Bildningsnämnden. Kallelse/föredragningslista. Tid: , kl. 18:30-21:00. Plats: Harriesalen. Camilla Mårtensen (L), ordförande.

Kallelse/föredragningslista 1(3) Bildningsnämnden Tid: 2018-09-19, kl. 18:30-21:00 Plats: Harriesalen Camilla Mårtensen (L), ordförande Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 1 av 165

Kallelse/föredragningslista 2(3) 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning 4. Åsikt Kävlinge Bildning 180101-180630 5. Ändring av indikatorer i Biblioteksenkät 6. Kvalitetsrapport Grundskola 2018 7. Kvalitetsrapport Förskola 2018 8. Kvalitetsrapport Lärcentrum 2018 9. Kvalitetsrapport Kultur & Fritid 2018 10. Tillsyn av Barsebäck Montessori förskola 11. Svar på revisionsrapport Granskning av resursfördelning till grundskolorna 12. Inkomna skrivelser september Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 2 av 165

Kallelse/föredragningslista 3(3) 13. Redovisning av delegationsbeslut september 14. Information från Bildningskansliet 15. Information och frågor från ordförande och ledamöter 16. Mötets avslutande Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 3 av 165

Åsikt Kävlinge Bildning 180101-180630 Ärende 4 BN 2018/192 Sida 4 av 165

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-08-31 Dnr: BN 2018/192 Bildningsnämnden Åsikt Kävlinge Bildning 180101-180630 Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner återrapporteringen av Åsikt Kävlinge för perioden 180101-180630. Ärendebeskrivning Återrapportering av inkomna åsikter till Bildningskansliet under våren 2018. Beslutsunderlag Åsikt Kävlinge VT18 Bildning Beslutande, Barbro Börjesson Sektorschef Utbildning Föredragande, Jimmie Brander Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Jimmie Brander jimmie.brander@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 5 av 165

Bilaga tjänsteskrivelse 1(3) 2018-08-30 Dnr: BN 2018/192 Återrapportering av Åsikt Kävlinge för bildnings verksamhetsområde, 2018-01-07 2018-06-17 Under perioden har det inkommit totalt 21 stycken synpunkter. Av dessa har 21 stycken lämnats in via hemsidan, 0 stycken via e-post, 0 stycken via blankett och 0 stycken via telefonsamtal. Fördelningen av synpunkterna återfinns här nedan. Fördelning av synpunkter Antal % Enhet/avdelning Bildningskansli 1 4,8 Förskola 2 9,5 Lärcentrum 2 9,5 Grundskola 5 23,8 Kultur & Fritid 9 42,9 Ej angett 2 9,5 Totalt 21 100 Synpunktstyp Antal % Beröm 1 3,8 Förslag 4 15,4 Fråga 8 30,8 Klagomål 13 50 Felanmälan 0 0 Övrigt 0 0 Totalt* 26 100 Kategori Antal % Avgifter 3 10,3 Fysisk miljö 7 24,1 Information 3 10,3 Skadegörelse 0 0 Bemötande 1 3,4 Handläggning 0 0 Lagstiftning 1 3,4 Tillgänglighet 2 6,9 Delaktighet/Inflytande 3 10,3 Service & Tjänster 4 13,8 Kommunstyrelsen Marie Göransson 046-73 91 21 marie.goransson@kavlinge.se Kansliavdelningen Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 6 av 165

2 (3) Övrigt 5 17,2 Totalt* * Summan för antal överensstämmer inte alltid med antalet registrerade synpunkter då flera alternativ kan väljas. Få inkomna åsikter/synpunkter gör det svårt att tyda några mönster. Precis som tidigare år ser vi att frågor inom Kultur & Fritids verksamhet fortsatt är i majoritet. Dessa gäller exempelvis Kulturskolans avgift, Fritidsgårdarna samt Bibliotekens fysiska miljö. Inom grundskolan är det några få blandade klagomål samt ett par på skolskjutsen som inkommit. Åtgärder Antal % Åtgärdat /Kommer att åtgärdas 3 3,7 Kommer inte att åtgärdas 1 3,7 Tas med i framtida planering 7 25,9 Hänvisning till annan myndighet/organisation/företag 1 3,7 Överförs till diariet för fortsatt behandling 0 0 Frågan är besvarad 15 55,6 Totalt* 28 100 Resultat Antal % Felet åtgärdat 0 0 Förbättrad information 5 20,8 Förbättrad service/tillgänglighet 3 12,5 Förbättrad kvalitetsgaranti 0 0 Förändrade rutiner 3 12,5 Förbättrat kundlöfte 2 8,3 Förbättrad fysisk miljö 1 4,2 Utbildning av personal 1 4,2 Ingen förändring 9 37,5 Totalt * Summan för antal överensstämmer inte alltid med antalet registrerade synpunkter då flera alternativ kan väljas. Kultursskolans avgifter är återkommande. Både gällande terminsavgift såsom instrumentavgift, åsikterna menar att dessa är för höga. Dessvärre leder inte dessa åsikter till någon förändring då avgifterna beslutas politiskt. Åsikter om fritidsgårdarna har även inkommit. En åsikt som tas med i framtida planering är om fritidsgården kan erbjuda verksamhet för unga tonåringar under eftermiddagar. Förra året samma period inkom även då en del åsikter gällande skolskjutsfrågan. Skolskjutsen var i fokus i samband med avslöjandet av att Bergkvara Buss misstänktes fuska med diverse reparationer på sina bussar samt ha en dålig arbetsmiljö för sina anställda. Uppföljning av avtalet med Bergkvara Buss visade att det inte fanns några indikatorer som pekade på att missförhållanden skulle råda i kommunen. Under perioden inkom en del åsikter gällande badhusfrågan. Flera av dessa åsikter var förslag från medborgare där handläggare fick återkoppla att badhusbyggnation var en politisk fråga. Sida 7 av 165

3 (3) Svarstid för mottagningsbekräftelse Antal % Inom 2 dagar 12 57,1 Mellan 3-5 dagar * 1 4,8 Mer än 6 dagar 1 4,8 Obesvarat 0 0 Svar ej möjligt/ önskat 7 33,3 * Noteras bör att systemet inte känner av om det rör sig om arbetsdagar eller helgdagar. De synpunktslämnare som lämnar kontaktuppgifter och vill ha svar ska inom två arbetsdagar få bekräftelse om att vi har tagit emot synpunkten och uppgift på vem som är handläggare för ärendet och dennes kontaktuppgifter. Svarstid för handläggares svar Antal % Inom 14 dagar 14 66,7 Mellan 15-20 dagar * 2 9,5 Mer än 21 dagar 0 0 Obesvarat 0 0 Svar ej möjligt/ önskat 5 23,8 När statistiken togs ut hade samtliga som lämnat en synpunkt fått svar. Handläggare ska inom 14 dagar kontakta synpunktslämnaren med antingen ett svar på frågan eller annan återkoppling i ärendet. Sent svar beror oftast på den mänskliga faktorn. Samtliga synpunkter ska publiceras på hemsidan om de inte innehåller sekretessuppgifter eller är kränkande. Av inkomna synpunkter har 2 stycken inte publicerats på hemsidan. En av åsikterna innehåller uppgifter om annan person, den andra åsiktslämnaren hänvisades till KKB. Sida 8 av 165

Ändring av indikatorer i Biblioteksenkät Ärende 5 BN 2018/220 Sida 9 av 165

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-09-05 Dnr: BN 2018/220 Bildningsnämnden Ändring av indikatorer i Biblioteksenkät Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner förändringen av indikatorer i kommunens kvalitetsrapport gällande biblioteksenkäten. Ärendebeskrivning Borttagande av indikatorer i enlighet med beslutsunderlag. Beslutsunderlag Beslutsunderlag Indikatorer Bibliotek Bildning Beslutande, Anneli Nilsson, Sektorschef Arbetsliv & Fritid Föredragande, Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Kvalitetsstrateg Bildningsnämnden Jimmie Brander jimmie.brander@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 10 av 165

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-09-05 Beslutsunderlag - Ändringar av biblioteksindikatorer Ärende Biblioteksenkäten tjänar idag inte sitt syfte att vara en del i bibliotekens kvalitetsarbete. Anledningen är att kansli och bibliotek inte har hitta goda metoder för att uppnå en hög svarsfrekvens. Biblioteksenkäten pausades 2018. Förslag Tillsvidare ta bort de indikatorer i verksamhetsplanen som är knutna till enkäten. För att under 2019, när den nya organisationen är plats, ta ett nytt och större grepp om kvalitetsarbetet för hela (nuvarande) Kultur och Fritid. De indikatorer beslutet gäller är: Nämndsmål: Bildnings verksamheter kommunicerar proaktivt Indikator: Enkät bibliotek, Jag blir bra bemött av personalen Indikator: Enkät bibliotek, Jag är totalt sett nöjd med bibliotekens aktivitet på hemsida och sociala medier Kommunfullmäktigemål: Kävlinge kommuns invånare har en rik fritid Enkät bibliotek, Jag är totalt sett nöjd med bibliotekets verksamhet / Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg Sida 11 av 165

Kvalitetsrapport Grundskola 2018 Ärende 6 BN 2018/213 Sida 12 av 165

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-08-30 Dnr: BN 2018/213 Bildningsnämnden Kvalitetsrapport Grundskola 2018 Förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna kvalitetsrapporten för grundskolan och lägga denna till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapporten föreligger som bilaga. Rapportering sker en gång per år, läsårsvis, och är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Rapporten beskriver det arbete som skett, och den analys som gjorts utifrån resultaten, inom grundskoleverksamheten. Beslutsunderlag Kvalitetsrapport grundskola 2018 Bildning Beslutande, Barbro Börjesson Sektorschef Utbildning Föredragande, Jimmie Brander Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Bildningsnämnden Jimmie Brander jimmie.brander@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 13 av 165

Kvalitetsrapport 2018 Kvalitetsstyrning grundskola För uppdraget Barbro Börjesson Sida 14 av 165

Sektor Utbildning Grundskola Innehåll Inledning...4 Fokusområden för läsåret 2017-2018...4 1.1 Att grunda klassrumspraktik på beprövad erfarenhet och i samklang med relevant forskning...4 1.1.1 Resultat och analys...5 1.2 Att skapa en utmanande undervisningsmiljö för eleverna...5 1.2.1 Resultat och analys...6 1.3 Att ge särskilt begåvade elever förutsättningar att nå sin fulla potential...6 1.3.1 Resultat och analys...6 1.4 Att vara i framkant gällande digitaliserat lärande...7 1.4.1 Resultat och analys...8 2. Skolornas systematiska kvalitetsarbete...8 2.1 Elevers resultat och måluppfyllelse...8 2.1.1 Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen...9 2.2.4 Meritvärde över tid åk 9... 10 2.2.6 Andel elever åk 9 behöriga till yrkesprogram (gymnasiebehörighet)... 11 2.2.8 Betyg åk 6... 11 2.2 Resultat och dokumentation på processnivå - undervisning och andra arbetsprocesser... 12 2.2 1 Nöjdhet med skolan elever... 12 2.2.2 Nöjdhet med skolan vårdnadshavare... 12 2.2.3 Anmälda händelser av diskriminering och kränkande behandling... 13 2.2.4 Förskoleklass... 14 2.2.5 Fritidshem... 15 2.2.6 Grundsärskola... 16 2.2.7 Särskilt stöd... 17 2.3 Resultat och dokumentation på strukturnivå organisation, styrning och ledning på olika nivåer... 20 2.3.1 Sammanställning av ekonomiska resurser och resursfördelning... 20 2.3.2 Fakta om behörighet... 20 2.3.3 Antal elever per lärare... 21 2.3.4 Sjukfrånvaro... 21 2.4 Upplevda styrkor i verksamheten... 22 2.5 Identifierade problem kopplade till elevers resultat och måluppfyllelse... 22 2 Sida 15 av 165

Sektor Utbildning Grundskola 3. Identifierade utvecklingsområden... 23 3.1 Planerade omedelbara åtgärder/insatser... 23 3.2 Fokusområden... 23 3.3 Lyfts till målstyrningen... 23 Litteraturförteckning... 24 3 Sida 16 av 165

Sektor Utbildning Grundskola Inledning Den utvärdering och forskning som bedrivits inom området systematiskt kvalitetsarbete har varit inriktad på olika företeelser och delar inom skolverksamheten. Ett omfattande område som undersökts i svenska kontexter av flera forskare är hur rektorers kommunikation, ledarskap och lärande på olika sätt samspelar med kvalitetsarbetet i verksamheten. Ärlestig (2008) påvisar genom fallstudier i 24 skolor, att rektorer i framgångsrika skolor oftare samtalar om resultat och skolutveckling än på mindre framgångsrika skolor. Även det systematiska kvalitetsarbetet prioriteras i högre grad i de skolor som lyckas bra både akademiskt och socialt med eleverna(j. Håkansson 2016) När Skolinspektionen gör bedömningar av det systematiska kvalitetsarbetet är uppfattningen att bedömningsgrunderna är relativt allmänt hållna och består huvudsakligen av omformuleringar av skollagens och läroplanen formuleringar. För förskoleklassen och grundskolan beskrivs de bedömningsgrunder som Skolinspektionen använder på det här sättet; -Rektor ansvarar för skolans resultat, samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen -Rektor ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av utbildningen -Kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever samt att elevernas vårdnadshavare kan ges möjlighet att delta i arbetet -Rektor ansvarar för att kvalitetsarbetet dokumenteras och att det finns rutiner för att redovisa utvecklingsbehov till huvudmannen (SL, LGR-11) Det är utifrån de nu nämnda perspektiven som det systematiska kvalitetsarbetet blir synligt i verksamheten och förväntas uppnå avsedda effekter. För rektorer och professionens del är det därför angeläget att de fokusområden som vi gemensamt bestämmer inriktning på, är de områden som vi gör en bedömning av avseende förbättring och utveckling inom grundskolan. Fokusområden för läsåret 2017-2018 1.1 Att grunda klassrumspraktik på beprövad erfarenhet och i samklang med relevant forskning Framtidens skola som genomfördes under perioden 2011-2016 som ett projekt i grundskolan, har påvisat att fokusområden är en framgångsfaktor för att nå förbättrade resultat (Hattie 2008). Det arbetet har fortsatt som ett generellt skolutvecklingsarbete inom grundskolan samt har utvärderats efter projektidens slut. Under våren 2017 beslutades, av skolchef och rektorer, om en fortsatt gemensam kompetensutvecklingssatsning för grundskolan nu med fokus på lärandematriser (LM) under en treårsperiod. Målet med satsningen är att förbättra våra resultat ytterligare, parallellt med att säkerställa en likvärdig skola för våra elever. Satsningen på lärandematriser sker i samarbete med en extern föreläsare, Johan Alm med en bakgrund i framförallt studier gällande elevers syn och uppfattning kring betydelsen av ett förtydligande av kunskapsmålen. Han leder en handledarutbildning under tio dagar med 29 lärare från kommunens samtliga 11 skolenheter. Arbetet med lärandematriser bygger på läroplanens mål för att förtydliga målen ur ett elevperspektiv, så att de själva kan bedöma sitt 4 Sida 17 av 165

Sektor Utbildning Grundskola eget och kamraters lärande. Lärandematriser förtydligar progressionsnivåer i iakttagbara handlingar som ger eleven förbättrad kontroll över sitt lärande. Under läsåret har fyra dagars handledarutbildning genomförts. Betoningen har legat på att ge deltagarna en praktisk grundkompetens och erfarenhet av att skapa kollegiala lärandematriser samt att undervisa utifrån dem i det egna klassrummet. Genom grupparbeten både över ämnes- och skolgränser har lärarna fått perspektiv på sin egen lärarerfarenhet och arbetsplats samt skapat en sammanhållning i gruppen. Det har även getts tid till reflektion kring LM-processen på den egna skolan. Handledarna har även fått beredskap att starta upp det inledande kollegiala lärandet kring LM-skapande på sin skola. Det är ett effektivt sätt att få syn på kvalitet i reflektioner, samtidigt som det är en viktig förberedelse för att leda kollegors reflektionsarbete framöver. Deltagarnas frågor och erfarenheter från egna undervisningserfarenheter har hela tiden varit en viktig utgångspunkt för olika moment under handledarutbildningen. Samtliga 11 skolenheter i kommunen har under läsåret startat sitt LM-arbete med stöd av Johan Alm. Första träffen ägnas helt åt praktiskt kollegialt LM-skapande med stöd i de dokument och processer som handledarna sedan arbetar vidare utifrån. På dessa har i princip alla lärare prövat att undervisa med LM och många lärare har haft digitalt responsutbyte, kring enskilda LM. Former och rutiner för att ge respons på varandras LM, både individuellt och kollektivt har där börjat ta form. En skola, som sedan tidigare har LM-handledare i utbildning, har även börjat använda bedömningsfunktionen LMX. Andra skolor är på gång med detta. 1.1.1 Resultat och analys Uppläggen för de enskilda skolornas LM-process skiljer sig ännu åt, både vad gäller kvantitet och i hur tydligt den framgår för lärarna. Handledarna vittnar om ett stort engagemang från lärare på egna skolan, men påtalar även ett stort behov av tid; både till att arbeta kollegialt kring LM, men också till att planera LM-träffar för kollegor. Målet med att få igång LM-processen på samtliga skolenheter under första året har uppnåtts. Under kommande läsår kommer processen med att skapa lärandematriser i fem steg, tillsammans med kollegial återkoppling/respons att fortsätta. Samtidigt flyttas fokus mer till själva handledarskapet, det vill säga att leda processen och handleda kollegorna i LM-arbetet på respektive enhet. Handledarna får stöd av rektorerna med en struktur för arbetet med lärandematriser, där tid avsätts för kollegialt arbete på enheten. Målformulerandet av iakttagbara mål, det vill säga vad som ska uppnås i arbetet på respektive enhet, är en viktig del i det arbete som pågår. 1.2 Att skapa en utmanande undervisningsmiljö för eleverna Skolorna i Kävlinge kommun har under de senaste åren arbetat på olika plan och i olika processer för att öka skolans kvalitet och måluppfyllelse. Målsättningen med det långsiktiga arbetet är att samtliga elever ska nå kunskapskraven i samtliga ämnen, det är den absolut viktigaste faktorn för att ta sig vidare i utbildningssystemet (Johansson & Svedberg 2016). För rektorernas del är det viktigt att de erbjuds möjlighet att leda detta arbete på ett så optimalt sätt som möjligt. Som stöd i det arbetet genomgår samtliga rektorer en kompensutvecklingssatsning, under ledning av en extern utbildare. Utbildningen genomförs under tre år med start läsåret 2017/2018 och med fokus på att leda i förändring för synbar effekt i varje klassrum. Utbildningens utgångspunkt är att synliggöra kunskap 5 Sida 18 av 165

