PROCESSHANDLINGAR Joel Eriksson, doktorand, civilprocessrätt LAGE01, HT 17 Processhandlingar Upplägg på föreläsningen: Vissa grundläggande begrepp. Allmänt om processhandlingar. Mer specifikt och kärandens, svarandens, samt rättens processhandlingar. 1
Processhandlingar terminologi Processubjekt De aktörer som är aktiva under processen. Främst käranden, svaranden och rätten. MEN, omfattar egentligen som begrepp samtliga som är aktiva under processen, exvis vittnen, parternas ombud osv. Processhandlingar Processubjektens verksamhet i processen består av processhandlingar. Helt enkelt allt som t ex käranden, svaranden samt rätten företar sig under processen. Kallas emellanåt i RB för rättegångshandlingar (se t ex 14:11 RB). Processhandlingar allmänt En processhandling gäller enbart i den specifika process som den företas inom. Som processhandling räknas alla handlingar som företas före och under processen och som rör processen. Processhandlingar är en annan typ av handlingar än civilrättsliga handlingar och ska skiljas från dessa. Man kan alltså inte bli t ex avtalsbunden för en utfästelse om en viss processuell handling som man meddelar motparten innan själva förhandlingen har inletts (t ex jag erkänner de här omständigheterna ). Man kan heller inte bli avtalsbunden för något man företar sig under processen. I stället kan processhandlingar under vissa förutsättningar återkallas, rättas, ändras och kompletteras. 2
Processhandlingar Vilka är de centrala aktörernas vanligaste processhandlingar? Käranden: Yrkar, åberopar grund, åberopar bevis. Svaranden: Anger inställning till yrkandet, anger inställning till grund/åberopar egen grund, åberopar bevis. Rätten: Avkunnar/meddelar dom (domslut/domskäl), sakprövar genom rättstillämpning (rättsfrågor) och bevisvärdering (sakfrågor). Yrkande/grund/bevis/bakomliggande rätt kort om begrepp Materiella regler består av ett eller flera rekvisit som om de är applicerbara innebär en viss rättsföljd. Yrkandet i den specifika tvisten är lika med rättsföljden i den bakomliggande materiella rätten. Grunden är alla de omständigheter som i den faktiska tvisten har ägt rum och täcker rekvisiten i den bakomliggande materiella rätten. Dessa kallas rättsfakta (i lagmotiven kallas dessa omedelbart relevanta omständigheter). Bevis är alla omständigheter som kan användas för att bevisa de rättsfakta som har åberopats. Dessa kallas bevisfakta (i lagmotiven kallas dessa medelbart relevanta omständigheter). OBS: Skiss över dessa delars samband på kurshemsidan (PDF). 3
Processhandlingar käranden Yrkande, grund (rättsfakta), bevis (bevisfakta) Hur utformar man sin talan? Det är alltid utifrån den bakomliggande materiella rätten som en talan utformas. Sambandet mellan rättsregelns rättsföljd och rekvisit ger i sin tur hur man yrkar samt åberopar grund. Gäller för käranden att ha koll på och förstå den materiella rätten man grundar sin talan på. Processhandlingar käranden Enkelt exempel (utifrån mitt exempel) Yrkande: Studenten A yrkar att tingsrätten ska förplikta studenten B att utge 7500 kr (jämte ränta). Grund (rättsfakta). Det har skett ett köp mellan studenterna A och B, datorn har överlämnats (risken har övergått) till studenten B, man har kommit överens om pris, betalning från studenten B till A har inte skett. Bevis (bevisfakta): Studenten C som har befunnit sig på platsen vid tidpunkten för köpet och har sett vad som hänt samt hört vad som sagts mellan studenterna A och B. Studenten C är ett bevismedel (vittne) och det studenten C vittnar om är bevisfakta som studenten A åberopar för att styrka sina åberopade rättsfakta. 4
Processhandlingar käranden Har man inte koll på dessa processuella moment/processhandlingar så riskerar man att förlora tvisten. Ex: NJA 1989 s 614 Bakgrund: Anne-Marie Q och Lars Q ska skilja sig efter 30 års äktenskap. AMQ har varit hemmafru och har nu små möjligheter att försörja sig och få nytt jobb. Makarna avtalar om underhåll, går bl a ut på att AMQ ska få hälften av LQ:s efterlevandepension från SPP. MEN: Detta strider mot reglerna i pensionsavtalet och som en konsekvens av detta kan AMQ bara få ut ca 50% av det mellan makarna avtalade beloppet. När detta uppdagas så vill Lars Q inte betala mellanskillnaden till AMQ. AMQ stämmer då Lars Q. Yrkande: Att Lars ska