Norra Hisingen
Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Förutsättningar... 6 Vision och förhållningssätt... 6 Förhållningssätt och agerande... 6 Vår systematik... 7 Omvärldsanalys... 9 Befolkningsförändring... 13 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna... 16 Lokaler... 17 Personal... 18 Ledarskap och medarbetarskap... 18 Jämställda och konkurrenskraftiga löner... 19 Strategisk kompetensförsörjning... 19 Hälsa och arbetsmiljö... 19 Strategisk kommunikation för ökad delaktighet... 20 Ekonomi... 20 Aktuell ekonomisk situation... 20 Eget kapital... 21 Strategiska områden... 22 Omhändertagande av KF:s mål... 24 Nämndens mål... 25 Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel... 26 De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter... 33 Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka... 35 Övriga mål... 36 Nämndens uppdrag... 38 Effektiv resursanvändning... 50 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi... 50 Ekonomisk plan för kommande budgetår... 50 Ramar per verksamhet... 51 SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 2 (52)
Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 3 (52)
Sammanfattning Nämndens mål och uppdrag Utifrån stadsdelsnämndens inriktningsdokument har förvaltningen utformat förslag till budget. De prioriterade målen grupperas i särskilt prioriterade mål samt mål där förvaltningen kan bidra till måluppfyllelse. De särskilt prioriterade målen ska ges större uppmärksamhet och resurser. De tre viktigaste målen är: Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Flera andra särskilt prioriterade mål samt kan bidra till mål har grupperats under dessa tre huvudmål då de bidrar till måluppfyllelse även till huvudmålet. De vi är till för Äldres livsvillkor ska förbättras. Egenmaktsperspektivet ska lyftas fram genom medborgardialog för att stärka den enskildes självbestämmande. Medarbetarna ska vara lyhörda och använda arbetsmetoder som ger den enskilde inflytande och delaktighet. Goda pedagogiska miljöer för barn och unga ska fortsätta att utvecklas i syfte att höja resultaten och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna ska präglas av positiva förhållningssätt till barn och ungdomars förmågor. Samtliga barn och ungdomar ska mötas av positiva och höga förväntningar. Arbetet med att möjliggöra för människor att komma i arbete och egenförsörjning är den enskilt mest strategiska frågan ur integrationssynpunkt. Förvaltningen kommer fortsätta inriktningen på arbetet med att möjliggöra hemmaplanslösningar. Förvaltningen ingår i arbetet Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar. Pågående strategier i stadsdelens kärnverksamheter för att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa ska fortsätta och vidareutvecklas. Verksamhetens processer Kvalitetsledningssystemet ska fortsatt vara i fokus för att säkerställa att processerna är rättsäkra, effektiva och att varje individ får rätt insats i rätt omfattning. Inom alla verksamheter ska implementering fortsätta ske av Välfärdens processer. Jämställdhetsintegrering ska ske genom våra gemensamma processer. Arbetet fortsätter med att implementera Attraktiv hemtjänst. Förberedelser i verksamheten pågår för eventuellt införande av LOV inom hemtjänsten samt intraprenad inom särskilt boende. Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska vara vägledande i förvaltningens arbete med personer med funktionsnedsättning. Boendeplan 2017-2019 inom funktionshinderområdet ska vara styrande för arbetet. Det pågående arbetet med att stödja rektorerna och förskolechefernas utveckling av det systematiska arbetet kommer att fortsätta där tyngdpunkten i detta arbete ska ligga på att identifiera, kvalitetssäkra och utveckla de processer som leder till ökade förutsättningar för barn och ungdomars lärande. En viktig förutsättning för att uppnå detta är att ge förskolechefer och rektorer möjligheter att vara pedagogiska ledare. Våra verksamheter ska verka för att kompensera för olikheter i förutsättningar på individ, grupp och organisationsnivå. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 4 (52)
Medarbetare Förvaltningen behöver ta fram ett tydligare koncept för vad vi står för som arbetsgivare samt genomföra förändringar i hur vi arbetar för att tillgodose förvaltningens behov av kompetens. Det innebär att vi behöver kraftsamla i arbetet för en god arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning. Fokus behöver också ligga på att stärka kommunikationen för att bygga tillit och förtroende, engagemang och lust att stanna kvar hos oss. Rekrytering av fler socialsekreterare och kommissionsarbete har hög prioritet. Alla medarbetare ska vara väl förtrogna med sina uppdrag och arbeta utifrån brukarens bästa. Ett genomtänkt jämställdhetsperspektiv ska prägla förvaltningen. Alla tillsvidareanställda ska erbjudas heltidstjänster liksom möjligheter att arbeta deltid. Andelen födda utanför Norden ska öka på chefsnivå. Ekonomi Budgeten för 2017 är likt 2016, trots ganska stora resursförstärkningar i ett ekonomiskt hänseende, en stor utmaning. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg samt funktionshinder samt äldreomsorg har ökat kraftigt under 2016 och därför är det avsatt 35 miljoner kronor extra för 2017. Förvaltningen har också avsatt medel för utökade kostnader för IT-tjänster, mötesplats Backa Brunnsbo samt utökat bufferten till 25 miljoner kronor. För att kunna göra dessa gemensamma satsningar har förvaltningen lagt ett krav på respektive verksamhet/sektor om sammanlagt 23 miljoner kronor. De satsningar som kommunfullmäktige gjort är inte utfördelade till verksamheten. Detta innebär att de ska hanteras inom befintlig ram. Detta sammantaget innebär att målkonflikter kan komma att uppstå. För att kunna genomföra politikens satsningar samtidigt med krav på anpassningar betyder detta att verksamhetsutveckling är nödvändig. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 5 (52)
