SVENSK STANDARD SS-EN 1338 Fastställd 2003-10-10 Utgåva 1 Betongmarksten Krav och provningsmetoder Concrete paving blocks Requirements and test methods ICS 93.080.20 Språk: svenska Publicerad: januari 2004 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Europastandarden gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den officiella svenska versionen av. Denna standard jämte SS-EN 1339 och SS-EN 1340 ersätter fr.o.m. 2004-12-31 SS 22 72 07, utgåva 1, SS 22 72 08, utgåva 1, SS 22 72 09, utgåva 1, SS 22 72 10, utgåva 1, SS 22 72 11, utgåva 1 och SS 22 72 12, utgåva 1. Nationellt förord Till hjälp för såväl tillverkare som beställare har SIS/TK 201 "Markbeläggningsprodukter" låtit utarbeta ett vägledningsdokument. Det är publicerat som bilaga NA till denna standard. Harmoniserad europastandard och CE-märkning Standarden är en s.k. harmoniserad europastandard. Det innebär att den får ligga till grund för CE-märkning av betongmarksten i efterföljd av notering i Europeiska unionens officiella tidning, EUT. Standarden noterades i EUT 2003-11-12 med angivande av att CE-märkning av ifrågavarande produkter får göras fr. o. m. 2004-03-01. Boverket har regeringens uppdrag att förteckna de harmoniserade standarderna under EG:s byggproduktdirektiv. Det görs i BFS, TEK. I standardens Bilaga ZA anges kopplingen till byggproduktdirektivet. Där noteras också att det kan finnas lagstiftning om hälso- och miljöfarliga ämnen/substanser som man kan behöva beakta utöver kraven i standarden. Den där noterade web-sidans adress är f.n. http://europa.eu.int/co/enterprise/construction/internal/hygiene.htm The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official Swedish version of. SS-EN 1338, SS-EN 1339 and SS-EN 1340 supersede from 2004-12-31 the Swedish standards SS 22 72 07, edition 1, SS 22 72 08, edition 1, SS 22 72 09, edition 1, SS 22 72 10, edition 1, SS 22 72 11, edition 1 and SS 22 72 12, edition 1. Dokumentet består av 71 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sis.se
EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 1338 Maj 2003 ICS 93.080.20 Svensk version Betongmarksten Krav och provningsmetoder Pavés en béton Prescriptions et méthodes d essai Concrete paving blocks Requirements and test methods Pflastersteine aus Beton Anforderungen und Prüfverfahren Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 16 oktober 2002. CEN-medlearna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestäelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CEN/CMC eller från någon av CENs medlear. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har saa status som de officiella versionerna. CENs medlear är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. CEN European Coittee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2003 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv
Sida 2 Innehåll Förord... 3 1 Omfattning... 4 2 Normativa hänvisningar... 4 3 Termer och definitioner... 5 4 Materialkrav... 7 4.1 Allmänt... 7 4.2 Asbest... 7 5 Produktkrav... 7 5.1 Allmänt... 7 5.2 Form och mått... 7 5.3 Fysikaliska och mekaniska egenskaper... 9 5.4 Visuella aspekter... 11 6 Utvärdering av kriterier för överensstäelse... 12 6.1 Allmänt... 12 6.2 Typprovning av produkten... 12 6.3 Fabrikens produktionskontroll... 14 7 Märkning... 17 8 Provningsrapport... 18 Bilaga A (informativ) Kontrollscheman... 19 Bilaga B (normativ) Förfarande vid acceptansprovning av en leverans... 23 Bilaga C (normativ) Mätning av dimensionerna hos en enskild sten... 25 Bilaga D (normativ) Bestämning av frostresistens med tösalt... 29 Bilaga E (normativ) Bestämning av total vattenabsorption... 34 Bilaga F (normativ) Bestämning av spräckhållfasthet... 36 Bilaga G (normativ) Mätning av nötningshållfasthet ( wide wheel )... 39 Bilaga H (normativ) Mätning av nötning enligt Böhme-metoden... 45 Bilaga I (normativ) Metod för bestämning av opolerat halkmotståndsvärde (USRV)... 48 Bilaga J (normativ) Verifiering av utseende... 54 Bilaga K (informativ) Exempel på tillämpning av metoden att kontrollera spräckhållfasthetens överensstäelse med variabler (6.3.8.3.B.)... 55 Bilaga ZA (informativ) Avsnitt i denna europastandard som avser bestäelser i EUs Byggproduktdirektiv (89/106/EEC)... 58 Bilaga NA (informativ) Koentarer och råd avseende tillämpningen av SS-EN 1338... 64 Sida