förpliktas att teckna en tilläggsförsäkring som gör att AMQ får det belopp som de avtalat om från början. Grund: Förutsättningsläran samt 36 AvtL. Processhandlingar käranden Ex: NJA 1989 s 614 Hur gick det? TR + HovR: Biföll med förutsättningsläran som grund. HD: Ogillade, tog upp tre grunder till bedömning: förutsättningsläran, 36 AvtL, samt allmänna kontraktsrättsliga grunder. Prövar samt ogillar på samtliga grunder. Yrkandet är mkt snävt och specifikt formulerat. JustR Palm (skiljaktig) antyder i det han skriver att man skulle kunna bifalla AMQ:s talan på allmänna kontraktsrättsliga grunder, OM yrkandet hade formulerats på ett annat sätt. Slutsats: Viktigt att förstå den bakomliggande rätten och hur den hänger ihop med kärandens processhandlingar (hur man utformar sin talan). 5
Processhandlingar käranden Alternativa/kumulativa yrkanden Alternativa yrkanden: Käranden önskar bifall till ett av flera yrkanden som görs. Brukar formuleras att man yrkar i första hand, i andra hand osv. Rätten är i enlighet med dispositionsprincipen bunden av ordningen som kärande ställer upp. Den bakomliggande materiella rätten ger bara utrymme för bifall till ett av yrkandena (jmf köplagens regler vid fel i vara, kan inte få både omleverans SAMT prisavdrag enligt 30 KöpL). Kumulativa yrkanden: Käranden önskar bifall till också detta yrkande. Den bakomliggande materiella rätten ger utrymme för att också detta yrkande bifalls (jmf köplagens regler om skadestånd vid fel i vara, har rätt till t ex prisavdrag SAMT skadestånd enligt 30 KöpL). Processhandlingar käranden Alternativa/kumulativa yrkanden Enkelt ex (studenten A): Yrkar i första hand att TR ska förplikta studenten B att utge 7500 kr till studenten A (alternativt yrkande). Yrkar i andra hand att TR ska förplikta studenten B återlämna datorn till studenten A (alternativt yrkande). Yrkar också att TR förpliktar studenten B att utge ett skadestånd om 5000 kr till studenten A (kumulativt yrkande). 6
Processhandlingar svaranden Svaranden, ska ange inställning till yrkandet, till grunden, samt ange bevisning. Inställning till yrkandet: Man medger eller bestrider yrkandet. Ett medgivande är en instruktion till rätten att bifalla talan (42:18 3p RB, blir då en dom på handlingarna). Inte vanligt med totalt medgivande. Medgivande kan däremot också vara partiellt. Processhandlingar svaranden Partiellt medgivande Ex 1: I sk kumulerade mål (flera yrkanden på helt skilda grunder) kan svaranden medge ett av yrkandena. Ex 2: Om det har yrkats skadestånd på 50 000 kr och svaranden yrkar jämkning till 20 000 kr, är jämkningsyrkandet att se som ett partiellt medgivande om just 20 000 kr. Observera, att svaranden i och med det partiella medgivandet också erkänner de sakförhållanden (grunden) till den omfattning som man medgett yrkandet, dvs erkännandet av grunden blir en följd av medgivandet. 7
Processhandlingar svaranden Medgivanden är bindande i dispositiva TM Innebär att rätten ska godta ett dispositivt medgivande utan sakprövning. MEN, ett medgivande är en processhandling som kan återtas i samma instans. Ex: NJA 1980 s 56 Hyrestvist där det yrkas betalning av uteblivna hyror samt avhysning. Svaranden medger under skriftväxlingen, återtar medgivandet senare under processen. Kan man detta? HD säger ja, som HR kan man fritt återta ett medgivande i samma instans. Ett medgivande ska inte förväxlas med ett vitsordande. När en part vitsordar ett visst belopp som skäligt i och för sig innebär detta enbart att beloppet som sådant anses rimligt, vitsordandet ska inte kopplas samman med inställningen till yrkandet som sådant och sakprövning ska ske fullt ut. Processhandlingar svaranden Svaranden medger eller bestrider yrkandet Ett bestridande är en instruktion till rätten att ogilla talan. Om man bestrider ska svaranden också meddela hur man förhåller sig till grunden, käranden kan: Erkänna Invända Vara tyst/passiv 8