Sektor Utbildning Grundskola på vetenskaplig grund för att utveckla det lärande som finns hos individer och i organisationer för att ytterst förbättra organisationens resultat (Jarl, Blossing, Andersson 2017). Vid första utbildningstillfället under hösten 2017 gjordes en kartläggning av rektorerna gällande de skolutvecklingsprocesser som skett under de senaste åren på respektive skola och i kommunen i stort, som en viktig del av nuläget. Nästa steg blev att se vilka processer som var relevanta för de kommande åren, vilken effekt dessa förväntas ha och vilken forskning som man kan knyta till respektive utvecklingsprocess (Johansson& Svedberg 2016, Timperley 2013, Fullan 2013). Rektorerna formulerade även önskat läge om ett antal år. För utökad transparens och insyn genomförs ledarutbildning i ett kollaborativt sammanhang = gemensamt lärande. Det innebär att rektorerna använder gemensamma digitala ytor och dokument där man utvecklar det vi kallar en delakultur för att säkerställa en likvärdig skola. Dokumentationen används sedan för uppföljningssyften. Ledarutbildningens metoder är direkt överförbara till hur rektorerna kan leda pedagogernas lärande i sina respektive skolor. 1.2.1 Resultat och analys Ledarutbildningen är en pågående process, som i nuläget pågått under mindre tid än ett år. Det är därför svårt att så snart se tydliga resultat utifrån satsningen. Ambitionen är att den förstärker skolornas utvecklingsprocesser utifrån redan pågående och nya processer för att nå synbara effekter i varje klassrum. Organisatoriskt handlar det om att skapa en ännu starkare samsyn för utvecklingsarbetet i Kävlinge kommuns grundskolor. Ledarutbildningens intention är att stärka rektorsgruppens samarbete mer långsiktigt i alla de olika processerna inom berörda utvecklingsområden i syfte att öka kvalitet, likvärdighet och måluppfyllelse samt skapa en ännu större transparens mellan rektorerna. Gemensamt genomförande ger rektorerna ökad insyn för varandras processer och lösningar på respektive skolor, och därmed större öppenhet inom chefsgruppen för gemensam kommunövergripande utvecklingsinriktning. 1.3 Att ge särskilt begåvade elever förutsättningar att nå sin fulla potential Våren 2017 fattade bildningsnämnden beslut att godkänna en framtagen handlingsplan för identifikation av särskilt begåvade elever samt metoder för hur särskilt begåvade elever och högpresterande elever ska utmanas och stimuleras i sitt lärande (Skolverket). Dessa två är olika målgrupper där det har stor betydelse att identifiera och erbjuda rätt insatser för båda målgrupperna. Syftet är att höja undervisningens kvalitet, så att alla elever ska nå sin fulla potential.(skollagen 3 kap 3). Det pågående arbetet utifrån gällande handlingsplan har under läsåret 2017/2018 framförallt fokuserat på olika former av kompetensutvecklingsinsatser, med syfte att öka kunskapen och medvetenheten om de två olika elevgrupperna hos rektorer, elevhälsa och pedagoger. 1.3.1 Resultat och analys Återkoppling från skolans personal visar att de har fått en ökad medvetenhet om hur de kan uppmärksamma och arbeta med särskilt begåvade elever respektive högpresterande elever. Allt för att dessa ska nå sin fulla potential i sitt skolarbete. Det finns fortfarande en viss osäkerhet hos pedagoger, framförallt gällande särskilt begåvade elever. Pedagogerna och elevhälsan upplever att 6 Sida 19 av 165

Sektor Utbildning Grundskola det är lättare att uppmärksamma högpresterande elever i jämförelse med de särskilt begåvade eleverna. Pedagogerna upplever också att gränsen mellan att ha lätt för ett ämne och att vara särskilt begåvad är till viss del otydlig. Vanligtvis får elever som har uppmärksammats som högpresterande eller särskilt begåvade mer utmanande undervisningsmaterial att arbeta med. Men det behövs ytterligare flexibilitet i undervisningen där pedagogerna än mer utgår från den enskilda elevens lärande. När kunskapen om högpresterande och särskilt begåvade elever ökar hos pedagogerna, och dessa elever har uppmärksammats på enhetsnivå, finns fortsättningsvis behov av kommunövergripande samarbetsområden och mötesplatser gällande dessa elevgrupper. Ytterligare kompetensutvecklingsinsatser behövs kommande läsår. Likaså behöver rektorer, elevhälsa och pedagoger fortsätta att utveckla organisationen och anpassningen av undervisningen genom acceleration och berikning 1 för att stimulera och utmana de två elevgrupperna ytterligare. 1.4 Att vara i framkant gällande digitaliserat lärande Kävlinge kommuns satsning på digitala verktyg och 1:1-arbetssättet har pågått i full utsträckning sedan 2014, med detta menas bland annat att alla elever från och med åk 1 till åk 9 tillhandahåller ett eget digitalt verktyg för sitt skolarbete och lärande. Det har inneburit en delvis förändrad undervisning, som på olika sätt kompletterar en mer traditionell undervisning utifrån en mer läroboksstyrd. Erfarenheten visar bland annat att de elever som har det kämpigt med läs-och skrivprocessen gynnas av en undervisning med stöd av att använda sig av dator/lärplatta (Trageton, 2014) Det pedagogiska arbetet såsom pedagogiska planeringar och lektionsuppgifter förmedlas till eleverna främst via G-Suite (molntjänst för kollaboration, så kallad DELA-kultur) och Infomentor (rapporteringssystem för skolan). Alla Kävlinge kommuns pedagoger har möjligheten att använda G- Suite för pedagogiskt samarbete, -planering och -lagringsställe. Arbetet med Infomentor förstärker det pedagogiskt digitala arbetssättet med möjligheten för pedagogerna att samarbeta med vårdnadshavare och elever samt som en digital yta för registreringen t ex för elevernas kunskapsprocesser och betyg. Alla skolor i Kävlinge har en fungerande digital arbetskultur där användningen av digitala verktyg är en naturlig del av lärande och undervisningen såväl för pedagogerna som för eleverna. I en bedömning av var Kävlinge kommuns skolor befinner sig gällande en digitaliserad undervisning kan vi konstatera att Kävlinges grundskolor ligger helt i linje med Skolverkets nationella strategi för en digitaliserad skola. Satsningen gällande 1:1 kopplat till återkommande kompetensutvecklingsinsatser bedöms ha varit gynnsam för den digitala resan i skolutvecklingsarbetet. Ett ytterligare steg för utvecklingen av digitalt arbetssätt är en kommande implementering av Insperas digitala prov tjänst som ger möjligheten för alla kommunens pedagoger inom grundskolan att skapa säkra digitala prov i sin undervisning. Skolverket har på uppdrag av regeringen planerat att digitalisera nationella proven till 2023. Kävlinge startar nu under hösten 2018 en testverksamhet för 1 *Acceleration innebär att barnet eller eleven arbetar och får undervisning i en snabbare takt än sina jämnåriga kamrater, inom områden där hen är särskilt begåvad eller högpresterande *Berikning innebär att barnet eller eleven får möjlighet till att fördjupa sig när det obligatoriska momentet redan behärskas. Det extra lärostoffet bör dock ha anknytning till elevens färdigheter och behov. 7 Sida 20 av 165

Sektor Utbildning Grundskola läsår 2018/2019, för att på ett tidigt stadium dra lärdom av ev. utmaningar i arbetet med att digitalisera nationella proven. För att stärka Skolverkets riktade arbete i uppdraget att digitalisera de nationella proven önskar myndigheten skapa ett nätverk av rektorer som från hösten 2018 kan bidra till att utveckla samt förankra arbetet med digitala nationella prov ute i skolor och kommuner. En av Kävlinges rektorer kommer att ingå i detta nätverk. Huvuduppgifterna för medlemmarna i nätverket är att: ta emot och förmedla aktuell information från Skolverket om de digitala proven till sin skola och i befintliga nätverk till andra rektorer ge synpunkter till Skolverket på denna information vara budbärare och ambassadör för digitala prov på ett positivt och inspirerande sätt 1.4.1 Resultat och analys Den digitala användningen av G-Suite har sedan 2014 successivt ökad bland pedagogerna och idag finns det cirka 5750 aktiva användare i Google systemet som används av elever och pedagoger. G- Suites grundprincip baseras på DELA-kulturen där både eleverna och pedagogerna kan dela och skapa material i skolan. En populär del av G-Suite är Classroom som möjliggör en snabb och enkel delning av t ex uppgifter. G-Suite ger också möjlighet för lärare att ge formativ feedback direkt i elevers texter etc. Tillsammans med Infomentor fungerar G-Suite som en pedagogisk lärande yta. G-Suites ger oss siffror om skapade dokument etc 6 månader bakåt i tiden. Under VT18 gjordes det över 600 000 delningar under perioden januari 2018 till juni 2018, det laddades upp ca: 462 000 nya filer till G-Suite. Motsvarande siffra under 6 månaders period under hösten 2016 var ca 550 000 delningar och uppladdade nya filer var 244 664 (Källa: presentation för nämnden 2016-11-09). Detta visar en ökning vilket i sin tur och ger oss en indikation att G-Suite användningen har ökat under tiden. Pedagoger använder G-Suite och dess delar som en naturlig del av sin undervisning och dagliga pedagogiska verksamhet. G-Suite användningen tillsammans med Infomentor ger verksamheten en bra digital yta för information, kommunikation och dela-kultur. 2. Skolornas systematiska kvalitetsarbete Att arbeta med en tydlig systematik i kvalitetsarbetet är avgörande för att nå resultat. Det innebär att det systematiska kvalitetsarbetet dels sker på övergripande systemnivå och dels på enhetsnivå. Grunden i det arbetet innebär att skolchef i samarbete med rektorer identifierar och fastställer den riktning som skolan i Kävlinge kommun behöver ta för att säkerställa en gynnsam utveckling för eleverna. Det som identifierades som det absolut mest angelägna att ha fokus på under föregående läsår är arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse i alla ämnen, där vi kan se att en del av eleverna enbart saknar ett ämne för att bli godkänd. Det är viktigt att tidigt identifiera och sätta in åtgärder för detta. Satsningen på Lärande matriser som fokusområde är en direkt följd av att stödja eleverna på ett ännu tydligare sätt genom att eleverna ska förstå kunskapsmålen på ett tydligare sätt. 2.1 Elevers resultat och måluppfyllelse Preliminärt ser vi ett klart förbättrat meritvärde för åk 9 innevarande läsår. En förklaring bedöms vara riktade satsningar, där betydelsen av att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, gör att vi börjar se effekter av insatserna. Det är ett långsiktigt arbete som innebär att ansvariga pedagoger är uppmärksamma på de elever som riskerar att falla igenom gällande e- 8 Sida 21 av 165

Sektor Utbildning Grundskola nivån. Med två avstämningsperioder (april-okt) varje år, samt en utvecklad och tydlig struktur, både på skol- såsom ledningsnivå, är det möjligt att säkerställa det arbetet. Det är också av stor betydelse att elevhälsans arbetsgång numera är tydliggjord och arbetet sker i samråd med ansvarig mentor både gällande den enskilde individen samt arbetet på gruppnivå, när behov av stöd finns. 2.1.1 Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 83,2 Uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel elever Åk 9 88,9 91,1 88,2 85,6 84,2 81,3 78 73,5 93,5 83,9 2015 2016 2017 2018 88,7 Korsbacka Tolvåker Kommun Källa: 2018, Extens (2018-06-14). Detta betygsvärde är preliminärt. Övriga år, Siris (uttaget 2018-06-15). En klart förbättrad måluppfyllelse gällande att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen, från 81,3 föregående läsår till 88,7 läsåret 17/18. Det är för tidigt att tala om effekter gällande LM men det intensifierade arbetet med att ringa in de elever som riskerar att inte nå e-nivå, samt avstämningstillfällen vid två tillfällen per år förtydligar behoven, bedöms påvisa en positiv utveckling. På Korsbackaskolan var det 25 elever av 155, och på Tolvåkerskolan endast 9 elever av 172, som inte uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. På Korsbackaskolan var det ingen av de 6 nyanlända eleverna som nådde kunskapskraven i alla ämnen. För läsåret gick inga nyanlända på Tolvåkersskolan. De ämnen som det (fortfarande) är flest elever som inte når kunskapskraven i är på båda 7-9 skolorna inom matematik, samt för Korsbackaskolan även inom de naturorienterade ämnena. 9 Sida 22 av 165

Sektor Utbildning Grundskola 2.2.4 Meritvärde över tid åk 9 300,0 250,0 200,0 Meritvärde Åk 9 254,1 236,2 238,0 229,9 239,1 231,2 225,5 225,6 223,5 255,3 235,3 245,3 150,0 100,0 Korsbacka Tolvåker Kommun 50,0 0,0 2015 2016 2017 2018 Källa: 2018, Extens (2018-06-14). Detta betygsvärde är preliminärt. Övriga år, Siris (uttaget 2018-06-15). Meritvärdet fluktuerar över tid, det innebär att det fortsättningsvis är viktigt att det sker en positiv progressionsutveckling. Parallellet med det påvisar arbetssättet och den ökade kunskap som finns i organisationen en förbättrad stabilitet i elevernas kunskap och resultat över tid, och då även meritvärdet. Innevarande termins resultat ger det högsta meritvärdet för de båda kommunala 7-9 skolorna sedan detta började mätas utifrån 17 ämnen (2014/15). Bedömningen är att nya strukturer samt delvis nytt arbetssätt kring extra anpassningar, i synnerhet på Korsbackaskolan, anses ha bidragit till en positiv utveckling resultatmässigt. Skolans meritvärde för 2017/2018 är 11,8 punkter högre än föregående år. Flickor presterar bättre än pojkar på båda skolorna, samma trend som vi ser i riket. På Korsbackaskolan är dessa skillnader små, medan det på Tolvåkersskolan är större skillnad (flickor 268.0, pojkar 244.6). 10 Sida 23 av 165

Sektor Utbildning Grundskola 2.2.6 Andel elever åk 9 behöriga till yrkesprogram (gymnasiebehörighet) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 93,5 90,1 Behöriga till yrkesprogram Andel elever Åk 9 100,0 87,7 89,3 93,3 93,4 95,9 95,4 88,5 94,8 83,1 2015 2016 2017 2018 Korsbacka Tolvåker Kommun Källa: 2018, Extens (2018-06-14). Detta betygsvärde är preliminärt. Övriga år, Siris (uttaget 2018-06-15). I år ser vi ett klart förbättrat resultat för eleverna gällande behörigheten att komma in på ett yrkesprogram. I grafen blir det tydligt att särskilt Korsbackaskolans elevers resultat har förbättrats från föregående år från 83,1 procents behörighet till nuvarande 94,8. Av Korsbackas 155 elever i Åk 9 är det 10 stycken som inte är behöriga (motsvarande siffra på Tolvåker är 7 elever av totalt 172), 3 av dessa 10 är nyanlända elever. 2.2.8 Betyg åk 6 Betygsutfall Åk 6 300,0 250,0 200,0 207,9 229,0 236,8 245,3 222,2 223,4 203,6 255,8 215,6 226,6 150,0 100,0 50,0 0,0 2016 2017 2018 Källa: 2018 Extens 180614, övriga år Extens 170616 Fortfarande ett resultat som står sig med förhållandevis små förändringar över tid. En viss skillnad i resultat mellan skolorna är noterbar, precis som tidigare år. Olympiaskolans goda resultat för läsåret 2017/2018 är mycket positivt. När det gäller betyg i årskurs sex är det en viktig indikator för pedagoger i kommande åk 7-9 11 Sida 24 av 165

Sektor Utbildning Grundskola där en översyn av överlämningsrutinerna har genomförts. Överlämningen har betydelse för kunskap om elevers eventuella behov av stöd, men även utifrån elever i behov av accelerering alternativt berikning. 2.2 Resultat och dokumentation på processnivå - undervisning och andra arbetsprocesser 2.2 1 Nöjdhet med skolan elever Andel 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Total nöjdhet elever 95,1 96,3 96,3 95,0 96,0 82,5 81,3 80,2 78,7 80,0 2014 2015 2016 2017 2018 År Åk F-2 Åk 3-9 Källa: Qualisenkäter respektive år. Variationen i resultat över tid är inte påfallande, vi ser att det inte skiljer sig nämnvärt över tid. Det är känt att F-2 som regel genererar ett högre resultat än 3-9 när det gäller nöjdhet med skolan. Resultaten bedöms vara på en god nivå. Det är angeläget att varje enhet hanterar sitt resultat och följer upp- och nergångar utifrån aktuella insatser. 2.2.2 Nöjdhet med skolan vårdnadshavare 100 90 80 70 81 85 79 67 87 95 90 80 74 89 73 76 60 50 40 30 20 2016 2017 2018 10 0 Källa: Qualisenkäter 2018 12 Sida 25 av 165

Sektor Utbildning Grundskola En viss förbättring kan skönjas totalt sett. På Korsbackaskolan och Olympiaskolan, som tidigare fått låga resultat på enkätfrågan kring Nöjdhet, är resultaten Vi ser en variation mellan enheterna men även här är det viktigt att varje enhet hanterar sitt resultat kopplat till aktuella åtgärder. 2.2.3 Anmälda händelser av diskriminering och kränkande behandling Under läsåret 2017/18 har ett nytt digitalt verktyg för anmälan av, och utredning av eventuell, kränkande behandling införts. Syftet med verktyget är att detta ska vara ett stöd för skolenheterna i arbetet. Verktyget bidrar även till en bättre struktur i hela arbetsprocessen kring kränkningsanmälningar samt gör det enklare att överblicka förloppet. En del barnsjukdomar och problemställningar vid inkörningen av verktyget gör det vanskligt att presentera en tillförlitlig statistik över kränkningsarbete för höstterminen 2017. Kränkningsanmälningar till huvudman Antalet anmälningar för vårterminen 2018 (1 januari 30 juni) uppgår till 111 stycken. 90 stycken av dessa bedöms av skolorna vara en kränkning i skollagens mening. Rapporteringsperoden är ändrad och sker från och med 2018 terminsvis men en jämförelse med antalet kränkningsanmälningar tidigare år visar att antalet är minskat med ungefär hälften. Diskussioner har under läsåret skett med rektorer och även likabehandlingsteam kring hela anmälningsförfarandet och kring vad en kränkning är i lagens mening. Bedömningen är att rektorer idag är tryggare i sin bedömning av vad som är en allvarlig händelse och upplevs så av eleven jämfört med vad som är en del av konflikter och vardagen på en skolenhet. Arbetet med anmälda kränkningar sker från bildnings ledningsgrupp och till skolenhet och är ständigt aktuellt utifrån den statistik som tillhandahålls utifrån det digitala verktyget. 13 Sida 26 av 165

