Årsredovisning 2017
Årsredovisning 2017 Styrelsen och verkställande direktör för Arvika Kommunnät AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Styrelse 3 Förvaltningsberättelse 4 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Förändringar i eget kapital 10 Kassaflödesanalys 11 Noter 12 Underskrifter 17 Styrelsens säte är Arvika. Företagets redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK). Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Arvika Kommunnät AB (556973-8205) Östra Esplanaden 5, 671 81 Arvika Tel: 0570-816 00 vx www.arvikateknik.se & www.anslutarvika.nu arvika.kommunnat@arvika.se 2
Arvika Kommunnät AB Styrelse Styrelse Peter Söderström, ordförande Jonny Andersson, vice ordförande Sten Fransson Lena Kandergård Gert Raiml Aina Wåhlund Per-Olov Ålander Suppleanter Henrik Axelsson Bo Ekberg Mattias Forsberg Lars-Ove Jansson Lisa Levin Mona Smedman Ferdinand von Malmborg Revisorer Sven-Bertil Ryman, auktoriserad revisor Uno Eriksson, vald av kommunfullmäktige Suppleanter Johan Eklund, auktoriserad revisor Sven-Eric von Wachenfeldt Nilsson, vald av kommunfullmäktige Verkställande direktör Lennart Rönning, extern verkställande direktör Styrelsen höll under året sju sammanträden. 3
Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Arvika Stadshus AB, som utgör moderbolag i en helägd kommunal koncern, äger samtliga aktier i Arvika Kommunnät AB. Information om verksamheten Arvika Kommunnät AB erbjuder ett fibernät till privat personer och företag i Arvika kommun. Bolaget verkar som infrastrukturägare och erbjuder ett bredbandsnät där tjänsteleverantörer och kunder kan nyttja förbindelser för överföring av tjänster såsom internet, tv och telefoni. Samverkan sker med fiberföreningarna i kommunen för att bygga en infrastruktur på ett samhälls ekonomiskt riktigt sätt. Det innebär att bolaget bygger, underhåller och erbjuder ett bredbandsnät som ger alla kommuninvånare helt nya möjligheter att kommunicera digitalt, oavsett om det sker i egen regi eller genom samverkan med redan etablerade fiberföreningar i kommunen. Bolaget är delägare i det regionala samverkansbolaget Mittnät AB (5 procent). Samverkansbolaget har till uppgift att äga och förvalta en gemensam plattform för tillhandahållande av tjänster i delägarnas fibernät för bredbandskommunikation. Inom Mittnät AB sker också en samverkan för att utveckla verksamheten inom Mittnät AB men även inom respektive delägare. Utöver detta kan samverkansbolaget erbjuda delägarna tjänster för att utveckla sina fibernät. Genom Mittnät AB stärks den regionala utvecklingen eftersom delägarna samarbetar, vilket bidrar till att även de mindre företagen i regionen får helt andra affärsmöjligheter på en större marknad. Bolaget har inga anställda utan verksamheten om besörjs, på uppdragsbasis, av personal från Arvika Teknik AB. Bredbandsstrategin Bolaget följer den bredbandsstrategi som finns i Arvika kommun. Målsättningen är att 90 procent av kommunens hushåll och företag ska få tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Ambitionen ska vara att nå en ännu större del av befolkningen och att genomföra utbyggnaden i snabbare takt än vad som anges i regeringens mål. Under året fastställde regeringen en ny bredbandsstrategi, Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi. I denna finns andra nivåer för uppkoppling och förändrade mål för alla medborgare och företag i Sverige. För att möta regeringens nya mål kommer Arvika kommun troligtvis att revidera den nu gällande bredbandsstrategin under 2018. Resultat och ställning (tkr) 2017 2016 2015 2014 Nettoomsättning 14 006 11 726 2 125 128 Resultat efter finansiella poster 1 777 809 6 533 103 Balansomslutning 138 597 97 818 36 534 8 361 Soliditet (%) 3,5 6,2 16,5 12,5 Avkastning på eget kapital (%) Negativ Negativ Negativ Negativ (Bolagets första verksamhetsår omfattade perioden 5 juni 2014 31 december 2014. Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 19.) 4
