR inväntar ansökningar som handläggarna sedan bereder mot antingen regionutvecklingsnämnden eller miljönämnden för beslut. En närmare granskning visar dock att VGRs handläggare snarare har en semi-proaktiv roll i riggningen av insatserna. Med det menas att även om handläggarna förvisso inte styr projektidéerna mot specifika åtgärder så stödjer handläggarna projektsökanden med en öppen och aktiv dialog så att projektidéerna utvecklas i en riktning så de passar åtgärderna inom handlingsprogrammet. I de intervjuer med projektledare som genomförts, pekar flera på att regionen varit aktiv i ansökningsprocessen genom att tidigt påverka att insatsen adresserar de behov som handlingsprogrammet pekar ut. Vilka projektidéer som genereras i regionen styrs således i huvudsak av externa aktörer, medan formandet av idéerna till insatser inom handlingsprogrammet formas i samråd mellan VGRs handläggare och externa projektintressenter. En konsekvens av dialogen mellan VGR och projektintressenterna är sannolikt att få insatser avslås. Bland 65 inlämnade projektansökningar finns endast 3 avslag. De 3 avslagen var ansökningar som skulle beviljats medel utifrån att EU-finansiering skulle komma. När så inte blev fallet så föll också nämndernas beslut. Intervjuer med projektledare inom handlingsprogrammet visar att dialogen med tjänstemän vid VGR uppfattas som positiv bland projektintressenterna. Dialogen mellan handläggare och projektsökare är sällan av formell karaktär. Diskussionen kring hur eventuella insatser kan utvecklas mot handlingsprogrammet tar sig istället uttryck i den kontinuerliga dialogen som handläggarna har med externa aktörer. Vid sidan av diskussionerna med redan kända aktörer i regionen, uppmanas alla potentiella projektsökanden på programmets webbplats att kontakta programhandläggaren för att diskutera projektidén innan skrivandet av ansökan påbörjas. Den enkät som genomförts med projektledare inom handlingsprogrammet stärker bilden av att regionen haft en aktiv roll i projektens tillkomst. Vi kan där konstatera att av de svarande anger 62 % att de fick kännedom om möjlighet till att söka projektmedel genom tidigare etablerade kontakter med Västra Götalandsregionen och 18 % att de fått kontakt med programmet via programhemsidan. Beredning och beslut av insatser Beredningen av ansökningar följer de rutiner som gäller för miljönämnden respektive regionutvecklingsnämnden. Besluts tas i den nämnd mot vilken ärendet bereds. Nämnderna är också fria att själva avgöra på vilket sätt som ansökningar kopplat till programmet skall utformas. Det finns alltså inget som hindrar att en av nämnderna kopplar en utlysning för att få in ansökningar till programmet, medan den andra nämnden inte väljer ett sådant förfarande. Skillnaden mellan ansökningar som bereds inom handlingsprogrammet relativt ansökningar som bereds utanför handlingsprogrammet är sorteringen av ansökningarna mellan nämnderna. Programansvariga tjänstemän från miljönämnden och regionutvecklingsnämnden träffas för att diskutera inkomna ärenden och föra ärendet vidare till handläggning mot den nämnd där ärendet har sin hemvist. Avstämning och förankring sker mot programansvarigas närmaste chef. För handlingsprogrammet Hållbar energi finns en tydlig uppdelning kring vilken nämnd som ansvarar för vilket åtgärdsområde. Fördelningen av beslut tagna av de båda nämnderna speglar också de 8 (35)
åtgärdsområden som nämnderna ställt sig bakom. Det åtgärdsområde som i viss mån sticker ut är Energiomställning i industrin som är det område där båda nämnderna har ett övergripande ansvar. Inom åtgärdsområdet har regionutvecklingsnämnden allokerat 23 MSEK medan miljönämnden allokerat 4,8 MSEK. Bland besluten inom åtgärdsområdet återfinns endast två insatser som är samfinansierat av båda nämnderna. Av betydelse för beredningen är också VGRs ärendeforum. Ärendeforumet är en förvaltningsövergripande och programövergripande grupp för slutberedning innan beslut i respektive nämnd. Ärendeforumet är en konstruktion som stödjer hanteringen av ärenden inom och mellan handlingsprogrammen men som i sig inte är en produkt av programmen. D v s ärendeforumet hade funnits även om inte handlingsprogrammen funnits. 9 (35)