Processhandlingar svaranden Erkännande Tar sikte på en omständighet (rättsfaktum / bevisfaktum). Är bindande för rätten i dispositiva TM (35:3 RB). Ett dispositivt erkännande får också betydelse för den rättsliga betydelsen av den erkända omständigheten. Erkännandet omfattar (och binder därmed rätten till) också den rättsliga betydelsen av den omständighet som erkänts. Är därmed en inskränkning av Jura Novit Curia. Ex: Studenterna A + B är överens om att datorköpet egentligen var en hyra. Rent faktiskt erkänner B då A:s påstående om denna omständighet och rätten ska då utan prövning låta detta ligga till grund för bedömningen av tvisten. Erkännande kan återkallas i samma instans, MEN får då betydelse för bevisvärderingen (35:3 2 st RB). Processhandlingar svaranden Invändning Kallas sakinvändningar och kan vara av tre typer: Förnekande, rättsinvändning, motfaktum. Förnekande Svaranden menar att den omständighet som åberopas inte existerar. Här reagerar svaranden på en av käranden åberopad omständighet, inga egna fakta åberopas av svaranden. Ex: Studenten B förnekar att det överlämnats en dator. 9
Invändning Kallas sakinvändningar och kan vara av tre typer: Förnekande, rättsinvändning, motfaktum. Rättsinvändning Svaranden invänder mot den rättsliga effekten/betydelsen av den omständighet som käranden åberopat. Här reagerar svaranden återigen på en av käranden åberopad omständighet, inga egna fakta åberopas av svaranden. Ex: Studenten B invänder mot att det faktum att en dator överlämnats till B innebär att ett köp ägt rum. Invändning Kallas sakinvändningar och kan vara av tre typer: Förnekande, rättsinvändning, motfaktum. Motfaktum Svaranden introducerar egna nya rättsfakta som motsäger de rättsfakta som käranden har åberopat. Ex: Studenten B erkänner att ett köp ägt rum men menar också att A + B kom överens om att B skulle betala om tre månader (nya rättsfakta, innebär att betalning inte ska ha skett ännu). Motfaktum är nya omständigheter som introduceras i målet och måste åberopas i enlighet med dispositionsprincipen (17:3 RB). 10
Processhandlingar svaranden Tystnad/passivitet Ska ej tolkas som ett medgivande eller erkännande av omständigheter. Enligt svensk rätt är det inte ett erkännande om man som part är tyst i fråga om ett visst faktum i processen. Tystnad kring en viss omständighet innebär inte att denna omständighet är ostridig. Detta blir en omständighet som får prövas av rätten (35:4 RB). Processhandlingar rätten Rättens centrala processhandlingar Avkunnar/meddelar dom. Domslut bifall eller ogillande av kärandens talan. Domskäl förklarar hur man tänkt när man bedömt frågorna i målet. Vad sker när en domstol ska avgöra ett mål? Rätten gör en sakprövning av målet, vilket är en materiell prövning av sakfrågorna i tvisten. Ska käromålet bifallas eller ogillas? Detta avgörs genom en dom. 11
Hur sakprövar domstolen? Man avgör sakfrågor samt rättsfrågor. Sakfrågor (bevisfrågor) avgörs genom bevisvärdering. Vem har bevisbörda för olika omständigheter? Vad är styrkt i målet? Beviskrav i TM är normalt sett styrkt (högsta beviskravet i TM) men kan ibland också genom bevislättnad vara sannolikt (ett lägre beviskrav). (Jmf bortom rimligt tvivel i brottmål.) Rättsfrågor avgörs genom rättstillämpning. Vilka rättliga effekter får det som är bevisat i målet? Processhandlingar bördor Vad är en börda i ett processuellt sammanhang? En princip/regel som ålägger en av parterna att företa sig en viss processhandling. Om viss part exempelvis har åberopsbördan för ett visst faktum så står denna part också risken för vad som händer om parten inte åberopar det aktuella faktumet (och därmed inte uppfyller åberopsbördan). Vi kommer huvudsakligen att ta upp fyra bördor under kursen: Yrkandebörda Åberopsbörda Bemötandebörda Bevisbörda 12
Processhandlingar bördor Bevisbörda (komplext, egen föreläsning om detta). Vem ska bevisa olika omständigheter i målet? Bemötandebörda Finns som HR ingen bemötandebörda i svensk civilprocess. Passivitet kan få bevisverkan (35:4 RB), vilket innebär att om man inte bemöter ett visst av motparten åberopat faktum så får det stå oemotsagt, man har inte fört in något i sak som motsäger det åberopade faktumet. MEN, det finns givetvis gränsfall: Se NJA 2010 s 643. Visar på problematiken kring detta. Kan ett tyst agerande likställas med passivitet avseende en viss fråga? Eller ska agerandet ses som ett erkännande av visst faktum? Processhandlingar bördor Yrkandebörda Det är som HR käranden som ska yrka, som har yrkandebördan. Processuellt kan det uttryckas: den part som vill att en viss rättsföljd ska sakprövas och bifallas i domen står risken för detta, dvs om man inte yrkar så kommer domstolen inte pröva