Arvika Kommunnät AB Väsentliga händelser under räkenskapsåret Arvika Kommunnät AB expanderade starkt under året. Under juni månad passerade bolaget 2 000 anslutningar och i november 5 000 anslutningar. En kraftig utbyggnad av bredbandsnätet genomfördes och antalet anslutna kunder var vid årsskiftet 5 123 (1 253). Antalet kunder som köper någon form av bredbandstjänster var vid årets slut 3 438 (1 115). Arvika Kommunnät AB beslutade under sommaren att bygga accessnät inom de områden i kommunen som inte har tillgång till ett fiberbaserat bredbandsnät. Byggnationen kommer att ske under de närmaste åren. I och med beslutet presenterades också en tidplan och prioriteringsordningen av byggnationen. De utförda investeringarna har gjort att stora delar av Arvika tätort och de mindre orterna i kommunen nu täcks av ett fiberbaserat bredbandsnät. Byggnation har också gjorts för att möta framtida anslutningar. Tre fiberföreningar i kommunen anslöts under året. Sammantaget utgör dessa investeringar grunden för att kunna genomföra utbyggandet av fibernät till övriga områden i kommunen. Bolaget fick ytterligare ett bidrag från Tillväxtverket i samverkan med Region Värmland. Bidraget finansierar delvis de sista etapperna att etablera ett stamnät i Arvika kommun. I och med detta bidrag finns en finansiering till ett stamnät i hela kommunen. Länsstyrelsen beslutade att tilldela bolaget ett stöd på 9 mnkr för att genomföra byggnationen av accessnät i de områden som Länsstyrelsen anvisat. Stödet berör de fastigheter i kommunen som förväntas ha höga anslutningskostnader, för att ge dem möjlighet att få tillgång till ett fiberbaserat bredbandsnät. I övrigt fortsätter byggnationen av accessnät på landsbygden i samverkan mellan etablerade fiberföreningar och bolaget. Intresset för bredbandsanslutning har visat sig vara stort och det har även ökat kraftigt de senaste åren, trots att många kunder sedan tidigare har tillgång till ADSL, bredband via telenätet. Många av de tjänster kunderna använder kräver en högre kapacitet och det gamla kopparnätet räcker helt enkelt inte till för dagens, och än mindre för morgondagens, behov. Samtidigt sker en avveckling av kopparnätet där sju områden i Arvika kommun avvecklas under 2018. I takt med den ökade efterfrågan har också konkurrensen ökat. En annan aktör har under året, parallellt med bolaget, erbjudit fiberanslutning i några villaområden. 5
Det delägda samverkansbolaget Mittnät AB lockade ytterligare tjänsteleverantörer till den gemensamma plattformen. Några av dessa är lokala. Detta medför att det är en kraftig positiv ökning av både antalet tjänsteleverantörer och antalet tjänster som säljs till slutkund. Intäkterna blev lägre än budgeterat eftersom inte alla planerade anslutningar hann färdigställas. Detta gav ett resultat efter finansiella poster på 1 777 ( 809) tkr. Under året investerade bolaget 39 852 (56 711) tkr i egna anläggningar. Med tanke på investeringsnivån har bolaget skapat goda förutsättningar för att genomföra ett stort antal kundanslutningar under de kommande åren. Det låga ränteläget har varit gynnsamt de senaste åren, vilket innebär att kapitalkostnaderna har varit lägre än beräknat. Framtida utveckling Att bygga infrastruktur medför alltid en stor initial investering, vilket belastar bolagets likviditet i det korta perspektivet. Den långsiktiga planen inom Arvika Kommunnät AB är att under de kommande tio åren genomföra investeringar på knappt 130 mnkr. Under de fyra närmaste åren planerar bolaget att bygga ut fibernätet för att uppnå målet att alla hushåll och företag i kommunen ska ha fått erbjudande och att intresserade har anslutits till bredbandsnätet. Utbyggnaden av fiber till privata fastigheter fortsätter och det fiberbaserade stamnätet på landsbygden kommer att expandera. Det finns stora möjligheter att både direktanslutna kunder och kunder inom fiberföreningarna kommer att använda bolagets bredbandsnät. På lång sikt ger det bolaget en balans i ekonomin. Möjligheten att hantera fler kunder som köper kapacitet eller passiv fiber mellan definierade anslutningspunkter finns också. Likaledes kan det komma andra tjänster som kan nyttja bolagets infrastruktur. Vad gäller anläggningarna ska Arvika Kommunnät AB hålla en reinvesteringsnivå för en långsiktig och fortsatt god tillgänglighet samt hög kapacitet i bolagets bredbandsnät. Intäkterna måste därför säkra