2 Portföljanalys Totalt har 68 insatser finansierats inom ramen för handlingsprogrammet. 48 av dessa har avslutats vid utgången av mars 2016. 20 insatser pågår ännu. Totalt uppgick stödet från Västra Götalandsregionen till 64,7 MSEK. Tillsammans med medel från näringsliv, akademi/forskningsinstitut och andra offentliga aktörer uppgår programmets totala finansiering till 230 MSEK. Tabell 1 visar den samlade portföljen för Handlingsprogrammet Hållbar energi 2013-2016. Tabell 1. Antal stöd och förväntad total finansiering Åtgärdsområde Pågående Avslutade Samtliga Antal Totalt stöd (MSEK) Antal Totalt stöd (MSEK) Antal Totalt stöd (MSEK) 1. Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling 8 18,8 14 40,4 22 59,2 2. Marin Energi 0 0 5 25,6 5 25,6 3. Landsbygden som producent av förnybar energi 5 23,4 22 18,3 27 41,7 4. Energiomställning i industrin 7 90,1 6 13,0 13 103,1 Programmet i sin helhet 20 132,3 48 97,9 68 230,2 Resursfördelning inom handlingsprogrammet Sett till nämndernas övergripande ansvar för åtgärdsområdena så följer beslutsvolymerna ansvarsuppdelningen i programmet. Av VGRs finansiering har miljönämnden tagit den största volymen beslut för åtgärdsområdena Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling samt Landsbygden som producent av förnybar energi. Regionutvecklingsnämnden har tagit den största andelen beslut avseende åtgärdsområdet Marin energi. Ett undantag från det ansvar som de båda nämnderna tagit i programmet kan dock anses vara den samägda åtgärden Energiomställning i industrin, där miljönämndens insatser varit måttliga. Det finns en stor spridning mellan den volym medel som beslutas i handlingsprogrammets största åtgärdsområdet Energiomställning i industri och det minsta åtgärdsområdet Marin energi. 10 (35)
Figur 2 illustrerar handlingsprogrammets andelsmässiga finansiering fördelat på nämnderna och övriga VGR per åtgärdsområde. Figur 2. Nämndernas andel av VGRs totala finansiering av handlingsprogrammet 4. Energiomställning i industrin 3. Landsbygden som producent av förnybar energi 2.Marin energi 1. Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% RUN Mijö ÖvrigaVGR Andelen finansiering från andra aktörer än VGR ligger summerat för samtliga åtgärder i handlingsprogrammet på 72 %. Det finns dock en spridning mellan åtgärdsområdena där Marin energi till 78 % finansierats av övriga finansiärer medan Energiomställning i industrin till 68 % finansierats av övriga finansiärer. Som illustreras i nedanstående figur är statlig finansiering en betydelsefull finansieringskälla för åtgärder inom energiomställning i industrin medan stat och EU utgör de största övriga finansiärerna inom åtgärdsområdet Marin energi. Som också illustreras i figuren utgör även privat näringsliv en viktig finansiär och är i förekommande fall också den största finansiären i gruppen övriga finansiärer. Figur 3 visar andelen av finansiering per åtgärdsområde fördelat på programmets finansiärer. 11 (35)
Figur 3. VGRs och andra finansiärers andel av åtgärdernas finansiering 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Marin energi Landsbygden som producent av förnybar energi Energiomställning i industrin Saknas Universitet/Högskola Forskningsinstitut Statlig Kommun EU Övrig offentlig Privat VGR Den absoluta merparten av Västra Götalandsregionens finansiering av handlingsprogrammet härrör från Regionutvecklingsnämnden. Nämndernas samlade bidrag till programmet uppgår till 64,6 MSEK vilket motsvarar 28 % av den totala finansieringen. I tabell 2 nedan, redovisas regionens finansiering fördelat efter åtgärdsområde och nämnd. Tabell 2. Västra Götalandsregionens förväntade finansiering efter åtgärdsområde och nämnd Åtgärdsområde Alla insatser (MSEK) Antal Stöd från VGR (aktuella nämnder) Övrigt VGR Totalt stöd Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling 22 19,2 0,4 59,2 Marin Energi 5 5,8 0 25,6 Landsbygden som producent av förnybar energi 27 11,7 0,1 41,7 12 (35)
Energiomställning i industrin 13 27,7 0,1 103,1 Programmet i sin helhet 68 64,6 0,6 230,0 Det finns en relativt stor spridning mellan de 68 insatserna sett till dess finansiella volym. Som nedanstående figur illustrerar, varierar åtgärdernas genomsnittliga projektstorlek mellan 0,5 MSEK till 2,1 MSEK. På liknande sätt varierar insatsernas medianstorlek mellan 0,2 MSEK och 0,9 MSEK. Ser vi till respektive åtgärdsområde så återfinns de största insatserna sett till både genomsnitt och median inom området Energiomställning inom industri. Området Landsbygden som producent av förnybar energi innehåller storleksmässigt mindre insatser. Figur 4 respektive tabell 3 presenterar insatsernas genomsnittliga storlek och medianstorlek per åtgärdsområde. Figur 4. Insatsernas genomsnittliga storlek och medianstorlek per åtgärdsområde 2500 000 2000 000 4. Energiomställning i industrin 1500 000 1000 000 1. Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling 2. Marin energi 500 000-3. Landsbygden som producent av förnybar energi Saknas Genomsnittsstorlek Medianstorlek 13 (35)