Förutsättningar Vision och förhållningssätt Ur nämndens inriktningsdokument för 2017: Norra Hisingen är en del av storstaden Göteborg som ska växa på ett hållbart sätt. Fler skall få möjlighet att leva, bo och arbeta på Norra Hisingen. Vi eftersträvar att bygga en stadsdel med en blandad bebyggelse så att alla kan bo kvar eller flytta till oss. Norra Hisingen ska vara en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stadsdel som präglas av framtidstro, jämställdhet/jämlikhet och smart hushållning av resurser med hänsyn till miljö och klimat. Vi vill att Norra Hisingen ska vara en bra stadsdel för barn och deras familjer. Barnens välfärd står i centrum för oss. Vårt uppdrag är att skapa jämlika uppväxtvillkor för våra barn och ungdomar. För att skapa det goda och progressiva Hisingen samverkar vi med det civila samhället och värnar om ett förebyggande perspektiv i våra egna verksamheter. Förhållningssätt och agerande Varför en gemensam anda Hur vi agerar när vi möter göteborgarna men också varandra inom organisationen bygger eller raserar förtroende på ett ögonblick. Det vi gör här och nu påverkar för lång tid framöver. Därför är det viktigt att styrningen inte bara handlar om vad vi ska åstadkomma och hur vi ska gå tillväga, utan på vilket sätt vi uppträder när vi gör det. Invånare, brukare och kunder ser oss som en organisation. Förutom att uppträda korrekt, ska vi agera enhetligt oavsett vilken verksamhet vi representerar och vilka uppdrag vi utför. Vi har ett ansvar att behandla alla likvärdigt och beakta allas likhet inför lagen. Därför har vi ramar för vårt agerande. Vad som ska prägla oss Det ska vara en självklarhet för oss att vara korrekta genom att följa regelverk, vara opartiska och agera med god moral. I och med att vårt uppdrag vilar på demokratisk grund och utgår från allas lika rättigheter och möjligheter ska vi låta de mänskliga rättigheterna göra tydligt avtryck i hur vi agerar. Det manifesterar vi genom att uppträda så att invånare, brukare och kunder, kan använda, påverka och utveckla kommunens tjänster och därmed ta tillvara sina demokratiska rättigheter. Oavsett förutsättningar, bakgrund och var i staden man bor, ska människor bemötas värdigt och få en god och likvärdig service. Förutom i direkta kontakter med invånare, brukare och kunder, är vår information och kommunikation viktig i sammanhanget. Den är en grundförutsättning för att göteborgarna ska kunna ta tillvara sina demokratiska rättigheter och använda, påverka och utveckla kommunens tjänster. Vi ska ha ett aktivt förhållningssätt till att informera och kommunicera där vi tidigt förmedlar och redovisar beslut och aktiviteter. Vi ska vara öppna, inte bara med vad vi gör, utan även agera inbjudande genom att verka för dialog och inflytande. Som vägledning för hur vi ska agera har staden satt fyra gemensamma förhållningssätt på pränt. De gäller alla medarbetare i Göteborgs Stads bolag och förvaltningar och är en gemensam utfästelse för hur vi ska arbeta tillsammans för dem vi är till för. De är en inspiration för hur vi agerar och bemöter våra invånare, brukare och kunder. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 6 (52)
Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vi bryr oss Vi arbetar tillsammans Vi tänker nytt Hur vi omsätter i praktiken I ledarskap och våra arbetsformer ska vi skapa förutsättningar för medarbetarna att agera på ett sätt som stämmer med det vi har bestämt. Det varje chef framförallt i dialog med dina medarbetare för att försäkra sig om att de känner till de policies och ledstjärnor vi har, förstår innebörden av dem och framförallt genom att diskutera hur ni i era uppdrag och arbetsformer bäst kan levandegöra dem. I staden har vi också identifierat att ett av de bästa sätten att skapa en god arbetsplatskultur är att du som chef genom ditt eget uppträdande i vardagen visar vägen. Vår medarbetar- och arbetsmiljöpolicy innehåller förväntningar på hur vi ska agera som ledare: Som ledare är vi förebilder och föredömen. Vårt ledarskap präglas av att möta medarbetarna med respekt, lyhördhet och intresse. Vi inspirerar till lärande, utveckling och förändring samt låter medarbetarna ta ansvar efter sin kunskap och kompetens. Vi är skickliga på att kommunicera och att utveckla arbetsorganisationen samt att ge medarbetarna en bra återkoppling i verksamheten. De fyra förhållningssätten ska ingå som en del i planeringen på alla nivåer och även följas upp. De är därför inarbetade i gemensamma verktyg för nulägesanalys, likabehandlingsplaner, rekrytering och introduktion av nya chefer, medarbetarenkäter, utvecklings- och lönesamtal. Information och kommunikation är utpekad som en prioriterad uppgift, vilket innebär att såväl anställda som politiker alltid ska beakta informationsaspekten i sitt arbete. Som chef ska du, liksom dina medarbetare, i aktiviteter, i löpande arbete och inför beslut, säkerställa