Sektor Utbildning Grundskola Kränkningsanmälningar per skolenhet *För förklaringar se tabell ovan. Rinnebäcksskolan har flest anmälningar när det gäller F-6 skolorna, och Korsbackaskolan har fler anmälningar än Tolvåkersskolan (inga anmälningar). Viss hänsyn behöver tas till att skolorna har olika antal elever inskrivna, exempelvis har Rinnebäcksskolan läsåret 2017/18 454 elever inskrivna medan Lackalängaskolan har 159 elever. Statistiken visar: - En övervägande majoritet av kränkningarna sker på skolgården under raster. En stor del sker sedan i klassrum och kapprum under andra tider. - Mer eller mindre alla kränkningar är fysiska och/eller verbala. - Flest kränkningar har skett mot elever i Åk 5 och Åk 2. - Pojkar kränks oftare än flickor. 2.2.4 Förskoleklass Inför läsåret 2017/2018 förtydligades det pedagogiska uppdraget i förskoleklass i och med att läroplanen reviderades. Förskoleklassen fick ett eget kapitel med syfte och centralt innehåll för undervisningen. I samband med revideringen identifierade rektorerna att pedagogerna i förskoleklass, främst förskollärare, behövde utveckla och fördjupa sina kunskaper i den tidiga läs- och skrivutvecklingen, för att möta varje barns individuella behov. Kävlinge kommun genomförde därför en utbildning inom tidig läs-och skrivutveckling, 7,5 hp, för 20 av kommunens pedagoger som var verksamma i förskoleklass under läsåret 2017/2018. Målsättningen var att deltagarna efter kursen skulle kunna: redogöra för olika teoretiska perspektiv på tidig läs- och skrivutveckling analysera och bedöma barns läs- och skrivutveckling utifrån gjorda dokumentationer 14 Sida 27 av 165

Sektor Utbildning Grundskola välja metod för läs- och skrivutveckling utifrån såväl barns individuella som kollektiva behov och intresse I utvärderingen av kursen framkom att samtliga 20 deltagare upplevde att kursen uppfyllde ovanstående målsättning i mycket hög grad. Från och med läsåret 2018/2019 är ju förskoleklassen en obligatorisk skolform för samtliga sexåringar i Sverige. Samtidigt införs ett kartläggningsmaterial som ska genomföras i förskoleklass, där pedagogerna ska kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet. Syftet med materialet är att de som undervisar i förskoleklass tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan (4 i specialskolan). De ska också få syn på elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. Slutligen har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela och följa upp statsbidrag till avgiftsfri simskola i förskoleklass. Syftet med det statliga bidraget är att elever i förskoleklass uppnår god vattenvana och förbättrade förutsättningar för att i framtiden ta del av simundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Med tanke på ovanstående nationella förändringar för förskoleklass föreslog rektorerna i samråd med ansvariga tjänstemän på sektor Utbildning att skoldagen i förskoleklassen skulle utökas från och med läsåret 2018/2019 till samma skoltid som årskurs 1 inom befintlig ekonomisk ram. Beslutet förankrades i presidiet och Bildningsnämnden under slutet av våren 2018. Skoldagen i förskoleklass i Kävlinge kommun består från och med läsåret 2018/2019 av lektioner med undervisning av förskollärare/lärare utifrån läroplanens kapitel under minst tre timmar per dag. Skoldagen består även av FRIS-pass (Fritids I Skolan) som innebär undervisning utifrån kap 1 och 4 i läroplanen av fritidspedagog eller motsvarande befattning. Under skoldagen finns även utrymme för raster och fri lek med syfte att ge eleverna möjlighet till bearbetning av inhämtad kunskap. Simundervisning införs i förskoleklass som en obligatorisk del från och med läsåret 2018/2019 med stöd av tilldelat statsbidrag. En elev kommer att få möjlighet att delta i simundervisning i förskoleklass under totalt fem tillfällen á 40 minuter under läsåret. 2.2.5 Fritidshem Inför läsåret 2017/2018 förtydligades det pedagogiska uppdraget för fritidshemmet i och med att läroplanen reviderades. Fritidshemmet fick ett eget kapitel med syfte och centralt innehåll för undervisningen. Kommunen har en övergripande pedagogisk utvecklingsgrupp med representanter från alla F-6 skolor, PU-gruppen leds av en rektor. Gruppen analyserar, och arbetar med resultat och frågeställningar utifrån Fritidshemsverksamheten, och tar sedan med sig detta till respektive skola. Under läsåret 2017/18 har bland annat diskussioner förts om att det är viktigt att eleven förstår vad den lärt sig samt hur lärare och pedagoger får eleven att få denna förståelse. Resultat utifrån dessa diskussioner visar att det är viktigt att pedagogerna arbetar med elevernas metakognition. Likaså har samtalen handlat om vilken kvalitet fritidshemmet har i förhållande till styrdokumenten och vad denna bedömning grundar sig i. Fritidspedagogerna vittnar om att det är många elever som vill stanna på fritids att det är färre konflikter mellan eleverna och ett högt deltagarantal i aktiviteterna. 15 Sida 28 av 165

Sektor Utbildning Grundskola 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 97 85 83 92 96 90 90 96 88 87 85 F-2 3-9 F-2 3-9 F-2 3-9 F-2 3-9 F-2 3-9 F-2 3-9 F-2 3-9 F-2 3-9 3-9 F-2 3-9 Söderpark Ljungen Nyvång Olympia Skönadal Dösjebro Annelund Lackalänga RinnebäckÅr 2018 Jag trivs på fritidshemmet 95 84 97 75 87 92 82 Källa: Qualisenkäter 2018. Söderparks enkät 3-9, ej tillförlitligt resultat. Precis som tidigare år är det F-2 eleverna som generellt sett trivs bättre på fritidshemmet än 3-6 eleverna. PU-gruppens arbete fortsätter under läsåret 2018/19 med fokus på fritidshemmets uppdrag och dess kvalitet. 2.2.6 Grundsärskola Kävlinge kommun har grundsärskoleverksamhet på tre av kommunens grundskolor, Söderparkskolan 1-6, Rinnebäcksskolan 1-6 och Tolvåkerskolan 7-9. Under läsåret har skolorna haft sammanlagt 12 elever i grundsärskolan. Under våren 2018 har det genomförts en enkät riktad till grundsärskolans elever. Enkäten besvarades av 11 elever och den berörde trivsel, trygghet, undervisning, lärande, arbetsro, utvecklingssamtal och delaktighet. Resultatet av elevenkäten visar att eleverna i grundsärskolan är nöjda på samtliga områden. Jämfört med förgående läsår är resultatet bättre eftersom det då fanns elever som uttryckte brister i studieron. En sammanställning av resultaten åk 1-9 visar att alla elever har nått sina ämnesmål utifrån grundsärskolans kunskapskrav. Det går således inte att utläsa någon skillnad i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor. Det specialpedagogiska stödet har utökats och det har gett synliga resultat. Även elevhälsan har anpassat sitt arbete till målguppen i grundsärskolan när det gäller förebyggande och hälsofrämjande insatser. Grundsärskoleeleverna har på alla tre skolorna varit klassplacerade i en grundskoleklass och så mycket som möjligt har eleverna följt sin klass på lektionerna. Individuella behov har styrt hur mycket eleverna har varit i klass. Elevernas sociala utveckling har varit generellt positiv och elevernas integrering i grundskoleklasserna ses av rektorerna som den enskilt viktigaste faktorn gällande social 16 Sida 29 av 165

Sektor Utbildning Grundskola utveckling. Några elever i grundsärkolan har läst mot grundskolans mål i enstaka ämnen, främst praktisk-estetiska ämnen. Den integrerade verksamheten gynnar den sociala utvecklingen men ställer samtidigt höga krav på pedagogerna i grundskolan att anpassa undervisningen efter elevernas behov av stöd. Grundsärskolan är en egen skolform och det krävs kunskap hos alla undervisande lärare om grundsärkolans kursplan och kunskapskrav. I det avseendet behöver kompetensen utvecklas och det krävs ett närmare samarbete mellan grundsärskolans och grundskolans pedagoger gällande samplaneringar, sambedömningar och anpassningar. Det har funnits brister i samverkan mellan grundsärskoleenheterna och under läsåret 2018/2019 kommer utvecklingsledare och chef Särskilt stöd starta en samverkansgrupp med syfte att utveckla likvärdigheten i kommunens grundsärskoleverksamhet. Från och med läsåret 2018/2019 införs en stadieindelad timplan i grundsärskolan och alla skolor med grundsärskoleverksamhet Kävlinge kommun kommer följa samma timplan. Det blir en utveckling jämfört med 2017/2018 då det har varit vissa skillnader i timplanen mellan skolorna. 2.2.7 Särskilt stöd Det övergripande målsättningen för Centrala elevhälsan läsåret 2017/2018 har varit att utarbeta arbetssätt för att främja psykisk hälsa. Olika underlag såsom senaste folkhälsorapporten, skolsköterskornas hälsosamtal och trivselenkäter visar att cirka 25 % av eleverna i åk 7-9 och cirka 15 % av eleverna i åk F-6 uttrycker dåligt mående i någon form. Det kan handla om stress, nedstämdhet, huvudvärk m.m. Under läsåret har kuratorerna genomfört lektioner kring stress för samtliga elever i åk 5 och åk 8. Utvärderingen visar att över 90 % av eleverna är positiva till insatsen och den kommer fortsätta även nästa läsår. Centrala elevhälsan har utarbetat ett föreläsningspaket för att främja psykisk hälsa som vänder sig till vårdnadshavare i förskoleklass, åk 4 och åk 7. På föräldramöten i nämnda årskurser kommer Centrala elevhälsan påbörja föreläsningarna under läsåret 2018/2019. Det finns även ett material framtaget till kommunens pedagoger hur de kan hjälpa eleverna att främja psykisk hälsa. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet har utvecklats i hela organisationen, en kunskapsbank har tagits fram där skolorna kan beställa föreläsningar, workshops och andra insatser på gruppnivå. Psykologerna har genom att tydligare samverka med varandra mer eller mindre utraderat utredningskön. Skolorna har mer än tidigare använt psykologernas kompetens för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande genom att efterfråga handledning på individ- och gruppnivå. Under läsåret har MLA psykolog utarbetat ett ledningssystem med syfte att skapa likvärdighet i utlåtanden, bedömningar och journalföring. När det gäller den del av psykologernas arbete som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen hänvisas till Patientsäkerhetsberättelsen som antogs av Bildningsnämnden i juni. Fokusområden för psykologerna 2018/2019 är att säkerställa att ledningssystemet följs och att öka elevernas delaktighet vi utredningar. Kuratorerna har under läsåret genomfört och kommer att fortsätta genomföra lektioner kring stress i åk 5 och åk 8. De har utarbetat lektionsmaterial kring sociala medier och nätetik. Kuratorerna har tillsammans med skolsköterskorna genomfört Må bra-lektioner i åk 2 på två skolor. De har också uppdaterat sitt samtalsmaterial för enskilda samtal och gruppsamtal. Tre av kuratorerna har under läsåret utbildats i Aktivt Föräldraskap och för första gången genomförs läsåret 2018/2019 Aktivt 17 Sida 30 av 165

Sektor Utbildning Grundskola Föräldraskap även för åk 7-9. Kuratorerna har tillsammans med skolsköterskorna genomfört lektioner i sex- och samlevnad för eleverna i åk 6. Mål inför läsåret 2018/2019 är att kunna erbjuda Må bralektioner till samtliga elever i åk 2, att utveckla lektioner i sex- och samlevnad även för åk 4 och 8 samt att tillsammans med socialtjänsten starta samtalsgrupper för barn till separerade föräldrar. Skolsköterskornas arbete under läsåret finns i huvudsak dokumenterat i Patientsäkerhetsberättelsen. Skolsköterskorna har 2017/2018 genomfört 4136 hälsobesök, 1085 vaccinationer samt 1450 journalförda spontanbesök. Skolhälsovården har delvis varit underbemannad på grund av föräldraledigheter och svårigheter att rekrytera. Bemanningsföretag har använts och eftersom skolsköterskorna har tvingats hjälpa till på skolor utanför den egna ansvarsskolan har det förebyggande arbetet fått stå tillbaka något. Lektioner i sex- och samlevnad har genomförts i åk 6 tillsammans med kuratorerna. I hälsosamtalen har skolsköterskorna sett att antalet elever har ökat som påtalar att de ofta har huvudvärk. Målsättning för skolsköterskorna inför 2018/2019 är att ta fram likvärdigt arbetssätt för att möta de elever som ofta klagar på huvudvärk. Centrala specialpedagogerna har genomfört och presenterat en kommunövergripande kartläggning av elever med särskilt stöd. I kartläggningen framkommer att det specialpedagogiska stödet på kommunens skolor inte är likvärdigt och att måluppfyllelsen för eleverna med särskilt stöd varierar mellan skolorna. Kartläggningen visar också att det krävs mer arbete för att motverka skolfrånvaro. De centrala specialpedagogerna har påbörjat enskilda samtal med alla rektorer för att kartlägga elevhälsoarbetet skola för skola. Syftet är att synliggöra framgångsfaktorer samt att ta fram handlingsplan för likvärdigt specialpedagogiskt stöd. En handlingsplan mot hög frånvaro har tagits fram och implementerats. Uppföljning av tilläggsbeloppen visar att rätt elever får tilläggbelopp och att stödet når fram. Skolverket har tagit fram ett kartläggningsmaterial för förskoleklass och de centrala specialpedagogerna kommer tillsammans med förskoleteamet under läsåret 2018/2019 återkoppla det till alla förskolor med syfte att utveckla lärandet i förskoleverksamheten. En handlingsplan kring språkstörning har påbörjats med målsättning att implementeras under läsåret 2018/2019. Centrala resurser har under läsåret haft drygt 60 ärenden från komunnens skolor. De vanligaste förekommande uppdragen har varit handledning, hög skolfrånvaro, repulse och arbete med klasser som behöver ett mer strukturerat ledarskap. Utvärderingen för läsåret visar att kommunens rektorer är nöjda med effekten av Centrala resursers insatser och i de fall där effekten har uteblivit har det berott på att rutinerna inte har fungerat, att uppdraget har varit otydligt och att det i några ärenden har kommit ut fel kompetens till skolan. Centrala resurser kommer under läsåret 2018/2019 att göra rutinerna ännu tydligare och de kommer under läsåret besöka personalkonferenser på samtliga skolor för att informera om Centrala resursers uppdrag till all skolpersonal. Samverkan med skolornas elevhälsoteam ska också utvecklas. En central specialpedagog blir verksamhetsledare för Centrala resurser från och med läsåret 2018/2019. Under vårterminen 2018 har det genomförts en översyn angående Särskilt stöds organisation utifrån att verksamheten har växt och att det framför allt har gällt modersmålsenheten och behovet av studiehandledning. Dessutom har de nya nämnderna påverkat hur Särskilt stöd ska se ut framöver. Från och med 1/9 2018 flyttas modersmålsenheten, studiehandledningen och den nystartade Skolintroduktion Kävlinge från Särskilt stöd till rektor på Annalundsskolan, ansvaret för 18 Sida 31 av 165

Sektor Utbildning Grundskola gymnasiesärskolan flyttar till Kävlinge Lärcentrum. Opalen som tidigare har legat under Kävlinge Lärcentrum flyttar till Särskilt stöd från och med läsåret 2018/2019 2.2.8 Nyanlända elevers lärande Regeringen gav Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska en utbildning av hög och likvärdig kvalitet under åren 2016-2019. Kävlinge kommun gjorde en nulägesbeskrivning och behovsanalys under hösten 2017, som gav en helhetsbild av verksamheten på olika nivåer i styrkedjan, i arbetet med nyanlända elever samt identifierade framgångsfaktorer. Nulägesbeskrivningen innehåller följande områden: Förutsättningar för arbetet Inledande bedömning av kunskaper, placering i årskurs, undervisningsgrupp och skolform Undervisning för nyanlända elever Undervisningstid för nyanlända elever Gymnasieutbildning för nyanlända elever Utifrån nulägesbeskrivningen arbetades en utvecklingsplan fram för arbetet. I den framgår fyra prioriterade insatser och mål för att öka kvaliteten i utbildningen för nyanlända elever: 1. Gemensamma rutiner och handlingsplaner Kävlinge kommun har gemensamma rutiner och handlingsplaner med tydlig ansvarsfördelning från mottagande till klassplacering av nyanländ elev. 2. Förankra rutiner och synliggöra ansvar Kävlinge kommun har förankrade och tydliga rutiner och handlingsplaner för nyanlända elevers mottagande från mottagning till klassplacering, som är kända av alla berörda personer och instanser. Rektor har god kompetens om myndighetsbeslut kopplat till nyanlända elever. 3. Utarbeta stöd för pedagoger i bemötande i undervisningssituationer Kävlinge kommun har ett stöddokument för pedagoger som undervisar nyanlända elevers lärande. 4. Sammanställa informationsmaterial till nyanlända elevers vårdnadshavare Kävlinge kommun kommunicera proaktivt om skolverksamheten i kommunen. Utvecklingsplanen började gälla under våren 2018, där insatserna under punkt 1-3 prioriteras i första hand och punkt 4 i andra hand. Arbetet fortsätter under läsåret 2018/2019. Från och med hösten 2018 startar Skolintroduktion Kävlinge som samordnar och säkerställer mottagandet av nyanlända elever i Kävlinge kommun. 19 Sida 32 av 165