Tabell 3. Genomsnittlig storlek och medianstorlek på åtgärdernas insatser Åtgärdsområde Genomsnittsstorlek (MSEK) Medianstorlek (MSEK) Total VGR finansiering (MSEK) Antal insatser Stadens energisystem och hållbar 0,9 0,7 19,2 22 stadsutveckling Marin energi 1,2 0,5 5,8 5 Landsbygden som producent av förnybar 0,5 0,2 11,7 27 energi Energiomställning i 2,1 0,9 27,7 13 industrin Saknas 0,3 0,3 0,3 1 För att ge ytterligare en bild av hur fördelningen mellan insatserna avseende storlek ser ut har vi i figuren nedan försökt att visualisera portföljens sammansättning avseende finansieringen från Västra Götalandsregionen. Varje stapel motsvarar här en insats och höjden av stapeln avser den totala finansieringen. Figur 5:. Storleksfördelning (VGR-finansiering) för samtliga insatser inom handlingsprogrammet 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 I figur 5 ses en förhållandevis stor spridning mellan insatserna. Den i särklass största insatsen är Vindkraftsteknik kunskapsuppbyggnad och utveckling med en projektfinansiering på sammanlagt 10,0 MSEK. Medfinansieringen för insatserna Västra Götalandsregionens andel av handlingsprogrammets totala finansiering uppgår till 28 %. Den övriga finansieringen härrör från ett antal aktörsgrupper. Den största utgörs av staten och privat näringsliv som bidrar med 27 % respektive 20 % av programmets finansiering. Övriga aktörer som står för mindre andelar av finansieringen (8 procent eller mindre) är kommuner, EU, universitet/högskola, forskningsinstitut samt övrig offentlig verksamhet. 14 (35)
Figur 6. Fördelning av finansieringen efter aktörsgrupp Universitet/Högskola Forskningsinstitut Statlig Kommun EU Övrig offentlig Privat VGR nämder Övriga VGR Portföljens fördelning utifrån handlingsprogrammets delmål och målgrupper Den avslutande delen av portföljbeskrivningen fokuserar på portföljens fördelning utifrån de olika målen. Tre typer av analyser görs. Den första avser vilka mål som insatserna adresserar. För hållbar energi kategoriseras insatserna efter: Minskad energianvändning Mer solenergi Ökad återanvändning och återvinning Ökad konkurrenskraft stadens energisystem Mer lågsvavliga bränslen Mindre koldioxidutsläpp från sjöfart Havsbaserad vindkraft Utveckla våg, tid och strömningskraft Ökad konkurrenskraft inom marin energi Hållbar produktion av bioenergi/biomassa Landbaserad vindkraft Mer förnybart i jord- och skogsbruk Ökad konkurrenskraft i förnybart från landsbygden Mer användning av förnybart inom industrin Minskad specifik energianvändning Ökad strategisk samverkan för energiomställning i industrin Effektiv biomassaanvändning inom industrin Mer spillvärme för fjärrvärme 15 (35)
Tabell 4. Insatserna fördelade efter huvudsakliga mål Insatsens huvudsakliga mål Antal insatser, totalt Total budget (MSEK) Stöd från VGR (MSEK) Minskad 7 144 7,3 energianvändning Mer Solenergi 4 15,9 3,0 Ökad återanvändning och återvinning Ökad konkurrenskraft stadens energisystem Mer lågsvavliga bränslen Mindre CO2-utsläpp från sjöfart Havsbaserad vindkraft Utveckla våg, tidvatten och strömningskraft Ökad konkurrenskraft inom marin energi Hållbar produktion av bioenergi/biomassa Landbaserad vindkraft Mer förnybart i jordoch skogsbruk Ökad konkurrenskraft i förnybart från landsbygden Mer användning av förnybart inom industrin Minskad specifik energianvändning Ökad strategisk samverkan för energiomställning i industrin Effektiv biomassaanvändning inom industrin Mer spillvärme för fjärrvärme 3 0,8 0,5 0 0 0 0 0 0 2 1,7 0,7 1 0 0 1 6,1 1,1 1 17,5 3,8 5 2,0 0,8 2 56,2 11,1 4 3,4 2,2 4 3,5 1,8 1 2,8 1,4 4 14,5 4,6 14 41,9 27,9 5 14,0 3,1 1 6,3 0,9 16 (35)
Flest insatser och störst andel av regionens medel går till målet Ökad strategisk samverkan för energiomställning i industrin. Därefter är det 7 insatser som har Minskad energianvändning som huvudsakligt mål. Ser vi till ekonomiska resurser är det också målet om Ökad strategisk samverkan för energiomställning i industrin som fått mest resurser från VGR följt av Landbaserad vindkraft. De flesta av de 68 insatser som har finansierats inom ramen för programmet riktar sig till minst två målgrupper, i många fall fler. Den absolut vanligaste målgruppen är privata företag/näringslivet, vilket 55 av insatserna riktat sig till. 26 insatser riktar sig till kommuner, regioner, myndigheter och 27 insatser riktar sig till enskilda individer. Det senare rör sig huvudsakligen mot allmänheten/samhället men även mot konsulter, rådgivare och beslutsfattare. Nästan lika många insatser, 24 stycken, riktar sig till universitet, högskolor och forskningsinstitut. Tabell 5. Insatsernas målgrupper summerat för pågående och avslutade insatser Målgrupper Antal insatser Kommuner, myndigheter och 26 regioner Privata företag 55 Universitet, högskolor och 24 forskningsinstitut Kommunala och regionala bolag 15 Enskilda individer 27 