att kommunicera det som är viktigt. Gör planerade och genomförda kommunikationsaktiviteter och dess kostnader tydliga genom att integrera dem i den årliga verksamhetsplaneringen, i budget och årsredovisningar. Vår systematik Varför gemensam systematik Vi ska göra rätt sak, på rätt sätt och med de resurser vi förfogar över. Det är många delar som ska tas om hand i styrningen och hållas ihop som en röd tråd genom vår organisations olika nivåer. Vårt uppdrag ska utföras, lagar och andra författningar ska följas. De lång- och kortsiktiga politiska besluten ska bli verklighet och våra tjänster och dess kvalitet ska utvecklas för att tillgodose rättigheter och behov för dem vi är till för. Vi behöver också arbeta tillsammans över organisatoriska gränser för göteborgarnas nytta. Med ett likartat och systematiskt arbetssätt över staden har vi bättre förutsättningar att få alla delar på plats. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 7 (52)
Vad vi vill åstadkomma I vår styrning ska vi inte bara förvalta det vi är satta att göra utan sträva efter att utveckla verksamheten till det bättre. I staden använder vi den etablerade PDSA-metodiken som förebild för att hålla en konsekvent röd tråd från planering till utveckling. Planering måste föregå genomförande för att vi ska ägna oss åt rätt saker, genomförande måste följas upp för att vi ska förstå hur det går och varför, så att vi kan förbättra oss där det får störst effekt. Att lära för att kunna utveckla är viktigt i denna vår förebild för systematik. I staden har vi beslutade arbetsformer kopplat till dessa moment för att få dem att hänga ihop. Vi har framförallt krav på hur och när planering, uppföljning och rapportering ska ske i vår planerings- och uppföljningsprocess, samt inom intern kontroll. Samtidigt förväntas vi arbeta systematiskt när vi genomför och förbättrar verksamheten och kvaliteten på våra tjänster. Flera av våra verksamheter regleras av lagstadgade krav på systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar alla moment. Hur vi arbetar Vår systematik drivs genom att du som chef tar initiativ till och beslut i de olika momenten, och bevakar att det finns en röd tråd från planering, genomförande, uppföljning och förbättring. I de efterföljande avsnitten förklaras respektive moment mer fördjupat. Dialogen har en viktig funktion i systematikens alla moment. Den bör föras med politikerna och mellan tjänstemän på alla nivåer. I planeringen behöver vi tillsammans besvara frågor som "Var står vi idag?" och "Vad ska vi åstadkomma under perioden?. Det är särskilt viktigt att vi har samma bild av innebörden i de politiska intentionerna så att vi kan konkretisera dem genom organisationens alla nivåer. I genomförandet stämmer vi av att arbetet löper som vi har tänkt och korrigerar om det inte fungerar. I uppföljningen analyserar vi tillsammans hur väl vi har lyckats och reflekterar över vad vi behöver göra bättre. I förbättringsarbetet behöver vi gemensamt bedöma om våra insatser får den effekt vi tänkt oss och korrigera om vi behöver. I momenten ska vi också sträva efter invånares, brukares, kunders och medarbetares delaktighet och inflytande. Så är till exempel medarbetarnas delaktighet viktig för en god planering av hur vi når mål och arbetar effektivt tillsammans. Medborgare, brukare och kunder är viktiga parter i det systematiska förbättringsarbetet. I vår systematiska styrning är det också viktigt att vi dokumenterar för att komma ihåg, sprida och ha som underlag för att analysera och lära. Och att vi kommunicerar för att förankra och engagera. När vi påbörjar en ny cykel och återigen ska planera vår verksamhet, är det viktigt att ta med slutsatser och lärdomar från föregående period. Vi börjar inte från ett blankt papper utan sluter cirkeln genom att ta med historiken och ta in nya förutsättningar och målsättningar. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 8 (52)
Omvärldsanalys Omvärldsanalys - stadsdelssektorn I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Göteborg har en historiskt stor folkökning. Orsakerna är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera. Skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor ger ett bättre samhälle för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslöshet. Faktorer som enligt forskning är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. De stora skillnaderna mellan delar av staden visas i följande jämförelse. I medellivslängd skiljer det 7,5 år för kvinnor och 9,1 år för män mellan områden. 19 procent av alla barnhushåll lever med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll, i andra delar motsvarar det 2 procent. 49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasieprogram. I vissa områden uppger 50 procent att de saknar tillit, i andra områden är det 11procent. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 9 (52)