reinvesteringar och en utveckling av bredbandsnätet. I ett längre perspektiv väntas en ökad efterfrågan på så kallade samhällstjänster som kräver ett robust nät med hög kapacitet, framför allt inom vård- och utbildningsområdet. Arbetet med planeringen inför dessa utmaningar påbörjades redan 2015. Det engagemang som Arvika Kommunnät AB genom delägandet i Mittnät AB har borgar för att bolaget utvecklas som en oberoende aktör. Genom det samägda bolaget får delägarna sammantaget fler potentiella kunder. Därmed blir det även lättare att attrahera tjänsteleverantörer till den gemensamma öppna plattformen. Arvika Kommunnät AB kan komma att påverkas av framtida direktiv från Post- och telestyrelsen (PTS). Förutom att verka för en robust elektronisk kommunikation ska PTS även övervaka pris- och tjänsteutvecklingen vad gäller elektronisk kommunikation i Sverige. Den digitala infrastrukturen är viktig för samhällets funktion. Ett snabbt bredband skapar helt nya möjligheter till en välfärd som är både kostnadseffektiv och individanpassad. Styrkan inom Arvika Kommunnät AB är den lokala närvaron samt bolagets flexibilitet och snabbhet. Detta möjliggör lokala prioriteringar med hög tillgänglighet och god support. Förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel: Balanserat resultat 5 999 785,25 Årets resultat 1 227 335,99 Kronor 4 772 449,26 Disponeras så att: I ny räkning överförs 4 772 449,26 Kronor 4 772 449,26 6
Arvika Kommunnät AB Resultaträkning (tkr) Not 2017 2016 1, 2 Nettoomsättning 14 006 11 726 Övriga rörelseintäkter 1 960 0 Summa rörelsens intäkter 15 966 11 726 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 3, 4 13 809 10 440 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 2 705 1 586 Summa rörelsens kostnader 16 514 12 026 Rörelseresultat 5 548 300 Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 0 1 Räntekostnader och liknande resultatposter 7 1 229 510 Summa finansiella poster 1 229 509 Resultat efter finansiella poster 1 777 809 Bokslutsdispositioner 8 550 815 Resultat före skatt 1 227 6 Skatt på årets resultat 9 0 0 Årets resultat 1 227 6 7
Balansräkning (tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31 TILLGÅNGAR 1, 2 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 100 615 43 660 Inventarier, verktyg och installationer 11 27 41 Pågående nyanläggningar 12 15 781 35 575 116 423 79 276 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 150 150 150 150 Summa anläggningstillgångar 116 573 79 426 Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter 571 1 439 571 1 439 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 13 687 257 Fordringar hos koncernföretag 5 554 5 823 Övriga fordringar 1 8 201 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 2 211 2 672 21 453 16 953 Kassa och bank 0 0 Summa omsättningstillgångar 22 024 18 392 SUMMA TILLGÅNGAR 138 597 97 818 8
Arvika Kommunnät AB Balansräkning (tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER 1, 2 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 15 50 50 50 50 Fritt eget kapital 16 Balanserat resultat 6 000 5 994 Årets resultat 1 227 6 4 773 6 000 Summa eget kapital 4 823 6 050 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 161 4 590 Skulder till koncernföretag 7 269 2 864 Skulder till Arvika kommun 17 102 379 76 615 Övriga skulder 6 116 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 14 849 7 699 133 774 91 768 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 138 597 97 818 9
Förändringar i eget kapital (tkr) Aktiekapital Balanserat resultat Årets resultat Totalt Ingående balans 2017-01-01 50 5 994 6 6 050 Överföring resultat föregående år 6 6 0 Årets resultat 1 227 1 227 Utgående balans 2017-12-31 50 6 000 1 227 4 823 Ej återbetalade villkorade aktieägartillskott uppgår till 6 000 (6 000) tkr. 10