Jordbruks- och fiskeföretag 14 Insatserna fördelade efter innovationsfas För att få en överblick över hur handlingsprogrammens insatser fördelar sig vad det gäller var i en tänkt innovationsfas de befinner sig ombads de svarande projektledarna ange insatsens huvudsakliga inriktning. Då insatserna uppvisar en stor bredd avseende inriktning och syfte har vi varit tvungna att använda förhållandevis breda kategoriseringar. Vår tanke är att kategorierna i tabell 6 kan ses som att befinna sig på en skala från tidig, explorativ fas till en marknadsfas. Tabell 6. Portföljens sammansättning i relation till en översiktlig innovationskedja Insats Andel av finansiering Kunskapsuppbyggnad kring ett område eller inriktning (t.ex. breda förstudier eller kartläggningar av ett fenomen, marknad) 74% Kunskapsuppbyggnad i tidigt skede för att kunna ta fram en/flera prototyper eller koncept (t.ex. förstudier, forskning) 23% Test- eller vidareutveckling av en/flera befintliga prototyper eller koncept 1% Test- eller vidareutveckling av en/flera färdiga prototyper eller koncept 2% i större skala (t.ex. testbädd, demonstratorer) Föra ut en/flera färdiga varor eller tjänster på marknad. 1% 100% 17 (35)
Givet att man accepterar denna uppdelning ligger en övervägande del av portföljens tyngdpunkt mot det tidiga skedet i innovationskedjan, såsom förstudier eller forskning i syfte att ta fram prototyper eller koncept. En betydligt lägre andel av insatserna återfinns i de senare skedena. Här är viktigt att notera att inte alla insatser har kunna besvara frågan då de inte sett sig befinns sig i någon av dessa kategorier. Det handlar t.ex. om insatser som angett som huvudsakligt syfte att delta i uppbyggnad av kluster, nätverk eller plattformar eller för att främja samverkan mellan forskningsaktörer generellt. Horisontella kriterierna Integreringen av de horisontella principerna jämställdhet, miljö, mångfald och internationalisering varierar. Kontigo har bedömt i vilken utsträckning insatserna har integrerat ett eller flera av de horisontella målen. Bedömningen har gjorts på basis av hur de horisontella målen behandlas i insatsernas ansökningar. En insats bedöms ha integrerat ett mål i hög utsträckning om det t.ex. finns särskilda mål som pekar ut någon av de horisontella principerna, om det i insatsen inkluderas aktiviteter som tydligt tar hänsyn till dessa principer eller om detta framgår av den målgrupp som pekas ut i insatsen. Om det är mindre tydligt men ändå framgår att insatsen avser arbeta med något av de horisontella målen i någon form bedöms insatsen ha integrerat detta i viss utsträckning. Om det bedöms som mycket otydligt hur insatsen ska adressera horisontella kriterier kategoriseras det som inte alls. Det finns en skillnad mellan hur insatserna har integrerat de horisontella principerna. En majoritet av insatserna har integrerat miljö tydligt i insatserna. Samtidigt har så många som 26 insatser inte alls integrerat miljöaspekten i insatsen. En förklaring till detta oväntade resultat är att miljöbetonade projekt/verksamheter ofta ser sin insats så miljöpräglad att de av den anledningen inte tydligt presenterar arbetets inriktning mot det horisontella målet miljö. Gällande integration och jämställdhet har få integrerat perspektiven tydligt, men en majoritet har integrerat dem i viss mån. De flesta insatser har inte alls integrerat internationalisering vilket kan förklaras av att få insatser i programmet har en uttalad internationell inriktning på sina aktiviteter. Tabell 7. Projektportföljens integrering av horisontella mål/principer Antal insatser Förväntad finansiering från VGR (MSEK) Andel av total VGR finansiering Tydligt I viss mån Inte alls Tydligt I viss mån Inte alls Tydligt I viss mån Inte alls Jämställdhet 8 44 15 12,0 54,2 6,3 16,6 74,7 8,7 Miljö 39 2 26 57,8 0,8 14,0 79,6 1,1 19,3 Integration 9 38 20 10,6 54,1 8,1 14,4 74,5 11,1 Internationalisering 2 2 63 2,5 3,1 67,0 3,5 4,3 92,2 Handlingsprogrammets relation mot VG2020 En knapp majoritet av insatserna förhåller sig tydligt till VG2020. De allra flesta av dem, 22 insatser, kopplas till den tredje prioriteringen i Västra Götaland 2020 om en region som tar globalt ansvar. 9 insatser relaterar främst till temat om en ledande kunskapsregion och 6 insatser kan kopplas till flera av dessa områden. Det är ingen insats som enbart kopplar till temat om en region för alla eller en region som syns och engagerar. 18 (35)