Befolkningsökning År 2025 förväntas kommunens folkmängd vara 640 000. Den nya kommunprognosen visar att befolkningen kommer öka med 92 000 personer fram till 2025, vilket är 17 000 fler än i förra årets prognos. I årets prognos är det framförallt inflyttningen som förändrats till följd av det stora antalet asylsökande. Asylinvandringen påverkar alla åldersgrupper utom pensionärer fram till 2025. Utöver det har fruktsamheten, antal barn som föds per kvinna ögat något. Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Den stora ökningen av antalet asylsökande som ägde rum under det andra halvåret 2015 har ingen motsvarighet i modern tid och det är mycket svårt att förutsäga hur asylinvandringen kommer att utvecklas framöver. Under kommande femårsperiod är det planerade bostadsbyggandet mer än dubbelt så stort än vad som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, då de som flyttar in i de nya bostäderna till största utsträckningen kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. Även om asylinvandringen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. I dessa åldrar är det förändringar i födelsekullarna som står för de största förändringarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror till största delen på att ökningarna av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen mellan 20-, 30- och 40-talet. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen. Befolkningsprognosen visar på 5 000 fler 1-5 åringar fram till 2025. Grundskoleåldrarna ökar sedan några år tillbaka i mycket snabb takt. Ökningen kommer att fortsätta under perioden och 2025 beräknas det finnas 15 300 fler skolbarn än idag. Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 612 nya klasser. Ökningarna är som störst de närmaste åren. Att antalet skolbarn skulle öka markant har varit känt flera år, den ökade flyktinginvandringen bidrar dock till att ökningen blir större än vad som tidigare antagits. Även gymnasieåldrarna påverkas av den ökade flyktinginvandringen. De senaste årens minskningar av antalet ungdomar i gymnasieåldrarna vänds till en ökning. Fram till 2025 kommer gruppen att växa med drygt 8 000 personer. Ökningen är något större de närmaste åren än mot slutet av prognosperioden. De stora årskullarna födda runt 1990 och ökat flyktingmottagande kommer att öka trycket på bostadsmarknaden. Halva kommunens folkökning förväntas komma i de förvärvsarbetande åldrarna. Hela gruppen ökar stabilt under prognosperioden. De studenttäta åldrarna 20-24 år är de som växer snabbast, totalt med 8 000 fram till 2025. Gruppen 25-64 år ökar med 40 000 under samma period. Mellanpensionärer, 75-84 år, ökar snabbt till följd av de stora årskullarna som föddes under 1940-talet och 2025 antas det finnas 12 000 fler än idag. I denna åldersgrupp börjar fler synas i äldreomsorgen och då framförallt inom hemtjänsten. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 10 (52)
Äldre 85 och uppåt minskar under den första halvan av prognosperioden med 600, men hämtar under andra halvan tillbaka och ökar med ytterligare 200 i förhållande till läget 2015. Efter prognosperioden kommer gruppen att öka i betydligt snabbare takt i och med att 40-talisterna då börjar göra sitt intåg i denna åldersgrupp. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Nyanlända Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt 160 000 personer, vilket är en fördubbling jämfört med 2014. I Göteborg bodde 6193 asylsökande 31 dec 2015, varav drygt 40 procent är barn. Migrationsverket har under första halvan av 2016 sänkt sina prognoser för nya asylsökande. Enligt prognosen från april 2016 ligger huvudscenariot på 60 000 asylsökande under 2016. Det finns dock en mycket stor osäkerhet i denna prognos. Även om antalet nya asylsökande sjunker de kommande åren kommer det stora antalet asylsökande under 2015 att påverka kommunerna under 2016 och 2017. Ett stort antal förväntas då få uppehållstillstånd och bli mottagna i kommunerna. Prognosen för Göteborg under 2016 är cirka 4 000 och cirka 6 000 för 2017. Detta kan jämföras med 2 468 mottagna under 2015. En stor andel av de som beräknas få uppehållstillstånd under 2016 finns redan i staden som asylsökande och får del av kommunens verksamhet. Antalet mottagna under 2018 beräknas sedan minska kraftigt bland annat som följd av förändrad lagstiftning. Under 2017 får den stora andelen asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 11 (52)
Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoveringsbehov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli viss brist på äldreboendeplatser. Inom funktionshinderområdet finns det fram till 2019 ett behov av 261 lägenheter när det gäller bostad med särskild service (BmSS). Även om det finns planer på totalt 366 lägenheter visar erfarenheten att det troligen inte kommer att vara tillräckligt utan att det kommer att saknas cirka 40 lägenheter. Detta innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Kompetensförsörjning Befolkningsökningen ställer ökade krav på stadsdelarnas verksamheter. För att möta detta är kompetensförsörjningen en av stadsdelarnas absolut största utmaningar. Göteborg är en växande stad med en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder. För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att fokusera på Babyboomsbarnen (årskullarna födda runt 1990) Nya svenskar Äldre medarbetare som kan kvarstå i tjänst Ökade ambitionsnivåer och ökad efterfrågan på tjänster inom välfärdssektorn medför ökade behov av yrkesutbildad arbetskraft. Generationsskiftet som vi är mitt inne i gör att det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal, och i vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det är redan idag svårt att tillgodose rekryteringsbehoven fullt ut. Bland våra bristyrken märks framförallt fritidspedagoger, undersköterskor, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och andra chefer. Det finns grupper som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Krav