yrkandet. UT, jämkning ska yrkas av svaranden. NJA 1994 s 532 Möbelbolag anlitar Statens provningsanstalt för att grundligt avgöra kvalitéten på tyger som ska användas till utomhusmöbler. Tyget visar sig senare vara av sämre kvalitét än vad testerna visat och bolaget stämmer provningsanstalten, yrkar skadestånd om 2 miljoner kr. Provningsanstalten bestrider, menar att bolaget är medvållande (de har inte försett provningsanstalten med tillräckliga uppgifter). MEN, yrkar inte jämkning på grunden medvållande (detta framkommer av de i målet åberopade omständigheterna). TR: Ogillar. HovR: Bifaller och jämkar (svaranden får hälften). HD: Bifaller fullt ut. Svaranden har bestritt skadeståndet men inte yrkat jämkning, HD kan inte pröva detta. 13
Processhandlingar bördor Åberopsbörda Innebär att det åligger en av parterna att åberopa ett visst faktum, annars riskerar man att detta inte omfattas av sakprövningen och därmed i förlängningen att förlora målet. Innebär att den part som har åberopsbördan står risken i den mening att man riskerar att förlora målet för att en viss omständighet inte kommer att beaktas av domstolen vid sakprövningen. Ex: Studenten B har invänt att datorn var felaktig (fel i vara). Om studenten A då menar att B inte har reklamerat i tid (dvs inte har rätt att åberopa fel) så åligger det studenten A att åberopa detta motfaktum. Dvs, A har åberopsbördan för omständigheten utebliven reklamation. Vem har åberopsbördan? Två hjälpteorier: Frekvensteorin. Rättsgrundande/rättsupphävande teorin. Processhandlingar bördor Frekvensteorin Innebär att omständigheter som ofta är tvistiga ska åberopas av käranden, omständigheter som sällan är tvistiga ska åberopas av svaranden. Den här bördan innebär att fokus ligger på det som är tvistigt i målet, samt att det som är ostridigt lämnas åt sidan. Ett exempel: I ett fordringsmål yrkar käranden på betalning med ett låneavtal som grund. Svaranden bestrider samt invänder att fordran ej har förfallit till betalning. Detta är en mindre vanlig omständighet att tvista om, vilket innebär att svaranden har åberopsbördan. Att veta vilka tvistiga omständigheter som är mer eller mindre frekventa är givetvis svårt. Bygger på erfarenhet i stor utsträckning. 14
Processhandlingar bördor Rättgrundande/rättsupphävande teorin Innebär att: Käranden har åberopsbördan för omständigheter som innebär att ett rättsgrundande förhållande har skapats. Svaranden har åberopsbördan för omständigheter som innebär att ett rättsförhållande har upphävts. Ex 1: Om käranden hävdar att ett avtal har ingått, dvs att ett rättsgrundande förhållande har skapats, så har också käranden åberopsbördan för denna omständighet. Ex 2: Om svaranden däremot påstår att betalning av påstådd fordran redan har skett, dvs fordran är upphävd pga att betalning har skett, så har svaranden åberopsbördan för detta. Processhandlingar successiv relevans Successiva relevansens princip En hjälpregel som förklarar ordningen på parternas processhandlingar, men också i vilken ordning rätten kommer att bedöma olika frågor under sin sakprövning. Innebär att en processhandling ska ske när den är relevant för processens framskridande. Processen framskrider i en naturlig följd, där den ena partens åberopade omständigheter ska bemötas med relevanta omständigheter från motparten, osv. Ex: Studenterna A och B. Har stött och blött tvisten under förberedelsen. A vet att B troligen kommer att åberopa fel i vara och i så fall kommer A i sin tur åberopa utebliven reklamation. Detta innebär dock inte att det är relevant för A att från början åberopa utebliven reklamation, utan det blir först relevant om/när B åberopar fel i vara. 15
Processhandlingar successiv relevans Successiva relevansens princip Succesiva relevansens princip förklarar på samma sätt den ordning rätten gör bedömningar i under sakprövningen. Om det ligger till så att rätten har att bedöma om det föreligger ett köp, om det föreligger fel i vara, om det skett reklamation eller ej, så finns det en relevant kronologisk ordning för detta. Föreligger ett köp? Ja/nej? Om nej så faller tvisten redan här och det finns ingen relevant anledning att gå vidare och pröva frågan om fel i vara. Föreligger ett köp får man sedan gå vidare och pröva nästa relevanta omständighet, dvs fel i vara. Osv. 16