Tabell 8. Projektportföljens sammansättning i förhållande till VG2020 Prioriteringar Antal insatser Förväntad finansiering från VGR (MSEK) Andel av total VGR finansiering (%) En ledande kunskapsregion 9 9,8 13,4 En region för alla 0 0 En region som tar globalt ansvar En region som syns och engagerar 22 28,6 39,4 0 0 Koppling till flera områden 6 17,1 23,6 Ingen tydlig koppling 31 17,2 23,7 Att 31 insatser till ett värde av 17,2 MSEK (av VGRs förväntade finansiering) inte har någon tydlig koppling till VG2020s prioriteringar, beror i huvudsak på att relationen mellan insatsen och VG2020 är otydligt beskrivet i projekt/verksamhetsbeskrivningen. I tabell 8 redovisas inte verksamhetsbidrag eller sådana aktiviteter som definierats som övrigt och inkluderar nulägesanalyser och remissvar till olika instanser. Verksamhetsbidrag och projekt som drivs av Västra Götalandsregionen själva utgörs av verksamheterna Power Väst, Miljöbron, Energigården och Nationell Vindkraftfond. En reflektion är att närmare en fjärdedel av VGRs projektfinansiering av handlingsprogrammet inte har någon tydlig koppling till något tema i VG2020. Orsaken i sig är inte anmärkningsvärd då VG2020 lanserades först år 2014. Dock är handlingsprogrammens åtgärdsområden liksom prioriteringarna i VG2020 så pass breda att det borde vara möjligt att i än högre utsträckning harmonisera insatserna i handlingsprogrammet mot det utvecklingsarbetet som definieras av VG2020 från år 2014. I arbetet med handlingsprogrammet tillkommer dock många möten mellan VGRs handläggare och externa aktörer kring frågor relaterade till programmets åtgärdsområden. Denna samverkan och samordning av externa aktörer kring tankar och idéer relevanta för åtgärdsområdena bör också ses som insatser kopplat mot programgenomförandet. 19 (35)
3 Analys Handlingsprogrammets relevans Målen för handlingsprogrammets olika nivåer hänger samman logiskt. De fyra delmålen har alla bäring på programmålet och det övergripande målet. Programmålet hållbar och fossiloberoende regional energiförsörjning ger förutsättningar för att det övergripande målet för programmet tillika regionens energioch klimatarbete bidra till en fossiloberoende västsvensk ekonomi och regional tillväxt och utveckling ska kunna uppnås. Målen i programmen bedöms som relevanta utifrån både nationella och regionala program och strategier inom området. Inte minst uppfattar vi relationen mellan handlingsprogrammet och ambitionerna inom Klimatstrategin i Västra Götaland som centrala. Klimatstrategin i sig är formulerad som ett mål och detta mål utgör även handlingsprogrammets övergripande mål. Handlingsprogrammet för hållbar energi är också nära sammankopplat med ambitionerna i VG2020. Viljan i Västra Götaland att exempelvis göra den offentliga sektorn i regionen ledande på utveckling av hållbara lösningar, genomföra breda överenskommelser för hållbar utveckling i regionen och utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling återspeglas i de åtgärder som handlingsprogrammet presenterar. Mot nationell nivå finns starka kopplingar mot exempelvis Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram. Åtgärdsområden, åtgärder och målen för åtgärdsområdena i handlingsprogrammet baseras på kunskap från ett hundratal experter från näringsliv och akademi, samt analys av befintliga underlag och genomförda utvecklingsinsatser i regionen. Kontigo bedömer att de åtgärdsområden och åtgärder som handlingsprogrammet presenterar på ett relevant sätt bidrar till att möta regionens utmaningar inom energioch klimatområdet. Åtgärderna bedöms även tillräckligt täckande för att passa de projektidéer som kommer från aktörer i regionen. Kontigo konstaterar dock, att handlingsprogrammet i huvudsak inriktas mot produktionssidan av energiomställningsarbetet. För att uppnå effekt i omställningsarbetet och därigenom det övergripande målet är en bedömning att kompletterande åtgärder riktade mot konsumenterna bör tydliggöras. Trots att det finns en logisk koppling mellan målnivåerna konstaterar Kontigo att målen inom åtgärdsområdena är av olika karaktär. Ett exempel är att målen inom området Stadens energisystem är betydligt mindre konkreta än övriga mål. Kontigo menar att mer konkreta mål även för detta område borde ha varit möjliga. I målformuleringarna saknas både en analys av och en integrering av horisontella principer. Miljöaspekten är i det här avseendet en utgångspunkt för arbetet. Varken jämställdhet, integration eller internationalisering ges dock något explicit utrymme i målformuleringarna. Vi vet från tidigare analyser att t.ex. mäns och kvinnors användning av energi varierar och att det i exempelvis insatser kopplade till hållbar stadsutveckling hade varit både möjligt och lämpligt att arbeta utifrån ett könsmedvetet perspektiv och kanske även integrerat sådana mål i handlingsprogrammets målformuleringar. Handlingsprogrammets inriktning Störst andel medel inom handlingsprogrammet har avsatts till åtgärdsområdet Energiomställning i industrin. Fördelningen av medel mot åtgärdsområdet förstärker det produktionsinriktade synsätt som handlingsprogrammet lägger på arbetet för en fossiloberoende region. Valet på allokering mot åtgärdsområdet 20 (35)