Sida 3 Förord Denna europastandard har utarbetats av CEN/TC178 Paving units and kerbs med sekretariat hos BSI (British Standards Institution). Denna europastandard skall ges status som en nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast november 2003 och motstridiga nationella standarder skall dras tillbaka senast februari 2005. Detta dokument har utarbetats under Mandaten M/119 och M/122 som Europeiska Koissionen och EFTA gett till CEN; det stöder de väsentliga kraven i EU-direktiv. Sambandet med Byggproduktdirektivet framgår av den informativa Bilagan ZA, som utgör en del av standarden. Ingen befintlig europastandard har ersatts. Bilagorna B, C, D, E, F, G, H, I och J är normativa, bilagorna A, K, ZA och NA är informativa. Enligt CEN/CENELECs interna bestäelser är följande länder förpliktade att anta denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
Sida 4 1 Omfattning Denna europastandard specificerar material, egenskaper, krav och provningsmetoder för cementbundna oarmerade markstenar av betong och kompletteringsdetaljer. Den är tillämplig för förtillverkade betongmarkstenar och kompletteringsdetaljer till ytor som nyttjas av fotgängare och fordon samt till taktäckningar, t ex gångbanor, allmänna platser, cykelbanor, parkeringsplatser, gator, vägar, industriytor (inklusive kajer och hamnar), beläggningar för flygplatser, busshållplatser och bensinstationer. I de fall dubbdäck används regelmässigt kan tilläggskrav ibland erfordras. Denna standard anger inte taktila egenskaper eller synbarhet hos markstenar, inte heller krav på genomsläppliga stenar. Denna standard ger förutsättningar för produktmärkning och utvärdering av en produkts överensstäelse med denna standard. 2 Normativa hänvisningar Denna europastandard inkorporerar genom daterade eller odaterade hänvisningar bestäelser från andra nedan förtecknade publikationer. Dessa normativa hänvisningar anges på de platser i texten där bestäelserna skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller senare publicerade tillägg, ändringar eller reviderade utgåvor vid användning av denna europastandard endast när de har inkorporerats i denna genom tilllägg, ändring eller reviderad utgåva. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan (inklusive tillägg). EN 10083-2 EN 13369 EN ISO 4288 EN ISO 6506-1 EN ISO 6506-2 EN ISO 6506-3 ISO 48 ISO 4662 ISO 7619 ISO 7873 ISO 7966 ISO 8486-1 Quenched and tempered steels Part 2: Technical delivery conditions for unalloyed quality steels Coon rules for precast concrete products Geometric product specification (GPS) Surface texture Profile method: Rules and procedures for the assessment of surface texture (ISO 4288:1996) Metallic materials Brinell hardness test Part 1: Test method Metallic materials Brinell hardness test Part 2: Verification and calibration of testing machines Metallic materials Brinell hardness test Part 3: Calibration of reference blocks Rubber, vulcanised or thermoplastic Determination of hardness (hardness between 10 IRHD and 100 IRHD) Rubber Determination of rebound resilience of vulcanizates Rubber Determination of indentation hardness by means of pocket hardness meters Control charts for arithmetic average with warning limits Acceptance control charts Bond abrasives Determination and designation of grainsize distribution Macrogrits F4 to F220