Sektor Utbildning Grundskola 2.3 Resultat och dokumentation på strukturnivå organisation, styrning och ledning på olika nivåer 2.3.1 Sammanställning av ekonomiska resurser och resursfördelning Resursfördelning 2018 - med 100 % social faktor Social profil Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands % Därav invandrade de senaste 4 åren % Andel familjer med försörjningsstöd % Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Fördelning Dösjebro 3,60 0,00 0,00 2,46 643 327 Annelund 7,00 5,80 1,70 2,34 1 087 104 Korsbacka 9,70 4,90 4,20 2,31 1 244 957 Lackalänga 2,50 1,90 2,50 2,57 632 407 Ljungen 8,00 4,50 1,50 2,51 903 438 Nyvång 2,10 0,80 1,40 2,50 624 464 Olympia 17,30 13,10 8,30 2,25 1 897 220 Rinnebäck 4,00 2,20 2,00 2,42 820 044 Skönadal 4,30 0,90 0,00 2,55 601 630 Söderpark 4,00 1,50 5,50 2,39 933 222 Tolvåker 3,50 0,60 0,90 2,47 675 096 Medel 6,00 3,29 2,55 2,43 10 062 909 Tilläggsbelopp (i kronor) Skola Vårterminen 2018 Höstterminen 2017 Annelund 634 560 676 182 Dösjebro 224 740 182 049 Lackalänga 370 160 364 098 Ljungen 423 040 468 126 Korsbacka 766 760 637 171 Nyvång 779 980 741 199 Olympia 898 960 858 231 Rinnebäck 832 860 806 217 Skönadal 687 440 676 182 Söderpark 806 420 806 217 Tolvåker 621 340 559 150 2.3.2 Fakta om behörighet Läsåret 2017/18 är lärare med pedagogisk högskoleexamen 88 % inom grundskolan i Kävlinge kommun (Källa: Kommunblad, Skolverket). Siffran var samma läsåret 2016/17. 20 Sida 33 av 165

Sektor Utbildning Grundskola 2.3.3 Antal elever per lärare Antal elever per behörig lärare 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 13,5 14,0 14,3 14,5 16,3 15,6 13,4 14,5 15,4 14,7 11,7 12,6 2015/2016 2016/2017 2017/2018 Källa: 2018 Siris 180706, övriga år Siris 170630 I F-6 skolor ingår även F-klass. Analys På en majoritet av skolorna har lärartätheten minskat under innevarande läsår. En faktor som kan påverka lärartätheten är svårigheten att rekrytera behöriga lärare, där rektor kortsiktigt får anställa outbildad personal vilket därmed inte syns i statistiken eftersom den enbart visar utbildade lärare. Elevströmmarna påverkar även denna statistik, vilket kortsiktigt kan innebära att statistiken inte är fullt ut jämförbar. 2.3.4 Sjukfrånvaro 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Sjukfrånvaro 2018 8,5% 7,4% 6,6% 7,5% 7,9% 6,2% 6,4% 5,8% 4,4% 5,2% 5,4% 4,3% 4,6% 4,0% 3,7% 2,7% 3,0% 1,6% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Grundskola Bildning Kävlinge kommun Källa: Hypergene 180706 21 Sida 34 av 165

Sektor Utbildning Grundskola Analys Det är låga siffror för grundskolan både i jämförelse med Bildning generellt, och ytterligare lägre i jämförelse med kommunen i sin helhet. Vi ser en topp i februari som är alltid ligger högre än övriga månader när det gäller sjukfrånvaro, i övrigt är det återigen låga siffror för skolan. Positiva insatser på skolorna i form av tydligt värdegrundsarbete, aktivt arbete kring rehab åtgärder samt betydelsen av att lyfta arbetsmiljöfrågorna i olika forum för att trygga en god arbetsmiljö för alla medarbetare, bedöms påverka positivt. 2.4 Upplevda styrkor i verksamheten Tydlighet i hela styrkedjan från politik, tjänstemän rektor, lärare. Strukturerade möten med en tydlig agenda för vad som ska åstadkommas på olika nivåer. Rektorer har en återkommande arena för gemensamma strategier och satsningar i en väl utvecklad delakultur. Gemensamma satsningar så kallade fokusområden för hela grundskolan för att säkerställa en likvärdig skola. Att arbeta långsiktigt med ett förändringsarbete tar tid och betydelsen av att hålla i det arbetet kan inte nog betonas. Tydliga uppföljningar gällande elevers möjligheter att nå målen vid två tillfällen per år. (april-okt). Vid signaler om att eleven har svårigheter att nå målen sätts tydliga åtgärder in. Tidiga satsningar redan i förskolan, med stöd av Bornholmsmodellen som följs upp i förskoleklassen med komplettering av Skolverkets Bedömningsstöd. Läsgaranti på våren i åk 1för att trygga fortsatt kunskapsinhämtning. Om inte eleven har knäckt läskoden sätts tydliga åtgärder in. Detta följs upp under hösten i årskurs två. 2.5 Identifierade problem kopplade till elevers resultat och måluppfyllelse Arbetet med att identifiera de elever som har utmaningar i sitt lärande fortsätter. Det finns olika målgrupper bland eleverna som gör att mentorsrollen är avgörande i bedömningen av anpassningar. Det är mentor/lärare som arbetar närmast eleven och den professionella bedömningen av elevens kunskaper görs av aktuell lärare. Samtidigt är det viktigt att de stödfunktioner som finns tillgängliga genom Elevhälsans arbete används så optimalt som möjligt. Centrala specialpedagogerna har genomfört och presenterat en kommunövergripande kartläggning av elever med särskilt stöd. I kartläggningen framkommer att det specialpedagogiska stödet på kommunens skolor inte är likvärdigt och att måluppfyllelsen för eleverna med särskilt stöd varierar mellan skolorna. Kartläggningen visar också att det krävs mer arbete för att motverka skolfrånvaro och brister i likvärdighet. Det har funnits brister i samverkan mellan grundsärskoleenheter. Grundsärskolan är en egen skolform och det krävs kunskap hos alla undervisande lärare om grundsärkolans kursplan och kunskapskrav. I det avseendet behöver kompetensen utvecklas och det krävs ett närmare samarbete 22 Sida 35 av 165

Sektor Utbildning Grundskola mellan grundsärskolans och grundskolans pedagoger gällande samplaneringar, sambedömningar och anpassningar. Rekryteringsläget är fortsatt ansträngt. Det råder brist på utbildad pedagogisk personal samtidigt som rörligheten är stor. 3. Identifierade utvecklingsområden 3.1 Planerade omedelbara åtgärder/insatser 1. Säkerställa elevernas måluppfyllelse, genom tydliga uppföljningar och åtgärder. 2. Starta en samverkansgrupp med syfte att utveckla likvärdigheten i kommunens grundsärskoleverksamhet. 3. Genomföra en fördjupad utredning kring det särskilda stödet på respektive skola, som mynnar ut i en handlingsplan för gemensamma insatser för ett likvärdigt särskilt stöd utifrån forskning. 4. Säkerställa rekrytering utifrån behörig personal genom olika insatser. PEPP är en viktig satsning för att utveckla och förbättra arbetsmiljön ur ett hälsoperspektiv. 3.2 Fokusområden 1. Att säkerställa elevernas måluppfyllelse i alla ämnen i en likvärdig skola. 2. Att grunda klassrumspraktik på beprövad erfarenhet och i samklang med relevant forskning. 3. Att skapa en utmanande undervisningsmiljö för eleverna. 4. Att ge särskilt begåvade- samt högpresterande elever förutsättningar att nå sin fulla potential. 5. Att ligga i framkant gällande digitaliserat lärande. 3.3 Lyfts till målstyrningen Betydelsen av att säkerställa arbetet med elevernas måluppfyllelse i alla ämnen måste fortgå. Det innebär att tydliga uppföljningar och riktade åtgärder påvisar effekter på elevernas resultat. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd där vikt läggs vid särskilt begåvade elever och högpresterande elever är fortsatt prioriterat. Även betydelsen av särskilda anpassningar för elever i behov av stöd bör förtydligas och kräver delvis nya arbetssätt. Skolintroduktion Kävlinge är en viktig del i mottagandet av nyanlända elever i skolan så att verksamheten är väl förberedda i sitt mottagande. Av erfarenhet vet vi att nyanlända elever kommer till skolan med skilda skolbakgrunder. Att erbjuda moderna lärmiljöer har stor betydelse för elevernas lärande och möjligheter till en kreativ och kunskapsinriktad undervisning. Det är därför även av betydelse att säkerställa en god framtida lokalförsörjning. Aktivt arbete med rekrytering för att säkerställa kvalitet i verksamheten och erbjuda en attraktiv arbetsplats kräver fortsatta insatser. PEPP är en del av det arbetet med fokus på hållbart arbetsliv. 23 Sida 36 av 165

Sektor Utbildning Grundskola Litteraturförteckning Fullan, M. (2013). Rörligt ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Hattie, J. (2008). Visible Learning. Oxon: Routledge. Håkansson, J. (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool: Preschool managers' perspectives. Växjö: Linnéuniversitetet. Jarl, M. Blossing, U. Andersson, K (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur och Kultur. Johansson, O. Svedberg, L (2016). Att leda mot skolans mål. Umeå: Gleerups. Timperly, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. Solna: Liber. Ärlestig, H. (2008). Communication between Principals and Teachers in Successful Schools. Umeå: Umeå Universitet. 24 Sida 37 av 165

Kvalitetsrapport Förskola 2018 Ärende 7 BN 2018/214 Sida 38 av 165

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-08-30 Dnr: BN 2018/214 Bildningsnämnden Kvalitetsrapport Förskola 2018 Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna kvalitetsrapporten för förskolan och lägga denne till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapport Förskola 2018 föreligger som bilaga. Rapportering sker en gång per år, läsårsvis, och är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Rapporten beskriver det arbete som skett, och den analys som gjorts utifrån resultaten, inom ramen för förskoleverksamheten. Beslutsunderlag Kvalitetsrapport förskola 2018 Beslutande, Barbro Börjesson Sektorschef Utbildning Föredragande, Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Bildningsnämnden Jimmie Brander jimmie.brander@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 39 av 165

Kvalitetsrapport 2018 Kvalitetsstyrning förskola För uppdraget Marie Nilsson Sida 40 av 165

Innehåll 1. Inledning... 4 2. Fokusområden för läsåret 2017/2018... 4 2.1 Insatser angivna i kvalitetsrapport 2017... 4 2.2 Kommunens resultat och analys gällande fokusområden... 5 2.2.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 2.2.2 Pedagogisk miljö... 6 2.2.3 Digitalisering... 7 2.2.4 Övergångar... 9 3. Förskolornas systematiska kvalitetsarbete... 10 3.1 Resultat och dokumentation på individnivå - dokumentation och uppföljning av barns utveckling och lärande... 10 3.1.1 Språkutveckling... 10 3.1.2 Musik... 10 3.1.3 Förmåga att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv, undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.... 11 3.1.4 Matematik och naturvetenskap... 11 3.2 Resultat och dokumentation på processnivå - undervisning och andra arbetsprocesser... 11 3.2.1 Projekterande arbetssätt... 11 3.2.2 Grupperande arbetssätt... 11 3.2.3 Arbetsätt särskilt stöd... 12 3.2.4 Förskolornas arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling... 12 3.3 Resultat och dokumentation på strukturnivå - organisation, styrning och ledning på olika nivåer... 13 3.3.1 Sammanställning av ekonomiska resurser och resursfördelning... 13 3.3.2 Antal barn per årsarbetare... 13 3.3.3 Andel förskollärare... 13 3.3.4 Antal barn per förskollärare... 13 3.3.5 Antal barn i olika åldrar... 14 3.3.6 Barngruppernas storlek... 14 3.3.7 Andel barn med annat modersmål än svenska... 15 3.3.8 Sjukfrånvaro... 16 3.3.9 Genomförd kompetensutveckling 2017/2018... 16 3.3.10 Vårdnadshavares nöjdhet... 16 3.4 Upplevda styrkor i verksamheten... 17 3.5 Identifierade problem kopplade till förskolans förmåga att nå målen i styrdokumenten... 17 3.5.1 Antagande om orsaker för identifierade problem... 17 4. Identifierade utvecklingsområden... 18 4.1 Planerade omedelbara åtgärder/insatser... 18 4.1.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 18 4.1.2 Pedagogisk miljö... 18 4.1.3 Digitalisering... 18 2 Sida 41 av 165

4.1.4 Litteracitet... 18 4.1.5 Organisatoriska förutsättningar... 18 4.1.6 Barngruppens storlek... 18 4.2 Nya långsiktiga mål/fokusområden... 19 4.3 Lyfts till målstyrningen... 19 Litteraturförteckning... 20 Bil I. Genomförd kompetensutveckling läsåret 2017-2018... 21 3 Sida 42 av 165

1. Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. På samma sätt ska arbetet på förskolenivå genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. Barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet (Skolverket, Skollagen 2010:800, 2010) 4 kap 3-4. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och resultatutvecklingen ska gå att följa över tid. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet, dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Genom att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och delas. Reflektionen kan även bidra till ett kollegialt lärande. (Skolverket, Kvalitetsarbete i praktiken, 2015). 2. Fokusområden för läsåret 2017/2018 Följande fokusområden är framtagna i föregående års Kvalitetsrapport förskola (Nilsson, 2017): Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med den pedagogiska dokumentationen som underlag, från barn till huvudman, i syfte att utveckla undervisningens kvalitet. Målet är att det systematiska kvalitetsarbetet på förskolorna skall vara likvärdigt. Fokus i arbetet skall vara på resultat och analys och ska mynna ut i kvalitetsrapporter som grundar sig på de nationella målen. Utveckla den pedagogiska miljön/lärandemiljön på förskolorna. Målet är att förskollärare skall ordna och arrangera en miljö som är lärande utifrån de nationella målen. Den pedagogiska miljön skall vara likvärdig för alla barn. Alla barn skall ha rik tillgång till miljö och material som ger dem möjlighet att utvecklas, lära och leka. Utveckla digitalisering i undervisningen som ett verktyg för lärandet i förskolan. Målet är att digitala verktyg ska vara en naturlig del i undervisningen. Utveckla arbetet med övergångar från förskola till förskoleklass. Målet är att övergångar skall vara likvärdiga i hela kommunen. 2.1 Insatser angivna i kvalitetsrapport 2017 Systematiskt kvalitetsarbete: Ta fram och implementera gemensamma dokument och digitala verktyg. Kompetensutveckling av förskolechefer. Ett tydligt ledarskap. Pedagogisk miljö: Kompetensutveckling av all personal och förskolechefer. Digitalisering: Satsningar både vad gäller inköp av teknik och fortbildning för att öka tillgången och kompetensen kring IKT i undervisningen. Övergångar: Ta fram och implementera överlämningsdokument. Säkerställ att alla barn som överlämnas åtföljas av ett överlämningsdokument som grundar sig på nationella mål. Uppdatera de lokala handlingsplanerna för överlämning. 4 Sida 43 av 165

2.2 Kommunens resultat och analys gällande fokusområden 2.2.1 Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen genomförde under våren 2017 en kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun (Skolinspektionen, Beslut Kävlinge kommun, 2017). Vid granskningen identifierade Skolinspektionen tre viktiga utvecklingsområden: Huvudmannen behöver tydliggöra mål för uppföljning av förskolans verksamhet Huvudmannen behöver utveckla arbetet med att följa upp förskolans måluppfyllelse Huvudmannen behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att förbättringsåtgärder i större utsträckning tar sin utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet Under läsåret har skolchef, förskolechefer och förskollärare bedrivit ett utvecklingsarbete med syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Dokument och digitala verktyg har tagits fram och delvis implementerats. Kompetensutveckling och kollegialt lärande har skett i förskolechefsgruppen och i förskollärargrupper. Skolverket menar att en framgångsfaktor är delaktighet i uppbyggandet av system och organisation för det systematiska kvalitetsarbetet (Skolverket, 2018). I uppföljningsbeslutet (Skolinspektionen, Uppföljningsbeslut, 2018) skriver Skolinspektionen att det nu i Kävlinge kommun finns framtagna rutiner som gäller det granskade området. Kävlinge kommun har startat ett utvecklingsarbete som omfattar alla nivåer i styrkedjan. Skolinspektionen bedömer att de processer som har satts igång kommer att gynna huvudmannens styrning och ledning av förskolan. Inför varje nytt läsår formulerar huvudmannen ett antal verksamhetsspecifika och gemensamma mål utifrån det material och de analyser som samlats in under det gångna året. I de kvalitetsrapporter som numera skrivs vid förskoleenheterna ska en tydlig analys kopplad till de nationella målen skrivas fram. Kvalitetsrapporterna grundar sig på den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. På huvudmannanivå har ett gemensamt utvecklingsarbete startats tillsammans med förskolechefer i syfte att stärka förskolechefernas kompetens i kvalitetsarbetet. Riktningen med satsningen är att verksamheten ska bli bättre på att inte bara beskriva de genomförda aktiviteterna utan också analysera vad dessa inneburit för barnens utveckling och lärande. Förutom professionens analyser i kvalitetsrapporten använder huvudmannen föräldraenkäter, förskolechefsmöten och verksamhetsbesök för att fånga upp eventuella förbättringsområden. Skolinspektionen bedömer att Kävlinge kommun vidtagit tillräckliga åtgärder och kvalitetsgranskningen avslutas därmed. Förskolorna har nu ett likvärdigt kommunövergripande arbetssätt för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med den pedagogiska dokumentationen håller på att digitaliseras. Under hösten 2018 kommer ett gemensamt digitalt verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet att implementeras. Ett system som tydligt visar verksamhetens innehåll och utveckling men som också innehåller dokumentationer om det enskilda barnets lärande samt kommunikationsverktyg gentemot vårdnadshavare. Strukturer och system är på plats men fortsatt utveckling gällande innehållet behöver fortsätta. Systematiseringen ska garanteras av att dokumentationen följer vetenskapliga arbetssätt, där insamlingen inte sker sporadiskt och slumpmässigt utan det finns ett mål med vad som ska samlas in, att bestämma vad som ska fokuseras är kanske det svåraste och mest utmanande (Eidevald, 2013). I det systematiska kvalitetsarbetet bör vi också bli bättre på att inte bara beskriva de genomförda aktiviteterna utan också analysera vad dessa har inneburit för barnens utveckling och lärande (Åsén, 2015). Resultatet och analyserna behöver tydligare kopplas till en vetenskaplig grund eller till beprövad erfarenhet. 5 Sida 44 av 165