faller sig på ett sätt naturligt och korresponderar i hög utsträckning mot den analys som programmet baserar sig på. Regionen har exempelvis merparten av landets petrokemiska industri vilket är en av de faktorer som pekar på behovet av energiomställning i den västsvenska industrin. Även det åtgärdsområde som allokerar näst mest medel Stadens energisystem och hållbar utveckling motiveras väl av den analys och argument som handlingsprogrammet presenterar. Figur 7: Andel finansiering per åtgärdsområde 1. Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling 2. Marin energi 3. Landsbygden som producent av förnybar energi 4. Energiomställning i industrin Saknas Ser vi till de fem insatser i handlingsprogrammet med störst finansiering från VGR, så återfinns tre av dessa inom åtgärdsområdet Energiomställning i industrin. Dessa tre står för 35 procent av den totala finansieringen inom handlingsprogrammet, och 31 procent sett enbart till Västra Götalandsregionens finansiering. 21 (35)
Tabell 9. De fem insatser i handlingsprogrammet med störst finansiering från VGR. Insats Finansiering från Västra Götalandsregionen (MSEK) Total finansiering (MSEK) Åtgärdsområde Vindkraftsteknik kunskapsuppbyggnad och utveckling 10,0 54 Energiomställning i industrin Kompetenscentrum för innovation och hållbar samhällsomställning 6,0 14 Energiomställning i industrin MatCh 4,2 13,4 Energiomställning i industrin Offshore Väst 3,8 17,5 Marin energi ITETIse 2,4 5,7 Landsbygden som producent av förnybar energi Ställer vi detta mot de mål som pekats ut i handlingsprogrammet kan vi konstatera att tre utav fyra insatsområden finns representerade bland de insatser som kan kategoriseras som stora. Gällande det fjärde området Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling kan vi konstatera att åtgärdsområdet förvisso utgör ett av de tyngre områdena i programmet sett till finansiering men att åtgärdsområdets största insats Kraftsamling Smarta Nät med en total finansiering på 2,3 MSEK från VGR hamnar just utanför listan med de fem insatser som erhållit störst finansiering från VGR. Vi kan konstatera att åtgärdsområdet Energiomställning i industrin både sett till den totala andelen av programmets finansiering, samt att 3 utav de 5 största insatserna återfinns inom åtgärdsområdet sätter en stark prägling på programmets inriktning. Dock kan det konstateras, utifrån det faktum att relativt stora insatser finns representerade inom samtliga åtgärdsområden, att programmet lyckats med att möta upp ambitionerna i programmets alla delar. Programmets genomförande Handlingsprogrammet för hållbar energi är framtaget av miljönämnden och regionutvecklingsnämnden. Att båda nämnderna tar ansvar för de insatser som finansieras inom programmet är en styrka då det skapar en bredare legitimitet för programmets åtgärder inom VGR som organisation. Att två nämnder står bakom handlingsprogrammet implicerar också en tydlighet för aktörer i regionen kring VGRs ambition att arbeta med frågor relaterat till hållbar energi. Även om båda nämnderna står bakom handlingsprogrammet och finansierar insatser inom programmet finns det ingen gemensam plan för hur nämnderna och till nämnderna kopplade tjänstemän ska organisera sig i arbetet med handlingsprogrammet. Nämndernas tjänstemän träffas för att fastslå i vilken nämnd som beslut om insatser bör tas. Dessa möten liksom hela den dialog som sker mellan tjänstemännen under beredningen/processen av projektansökan sker via informella former. Då det endast är en handläggare per nämnd som är involverad i arbetet, så blir den information som utbyts kring programmet mellan handläggare 22 (35)
inom miljö och regionalutveckling i hög utsträckning personberoende, något som indikerar en sårbarhet i programmets organisering. Avsaknaden av formella rutiner kring arbetet mellan nämnderna, men också avsaknad av rutiner för avstämningen mellan de fyra handlingsprogrammens programansvariga skapar otydlighet i den samlade styrningen av programmet och programmen. Bristen av formella rutiner i det nämndsövergripande arbetet i det interna programarbetet gäller inte endast Handlingsprogrammet för hållbar energi utan samtliga handlingsprogram där mer än en nämnd är engagerad. Den formella beredningen av insatser hanteras visserligen för samtliga program inom VGRs ärendeforum. Förekomsten av ärendeforum kan motivera att det inte finns någon mer formaliserad arbetsplan för hur handläggarna skall kommunicera programmens ärenden