Arvika Kommunnät AB Kassaflödesanalys (tkr) 2017 2016 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 548 300 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 2 705 1 586 2 157 1 286 Erhållen ränta 0 1 Erlagd ränta 1 229 510 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 928 777 Förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager 868 1 439 Förändring av rörelsefordringar 4 500 4 720 Förändring av rörelseskulder 42 007 61 278 Kassaflöde från den löpande verksamheten 39 303 55 896 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 39 852 56 711 Kassaflöde från investeringsverksamheten 39 852 56 711 Finansieringsverksamheten Erhållna koncernbidrag 550 815 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 550 815 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 11
Noter Not 1 Redovisningsprinciper med mera Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Moderbolag Arvika Stadshus AB (org nr 556119-8861), med säte i Arvika, äger samtliga aktier i Arvika Kommunnät AB. Koncerntillhörighet Närmast överordnade moderföretag som upprättar koncernredovisning i vilken företaget ingår är Arvika Stadshus AB (org nr 556119-8861) med säte i Arvika. Intäktsredovisning Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska för delarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anslutningsintäkter Anslutningsintäkterna fördelas över tid efter en bedömning av hur nyttan överförs till kund. Detta innebär att 43% intäktsförs år ett och resten fördelas på anläggningarnas livslängd. Ränta Ersättning i form av ränta redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen och när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Koncernbidrag Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Skatt Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser. Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott. Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån beslutad skattesats på balansdagen. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar reduceras till den del det inte är sannolikt att den underliggande skattefordran kommer att kunna realiseras inom en överskådlig framtid. Uppskjuten skattefordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga överskott. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver. 12
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. De materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter när komponenterna är betydande och när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Ut gifter för löpande reparationer och underhåll redo visas som kostnader. Arvika Kommunnät AB Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar Vid varje balansdag bedöms om det finns indika tioner på nedskrivningsbehov av någon av de finan siella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående och prövas individuellt. Kundfordringar och kortfristiga fordringar Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Avskrivningsbart belopp utgörs av anskaffnings värdet minskat med ett beräknat restvärde om detta är väsent ligt. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider tillämpas: Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer 5 30 år 5 år Låneskulder och leverantörsskulder Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallo tidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas. Låneutgifter De låneutgifter som uppkommer då företaget lånar kapital kostnadsförs i resultaträkningen i den period de uppstår. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrumentet redovisas i balansräkningen när bolaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast då legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en samtida avyttring av tillgången och reglering av skulden avses ske. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Andra långfristiga värdepappersinnehav Placeringar i värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas långsiktigt har redovisats till sina anskaffningsvärden. Varje balansdag görs bedömning om eventuellt nedskrivningsbehov. Not 2 Bedömningar och uppskattningar Upprättande av bokslut och tillämpning av redovisningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar, uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt då bedömningen görs. De mest väsentliga bedömningarna och uppskattningarna som gjorts rör värdering av anläggningstillgångar och period isering av anslutningsavgifter. 13