på utbildning och kompetens ökar och enkla jobb försvinner. Utvecklingen går mot en ökad specialisering och akademisering men det förs diskussioner om behovet att skapa mer differentierade yrkesområden där det finns utrymme för både enkla och kvalificerade arbetsuppgifter. Genom att skapa och behålla tjänster med arbetsuppgifter som är mindre kvalificerade kan man nyttja den samlade kompetensen effektivare samtidigt som det kan öppna upp för grupper som har svårt att komma in i arbetslivet. Stadsdelarna måste arbeta aktivt med att vara attraktiva arbetsgivare. Staden och stadsdelarna behöver analysera vad morgondagens anställda värderar hos en arbetsgivare och hur det går att möta. Hur kan vi tillhandahålla arbetsplatser där man vill stanna kvar? En grundförutsättning för att behålla medarbetare är att erbjuda arbetsplatser där man kan hålla sig frisk ett helt arbetsliv. Det handlar om såväl den fysiska, psykosociala som den organisatoriska arbetsmiljön. Hela stadsdelssektorn brottas med hög sjukfrånvaro. Därför är ett systematiskt och förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor på alla nivåer av stor vikt. Intentionerna med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ligger i linje med behovet av att arbeta med ett hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 12 (52)
En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2016 och 2017 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2016 och 2017. Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. Befolkningsförändring SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 13 (52)
SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 14 (52)
SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 15 (52)
Villkor för en hållbar utveckling Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognostiserad "volymförändring" enligt befolkningsansvar Befolkningsprognos 2015 2016 2017 2018 0-åringar 596 625 646 666 1-5 år 3 197 3 210 3 300 3 320 6-9 år 2 595 2 633 2 618 2 699 10-12 år 1 803 1 887 1 996 2 083 13-15 år 1 586 1 714 1 838 1 937 16-19 år 2 154 2 279 2 326 2 392 20-64 år 28 421 28 842 29 488 29 888 65-74 år 5 147 5 105 5 031 4 930 75-84 år 2 877 2 909 3 045 3 195 85-94 år 1 078 1 101 1 090 1 094 95 år och äldre 75 75 81 81 Summa 49 529 50 380 51 459 52 285 Utbildning Barn i skolåldern förväntas öka markant de närmsta två åren med 218 barn 2017 och 267 barn under 2018, vilket är mellan 4-5 procent per år. Det är framför allt i skolåldrarna 10-15 år som antalet barn förväntas öka. Barn i förskoleåldern förväntas öka med 90 barn (3 procent) under 2017, för att sedan gå ned till en ökning med 20 barn (1 procent) under 2018. Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Antalet personer i åldern 65-74 år förväntas minska under perioden medan vi får ett ökande antal personer i åldrarna 75-84 år. I åldersgruppen 75-84 år ökar andelen äldre med 5 procent årligen under 2017 och 2018 vilket är cirka 300 personer under en tvåårsperiod. Detta får påverkan på ökat behov av äldreboenden och hemtjänst. Även personer som är 95 år och äldre förväntas bli fler under denna period. Individ- och familjeomsorg och funktionshinder Även befolkningen i den arbetsföra åldern ökar under perioden. Detta kan förväntas påverka behovet av försörjningsstöd. Kultur och fritid Antalet sökande till kulturskolan beräknas öka något under perioden som en följd av ett ökat antal barn i skolåldern. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 16 (52)
Lokaler Stadsdelsförvaltningen har under 2016 påbörjat ett strategiskt lokalplaneringsarbete vars syfte är att ge förutsättningar för långsiktigt effektivt lokalutnyttjande för stadsdelens verksamheter samt att bidra till att inhyrning, om och till och nybyggnation sker inom ramen för en helhetssyn och helhetsbedömning i stadsdelen. Stadsdelsförvaltningen och Lokalförvaltningen för månadsvisa samtal om vilka lokaler som behöver förbättras och ser över kommande underhållsplaner tillsammans. Underhållsplaner tas fram årsvis men samtidigt finns en längre planering som grund. Stadsdelsförvaltningen arbetar med en hållbar lokalplanering. Anpassningar av lokaler pågår ständigt för att möte verksamheternas behov. Behoven av nya lokaler följs upp i förhållande till stadens befolkningsprognoser. De tre hållbarhetskriterierna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ska prägla arbetet med den strategiska lokalplaneringen. Social hållbarhet Vi strävar efter att lokalerna ska vara tillgängliga för alla. Vi vill vara en attraktiv arbetsplats och kunna ge en god arbetsmiljö för dem vi är till för och för vår personal. Ekonomisk hållbarhet Vi tänker långsiktigt och vill skapa ytor som är hållbara över tid. Stadsdelen kommer att under de närmast tre åren att färdigställa flera av de stora projekt som pågår. Ökade eller nya lokalytor innebär ökade hyreskostnader och måste finansieras inom budgetram och ska tidigt med i budget- och verksamhetsplanering. Ekologisk hållbarhet Stadens modell för byggande präglas av miljömedvetenhet. Både när det gäller val av byggmaterial men också för producera mer energieffektiva hus. Bättre samnyttjande av ytor kan möjliggöra ett effektivare användande vilket kan bidra till minskad klimatpåverkan. Inför stora om- och nybyggnationer beaktar stadsdelsförvaltningen alltid jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet. Arbetet med anpassningar av lokaler