Sida 5 3 Termer och definitioner För denna standard gäller följande termer och definitioner: 3.1 kant del av en sten där två ytor möts. Den kan vara snedskuren, rundad, fasad, krökt eller avsneddad 3.2 betongmarksten förtillverkad betongprodukt med yttäckande funktion som uppfyller följande villkor: på ett avstånd av 50 från någon kant, får ingen tvärsektion ha ett horisontellt mått mindre än 50 ; dess största längd dividerad med tjockleken är mindre än eller lika med fyra ANM. Dessa två villkor är inte tillämpliga för kompletteringsdetaljer. 3.3 kompletteringsdetalj enhet, ibland en del av en sten, som används för fylla ut och möjliggöra att en yta blir helt täckt 3.4 permeabel marksten sten som genom sin struktur är avsedd att låta vatten kan passera genom stenen 3.5 största längd den längre sidan av en rektangel, med minsta möjliga area, som omsluter stenen, med undantag för distanserande rillor 3.6 största bredd den kortare sidan av en rektangel, med minsta möjliga area, som omsluter stenen, med undantag för distanserande rillor 3.7 tjocklek avstånd mellan överytan och underytan av stenen 3.8 distanserande rillor små utstickande profiler på en sidoyta av en sten 3.9 överyta yta avsedd att ses när stenen nyttjas 3.10 underyta yta vanligen parallell med överytan och i kontakt med marken sedan stenen lagts 3.11 ytskikt skikt av betong på ytan av en sten av annat material och/eller andra egenskaper än huvuddelen av stenen eller underskiktet ANM. Skall skiljas från slamning, som är ett finkornigt cementbruk eller en -slurry anbringad på ytan av stenen.
Sida 6 3.12 kantindragning avsedd vinkel mellan sidytan och vertikalplanet över en stens fulla höjd, som visas i Figur 1 1 1 2 α Förklaring 1 Avfasning 2 Tjocklek α Kantindragning 3.13 avfasning fasad kant, som visas i Figur 1 Figur 1 Exempel på avfasning och kantindragning 3.14 tillverkningsmått alla mått hos en sten som angivits för tillverkningen och som stenens verkliga mått skall uppfylla, med angivna tillåtna avvikelser 3.15 sekundär tillverkningsprocess tillverkningsprocess för att ytmönstra hela stenen eller någon av ytorna, utförd efter den huvudsakliga tillverkningen, före eller efter hårdnandet 3.16 verkligt mått mått som mäts på en sten 3.17 spårad sidyta sidyta på en sten med not 3.18 slirmotstånd förmåga att motstå förflyttning mellan ett fordonsdäck och den trafikerade ytan på stenen 3.19 halkmotstånd förmåga att motstå förflyttning mellan en fotgängares fot och den trafikerade ytan på stenen 3.20 format tillverkningsmått hos en sten, uttryckt i ordningen största längd, största bredd samt tjocklek
Sida 7 3.21 slamning ett finkornigt cementbruk eller -slurry anbringat på ytan av stenarna 4 Materialkrav 4.1 Allmänt Endast material vilkas lämplighet har etablerats genom att uttryckas i egenskaper och funktion får användas vid tillverkning av markstenar av betong. Kraven för att de utnyttjade materialen skall vara lämpliga skall finnas dokumenterade i tillverkarens produktionskontroll. I de fall egenskaper och funktion hos materialen har påvisats överensstäa med relevanta specifikationer, behöver fortsatt provning inte utföras. Ett referensschema för kontrollen av delmaterialen ges i bilaga A. 4.2 Asbest Asbest, eller material som innehåller asbest, får inte användas. 5 Produktkrav 5.1 Allmänt Funktionskraven på betongmarkstenar definieras genom klasser med tillhörande märkningsbeteckningar. Markstenar kan tillverkas med ensartad betong eller med olika betong i ytskiktet och underskiktet. När stenar tillverkas med ett ytskikt skall detta ha minst 4 tjocklek, mätt i enlighet med bilaga C, på den area som deklareras av tillverkaren. Enstaka ballastkorn som tränger ut i ytskiktet skall inte beaktas. Ytskiktet skall vara förbundet med underskiktet. En kant angiven som vinkelrät får vara snedskuren eller rundad. De horisontella eller vertikala måtten får inte överstiga 2. En snedskuren kant överstigande 2 skall anges som avfasad. Dess mått skall deklareras av tillverkaren. Stenar får tillverkas med funktionella och/eller dekorativa profiler, som inte skall inräknas i stenarnas tillverkningsmått. Ytan hos stenar får vara texturerad, framställd vid sekundär tillverkningsprocess eller kemiskt behandlad; dessa utseenden eller behandlingar skall beskrivas och deklareras av tillverkaren. 5.2 Form och mått 5.2.1 Allmänt Alla referenser till mått i detta underavsnitt hänför sig till tillverkningsmått. Kriterierna för överensstäelse som svarar mot varje krav betraktat enskilt, anges i 6.3.8.1. Måtten och avvikelserna skall mätas enligt bilaga C.