mellan varandra. Samtidigt skapar det från programmet frikopplade ärendeforum, i kombination av avsaknaden utav formella former av samordning av ärenden inom handlingsprogrammet, frågor kring vilken roll som handlingsprogrammet har för att samordna ärenden relaterade till hållbar energi inom VGR. Att handlingsprogrammets genomförande på tjänstemannasidan i huvudsak baseras på en person per nämnd, skapar även risk i kontakterna med externa aktörer inklusive projektägare/-ledare. Bland de intervjuade projektledarna ges VGRs handläggare inom handlingsprogrammet för hållbar energi, liksom övriga handlingsprogram mycket goda omdömen. Samtidigt innebär handläggarnas solitäritet att kontakterna mellan handlingsprogram och externa aktörer står och faller med enstaka personer. Risken med att knyta upp genomförandet av handlingsprogrammet mot ett fåtal handläggare är särskilt utmanande då kunskapen om programmet bland projektledarna i allmänhet är låg. I förekommande fall är kunskapen bland projektledarna så låg att det råder osäkerhet kring att verksamheten beviljats medel just från ett handlingsprogram. Det faktum att projektledare koncentrerar sig på den verksamhet de fått finansierat, snarare än vilka åtgärder i handlingsprogrammet som verksamheten bidrar till, indikerar att åtgärdsområden och åtgärder har låg praktisk betydelse för de externa aktörerna/projektägarna. Handlingsprogrammet tycks därför framförallt ha en intern betydelse för VGRs fördelning av insatser mot olika åtgärder och mellan nämnderna. Även om analysen av programgenomförandets organisation och styrning pekar på ett visst mått av otydlighet, framställer de intervjuade organiseringen av åtgärder i ett handlingsprogram som tydligt. En slutsats är därför att handlingsprogrammet inneburit en samlande kraft för Västra Götalandsregionen i termer av positionering och kraftsamling i frågor rörande energi-och klimat samtidigt som det finns ett fortsatt behov av att tydliggöra arbetsformerna mellan tjänstemän och nämnder i programmets genomförande. Mål, indikatorer och uppföljning På en övergripande nivå upplever vi att handlingsprogrammets mål- och insatslogik är förhållandevis tydlig. Det går att koppla de valda åtgärdsområdena och de delmål som satts upp till de utmaningar som målas upp i bakgrundsbeskrivningen av programmet. Vi upplever också att programmet tar sitt avstamp i ett gediget förarbete och analys av förutsättningar. När det gäller de mål och prioriterade områden som pekas ut i handlingsprogrammet menar vi att dessa inte, såsom de är formulerade, fullt ut fungerar som verktyg för uppföljning och styrning. Det som kan utvecklas är att målen behöver tidsättas, nivåsättas samt i ett par fall operationaliseras. I flera fall måste även - som vi ser det - en nollbasmätning göras för att det ska vara möjligt att uttala sig om måluppfyllelse. Vi ser även att då vi rör oss från programnivå till projektnivå så är det svårt att på ett tydligt sätt koppla de mål mot de indikatorer som insatserna mäter mot programmets målsättningar. Här menar vi att det finns ett stort 23 (35)
värde i en ökad stringens i vilka indikatorer som används för insatserna inom handlingsprogrammet. Då handlingsprogrammen beskrivs som att vara verktyg för att realisera VG2020 så ser vi gärna att man i ett eventuellt framtida handlingsprogram tydliggör målstrukturen mellan insatserna, handlingsprogrammen och de regionala utvecklingsstrategierna, samt att man då även eftersträvar att harmonisera de indikatorer som insatserna följs upp efter. Gällande löpande uppföljning är vårt intryck att det endast i begränsad omfattning skett någon strukturerad uppföljning av utfallen av insatserna utifrån indikatorerna i läges- och slutrapporterna, och inte heller att dessa på ett tydligt sätt använts som verktyg för styrning och prioriteringar. Vi menar att det ur ett styrnings- och riggningsperspektiv finns ett värde i att löpande följa upp utfallen för indikatorerna inom insatserna (allra helst då insatserna är ålagda att rapportera in dessa) samlat för handlingsprogrammet. Syftet med detta skulle då vara att tidigt se om det finns behov av omprioriteringar av resurser mellan respektive insatsområde eller delmål, och om det finns behov av att agera mer proaktivt för att få igång fler insatser för att nå ett specifikt mål. Programmets resultat När det gäller handlingsprogrammets resultat menar vi att detta tydligast kan redovisas som två typer av resultat. För det första menar vi att det finns resultat kring handlingsprogrammets påverkan på Västra Götalandsregionen, och i viss mån andra aktörer, som organisation. För det andra finns ett resultat i termer av utfall från de insatser som bedrivits inom