utifrån förändringar i verksamheterna och utifrån förväntade befolkningsförändringar pågår kontinuerligt. Här beskrivs några av de pågående arbetena med lokalerna Förskolor För att säkra behovstäckning och möjliggöra en önskad inriktning om färre barn per pedagog kommer nya förskolor byggas på Norra Hisingen. Förskolan Nolehultsvägen beräknas vara klar hösten 2017 och förskolan Klockarevägen (som tillsammans med Kärraskolan är ven samlad verksamhet 1-16 år) beräknas vara klar till hösten 2018. Förstudier för nybyggnation av nya förskolor på Backa Kyrkogata, Brudbergstomten och i Skogome är stoppade med anledning av detaljplanefrågor. Detta är problematiskt med tanke på nuvarande lokalers status i Skogome. Förstudierna kring nya förskolor på Lisa Sass gata och i Lillhagsparken är genomförda, projektering beräknas starta under sista kvartalet 2016. Markanvisning för detaljplan i Tuve vilket berör en ersättning för förskolan på Västra Gunnesgärde pågår. Som med all nybyggnation av förskola i stadslik miljö är det av stor vikt att framhålla behovet av en fristående förskolebyggnad med friytor som följer Boverkets normer. Behovstäckningen i Backaområdet är periodvis kritisk i relation till befolkningsutvecklingen. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 17 (52)
Skolor Ellen Keyskolan var klar inför hösten 2016 och Kärraskolan (som tillsammans med Förskolan Klockarevägen är en samlad verksamhet 1-16 år) beräknas vara klar till hösten 2018. Förstudie för utökning av Backaskolan är avslutad, yttrande från Lokalsekretariatet väntas under hösten 2016. Förstudie av ny F-9 skola på Brudbergstomten är tillfälligt stoppad med anledning av detaljplan. Förstudie av Skogomeskolan är klar och projektering väntar. Utredning för utökning av Klarebergsskolans pågår. Stadsdelsförvaltningen har begärt en förstudie om Brunnsboskolans kapacitet samt dess mycket undermåliga utemiljö. Projekteringar för anpassning och nybyggnation av Tångenskolan samt om och tillbyggnation av Glöstorpsskolan startar hösten 2016. Anpassning av Skälltorpsskolans utemiljö planeras att genomföras sommaren 2017 inför byggnationen av Keywehallen. Under Keywehallens byggnation kommer det att vara en ansträngd situation för Skälltorpsskolans elever och medarbetare. Stadsdelsförvaltningen kommer att begära en förstudie kring Bärbyskolan efter inriktningen F-5 samt den lokalsituation som skolan har i övrigt. Äldreomsorg Under året har Hälso- och sjukvården flyttat från Friedländersgatan 20 till ombyggda lokaler på Lillekärr Södra 51. Under 2016 kommer projektering för Friedländersgatan 20 starta för anpassning av lokalerna för hemtjänsten i Backa. Hemtjänsten kommer under 2016 att anpassa sina lokaler för att bemöta behovet efter Kommunstyrelsens beslut om att staden skall kunna erbjuda omvårdnadspersonal inom hemtjänst och hemsjukvård arbetskläder. Övrigt Förstudie har startat in kring ett samlat socialkontor på Selma Lagerlöfs Torg. Detta kan dock förverkligas först när biblioteket har flyttat till ett nytt hus våren 2019. Behov av utökade lokaler har dock redan uppstått och en förstudie pågår om inhyrning i andra lokaler för Äldreomsorgens biståndsenhet. Projekteringen för ett nytt stadsdelshus på Selma Lagerlöfs torg börjar närma sig sitt slut och byggnationen beräknas vara klart till våren 2019. Personal Ledarskap och medarbetarskap Norra Hisingen kommer fortsätta arbetet med ett utvecklingsinriktat och stödjande ledarskap. Utifrån ledningsgruppsarbete i förvaltningsledningen med hjälp av CHEFIOS-forskare, kartläggning av områdeschefers arbetsinnehåll (ARIA) och utvärderingar från 2016 års ledarforum för alla chefer kommer ledar- och medarbetarstrategin fastställas med konkreta aktiviteter för 2017-2018. Arbetet med chefers förutsättningar fortsätter. Likaså arbete med att skapa delaktighet i förvaltningen på alla nivåer. Kommunikationen i förvaltningen ska förbättras och delaktigheten och inflytandet ska öka. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 18 (52)
Vid rekrytering till chefsbefattningar och bland de medarbetare som anmäler intresse till stadens satsning Morgondagens chef ska sökande födda utanför Norden särskilt uppmärksammas. Vid utbildningsinsatser till chefer rörande rekrytering ska detta även fortsättningsvis uppmärksammas särskilt. Andelen chefer födda utanför Norden är mycket lågt även om andelen ökat något det senaste året. Rekryteringsgrunden är dels befintliga medarbete inom yrkesgrupper där kravet är högskoleutbildning dels externa sökande. Handlingsplan/aktiviteter tas fram i likabehandlingsplanen. För att möjliggöra effektivare och mer produktiva arbetsgrupper kommer grupputvecklingsinsatser som är baserade på forskningsmässiga metoder erbjudas ytterligare. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Medel avsätts i budget 2017 för att genomföra särskilda satsningar riktade mot prioriterade grupper för att åtgärda osakliga löneskillnader. För att synliggöra eventuella osakliga löneskillnader görs en årlig kartläggning och löneanalys som jämförs med staden lönepolitiska målnivåer. Satsningar görs för de grupper som behöver prioriteras ur ett jämställdhetsperspektiv och personalförsörjningsperspektiv Strategisk kompetensförsörjning Förvaltningen har en hög personalomsättning på alla nivåer. För att vara en attraktiv arbetsgivare behövs en strategi för kompetensförsörjning, det vill säga hur Norra Hisingen ska rekrytera, introducera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Arbete pågår för att säkerställa gemensam strategin i förvaltningen. Rätten till heltid och möjligheten till deltid är ett stadenövergripande arbete och en strategi för en mer jämställd arbetsmiljö där både kvinnor och män ska kunna leva på sin lön. Samtliga tjänster ska utannonseras som heltidstjänster. Rekryteringsenhetens uppdrag kommer att tydliggöras och introduktionen även fortsättningsvis följas upp. Kompetensförsörjningsplaner finns framtagna för de allra flesta sektorer och områden. I förvaltningen pågår arbete för att minska personalomsättningen med att se över förutsättningar för chefer och medarbetare. Speciellt fokus kommer att läggas på att rekrytera och behålla erfarna socialsekretare som är ett av stadens bristyrken. Rekrytering av fler socialsekreterare och kommissionsarbetet har hög prioritet. Bemanningsoptimering är infört inom äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och måltidsverksamheten. För att säkerställa att den arbetade tiden som utförs av timanställd personal ska vara fem procent på totalnivå har förvaltningen fortsatt fokus på att stödja chefer och medarbetare. I de verksamheter där bemanningsoptimering eventuellt inte är rätt lösning, till exempel skola, fritid och kultur kommer andra åtgärder och aktiviteter planeras för att nå ökad måluppfyllelse. En stadenövergripande utvärdering av bemanningsoptimering har gjorts och från en handlingsplan tas fram från resultatet. Hälsa och arbetsmiljö I syfte att arbeta hälsofrämjande och förebyggande fortsätter Norra Hisingen arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta sker utifrån friskvård, hälsofrämjande projekt, hälsocoacher, arbetsmiljöutbildning i samverkan för alla chefer och skyddsombud, stödsamtal samt ett målinriktat sätt att använda företagshälsovården, Pe3. Arbetsmiljöutbildning kommer under 2016 att genoföras för all chefer. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 19 (52)
Målsättningen är dels en sänkt sjukfrånvaro, dels att sätta mål kring det hälsofrämjande och friska. Den nya arbetsmiljöföreskriften (AFS 2015:4) kring organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Den kommer att tillsammans med det systematiska arbetsmiljöarbetet, Samverkan Göteborg och stadens medarbetar- och arbetsmiljöpolicy utgöra grunden för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Strategisk kommunikation för ökad delaktighet Förvaltningen behöver bli bättre på att använda kommunikation som ett strategiskt verktyg för ledning och styrning. En väl fungerande kommunikation är en förutsättning för att skapa tillit och förtroende, ökat engagemang och högre måluppfyllelse. Förvaltningen ska: höja den kommunikativa kompetensen i organisationen skapa tydlighet kring kanaler för både intern och extern kommunikation ge våra chefer och medarbetare förutsättningar att ha inflytande, vara delaktiga och bli medskapare i hur vi ska nå ökad måluppfyllelse. Det i sin tur bidrar till ett ökat välmående och en attraktiv arbetsplats. vara tydliga externt med vad vi gör och varför, och hur dem vi är till för kan påverka och medskapa verksamheten bjuda in och öppna upp för dialog med civilsamhället Förvaltningen utgår från stadens kommunikationsstrategi som beskriver arbetssätt, profil och budskap. Det innebär att vi kommunikationsplanerar mål och förändringsarbeten. Särskilt prioriterade frågor för det strategiska kommunikationsarbetet är Jämlikt Göteborg/Jämlikt Norra Hisingen och kompetensförsörjning. Förvaltningen följer upp arbetet med kommunikationsstrategi och internkommunikation genom frågor i årsrapport samt kommunikationsindex i chefs- och medarbetarenkäten. Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr 2016 2017 Befolkningsansvar 2 113,6 2 239,7 Förändring i mkr 126,1 Förändring i procent 5,97 Resursnämndsuppgifter 0 3,3 Aktuell ekonomisk situation Stadsdelsförvaltningens ekonomi är ansträngd och i augustiprognosen rapporterades ett underskott med -10 miljoner kronor för helåret 2016. Orsaken är framför allt fortsatt ökade volymer inom bistånd för funktionshinder, barn och familj samt äldreomsorg. Brist på bostäder och boenden har även lett till dyrare lösningar per plats/placering och för köpt vård. Sektor utbildning visar ett överskott då skolan har fått högre statsbidrag för nyanlända samt haft svårigheter att rekrytera personal. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 20 (52)
Under 2016 har förvaltningen haft en central buffert på 15 miljoner kronor, som under året utökats med delar av vinterns och hela vårens kompletteringsbudget. Detta innebär att större delen av kompletteringsbudgeterna inte har delats ut i verksamheten. Central buffert räcker ändå inte till för att täcka underskotten i verksamheten utan det krävs en åtgärdsplan på 10 miljoner kronor för att nå budget i balans. Eget kapital Det egna kapitalets storlek är avgörande för den rörelsefrihet som förvaltningen kan ha över tid. Det egna kapitalet är tänkt att kunna trygga nämndens verksamheter vid tillfälliga och hastiga förändringar avseende nämndens befolkningsansvar. Det egna kapitalet är även tänkt att kunna användas för att göra engångssatsningar i nämndens verksamheter utan att behöva göra avkall på driftresurserna. SDN Norra Hisingens eget kapital avseende befolkningsramen beräknas uppgå till 40,4 miljoner kronor vid utgången av 2016. Enligt gällande regler bör en stadsdel av Norra Hisingens storlek ha ett eget kapital som ligger mellan 50-70 miljoner kronor. Förvaltningen har i budget 2017 inte planerat för ett överskott som skulle ha ökat på förvaltningens eget kapital. Däremot har förvaltningen ökat den centrala bufferten från 15 miljoner kronor till 25 miljoner kronor, vilket är ett led i att säkra nivån på det egna kapitalet. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 21 (52)