Arvidsborg Brynstenen Bullerbyn Dösjebro Emyhill Henkelstorp Kompassen Korsbacka Lackalänga Ljunggården Nya Dala Skönadal Stationsstaden Stinsgården Tolvåker Totalt 2017 Totalt 2018 I förskolecheferna kvalitetsrapporter framgår att utvecklingsarbetet medfört ökad kompetens hos pedagogerna vilket lett till utveckling av arbetssätt, förhållningssätt och metoder vilket ökat kvalitén på undervisningen. Det har också lett till ett ökat användande av ett professionellt språk vilket har betydelse för en gemensam förståelse för uppdraget. Utvecklingsarbetet har resulterat i diskussioner om yrkesroller och förskollärares ansvar att bedriva undervisning. Enligt Skollagen (Skolverket, 2010) ska vårdnadshavare ges möjlighet att delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Tabellen nedan visar att förskolan kan utveckla detta arbete. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 78 62 55 73 79 61 83 51 73 56 83 50 61 66 49 66,0 65,3 Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten Föräldraenkät 2018 2.2.2 Pedagogisk miljö I föregående års kvalitetsrapport (Nilsson, 2017) framgick att den pedagogiska miljön i förskolorna behöver utvecklas. Den var inte likvärdig i kommunens förskolor och kunde på vissa ställen kännas torftig. Förskolorna behöver utveckla den pedagogiska miljön så att den stimulerar och utmanar barnet i syfte att stödja dess utveckling och lärande i riktning mot de mål förskolan ska sträva efter. Det är viktigt att organisera miljöer som, tillsammans med olika frågor som barnen ställer sig, bjuder in till ett kollaborativt undersökande av olika frågor. Det handlar om att erbjuda barnen en mängd olika möjligheter att pröva med händerna och olika redskap, att iaktta noga, lukta, känna och uppleva. Det blir också väsentligt att involvera flera olika aspekter av lärande och att inkludera flera uttrycksformer (Skolverket, 2012). Miljön skall vara tillåtande, tillgänglig, föränderlig och har mer material. Då kan barnen själva söka kunskap och på så sätt få inflytande över sitt lärande. Barnen behöver ha tillgång till ofärdigt och skapande material vilket utmanar barnen i deras kreativa tänkande. Den pedagogiska miljön måste vara föränderlig utifrån barnen intresse, behov och pågående lärprocesser. Den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet påverkar den pedagogiska miljön då förskollärare reflekterar och analyserar miljöns utformning och betydelse. Målet är att förskollärare skall ordna och arrangera en miljö som är lärande utifrån de nationella målen. Den pedagogiska miljön skall vara likvärdig för alla barn. Alla barn skall ha rik tillgång till miljö och material som ger dem möjlighet att utvecklas, lära och leka. 6 Sida 45 av 165

Förskolechefernas kvalitetsrapporter visar att arbetet har påbörjats. Läsåret inleddes med en föreläsning för all personal PEDAGOGISK MILJÖ I TANKE OCH HANDLING av Linda Linder; leg förskollärare, lärare för tidigare åldrar, teaterpedagog och ateljérista, verksam som lärarutbildare på Göteborgs universitet. Alla förskolor bearbetade under hösten Lindas bok (Linder, 2016). Fortbildning, litteraturstudier, reflektioner, diskussioner och kollegialt lärande har genomförts på alla förskolor. Arbetet med att förändra lärmiljön har generarat arbetsglädje. Förskollärarna har fått en större medvetenhet kring aktuell forskning men det behöver utvecklas mer. Förskolorna är på väg i arbetet med de föränderliga pedagogiska lärmiljöerna men det behövs en samsyn och en förståelse av vikten och syftet med att förändra utifrån barnens behov. Pedagogerna pratar mer om lärmiljöerna än vad de gjorde tidigare. De är också mer medvetna och har förståelse för lärmiljöns betydelse både för enskilda barn och grupp. Det har skett en utveckling i pedagogernas tänk i förhållande till pedagogiska lärmiljöer utifrån barnens delaktighet och intressen. Förändringarna har lett till att ytorna på utnyttjas mer, barnens lek blivit mer kreativ och barnen stannar kvar längre i lekarna. Genom att pedagogerna medvetet skapat fler mötesplatser, lagt till material, förändrat/utvecklat i lärmiljöerna och använt inne- och utemiljön genom att dela gruppen stora delar av dagen upplever flertalet arbetslag att de har fått en bättre arbetsmiljö. Sortering och gallring har fått mycket utrymme. Beställningar och inköp av material och inventarier granskas på ett annat sätt nu. Resultatet av arbetet är ojämnt. Det finns avdelningar som har genomtänkta miljöer där varje utrymme har analyserats och brutits ner för att bäst svara mot barnens frågor, locka intressen eller ge möjlighet till fördjupat lärande. Men det finns också avdelningar med slumpartade miljöer, med svårighet att iordningställa efter den egna barngruppen och som kämpar med att förstå och omsätta miljöer som svar till barngruppens behov och intressen. Mellan dessa ytterligheter finns ett stort spann av olika förståelse men också förutsättningar. Låg andel förskollärare på vissa förskolor har försvårat arbetet. För att kunna utveckla pedagogiska miljöer så krävs en förtrogenhet och medvetenhet kring barns sätt att inhämta kunskap och sin egen roll i förhållande till det. Bland förskollärare skiljer det sig i både kunskap och kompetens, därmed ser deras arbete med att utforma pedagogiska miljöer också mycket olika ut. Flera avdelningar har fortfarande en mer traditionell syn på miljöer och behöver utvecklas i riktning mot undervisande lärmiljöer. Vissa förskolor har slitna lokaler och inventarier vilket påverkar upplevelsen av lärandemiljön. Förskolorna erbjuder ännu inte likvärdighet i lärmiljöer varför arbetet måste fortgå och prioriteras. 2.2.3 Digitalisering IKT är en förkortning av Informations- och Kommunikationsteknik, som bygger på att kommunicera information med hjälp av teknik på olika sätt genom film, bildspel, ljudupptagningar mm, där tekniken står för att informationen kommuniceras via modern digital teknik. Med utgångspunkt och stöd av EU:s åtta nyckelkompetenser och läroplanen (Skolverket, 2016) skall IKT användas som ett naturligt inslag i undervisningen. Digitalisering ger möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till ett mer varierat sätt att nå målen i styrdokumenten. Detta genom att digital teknik möjliggör kreativitet, variation, inkludering och individualisering på ett sätt som kan leda till högre motivations- och relevansgrad. I förskolechefernas kvalitetsrapporter framgår det att digitala verktyg används mer och mer i undervisningen. Idag används lärplattan till att dokumentera, söka fakta, skapa sagor/filmer, arbeta med QR-koder, som förstoringsglas, till att lära sig skriva, för programmering mm. Den digitala tekniken används också av pedagogerna som ett dokumentationsverktyg. Förskollärarna ansvarar för den pedagogiska dokumentationen, det systematiska kvalitetsarbetet samt för varje barns individuella dokumentation. Den senare skall också användas som underlag vid utvecklingssamtal. Detta är en stor del av förskollärares arbete och tar mycket tid. Detta arbete kan underlättas med hjälp av digitala verktyg. Verktyget InfoMentor kommer att 7 Sida 46 av 165

implementeras på samtliga förskolor hösten 2018. InfoMentor är ett verktyg där barns utveckling och lärande dokumenteras och där kommunikationen mellan förskola och hem sker. Med detta verktyg kommer vårdnadshavarnas inflytande och möjlighet till delaktighet att öka. Utvecklingssamtalen får högre kvalitet då vårdnadshavare känner igen de dokumentationer som samtalet utgår ifrån. InfoMentor kan också användas som ett verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är lätt för förskollärare och förskolechefer att dokumentera, ta fram resultat och att skapa rapporter. Rapporter som i sin tur kan användas i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Regeringen har tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Regeringskansliet, 2017), en samlad vision för regeringens digitaliseringspolitik om ett hållbart digitaliserat Sverige. Skolväsendet har en central roll genom att ge möjlighet att utveckla förmågan att använda och skapa med digital teknik, och förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Strategin lägger grunden för det fortsatta arbetet med att, med hjälp av digitaliseringens potential, höja såväl måluppfyllelsen som att öka likvärdigheten i skolväsendet. För barn i förskolan bör tillgången till digitala verktyg vara sådan att de kan användas i den pedagogiska verksamheten när det är lämpligt. Detta innebär inte att varje barn måste ha tillgång till ett digitalt verktyg (Regeringskansliet, 2017) Barn i förskolan och elever i förskoleklass har tillgång till digitala verktyg motsvarande minst ett verktyg på fem barn/elever (1:5) inom fyra år. Personal som arbetar med barn på förskolor har tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom fyra år. (Skolverket, 2016) För att förskolorna i Kävlinge ska kunna utveckla barnens digitala kompetens utifrån målen i den Nationella digitaliseringsstrategin, behövs det ett tillskott av digitala verktyg på förskolorna. Dessa verktyg behöver vara sådana som kan användas för att barnen ska vara producenter (skapande aktiviteter) och inte konsumenter. Både Skolverket (Skolverket, 2016) och Regeringen (Regeringskansliet, 2017) lyfter just tillgången till digitala verktyg som ett prioriterat område. Det är viktigt att de digitala verktygen som används i undervisning och administration inte är samma. Att man skiljer på den utrusning som är pedagogisk och den som används för dokumentation och administration, för att säkerställa sekretess och följa GDPR (General Data Protection Regulation). Det behövs även satsningar för att infrastrukturen ska fungera på förskolorna i Kävlinge kommun. Bredbandsuppkopplingarna på förskolarna håller inte för dagens användning och undervisning. Digitaliseringsstrategin betonar att infrastrukturen behöver säkerställas, avbrottsfria bredbandsuppkopplingar, digitala verktyg och övrig IT-utrustning ska fungera så att undervisningen kan bedrivas utan teknikrelaterade störningar (Regeringskansliet, 2017). När Kävlinge kommun bytte leverantör till Tele 2 ökade kostnaderna för hyra av it-utrustning markant. Detta innebär svårigheter att hålla den standard som är nödvändig. Tabellen nedan visar att vårdnadshavarna anser att förskolorna i hög utsträckning använder digital teknik för information. 8 Sida 47 av 165

Arvidsborg Brynstenen Bullerbyn Dösjebro Emyhill Henkelstorp Kompassen Korsbacka Lackalänga Ljunggården Nya Dala Skönadal Stationsstaden Stinsgården Tolvåker Totalt 2018 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 89 72 86 92 83 92 59 74 66 79 65 84 90 70 80,1 Föräldraenkät 2018. Förskolan använder aktuell och ändamålsenlig teknik för att informera om sin verksamhet 2.2.4 Övergångar När ett barn byter förskola eller skolform är det betydelsefullt att övergången fungerar så att mottagande enhet får den information som krävs. En förutsättning för en kvalitativ övergång är att det finns rutiner och arbetssätt som underlättar övergångar (Skolverket, 2014). Skolchefen har tillsammans med förskolechefer och förskoleteamet arbetat fram kommungemensamma handlingsplaner för övergångar. Arbetet har genomförts i samarbete med grundskolans rektorer. Delar i materialet är generella och omfattar alla barn. Resterande övergångsmaterial riktar sig till barn i behov av särskilt stöd. Handlingsplanerna ska stödja de olika verksamheterna vad gäller barns övergångar mellan förskolor och skolformer. Vårdnadshavares och barnets synpunkter kring övergången efterfrågas och tas tillvara. Handlingsplaner för överlämning, överlämningsdokument samt kompletterande överlämningsdokument för barn i behov av särskilt stöd är framtagna och implementerade vid överlämning till grundskola våren 2018 varför målet anses nått. 9 Sida 48 av 165

3. Förskolornas systematiska kvalitetsarbete 3.1 Resultat och dokumentation på individnivå - dokumentation och uppföljning av barns utveckling och lärande 3.1.1 Språkutveckling Resultatet kommunens från förskoleklasser visar på att barnens språkliga kunskaper har minskat, framförallt är det pojkarna som har sämre resultat. Prioriteringarn från tidigare år har legat på matematik och naturvetenskap & teknik vilket kan ha lett till att förskolan har tappat fokus på språkutvecklande arbete. Förskolan behöver därför utveckla arbetet med litteracitet i undervisningen (Björklund, 2008) (Axelsson, 2009). Litteracitet är ett begrepp som används för verksamheter som är relaterade till läsande och skrivande. Innebörden har genom forskningsutvecklingen på området förändrats från att vara enbart kognitivt och utvecklingspsykologiskt förankrat till att mer betona de sociala och kulturella aspekterna av läsning och skrivning. Den vidare innebörden av begreppet litteracitet ger utrymme åt språk och kommunikation och inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också berättande, symboler och bilder. Litteracitet i denna utvidgade form går att iaktta bland små barn långt innan formell undervisning sker. Det är den antropologiska och senare den etnografiska forskningen som har bidragit till det nyare synsättet. Det visar att litteracitet uppstår och pågår i sociala sammanhang, och som följd av det medieras (förmedlas) samhällets attityder och värderingar. 3.1.2 Musik Den estetiska uttrycksform som i år varit tema i kommunens kultursatsning har varit musik. Barnen har fördjupat sina kunskaper i musikens olika former, instrument, dans, genrer och ljud. Barnens intressen för instrument och ljudskapande har använts för att skapa musik, ljudskapelser och samverkan med hem och samhälle. Dokumentationer av arbetet visar ett fördjupat intresse och förståelse. Barnen har fått förståelse för rytmikens form och en större variation i sitt musikspelande. Rörelser används oftare för att tillsammans med språk och/eller musik för att stärka sin kommunikation. Barnen intresserar sig av olika sorters musik och efterfrågar oftare en specifik typ av musik t.ex. vaggvisor, rock, klassisk, afrikansk, instrumental musik till sin lek. Barnen efterfrågar och använder/gör musik på olika sätt i vardagens lek. Barnen leker, sätter ord på och samtalar kring musik. 10 Sida 49 av 165

3.1.3 Förmåga att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv, undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolorna har arbetat med att i större utsträckning dela upp barnen i mindre grupper och att utveckla den pedagogiska miljön. Genom att arbeta i smågrupper så visar det systematiska kvalitetarbetet att barnens lärande har gynnats. Genom att bygga flera olika miljöer i rummen, rum i rummen, sker möten mellan barn vilket leder till ökad kommunikation och samlärande. Det i sin tur leder till att barnens kunskaper ökar. Barnen utmanas genom att förklara sina teorier för andra och utvecklar på så sätt sin egen analysförmåga. Att barnen får ta del av intressant material och miljöer bidrar till ökad motivation. 3.1.4 Matematik och naturvetenskap I förskolechefernas kvalitetsrapporter framgår hög måluppfyllelse gällande matematik och naturvetenskap. En stor del av personalen har genomfört Skolverkets matematiklyft vilket höjt kvaliteten på undervisningen. Förskolan behöver fortsätta att utveckla den pedagogiska miljön så att den stimulerar och utmanar barnet i syfte att stödja dess utveckling och lärande i riktning mot de mål förskolan ska sträva efter. Pedagogerna behöver reflektera över vilket material och miljö som erbjuds. 3.2 Resultat och dokumentation på processnivå - undervisning och andra arbetsprocesser 3.2.1 Projekterande arbetssätt Förskolorna i kommunen arbetar i projekt. Det är ett arbetssätt som kan kopplas till det som Skolverket (Skolverket, 2012) kallar ett utforskande arbetsätt. Detta kan beskrivas som ett arbetssätt där personalen förhåller sig öppna till barnens utforskande och är nyfikna på de olika fenomen som de undersöker och de frågor som väcks under arbetets gång. Målet är inte att personalen på förhand bestämmer exakt vilken kunskap som ska uppstå i barnens utforskande, men givetvis finns det alltid övergripande mål att sträva mot i en pedagogisk verksamhet. All pedagogisk verksamhet har mål och det är viktigt att ta ut en riktning i det pedagogiska arbetet med barnen. Detta arbetssätt innebär att barnens inflytande över sitt eget lärande ökar. Det systematiska kvalitetarbetet visar att genom att arbeta i projekt och använda dokumentationer och förändra materialet utefter barnens reflektioner, skapas en tydlig röd tråd i barnens lärande men också inflytande och självförtroende i lärandet. Barnens tankar tas tillvara och driver arbetet vidare vilket leder till nyfikna och vetgiriga barn. Det har varit framgångsrikt att fortsätta arbeta med projekt. Detta har medfört att pedagogerna är mer närvarande och lyhörda än tidigare för att verkligen uppmärksamma barnens intresse, nyfikenhet och erfarenheter för att kunna bygga upp projekt, skapa miljöer och erbjuda material utifrån detta. Förskolorna bör fortsätta att utveckla det utforskande arbetssättet. 3.2.2 Grupperande arbetssätt Förskolorna har arbetat med att i större utsträckning dela upp barngrupperna i mindre grupper under delar av dagen. Genom att arbeta i smågrupper så visar det systematiska kvalitetarbetet att barnens lärande har gynnats. Pedagogerna beskriver hur deras relationer med barnen fördjupas, hur kvaliteten på dialogen ökar samt hur det underlättar arbetet med att följa upp vilken effekt undervisningen/aktiviteterna har på barnens kunnande. Arbetssättet beskrivs som 11 Sida 50 av 165

en förutsättning för att nå mångfalden av barnen och dess behov och intresse. Resultat visar på ökad kommunikation, närvaro hos pedagoger, samtal med barn och mellan barn och att pedagoger får mer syn på barnet och kan följa och dokumentera utveckling och lärande. Pedagogerna upplever mindre arbetsbelastning samt mindre känsla av stress. Det framkommer också att när struktur, planering och arbetsätt med grupperingar inte fungerar blir det rörigt, barnen kommer inte till tals, de vet inte vad som förväntas och pedagoger upplever högre arbetsbelastning och stress. Dokumentationer visar att gruppering av barn möjliggör att möta barn i behov av anpassning och extra stöd. Detta stämmer överrens med Skolinspektionen som menar att i mötet med barnet skapas en möjlighet för personalen att genom språklig kommunikation och interaktion stimulera och utmana barnet i syfte att stödja dess utveckling och lärande i riktning mot de mål förskolan ska sträva efter (Skolinspektionen, 2016). Det är därför av stor vikt att dela upp barnen i mindre grupper under större delen av dagen. De förskolor som fått stadsbidrag, Emyhill, Lackalänga och Korsbacka, har kommit längst i arbetet. Statsbidraget har använts till ökad personaltäthet vilket underlättar när barnen ska delas i fler grupper. 3.2.3 Arbetsätt särskilt stöd Det systematiska kvalitetarbetet visar god måluppfyllelse gällande barn i behov av särskilt stöd. Tydliga handlingsplaner finns att följa för de barn som har behov av extra stöd. Ett förskoleteam, bestående av specialpedagoger, psykolog samt logoped finns att tillgå för pedagogerna och ledningen. Pedagogerna kan genom teamet få handledning i arbetet med barnen som har behov av extra stöd. 3.2.4 Förskolornas arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling Under läsåret 17/18 har huvudman fått in en anmälan om möjlig kränkande behandling. Förskolorna arbetar fram årliga planer mot diskriminering och kränkande behandling. De flesta förskolorna utgår från verktyget Plan för förskola (Diskrimineringsombudsmannen). I verktyget finns den så kallade husmodellen för att identifiera kritiska aspekter. Alla kvalitetsrapporter ger exempel på värdegrundsarbete i olika former; val av lekar, aktiviteter, indelningar, och arrangering av miljö och tid som ska främja goda relationer, respekt och ansvar. Genom olika utvecklingsprocesser, förebyggande arbete och uppföljningar har pedagogerna gjorts än mer medvetna om situationer som är kränkande mot barn i syfte att agera på dessa situationer. Samtlig personal ska i alla relationer och situationer vara goda förebilder. Bedömningen från flera förskolechefer är att detta är ett ständigt pågående arbete som aldrig kan bli färdigt. Kontinuerligt målinriktat arbete vad gäller normer och värden, framförallt vad gäller bemötande, likabehandling, intigritet, tillgänglighet samt normkritiskt förhållningssätt måste ske. I resultat från förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling framkommer behov av fortsatta diskussioner kring förhållningssätt, uppdrag, regler, gruppindelande arbetssätt samt kommunikativ tillgänglighet. Det finns ett behov av att teoretisera, förstå bemötande ur ett vetenskapligt perspektiv och arbeta transdisciplinärt med värdegrund för att urskilja när verksamheten, dess miljö och arrangemang, kan kränka eller diskriminera enskilda individer genom sin utformning. Förskolan behöver bli bättre på att låta barnen vara delaktiga vid beslut och ge dem möjlighet att påverka utformningen av sin dag och miljö. 12 Sida 51 av 165