ramen för handlingsprogrammet. Handlingsprogrammets påverkan på VGR och andra organisationer Kontigo bedömer att handlingsprogrammet stärkt VGRs positionering inom området. Både politiskt och bland tjänstemännen. Genom handlingsprogrammet har naturliga utbyten av information formats mellan handläggare vid regionutvecklingsnämnden och miljönämnden vilket kan anses ha stärkt såväl den samlade kunskapen som samsynen kring frågan inom VGR. Genom att samla åtgärderna inom ett handlingsprogram har det gått att paketera behovet av åtgärder på ett tydligare sätt än tidigare. Fördelen har dels varit att det funnits en utgångspunkt för VGRs handläggare i dialogen med potentiella projektsökanden. Dels att det underlättat kategoriseringen av insatser inom VGR. Flera intervjuade pekar på hur man upplever en kraftsamling och en ökad tydlighet i regionen kring hållbar energi under de senaste åren. Även om detta inte enbart ska ses som ett resultat av handlingsprogrammet så har det sannolikt spelat en viktig roll. Handlingsprogrammet har underlättat kommunikation och visat på att hållbar energi är ett prioriterat område i regionen. Genom handlingsprogrammet har VGR resursmobiliserat regionen runt viktiga utmaningar (såsom exempelvis energiomställningen i industrin). Vi ser vidare att de insatser som drivits inom programmet visar på en god uppväxling av regionens satsade medel. De nära 72 MSEK som regionen finansierat i insatser har motfinansierats med strax över 152 MSEK från övriga aktörer. Av dessa medel kommer nära 36 MSEK från privat sektor. Insatsernas resultat och programmets måluppfyllelse En heltäckande utvärdering av insatsernas resultat och programmet måluppfyllelse begränsas av två faktorer. För det första återfinns ett antal insatser som ännu är pågående och kan komma påverka slutresultatet för 24 (35)
programmet. För det andra finns en mängd mål och indikatorer på projektnivå som inte låter sig aggregeras till programnivå på ett överblickbart sätt. Med kännedom om dessa båda begränsande faktorer kan vi konstatera att av de 63 insatser som beviljats medel inom handlingsprogrammet har 23 insatser slutrapporterat indikatorer. Bland dessa 23 insatser har 15 presterat bättre än förväntat på samtliga indikatorer. 8 insatser har presterat bättre än förväntat på vissa indikatorer men inte uppnått förväntade resultat vad det avser andra indikatorer i insatsen. I den enkät som skickats till projektledare konstaterar 11 av 19 svarande att målsättningen helt uppnåtts och 1 att målsättningen delvis uppnåtts. Endast 1 projektledare anser att målen för insatsen inte uppnåtts. Utfallet från insatserna utifrån de projektledare som svarat på frågan summeras i tabellen nedan Tabell 10. Projektresultat, n= 10; Källa: enkät till projektledare Antal nya prototyper 1 Antal nya tjänster 5 Antal nya varor eller tjänster som nått ut på 4 marknaden Antal patent, licenser eller varumärkesskydd 0 Sett till åtgärdsmålen i programmet är dessa angivna som riktningsmål, exempelvis ökad produktion, ökad konkurrenskraft, ökat inslag. Detta medför att utvärderingen kan konstatera att målen i handlingsprogrammet är uppfyllda då det finns insatser som riktas mot samtliga åtgärder. Däremot är målen och indikatorerna i insatserna för trubbiga för att med säkerhet kunna konstatera ifall projekt och insatser inom åtgärdsområdena är tillräcklig för att uppnå det programmålet och på sikt det övergripande målet. Summerade reflektioner Handlingsprogrammet för Hållbar energi har stärkt förutsättningar för VGR och Västra Götaland att gemensamt samlas och positionera sig runt åtgärder viktiga för området. Handlingsprogrammet har bidragit till en ökad samordning mellan regionutvecklingsnämnden och miljönämnden kring frågor relaterade till handlingsprogrammets åtgärdsområden. Den plattform som handlingsprogrammet bidragit med har ökat antalet aktörer som engagerat sig i nätverk och samverkansprocesser kring åtgärder inom programmet. Samtidigt är en bedömning att aktörer som finansierats via programmet i relativt låg utsträckning ser sina projekt/verksamheter som en del av ett handlingsprogram. Snarare är det finansieringen från VGR som står i fokus inte primärt var inom VGR medlen kommer ifrån. Anledningen till att rätt få projektledare ser sin insats som en del av ett program kan i viss utsträckning bero på att handlingsprogrammet är relativt anonymt efter att det finansiella beslutet för en insats är fattat. Kommunikationen runt programmet är låg. Inte enbart rörande handlingsprogrammet för Hållbar energi, utan generellt för samtliga handlingsprogram. Det saknas en samlad kommunikativ plattform för programmen men även gemensamma rutiner för beredning och beslut. 25 (35)