Strategiska områden Tre områden är identifierade som de strategiskt viktigaste för 2017. Fokus på Kärnverksamheten Strategiskt viktigt är att fokusera på kärnverksamheten och att den är av hög kvalitet. Detta gör vi genom kvalitetsledningssystem, välfärdens processer och genom intern styrning och kontroll, samt genom riskanalyser av processer och åtgärder av de risker vi uppmärksammar. Det är självklart för oss att arbeta med systematisk kvalitetsutveckling och att genom god kommunikation göra medarbetare delaktiga när vi utvecklar kärnverksamheten. Konkurrensutsättning av vår verksamhet, till exempel genom införande av LOV, innebär att vi ytterligare behöver stärka och utveckla kvaliteten i våra verksamheter. För att bedriva verksamhet av hög kvalitet behöver verksamheterna präglas av stadens fyra förhållningssätt och vår Ledningsfilosofi. Det är viktigt att verksamheterna präglas av stabilitet och har fokus på kompetensförsörjning. Fokus på kompetensförsörjning och att vara en attraktiv arbetsgivare är nu en av våra största utmaningar och en nyckel för verksamhet av hög kvalitet. Kärnverksamhet av hög kvalitet är ett av det viktigaste för att uppnå målet med Jämlikt Göteborg. Jämlik stad Jämlikt Norra Hisingen Arbetet med "Jämlikt Göteborg - hela staden socialt hållbar" är en av stadens största utmaningar på lång och kort sikt. Arbetet för att Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel ska bidra till ett jämlikt Göteborg. Inriktningen i de strategier som förvaltningen ska arbeta utifrån är att omfördela resurser för att utjämna skillnader mellan olika delar av stadsdelen, att öka de tidiga och förebyggande insatserna när det gäller barn och unga samt att samverka med en mångfald av aktörer. De beslut som tas om inriktningar och aktiviteter inom de fyra fokusområdena i Jämlikt Göteborg: en god start i livet goda uppväxtvillkor förutsättningar för arbete hälsofrämjande miljöer är en självklar del av Norra Hisingens strategiska arbete för att stadsdelen ska bli jämlik, jämställd och att invånarna känner framtidstro. Förvaltningens arbete ska också bygga på kompetens om lokala frågor och att verksamheterna långsiktigt bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet för en jämlik stadsdel ska därför grundas i stadens förhållningssätt där vi sätter oss in i göteborgarens livssituation och utgår från människors sammansatta behov och rättigheter, samt utgår ifrån att både samhället och människor förändras. Förvaltningen behöver därför tänka nytt och i medskapande processer söka nya lösningar tillsammans med olika aktörer, professioner och kompetenser samt med dem som är berörda. Arbetet med "Jämlikt Norra Hisingen" syftar till att stärka förvaltningens kapacitet att hantera komplexa samhällsfrågor och söka nya arbetssätt. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 22 (52)
Ekonomi i balans En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna bedriva och utveckla verksamheten på ett stabilt och planerat sätt. För att uppnå detta under år 2017 kommer uppföljningssystemet och analysarbetet utvecklas. Budgeten stärks genom att medel är avsatta för en buffert för oförutsedda kostnader. En ekonomi i balans skapar trygga förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete. SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 23 (52)
Omhändertagande av KF:s mål Tabellen nedan visar vilka av fullmäktiges mål som är prioriterade på Norra Hisingen samt hur det målet är uttryckt i Norra Hisingens inriktningsdokument. KF:s mål Göteborg ska vara en jämlik stad De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra. Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka Idrotts- och föreningslivet ska nå fler målgrupper Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Individ- och familjeomsorg ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Äldres livsvillkor ska förbättras Göteborg ska minska sin miljö- och klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre Det hållbara resandet ska öka Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökande jobbtillväxt Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka Tillgängligheten till kultur ska öka Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra Göteborg ska öka andelen hållbara upphandlingar Nämndens mål Norra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra. Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka. Deltagandet i idrotts- och föreningslivet ska öka bland de grupper som vanligtvis inte är aktiva Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Individ- och familjeomsorg ska skapa mer jämlika livschanser för stadens invånare Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Äldres livsvillkor ska förbättras. Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp. Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Göteborg ska vara en hållbar innovationsstad med ökande jobbtillväxt Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra SDN Norra Hisingen, Budget 2017 Sida 24 (52)