3.3 Resultat och dokumentation på strukturnivå - organisation, styrning och ledning på olika nivåer 3.3.1 Sammanställning av ekonomiska resurser och resursfördelning Kävlinge kommun (blå pil). Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn, Jämförelse alla kommuner 2017. Kostnad kommunal förskola (bruttokostnad minus interna intäkter och köp av huvudverksamhet) dividerat med antal inskrivna barn i förskola i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Omvänd skala, ger låga kostnader genererar grönt. Källa: SCB 3.3.2 Antal barn per årsarbetare 2016 2017 Kävlinge kommun 5,9 5,3 Riket 5,2 5,1 Källa: Skolverket 180705 3.3.3 Andel förskollärare 2016 2017 Kävlinge kommun 45 % 43 % Riket 45 % 43 % Källa: Skolverket 180705 3.3.4 Antal barn per förskollärare 2016 2017 Kävlinge kommun 13,1 12,2 Riket 11,6 11,8 Källa: Skolverket 180705 13 Sida 52 av 165

Statistiken visar att andelen legitimerade förskollärare sjunker. Antalet barn per förskollärare är 12.2 barn (riket 11.8). Det är brist på förskollärare i hela landet och Kävlinge kommun bör arbeta aktivt för att bli en attraktiv arbetsgivare för denna yrkesgrupp. Arbetsgivaren bör tillgodose behovet av förskollärare genom en planering för kompetensförsörjning som dels handlar om att rekrytera förskollärare, dels om att behålla de förskollärare som redan finns och ge dem goda förutsättningar att genomföra uppdraget, god arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling. Kävlinge kommun har ett politiskt mål att andelen förskollärare ska vara minst 50%. Dock grundar sig elevbidraget på genomsnittslönen för förskollärare och beräknas på 46 % förskollärare. Med anledning av detta samt den ökade konkurrensen och bristen på förskollärare, vilket gör att lönerna stiger, räcker elevpengen inte till för att nå målet 50% förskollärare. Ett utvecklingsarbete gällande förtydligande av roll- och ansvarsfördelningen i förskolorna är påbörjat. Arbetets fokus är på förskollärares uttalade ansvar enligt Skollagen 13 Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare får bedriva undervisningen. 15 En legitimerad förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver (Skolverket, Skollagen 2010:800, 2010). Samtliga inom förskolan ska veta vem som ska göra vad, hur och varför (Skolinspektionen, 2016). Förskolechefernas kvalitetsrapporter visar att undervisningsbegreppet fortfarande inte är tydligt för alla. Förskollärare upplever också osäkerhet inför ansvaret/rollen att leda arbetet på avdelningen. 3.3.5 Antal barn i olika åldrar Antal barn Totalt 1 583 0-3 år 814 4-5 år 684 6 år 85 7-9 år 1 Källa: Hypergene 180701 3.3.6 Barngruppernas storlek Kävlinge Riket 2016 2017 2016 2017 Barngrupp (alla åldrar), antal barn per avdelning 16,2 14,9 15,8 15,3 Barngrupp 4-5 år, antal barn per avdelning 17,3 16,1 16,4 15,7 Småbarnsgrupp, antal barn per småbarnsavdelning 11,9 11,1 13,1 12,6 Källa: Skolverket 180705 I Allmänna råd (Skolverket, 2017) anges att det vid resursfördelning är viktigt att beakta barngruppens storlek och sammansättning. Det är angeläget att det inte blir för många relationer för barnen att förhålla sig till under en dag. Framförallt har de yngsta barnen mest att vinna på att vara i mindre barngrupper. Förskollärarna kan då ta tillvara de fördelar som en mindre barngrupp ger i form av samspel och kommunikation. Tillsammans påverkar faktorerna; personalens utbildning och kompetens, personaltätheten relaterat till antal barn, barngruppens sammansättning och den fysiska miljön. För att en barngrupp ska kunna anses ha en lämplig storlek behöver personalen ha adekvat utbildning och kompetens. Dessutom vara en god personaltäthet relaterat till antal barn. Om personaltätheten är låg under hela eller delar av 14 Sida 53 av 165

Arvidsborg Brynstenen Bullerbyn Dösjebro Emyhill Henkelstorp Kompassen Korsbacka Lackalänga Ljunggården Nya Dala Skönadal Stationsstaden Stinsgården Tolvåker Totalt juni 2018 dagen behöver det vara färre barn i barngruppen. Ytterligare en faktor som påverkar när en barngrupp kan anses ha en lämplig storlek är barngruppens sammansättning. Med barngruppens sammansättning menas till exempel barnens åldrar, andelen barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, andelen barn med annat modersmål än svenska och barnens närvarotider. Dessutom är den fysiska miljön en faktor som påverkar när en barngrupp kan anses ha en lämplig storlek. Om den fysiska miljön begränsar möjligheterna att bedriva en utbildning utifrån läroplanens mål behöver det vara färre barn i barngruppen. Som riktmärke för antal barn i en barngrupp rekommenderar Skolverket 6 12 för barn i åldern 1 3 år respektive 9 15 för barn i åldern 4 5 år (Skolverket, Allmänna råd, Måluppfyllelse i förskolan, 2017). Barngrupperna i Kävlinge kommun är vid resursfördelningen beräknad att vara 14 för barn i åldern 1 3 år respektive 22 för barn i åldern 4 5 år. Anledningen till att Skolverkets statistik visar lägre siffra beror på att Kävlinge har fyra avdelningar, för barn i åldern 4-5 år, som är resursavdelningar för barn i behov av särskilt stöd. På dessa avdelningar är endast 12 barn inskrivna varför det genomsnittliga barnantalet minsklar. Antalet barn i grupperna har under året minskat. Detta beror på att 3 förskolor har fått statsbidrag för att minska barngruppsstorleken, Korsbacka, Emyhill och Lackalänga. Man kan konstatera att barngrupperna för de äldsta barnen fortfarande är för stora. 3.3.7 Andel barn med annat modersmål än svenska 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 21% 28% 15% 12% 32% 8% 8% 57% 12% 23% 9% 7% 19% 10% 12% 18% Källa: Förskoleenheterna, juni 2018 Andel barn med annat modersmål än Svenska 15 Sida 54 av 165

Arvidsborg Brynstenen Bullerbyn Dösjebro Emyhill Henkelstorp Kompassen Korsbacka Lackalänga Ljunggården Nya Dala Skönadal Stationsstaden Stinsgården Tolvåker Totalt 2017 Totalt 2018 3.3.8 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (Innevarande och föregående år) Källa: Hypergene 180823 Generellt är sjukfrånvaron i förskolan hög i jämförelse med andra verksamheter i kommunen, undantaget vård & omsorg. Dock är sjukfrånvaron i förskolan i paritet med riket. Barnskötare har högre sjukfrånvaro än förskollärare. Då barnskötare utgör en större del av personalstyrkan (57%) påverkar detta den genomsnittliga siffran för sjukfrånvaron. 3.3.9 Genomförd kompetensutveckling 2017/2018 Redovisas i Bil I 3.3.10 Vårdnadshavares nöjdhet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 93 89 94 93 88 94 98 79 89 86 98 81 93 96 83 91,3 90,3 Jag är nöjd med mitt barns förskola Föräldraenkät 2018 16 Sida 55 av 165

3.4 Upplevda styrkor i verksamheten Struktur och organisation för utveckling och kollegialt lärande Engagerade barnskötare, förskollärare, förskolechefer och skolchef Projekterande arbetssätt Struktur och organisation för stöd till barn i behov av särskilt stöd Framtagen handlingsplan och dokument för överlämning Hög måluppfyllese i matematik och naturvetenskap Pågående utvecklingsarbete gällande systematiskt kvalitetsarbete Pågående utvecklingsarbete gällande grupperande arbetssätt Bemanningsenhet 3.5 Identifierade problem kopplade till förskolans förmåga att nå målen i styrdokumenten Barnens språkliga kunskaper har minskat Icke helt implementerat systematiskt kvalitetsarbete Den pedagogiska miljön behöver utvecklas Den digitala infrastrukturen är otillräcklig och inte likvärdig Barngruppstorlek följer inte Skolverkets allmänna råd (Skolverket, 2017) Låg förskollärartäthet Otydlighet gällande ansvar och roller Hög sjukfrånvaro hos personalen 3.5.1 Antagande om orsaker för identifierade problem Prioriteringarn från tidigare år har legat på matematik och naturvetenskap & teknik vilket kan ha lett till att förskolan har tappat fokus på språkutvecklande arbete. Övriga problem hänger ihop med varandra och går inte alltid att särskilja. Det systematiska kvalitetsarbetet påverkar den pedagogiska miljön. Den låga andelen förskollärare påverkar både det systematiska kvalitetsarbetet, pedagogisk miljö, ansvar/roller och sjukfrånvaron. Flera av problemen ligger i brister i kompetens och uppdragsförtrogenhet hos personalen. Barngruppsstorleken, tillgången till teknik och andelen förskollärare beror på de snäva ekonomiska ramarna, se 3.3.1. 17 Sida 56 av 165

4. Identifierade utvecklingsområden Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogisk miljö Digitalisering Undervisning litteracitet Organisatoriska förutsättningar Barngruppens storlek 4.1 Planerade omedelbara åtgärder/insatser 4.1.1 Systematiskt kvalitetsarbete Implementera organisation, struktur och digitalt verktyg. Kompetensutveckling och kollegialt lärande för förskolechefer och förskollärare. Ett tydligt ledarskap. 4.1.2 Pedagogisk miljö Kompetensutveckling och kollegialt lärande för all personal och förskolechefer. 4.1.3 Digitalisering Fortsatta prioriteringar både vad gäller inköp av teknik och fortbildning för att öka tillgången och kompetensen kring IKT i undervisningen. 4.1.4 Litteracitet Samtliga förskolor ska på sikt genomföra Skolverkets Läslyft. Läslyftet i förskolan är en kompetensutveckling för förskollärare som bygger på kollegialt lärande med stöd av handledare. Deltagarna får fördjupade kunskaper om språk-, läs-, och skrivdidaktik och kan på så sätt utveckla undervisningen tillsammans med kollegor. Fokus läggs på att utmana och stimulera barns språk-, läs- och skrivutveckling. Under läsåret 2018/2019 kommer följande enheter att delta i Läslyftet: Förskola Antal deltagare Ljunggården 12 Brynstenen 6 Bullebyn 11 Kompassen 10 Tolvåker 10 Stinsgården 25 Arvidsborg 19 Emyhill 22 Korsbacka 6 4.1.5 Organisatoriska förutsättningar Stärka förskolechefens ledning genom handledning och kollegialt lärande. 4.1.6 Barngruppens storlek Se över organisation, miljöer och lokalanvändning. Gå från begreppet avdelning till begreppet barngrupp, 2 avdelningar blir 3 barngrupper. Arbeta bort triaden som arbetslag i stället 18 Sida 57 av 165

organisera med 1 förskollärare och 1 barnskötare/ barngrupp. Se över schemaläggning. Förtydliga rollfördelning ansvarsfördelning. 4.2 Nya långsiktiga mål/fokusområden Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att utveckla undervisningens kvalitet. Målet är att det systematiska kvalitetsarbetet på förskolorna skall vara likvärdigt. Fokus i arbetet skall vara på resultat och analys och mynna ut i kvalitetsrapporter som grundar sig på de nationella målen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska vila på en vetenskaplig grund. Processen ska digitaliseras. Fortsätta att utveckla den pedagogiska miljön/lärandemiljön på förskolorna. Målet är att förskollärare skall ordna och arrangera en miljö som är lärande utifrån de nationella målen. Den pedagogiska miljön skall vara likvärdig för alla barn. Alla barn skall ha rik tillgång till miljö och material som ger dem möjlighet att utvecklas, lära och leka. Utveckla digitalisering i undervisningen som ett verktyg för lärandet i förskolan. Målet är att digitala verktyg ska vara en naturlig del i undervisningen. Utveckla undervisningen av litteracitet i förskolan. Förbättra de organisatoriska förutsättningarna genom att stabilisera grundbemanningen, ersätta vikarier med fast anställd personal och arbeta mot heltid som norm. Fortsätta arbetet med att öka andelen förskollärare i syfte att höja undervisningens kvalité. Tydliggöra ansvars och rollfördelning i förskolan. Arbeta aktivt för barngrupper enligt Skolverkets riktlinjer. 4.3 Lyfts till målstyrningen Öka andelen förskollärare. Tillgodose behovet av förskollärare genom en planering för kompetensförsörjning som dels handlar om att rekrytera förskollärare, dels om att behålla de förskollärare som redan finns, ge dem goda förutsättningar att genomföra uppdraget och en god arbetsmiljö. Arbeta för att barngruppernas storlek följer Skolverkets riktmärke för barngruppsstorlek. Tillgodose behovet av digitala verktyg i förskolan så att nationella mål nås. Ett digitalt verktyg/fem barn samt ett digitalt arbetsverktyg/förskollärare. 19 Sida 58 av 165

Litteraturförteckning Axelsson, M. B. (2009). Bygga broar och öppna fönster. Stockholm: Liber AB. Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Göteborg: Göteborgs universitet. Eidevald, C. (2013). Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Liber AB. Fridh, G. (2016). Förskola i utveckling Framtidens skola. Kävlinge: Kävlinge kommun. Gunnar Åsén, R. (2015). Utvärdering & Pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber Ab. Linder, L. r. (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget. Nilsson, M. (2017). Kvalitetsrapport 2017. Regeringskansliet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Stockholm: Regeringen. Sheridan, S. P. (2016). Barngruppens storlek i förskolan - konsekvenser för utveckling och lärande. Stockholm: Natur & Kultur. Skolinspektionen. (2016). Förskolans pedagogisk uppdrag - Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Skolinspektionen. Skolinspektionen. (2016). Förskolechefens ledning. Skolinspektionen. Skolinspektionen. (2017). Beslut Kävlinge kommun. Skolinspektionen. Skolinspektionen. (2018). Uppföljningsbeslut. Lund: Skolinspektionen. Skolverket. (2010). Skollagen 2010:800. Skolverket. Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Skolverket. Skolverket. (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98, rev 16. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2016). Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet, Dnr U2015/04666/S. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2017). Allmänna råd, Måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Kartläggning av huvudmäns arbete med att utveckla den lokala styrningen av skolan. Stockholm: Skolverket. Åsén, G. R. (2015). Utvärdering & Pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber Ab. 20 Sida 59 av 165