Not 3 Arvode till revisorer (tkr) 2017 2016 Ernst & Young AB Revisionsuppdraget 85 60 85 60 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 4 Anställda och personalkostnader Bolaget har inte haft några anställda och några löner har ej utbetalats under de två senaste räkenskapsåren. (tkr) 2017 2016 Arvoden Styrelse och verkställande direktör 24 22 24 22 (%) 2017-12-31 2016-12-31 Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 29 29 Andel män i styrelsen 71 71 Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 0 0 Andel män bland övriga ledande befattningshavare 100 100 Not 5 Inköp och försäljning mellan koncernföretag (%) 2017 2016 Not 6 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter (tkr) 2017 2016 Övriga ränteintäkter 0 1 0 1 Not 7 Räntekostnader och liknande resultatposter (tkr) 2017 2016 Övriga räntekostnader 1 229 510 1 229 510 Not 8 Bokslutsdispositioner (tkr) 2017 2016 Erhållna koncernbidrag 550 815 550 815 Not 9 Skatt på årets resultat (tkr) 2017 2016 Aktuell skatt 0 0 Summa redovisad skatt 0 0 Genomsnittlig effektiv skattesats Redovisat resultat före skatt 1 227 6 Skatt på redovisat resultat enligt gällande skattesats (22 procent): 270 1 Skatteeffekt av: Utnyttjat underskottsavdrag 270 0 Återfört underskottsavdrag 0 1 Redovisad skatt 0 1 Effektiv skattesats Andel av årets totala inköp som skett från andra företag inom koncernen 47 47 Andel av årets totala försäljning som skett till andra företag inom koncernen 2 0 14
Not 10 Maskiner och andra tekniska anläggningar (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärden 45 962 12 137 Årets anskaffningar 27 258 24 161 Aktivering pågående nyanläggningar 32 388 9 664 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 105 608 45 962 Ingående avskrivningar 2 302 731 Årets avskrivningar 2 691 1 571 Utgående ackumulerade avskrivningar 4 993 2 302 Utgående redovisat värde 100 615 43 660 Arvika Kommunnät AB Not 12 Pågående nyanläggningar (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärden 35 575 12 689 Årets anskaffningar 12 594 32 550 Aktivering pågående nyanläggningar 32 388 9 664 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 15 781 35 575 Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärden 150 150 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 150 150 Erhållna statliga bidrag har reducerat anskaffningsvärden med 4 102 (619) tkr. Not 11 Inventarier, verktyg och installationer (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärden 74 74 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 74 74 Ingående avskrivningar 33 18 Årets avskrivningar 14 15 Utgående ackumulerade avskrivningar 47 33 Utgående redovisat värde 27 41 Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Övriga upplupna intäkter 2 089 2 447 Övriga förutbetalda kostnader 122 225 2 211 2 672 Not 15 Antal aktier och kvotvärde 2017-12-31 2016-12-31 Antal aktier 500 500 Kvotvärde i kronor 100 100 Not 16 Disposition av vinst eller förlust (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Disponibla vinstmedel Balanserat resultat 6 000 5 994 Årets resultat 1 227 6 4 773 6 000 Överfört i ny räkning 4 773 6 000 15
Not 17 Checkräkningskredit (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Beviljad kredit 120 000 85 000 Utnyttjad kredit 102 467 76 706 Not 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (tkr) 2017-12-31 2016-12-31 Periodiserade anslutningsavgifter 14 014 5 544 Övriga upplupna kostnader 835 2 155 14 849 7 699 Not 19 Nyckeltalsdefinitioner Justerat eget kapital Eget kapital med tillägg för obeskattade reserver som reducerats med uppskjuten skatt. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster med avdrag för 22 procent skatt dividerat med genomsnittligt justerat eget kapital. Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutning. 16
Arvika Kommunnät AB Underskrifter Arvika Kommunnät AB Arvika 2018- Peter Söderström Ordförande Jonny Andersson Sten Fransson Lena Kandergård Gert Raiml Aina Wåhlund Per-Olov Ålander Lennart Rönning VD Min revisionsberättelse har lämnats 2018- Sven-Bertil Ryman Auktoriserad revisor 17
671 81 Arvika Besöksadress: Östra Esplanaden 5 Tel: 0570-816 00 vx E-post: arvika.kommunnat@arvika.se Hemsida: www.arvikateknik.se & www.anslutarvika.nu PRODUKTION: FERNEMO INFORMATION & GRAFIK AB, NORA