Sida 8 5.2.2 Tillverkningsmått Tillverkningsmåtten skall anges av tillverkaren. 5.2.3 Distanserande rillor, kantindragning och spårade sidytor Stenar får tillverkas med distanserande rillor, en kantindragning eller spårade profilerade sidytor. När sådana finns, skall tillverkaren deklarera deras tillverkningsmått. ANM. Storleken på det utrye som stenen upptar bör inrya fogar och dimensionsavvikelser. 5.2.4 Tillåtna dimensionsavvikelser De tillåtna avvikelserna från tillverkarens deklarerade tillverkningsmått anges i Tabellerna 1, 2 och 3. Tabell 1 Tillåtna avvikelser Stenens tjocklek Längd Bredd Tjocklek < 100 ± 2 ± 2 ± 3 100 ± 3 ± 3 ± 4 Skillnad mellan två mätningar var som helst av tjocklek på en enstaka sten skall vara 3. För icke rektangulära stenar skall avvikelserna av de andra måtten deklareras av tillverkaren. När diagonalers längder överstiger 300 anges den maximalt tillåtna skillnaden mellan måtten på de två diagonalerna hos en rektangulär sten i Tabell 2. Tabell 2 Maximala skillnader Klass Märkning Maximal skillnad 1 J 5 2 K 3 När största måttet hos en sten överstiger 300 skall avvikelserna för planhet och krökning angivna i Tabell 3 tillämpas för en överyta som är avsedd att vara plan. När överytan inte avses vara plan, skall tillverkaren tillhandahålla information om avvikelserna. Tabell 3 Planhets- och krökningsavvikelser Mätsträcka 300 400 Maximum, konvext 1,5 2,0 Maximum, konkavt 1,0 1,5 ANM. Vid speciella tillämpningar, som för flygplatser, kan andra avvikelser erfordras.
Sida 9 5.3 Fysikaliska och mekaniska egenskaper 5.3.1 Allmänt Stenarna skall uppfylla följande krav vid den tidpunkt då de av tillverkaren deklareras vara lämpliga för användning. När kompletteringsdetaljer inte kan provas enligt denna standard, skall de anses överensstäa med standarden, förutsatt att de har minst saa betongkvalitet som stenar som uppfyller denna standard. 5.3.2 Frostresistens 5.3.2.1 Provningsmetod Frostresistensen bestäms genom provningar enligt bilaga D, frostresistens vid frysprovning, eller bilaga E, för vattenabsorption, och enligt kriterierna för överensstäelse i 6.3.8.2. 5.3.2.2 Funktionskrav och klasser Stenarna skall uppfylla kraven i Tabell 4.1 eller Tabell 4.2. Rekoendationer om de klasser av frostresistens som erfordras för att tillgodose beständigheten i ett visst land, för de användningar för vilka produkten har förts ut på marknaden, kan göras på nationell nivå. Tabell 4.1 Vattenabsorption Klass Märkning Vattenabsorption vikts- % 1 A ingen fuktupptagning mäts 2 B 6 som medelvärde Vid speciella förhållanden, som då ytorna frekvent utsätts för tösalt och frysning, kan de krav som anges i Tabell 4.2 behöva uppfyllas. Tabell 4.2 Frostresistens vid frysprovning med salt Klass Märkning Avskalad massa efter frysprovning kg/m 2 3 D 1,0 som medelvärde, inget enskilt värde > 1,5 5.3.3 Spräckhållfasthet 5.3.3.1 Provningsmetod Den karakteristiska spräckhållfastheten T skall bestäas genom provning enligt bilaga F och enligt kriterierna för överensstäelse i 6.3.8.3.