Bil I. Genomförd kompetensutveckling läsåret 2017-2018 Arbetsmiljö Arbetsmiljöutbildning och uppdragsutbildning för fackliga ombud. Arbetsmiljöutbildning för nya chefer. Ergonomi och belastning Förskolechefer. Värdegrundsledarutbildning. PEPP. HLR. Föreläsning Framtidens förskola i Kävlinge kommun, Marie Nilsson. Barnsäkerhet Informations/samarbetskväll Socialtjänsten informerar om sitt arbete. HLR-barn. Sjukvård och första hjälpen barn. Digitalisering Föreläsning Digitalisering, Ett transformerat lärarskap, Erika Kyrk Seger. Digitala verktyg, Google drive, projicering, teknisk utrustning, programmering, BueBot, imovie. Teori, forskning och praktiskt arbete. Workshops. Grundutbildning Rektorsutbildning 30 hp för förskolechefer. Förskollärarutbildning 210 hp på distans för barnskötare. Handledarutbildning, Handledning och bedömning av lärares professionsutveckling Malmö universitet 7.5 hp. Kvalitetsarbete Info Mentor kunskapsrummet. Föreläsning SKA av utvecklingsledare Martin Strand. Inläsning samt reflektionsträffar kring boken Det synliga barnet barns perspektiv i kvalitetsarbetet (Lundström, 2016). Övrig Litteraturläsning Likabehandling och Värdegrund Stora pojkar gråter också om känslor, våld och gränser. Olika.nu utbildning. Studiebesök Hjärnarps förskolor. Bolmens förskola, Varberg. Trollets förskola, Kalmar, inkl. föreläsningar. Sjöhästens förskola, Malmö. Undervisning och pedagogik Föreläsning, Pedagogisk miljö i tanke och handling, Linda Linder. TAKK/AKK utbildning. Utbildning Läs, skriv och språkutvecklare förstelärare. Flerspråkighet konferens Stockholm - förste lärare. Utbildning Lågaffektivt bemötande; Explosivt beteende. Anna Hedberg, Förskoleforum. Föreläsning Barbro Bruce - leg. logoped och docent i utbildningsvetenskap med inriktning 21 Sida 60 av 165

specialpedagogik, verksam vid Högskolan Kristianstad, Typisk språkutveckling. Föreläsning Anknytning i förskolan syfte introduktion/inskolning. Föreläsning Pedagogik för yngre barn. Föreläsning Specialpedagogiska skolmyndigheten, lärmiljöer. Föreläsning Digitalisering, Reggio Emilia institutet. Föreläsning Specialpedagogik i förskolan. Skolverkets Matematiklyft Skolverkets läslyft Under läsåret deltog följande enheter i Läslyftet: Förskola Antal deltagare Arvidsborg 8 Emyhill 9 Stationsstaden 8 Stinsgården 3 Skolinspektion Förskolekonferens; Förskolans kvalitet och måluppfyllelse Förskolechefer. Inläsning samt reflektionsträffar kring boken Pedagogisk miljö i tanke och handling(linder, 2016). Inläsning samt reflektion kring Skolinspektionens rapport Förskolans kvalitet och måluppfyllelse ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Övrig litteraturläsning. Övrig kompetensutveckling Förskollärarträffar. Gruppsamtal kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Pedagogiska samtalsgrupper. Pu-grupper för kollegialt lärande. Pedagogiska samtal och handledning av försteförskollärare. Kompetensutvecklingsdagar. Qualis-arbete, förberedelse inför granskning. VFU-handledarseminarier. Värdegrundsarbete. Försteförskollärarträffar. Förskolechefsträffar med kollegialt lärande. 22 Sida 61 av 165

Kvalitetsrapport Lärcentrum 2018 Ärende 8 BN 2018/215 Sida 62 av 165

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-08-30 Dnr: BN 2018/215 Bildningsnämnden Kvalitetsrapport Lärcentrum 2018 Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna kvalitetsrapporten för Lärcentrum och lägga denne till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapporten föreligger som bilaga. Rapportering sker en gång per år, läsårsvis, och är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Rapporten beskriver det arbete som skett, och den analys som gjorts utifrån resultaten, inom ramen för Lärcentrums verksamhet. Beslutsunderlag Kvalitetsrapport Lärcentrum 2018 Bildning Beslutande, Anneli Nilsson, Sektorschef Arbetsliv & Fritid Föredragande, Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Bildningsnämnden Jimmie Brander jimmie.brander@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 63 av 165

Kvalitetsrapport 2018 Kvalitetsstyrning Lärcentrum För uppdraget Anneli Nilsson Sida 64 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum 1. TIDIGARE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 2 UTBILDNING... 2 ARBETE OCH INTEGRATION... 2 2. NYCKELTAL FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Tabell 1. Sjukfrånvaro (%) LÅ 2017/18 Område Lärcentrum... 4 3. FAKTARUTA RESULTAT... 5 UTBILDNING... 5 TABELL 3: ANTAL ELEVER INTRODUKTIONSPROGRAM (IM) I EGEN REGI (SIFFRORNA AVSER INSKRIVNA ELEVER PER DEN 180612).. 5 ARBETE OCH INTEGRATION... 7 4. UTBILDNING VUXENUTBILDNING (INKL. SFI) OCH INTRODUKTIONSPROGRAM (IM)... 8 ANALYS AV RESULTATEN FRAMGÅNGS- OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 8 Introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildningen och språkintroduktion:... 8 Opalen... 8 SFI... 9 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning... 10 IDENTIFIERADE KRITISKA PUNKTER... 11 FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER... 11 5. ARBETE OCH INTEGRATION... 12 ANALYS AV RESULTATEN FRAMGÅNGS- OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN... 12 Integration... 12 Arbetsmarknad... 12 Ensamkommande barn och ekonomiskt bistånd... 12 IDENTIFIERADE KRITISKA PUNKTER... 12 FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER... 13 6. LIKABEHANDLING OCH ARBETE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING... 13 7. LYFTS TILL MÅLSTYRNINGEN... 13 1 Sida 65 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum Kävlinge Lärcentrums verksamhetsidé och uppdrag är att erbjuda utbildning, vägledning, coachning, praktik och arbetsträning till ungdomar och vuxna som vill stärka sin position och öka sina möjligheter i yrkeslivet eller inför högre studier. Sammantaget kan Lärcentrums kärnuppdrag uttryckas som att bistå Kävlingebon på sin väg mot varaktig självförsörjning. Ansvarsområden som ryms inom Lärcentrums verksamheter är vuxenutbildning inklusive SFI, studie- och yrkesvägledning, introduktionsprogram, gymnasieskola, särskilda undervisningsgruppen Opalen, flyktingmottagning, arbetsmarknadsprogram och insatser samt det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar 16-20 år. 1. Tidigare förbättringsområden Lärcentrum har tidigare år fokuserat på verksamhetsområden som i hög grad förbättrar och utvecklar intern och extern samverkan. Detta kan beskrivas både i termer av kompetensmässig och processuell samverkan. Under det senaste verksamhetsåret har den interna samverkan utvecklats i form av god struktur men också av en samarbetskultur som gör det enkelt för medarbetare och arbetsgrupper att aktivt söka samarbete och stöd i de respektive uppdragen och kompetenserna. För den externa samverkan kvarstår ett behov av att klargöra centrala strukturfrågor, framförallt i fråga om arbetsmarknads- och etableringsfrågor. Ett centralt utvecklingsområde är också att utveckla uppsökande verksamhet mot de målgrupper som inte hittar till Lärcentrums verksamheter. Konkret gäller det att marknadsföra de tjänster och insatser som kan bistå olika målgrupper framförallt med fokus på självförsörjningsuppdraget. Utbildning Inför 2017/18 ligger studie-och yrkesvägledare både för gymnasiet och för Komvux under rektors ansvar vilket skapar en tydligare organisatorisk struktur. Vi har i tidigare kvalitetsarbete även identifierat förbättringsområden när det gäller att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen. Med detta avses en integrerad didaktik där elevens språk- och ämneskunskaper utvecklas parallellt. Det kan också beskrivas i motsats till en mer traditionell didaktik där den språkliga kunskapsutvecklingen föregår ämnesstudierna. Skolan har formulerat ett mål som i sig utgår från nämndsplanen: Vi ger eleverna stärkta möjligheter för vidare studier och/eller bättre förutsättningar för arbetsmarkande. För att nå detta mål arbetar vi formativt dvs vi tar reda på var elever befinner sig språk-och kunskapsmässigt. Utifrån det utvecklar vi både elevens ämne- och språkkunskaper. Förstelärarna har under året genomgått en processledarutbildning tillsammans med arbetslagsledarna och specialpedagogen. Utifrån den utbildningen har strukturen kring skolförbättringsarbete och förstelärarnas arbete med att leda det kollegiala samarbetet tydliggjorts. Arbete och integration Under 2016 identifierade enheten Arbete och integration flera utvecklingsområden i verksamheten. En strukturell utgångspunkt för arbetet är att en allt större andel av våra deltagare har utländsk härkomst. Detta kommer att skapa behov av en ytterligare utvecklad och strukturerad samverkan med externa parter. Idag är denna samverkan i behov av förtydliganden, framför allt i fråga om respektive parts ansvar inom etableringen för nyanlända. 2 Sida 66 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum Våra insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), har initialt varit fokuserade på studier. I det fortsatta arbetet ser vi ett behov av att utveckla och etablera ett ökat fokus på arbete/praktik för de individer som inledningsvis inte identifierar utbildning som en aktivitet eller insats. Gällande vår interna samverkan ser vi ett behov av att ytterligare utveckla och strukturera samarbetet mellan Utbildning, Studie- och yrkesvägledning och Arbete och integration, inte minst med tanke på de nya statliga satsningarna, såväl på utbildnings- som på arbetsmarknadsområdet. Delar av detta arbete har redan påbörjats där strategier och samverkansformer utformats och startats upp i samverkan med relevanta aktörer såväl internt som externt. Den nya sektorn arbetsliv och fritid ger stora möjligheter till samverkan så väl intern som externt. 3 Sida 67 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum 2. Nyckeltal förutsättningar Sjukfrånvaro Lärcentrums sjukfrånvaro är låg dock något högre än föregående år. Sjukdomsorsakerna kan huvudsakligen beskrivas som icke arbetsrelaterade, även om det ibland kan vara fråga om flera variabler som spelar in. Tabell 1. Sjukfrånvaro (%) LÅ 2017/18 Område Lärcentrum Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun 0,87 % 2,37 % 3,30 % 5,39 % 5,51 % 5,15 % 4,19 % 5,74 % 4,02 % 5,16 % 5,53 % 2,98 % 4 Sida 68 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum 3. Faktaruta resultat Utbildning Tabell 3: Antal elever Introduktionsprogram (IM) i egen regi (siffrorna avser inskrivna elever per den 180612) Programvariant Antal Individuellt alternativ/preparand (IMIA/Prep) - Egen regi 16 Språkintroduktion - Egen regi 59 Totalt egen regi 75 Tabell 4: Antal behöriga till nationella program IMIA/Prep - Egen regi Behörig till Nationellt gymnasieprogram Antal 9 (* 3 elever sökt dispens i engelska och kan därmed bli antagna till nationellt program) Ej behörig till Nationellt gymnasieprogram 66 Bland de 66 elever som inte uppnått behörighet återfinns elever med stor variation gällande antalet betyg kvar till gymnasiebehörighet. De elever vi har haft under året har haft allt från obefintlig skolbakgrund till 10 år skolbakgrund. Kursplanen i ämnet svenska som andraspråk är dessutom krävande och tiden våra elever har vistats i Sverige har helt enkelt varit för kort för att uppnå betyg i ämnet. Tabell 5: Antal elever Komvux inklusive SFI Komvux SFI, Grundläggande och gymnasial nivå Antal 2017 Antal 2018 Komvux - totalt 638 702 Varav grundläggande vuxenutbildning 76 84 Varav gymnasial vuxenutbildning 363 397 Varav SFI 199 307 5 Sida 69 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum Tabell 6: Betyg avslutade kurser Komvux (%) Betyg avslutade kurser Godkänd Ej godkänd HT 16 75 % 25 % VT 17 78 % 22 % LÅ 16/17 76,5 % 23,5 % HT 17 85.3 % 14,7 % VT 18 86.9 % 13,1 % LÅ 17/18 86,5 % 13,4 % Tabell 7: Antal betyg SFI SFI Antal betyg (=godkänd nivå) avslutade kurser Antal SFI - LÅ 16/17 76 SFI - LÅ 17/18 125 Tabell 8: Måluppfyllelse -indikatorer VP (nedbrutna) Resultat grundläggande och gymnasial vux Andel studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Frekvens 60 % Studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot vidare studier. 78 % Resultat SFI Andel studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Frekvens 48 % Studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot vidare studier. 55 % 6 Sida 70 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum Arbete och Integration Tabell 9: Resultat Indikator/faktor Andel deltagare som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden (VUX). Andel deltagare som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden (SFI). Andel deltagare i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som har gått vidare till praktik, arbete eller studier. Andel deltagare som inom 16 veckor erhållit arbete, praktik, påbörjat studier eller annat som för dem närmare arbetsmarknaden Accepterat värde VP Frekvens 83 % 78 % 45 % 55 % 79 % 80 % 74 % 76 % Andel deltagare som anser sig bli väl bemötta av personalen inget 94 % 7 Sida 71 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum 4. Utbildning Vuxenutbildning (inkl. SFI) och Introduktionsprogram (IM) Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Tydliga framgångsområden är lärarnas uppdragsförtrogenhet och det goda bemötandet. Kompetensutvecklingsinsatser har fokuserat på professionell samtalsmetodik och kompetens i att leda sig själv. Förbättringsområden är lärarnas kompetens i att utmaningarna utifrån kartläggningsresultaten i litteracitet och numeracitet med att möta Lärcentrums målgrupper, specifikt i fråga om flerspråkiga elever. Förstelärarnas uppdrag har också under året tydliggjorts genom processledarutbildning. Arbetslagen på Kävlinge Lärcentrum har satt upp mål relaterade till nämndsplan och indikatorer. Målen utgör i den meningen fokus för det identifierade utvecklingsarbete som pågår. Arbetslagen sätter upp tydliga mål, utarbetar metoder för att nå dem och utvärderar kontinuerligt måluppfyllelsen. Introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildningen och språkintroduktion: Mål 1: Alla elever har en aktuell individuell studieplan Alla elever har en individuell studieplan. Planerna uppdateras kontinuerligt. Höga krav ställs på kommunikation mellan alla som arbetar med eleverna i undervisningen. Mål 2: Trivseln skall öka från 80 till 82 procent Resultatet från höstens mätning (ht 17) visar att 60 % av eleverna uppger på frågan Jag trivs i skolan. Orsaken till detta är dels att en lärare hastigt slutade av privata skäl dels att det har funnits en stor oro bland eleverna kring uppehållstillstånd. Bedömningen är att trivslen i skolan ökar när studieresultatenen är goda och undervisningen är anpassad utifrån kartläggningsprofilerna. Vi kommer fortsättningsvis att genomföra kvalitetsmätningen både höst- och vårtermin för att sätta fokus på denna fråga. Mål 3 Digitalisering - Infomentor ska användas av lärare, elever och vårdnadshavare Lärarna har tillgång till elever och elevgrupper genom Infomentor, i vilket bland annat frånvarorapporteringen fungerar. Utmaningen består i att arbeta mer aktivt med elevernas schema. Utvecklingsområdena på det här området består i att såväl tekniskt som ur användarsynpunkt möjliggöra för personal, elever och vårdnadshavare att arbeta med, respektive få insyn i, schema och måluppfyllelse. Under året har skoladministratören lagt schemat i Untis inför hösten 2018. Opalen Mål 1 Inkludering Opalen ska arbeta mot att fler elever ska inkluderas i sin hemskola. De elever som har fungerande relationer på sin grundskola ska erbjudas att delta i vissa lektioner på sin hemskola. I första hand gäller detta de praktisk/estetiska ämnena. I samråd och diskussion med elev och vårdnadshavare görs överenskommelser om förfarandet kring ett eventuellt deltagande i hemskolans undervisning. Noggrann planering ska göras i samtal med hemskolans rektor och berörda lärare på hemskolan. 8 Sida 72 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum Planering och studiebesök på hemskolan där personal från Opalen följer med. Kontakt mellan hemskolans lärare och mentor på Opalen och beroende på vilken skola eleven tillhör kan hämtning och lämning bli aktuell. En av tolv elever erbjöds under lå 17/18 möjlighet att delta i undervisningen i sin hemklass vilket var i ämnet bild. Resultat av insatsen är hittills att noll av tolv elever är inkluderade på heltid på sina hemskolor. Vinsten med att vara inkluderad på hemskolan är det sociala samspelet med jämnåriga. Förlusten för eleven är att det inte finns stöd i samma utsträckning som på Opalen. Vi vill vi poängtera att elevens vilja till att gå på sin grundskola är det mest väsentliga ur analyssynpunkt. Elever som känner sig osäkra väljer att avstå undervisning på hemskolan. Vi fortsätter kontinuerligt med arbetet och erbjudandet kring den rumsliga inkluderingen, det professor Claes Nilholm kallar för integrering. Det är en diskussion vi alltid kommer att föra med elever och vårdnadshavare. Inkluderingsarbetet är helt beroende av elevens individuella förutsättningar och förmågor, vi kan alltså inte pressa fram rumslig inkludering utan elevens samtycke. Mål 2 Digitalisering: Målet att använda Outlook som stödverktyg i arbetet infördes under våren. Resultatet är tillfredsställande och arbetet har fallit väl ut då arbetslaget använder Outlook till 100 % som stöd i sin struktur och planering. SFI Mål 1: Lärarna tar hänsyn till de studerandes åsikter Måluppfyllelsen varierar mellan 70-82 % över de år vi genomfört mätningar hos målgruppen SFIelever. Vid senaste mätningen instämmer 73 % av eleverna i påståendet. Även om det till synes är goda siffror ser vi det som ett förbättringsområde att få målgruppen mer engagerade i sitt lärande och att göra sin röst hörd. Förbättringsförslagen är ett fortsatt och ökat fokus på klass- och utbildningsråd samt tätare utvärderingar. Vi behöver tydliggöra hur processen ser ut från det att eleverna kommer med förslag till att ett beslut är fattat oavsett om det är ett beslut som eleverna gillar eller ogillar. Samtidigt behöver vi arbeta med att klargöra utbildningens roll och uppgift på olika nivåer. Mål 2: Kursmålen styr tillsammans med min individuella studieplan mina studier och jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika kurserna Måluppfyllelsen varierar mellan 60 och 89 % över tid vilket är en för stor variation för att vi ska kunna känna oss nöjda. Vid senaste mätningen instämmer 65 % i påståendet. Analysen ger delvis samma svar i fråga om förförståelse som ovan och vi menar att förbättringsförslagen består i fortsatt utveckling av mentorssamtal där matriser kan påvisa progressionen på flera modersmål, samtidigt som lärandemålen måste fokuseras i högre grad i undervisningen och synliggöras i klassrummet. Detta arbete förtydligas genom lärandematriser. Lärandematriser utarbetas utifrån varje mål. Hittills har lärandematriser tagits emot positivt bland eleverna och vi har hört olika varianter på uttalande från elever: Nu vet jag vad jag ska göra för att nå målet 9 Sida 73 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum Mål 3: Motverka diskriminering och kränkande behandling I Qualisenkäten mäts detta genom fråga 5 som lyder: Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag var jag kan få stöd inom vuxenutbildningen. Respondenternas jakande svar varierar mellan 60-80% över tid. Vid senaste mätningen instämmer 56 % i påståendet. Under året har antalet elever på studieväg 1 (lågutbildade och analfabeter) ökat markant och det tar lång tid för dessa elever att förstå dels på grund av språket och dels på grund av själva innebörden i begreppet. SFI-arbetslaget har tillsatt en arbetsgrupp som kommer att fokusera på hedersrelaterat våld och hur lärarna kan agera vid upptäckt. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Mål 1 Fler elever (79 %) ska bli godkända i sina kurser Måluppfyllelsen ska förbättras genom att få eleverna mer delaktiga i sina studier och synliggöra för dem hur de ska göra för att få godkänt betyg. Vi fortsätter att utveckla arbetssätt kring formativ undervisning med förstelärarna som resurs. Resultatet för våren 2018 visar att 87 % är godkända i sina kurser. Det kan poängteras att detta resultat, såväl för Kävlinge kommuns del som nationellt, är relativt konstant över tid. Ur utvecklingshänseende har 2017/18 hittills präglats av insatser i arbetet med lärandematriser. Inför höstterminen 2018 ökar vi också andelen platsförlagd undervisning vilket vi ser som ett svar på ett uttalat behov hos stora delar av elevgruppen. Mål 2 Digitalisering Vi utvecklar vår digitala lärplattform Larweb genom förbättringar av layout, tydlighet och användningsområde. Utveckling sker också genom att eleverna möts av samma struktur i de olika kurserna. Examination sker alltid med minst två lärare som bedömare. Utveckling i form av digital samordning har skett genom att gränssnittet på Larweb numera följer kommunens grafiska profil. Sammantaget är resultatet en modern plattform layoutmässigt. Allt som eleven behöver i form av lärarförteckningar och kurslitteraturlistor finns nedladdningsbara som digitala dokument och är tillgängliga från Larweb. Vi har också gjort en LIKA skattning genom SKL samt avsatt en resurs för att stötta lärarna individuellt i den digitala mognaden. Mål 3 Nöjda elever ska uppgå till 89 % Målet kan sägas mäta det sammanvägda resultatet av alla våra insatser. Vårens (2018) kvalitetsundersökningsenkät visade att 73 % är nöjda med sin utbildning på Kävlinge Lärcentrum. Vår analys är att allt fler elever med svenska som sitt andraspråk kommer till Komvux och utmanar pedagogernas didaktiska förmåga att möta dessa elever. Studiestödssystemet (CSN) och komvuxfördningen stöder inte heller alltid elevernas behov av längre studietid och mycket lärarstöd. Vi arbetar ständigt med dessa frågor vid arbetslagsmöten, individuella samtal. Förutom de insatser som redovisats under andra mål och rubriker så fortsätter vi att fokusera på hög kvalitet i undervisningen och ett gott bemötande i alla kontakter som eleven har med Kävlinge Lärcentrum. 10 Sida 74 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum Identifierade kritiska punkter Under året har det blivit allt större konkurrens om de lärare som finns och allt svårare att rekrytera personal för elevgrupperna på Kävlinge Lärcentrum. Utmärkande är bristen på SFI-lärare. Kävlinge kommun arbetar redan aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta arbete behöver fortsätta med förnyad kraft i syfte att locka till sig för målgrupperna lärare med rätt kompetens. I fråga om målgrupper så kommer det allt fler möjligheter via statsbidragssatsningar. Utmaningen består i att nå de målgrupper som inte naturligt ser Lärcentrums och/eller AF:s insatser som en möjlig väg till utveckling. Vi behöver i egen och samverkad regi bli bättre på att marknadsföra och informera om de insatser som är möjliga för respektive målgrupp. Detta är också formulerat som en aktivitet i verksamhetsplanen för 2018. Under hösten 18 kommer ett projekt att starta på Lärcentrum som heter Fritids- och föreningsguiden i Kävlinge i syfte att ge kommunens invånare en mer meningsfull och utvecklad fritid samt att skapa kontakter. Förslag på förbättrande åtgärder De olika verksamhetsdelarna blir alltmer beroende av varandra varvid ett ökat samarbete mellan utbildning, SYV och enheten Arbete & integration blir nödvändigt. Enheten Utbildning har sett behovet av att formulera ett tydligt övergripande mål för de olika verksamhetsdelarna; Komvux (SFI) och Introduktionsprogrammen. Målet är hämtat ur skrivningar i nämndsplanen och läroplanen och anger tydligt det övergripande uppdraget rektor och lärare har i sitt dagliga arbete. Målet lyder: Skolans mål är att ge eleverna stärkta möjligheter för vidare studier och/eller bättre förutsättningar för arbetsmarknaden. För att nå detta mål arbetar vi formativt dvs. vi tar reda på var eleven befinner sig språk- och kunskapsmässigt. Utifrån det utvecklar vi både elevens ämnes- och språkkunskaper. Metoden vi använder är kartläggning av elevernas befintliga förmågor inklusive studiestrategier med tolk i ett enskilt samtal på cirka 2 timmar. Detta mynnar ut i en individuell kartläggningsprofil och följs upp i en formativt utformad undervisning och språkutvecklande arbetssätt där det kollegiala lärandet är centralt. Genom kompetensutvecklingen som genomförs i hela kommunen gällande lärandematriser och vårt SAFU -arbete (Språkutvecklande och formativ undervisning) synliggör vi både elevernas processer mot målen och lärarnas lärande. Resurserna utgörs av gemensam tid, förvärvad kompetens, våra elever, digital teknik och lokaler. Utvärdering sker genom Qualisenkäten som eleverna besvarar varje termin samt löpande utvärdering i arbetslagen genom förstelärarnas arbete. En beslutad förbättringsåtgärd är att öka andelen platsförlagd undervisning inom Komvux samtidigt som vi utvecklar våra flexkurser. Genom detta hoppas vi öka andelen godkända elever på Lärcentrum. 11 Sida 75 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum 5. Arbete och integration Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Integration Anvisningstalet för 2017 års flyktingmottagning (ABO) var 116 personer. Av dessa tog vi emot 96 stycken under 2017 och fullföljde uppdraget i februari 2018. En utmaning är att hitta bostäder till alla anvisade flyktingar. Under 2017 klarades detta genom fler tilldelade lägenheter från KKB samt hyra av Kävlinge Värdshus samt under slutet av året hyra av Barsebäcks vandrarhem. Vår FINSAM-samverkan med Lomma när det gäller att utveckla program för våra nyanlända har fortsatt under året. V har ett program som heter Förstärkt samhällsorientering. Denna är ett mer praktiskt komplement till den obligatoriska samhällsorienteringen om 80 timmar som erbjuds alla nyanlända. Arbetsmarknad Under året har 127 personer varit inskrivna på arbetsmarknadsdelen av Arbete & Integration. Samtliga resultat har ökat något under året, men vi har ännu inte fullt ut nått accepterade värden i verksamhetsplanen för 2018. Trots detta måste dock resultaten beskrivas som goda. Framgångsfaktorer i detta är att vi har tillgång till en bredd palett av insatser för Kävlingebon. Vi kan erbjuda både utbildningsinsatser och direkta åtgärder mot arbete, vilket bidrar till att resultaten fortsätter att vara goda. Vi kan i hög grad individanpassa handlingsplaner som förbättrar möjligheterna till en återgång på arbetsmarknaden och detta avspeglar sig i resultatet. Ökad samverkan med IFO i och med organisationsförändringen har också lett till snabbare åtkomst av arbetsmarknadsprogram och tätare uppföljningar. Ensamkommande barn och ekonomiskt bistånd Sedan 2017 finns områdena organiserad under Arbete och integration. Omorganisationen syfte var att skapa snabbare väg till egen försörjning för våra deltagare. VI har under uppstarten haft konsultstöd av EY och gemensamt kommit fram till ett flödesschema för hur arbete ska struktureras. Bland annat titta vi på fördelarna med digital ansökan, digital meddelandefunktion och ärendesamverkan mellan de olika verksamhetsdelarna inom Lärcentrum. När det gäller ensamkommande barn har fokus varit att erbjuda så många som möjligt boende i vår egen kommun och att ge rätt boendeform till de ensamkommande. Avtalet med VoB Syd avseende HVB och stödboende är uppsagt och vi planerar att starta ett stödboende i kommunal regi. Identifierade kritiska punkter En allt större andel av våra deltagare har utländsk bakgrund. Detta ställer större och nya krav på kompetens i vår organisation. Det ställer också högre krav på samverkan, både på strategisk nivå sett till hur kommunen vill att integrationen ska se ut i form av boende, arbetstillfällen, samverkan med ideell sektor med mera, men också när det gäller operativ samverkan inom Lärcentrums verksamhetsdelar och nära samverkan med Arbetsförmedlingens etableringshandläggare. Allt för en snabbare väg till egen försörjning. 12 Sida 76 av 165

Bildningskansliet Lärcentrum Ett annat kritiskt område är det blivit allt svårare att rekrytera personal med rätt och adekvat kompetens sett till våra målgrupper. Bristen på lärare och beteendevetare med erfarenhet av att arbeta med våra målgrupper blir allt svårare att hitta. Här kommer kommunens arbete med att profilera sig som en attraktiv arbetsgivare att ha stor betydelse för hur vi kommer att lyckas med våra uppdrag. Förslag på förbättrande åtgärder Med fokus på självförsörjning så genomfördes från den 1 oktober 2017 som sagt en organisationsförändring genom att Arbete & Integration tar över ansvaret för ekonomiskt bistånd och handläggningen av ensamkommande barn från Individ- och familjeomsorgen. Den nya enheten har fördelar av en samordnad organisation och ett starkare fokus på självförsörjningsuppdraget och insatser- för de målgrupper som står utanför eller riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Dock krävs här en modernisering av arbetet och en effektivisering av handläggningen genom bland annat digitalisering. Vägen till egen försörjning kan påskyndas av många olika faktorer bland annat genom att ha en aktiv fritid och möjlighet att utöva sina intressen och befinna sig i en positiv gemenskap. Här är samverkan med föreningslivet av stor vikt och möjligt att utveckla ytterligare. 6. Likabehandling och arbete mot kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras vid början av varje läsår. Arbetet och innehållet i denna samt i form av ordningsregler måste sägas vara väl känt bland elever, deltagare och personal. Plan och Ordningsregler är väl anslagna i verksamhetslokalerna. Under året har aktiviteter genomförts systematiskt i syfte att motverka diskriminering och kränkande behandling på Kävlinge Lärcentrum. 7. Lyfts till målstyrningen Ofta är våra insatser bara ett första steg i en individs väg mot egenförsörjning. Arbete och/eller utbildning nås ofta i nästa steg, då deltagaren utvecklats i den meningen att de kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. En gemensam utmaning som Lärcentrum dessutom delar med alla kommuner består i att utforma och genomföra aktiviteter och insatser som syftar till att nå de målgrupper som inte med egna initiativ eller anvisning kommer till oss för utbildning eller andra insatser. Bostadsförsörjningen, för nyanlända men också för ensamkommande barn som nu börjar bli unga vuxna, är fortfarande en utmaning. Svårigheten att rekrytera personal med rätt kompetens är fortsatt en utmaning för hela Lärcentrum. 13 Sida 77 av 165

Kvalitetsrapport Kultur & Fritid 2018 Ärende 9 BN 2018/216 Sida 78 av 165

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-08-30 Dnr: BN 2018/216 Bildningsnämnden Kvalitetsrapport Kultur & Fritid 2018 Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapporten föreligger som bilaga. Rapportering sker en gång per år, läsårsvis, och är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Rapporten beskriver det arbete som skett, och den analys som gjorts utifrån resultaten, inom ramen för Kultur & Fritids verksamhet. Beslutsunderlag Kvalitetsrapport Kultur och fritid 2018 Bildning Beslutande, Anneli Nilsson, Sektorschef Arbetsliv & Fritid Föredragande, Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Bildningsnämnden Jimmie Brander jimmie.brander@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 79 av 165

Kvalitetsrapport 2018 Kvalitetsstyrning Kultur och Fritid För uppdraget Anneli Nilsson Sida 80 av 165

Bildningskansliet Kultur och fritid Innehåll Kvalitetsstyrning Kultur och Fritid... 1 Tillbakablick - tidigare förbättringsområden... 3 Faktaruta - nyckeltal förutsättningar... 3 Kulturskolan... 4 Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden... 4 Förslag på förbättrande åtgärder... 4 Fritidsgårdar och idrottsanläggningar... 5 Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden... 5 Förslag på förbättrande åtgärder... 5 Biblioteksverksamheten... 5 Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden... 5 Förslag på förbättrande åtgärder... 6 Föreningsverksamhet... 6 Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden... 6 Förslag på förbättrande åtgärder... 7 Lyfts till målstyrningen... 7 2 Sida 81 av 165

Bildningskansliet Kultur och fritid Tillbakablick - tidigare förbättringsområden Biblioteksverksamheten identifierade i senaste kvalitetsrapporten ett utvecklingsområde inom användarinvolvering för att säkerställa relevansen av sina tjänster i lokalsamhället. Biblioteket beviljades 2017 bidrag från Region Skåne för att under 2018/2019 gräva djupare i konsekvenserna, effekterna och möjligheterna av att vara ett meröppet bibliotek. I föregående kvalitetsrapport definierades även behovet av en aktuell biblioteksplan som ett redskap för större förtrogenhet med uppdraget. Under arbetet med senaste kvalitetsrapporten aktualiserades även behovet av en förankrad mediepolicy. Händelser och informationsflöden i samhället belyser vikten av tillgänglighet till information där källan granskats och förtydligats. Biblioteken ser som sitt uppdrag att verka för fri åsiktsbildning, en mediepolicy fungerar som arbetsverktyg vid urval och ställningstaganden och säkerställer ett jämlikt urval samt ger tyngd i de urvalsbeslut professionen ibland tvingas göra. Arbetet för en politiskt antagen mediepolicy påbörjades under 2018. Snabb slant är en möjlighet för unga att snabbt söka en mindre summa pengar för att genomföra ett arrangemang. Utnyttjandet har varit lågt och de insatser som gjorts i form av bättre marknadsföring har inte haft effekt. Ett försök att öka användandet har gjorts i form av ett inslag under kulturskolans inspirationsvecka där elever fick möjlighet att prova på och lära sig mer om musik- och evenemangsproduktion. Marknadsföringen har utvecklats och nyttjandet har ökat något men föranleder ytterligare arbete med att få bidraget mer attraktivt för unga. Det trygghetsskapande arbetet vid idrottshallar och fritidsgårdar utvecklas kontinuerligt då samarbetet mellan fritidsledare, vaktmästare och polis har fungerat bra. Faktaruta - nyckeltal förutsättningar Kultur och fritids verksamhet bedrivs av drygt fyrtio medarbetare och fram till första april 2018 av verksamhetschef, därefter av sektorschef och tre enhetschefer. Budget omsluter drygt 60 miljoner kronor varav idrottsanläggningar står för ungefär hälften. Elevunderlaget på Kulturskolan är i stort sett oförändrat sedan föregående period vilket betyder drygt 800 elever varav knappt 70 % deltog i musik och drygt 30 % i andra ämnen. Detta är en ökning av deltagandet i andra ämnen än musik. Fördelningen mellan pojkar och flickor är relativt jämn. Nyttjandegraden på idrottsanläggningarna är fortsatt hög och ligger på runt 90 %, resterande tider är oftast oattraktiva kvällstider även om någon enstaka lucka på andra tider kan finnas. 3 Sida 82 av 165

Bildningskansliet Kultur och fritid Genomgående i verksamheterna är att personalomsättningen är låg, detsamma gäller sjukfrånvaron. Medarbetarenkäten visar genomgående goda resultat då det gäller engagemang och ledarskap. Kompetensen bland medarbetarna är hög och utvecklingsviljan stark. Inom vissa personalgrupper har rekryteringsmöjligheterna försvårats. Kulturskolan Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Kulturskolan har haft ett genomsnittligt elevantal på drygt 800 elever och flera av eleverna deltar i mer än ett ämne. De tre största ämnena är piano/keyboard, gitarr och bild. Ett nytt ämne, serieteckning, har startat under året och ytterligare ett, musikproduktion, startar till hösten-18. I den årliga enkätundersökningen anser 93 % av de svarande eleverna att de utvecklas på Kulturskolan. En framgångsfaktor är Kulturskolans personal som har rätt kompetens för att möta olika elevers och olika åldras behov och intressen genom att erbjuda flera ämnen inom kultur och musik. Samspel och orkesterverksamhet är mycket viktigt för att nå god utveckling på sitt instrument och därför är detta moment centralt för Kulturskolan. Traditionellt sett har inget ämne i landets kulturskolor kunnat mäta sig i popularitet med piano/gitarr och för att öka intresset för andra instrument och ensemblespel har kulturskolan mött elever på ett tidigt stadium i det så kallade årskurs 2 projektet, vilket inte längre är ett projekt utan bekostas av varje skola och är en del av skolans musikundervisning. Genom detta har samtliga elever i åk 2 på två olika skolor provat på att spela stråk, blås, ukulele och sång. Hösten 2018 utökas arbetet till att innefatta ytterligare två skolor vilket ökar Kulturskolans möjligheter att få många barn att upptäcka musik och kultur. Förslag på förbättrande åtgärder Att arbeta inom ramen för skolan är en unik möjlighet att nå alla barn och inte endast de som själva aktivt sökt sig till Kulturskolan. Även genom en utökad samverkan med andra verksamheter i kommunen skulle Kulturskolan kunna bidra till att fler barn och ungdomar får positiva erfarenheter av kultur och musik. Kävlinge kommun växer och intresset och efterfrågan på plats i Kulturskolan är stort, det förekommer även allt oftare önskemål om att gå på mer än ett ämne. Detta innebär en allt större utmaning i att hitta ändamålsenliga lokaler för att bedriva undervisning i. 4 Sida 83 av 165

Bildningskansliet Kultur och fritid Fritidsgårdar och idrottsanläggningar Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Befolkningen i Kävlinge ökar och så även antalet föreningar och deltagaraktiviteterna vilket medför ökad storlek på det lokala aktivitetsstödet. För att möta de ökade behoven har under 2017 bland annat nya större och mer för ändamålet anpassade omklädningsrum blivit klara på Dösjöbro IP och kommunens tre konstgräsplaner har blivit fyra vilket ökar föreningarnas träningsmöjligheter vintertid. En ökande befolkning innebär också en ökande besökarskara på fritidsgårdarna och i fritidsledarnas flexibla verksamhet. Fritidsgårdsverksamheten består av tre fritidsgårdar och fritidsledarna arbetar också genom den så kallade flexibla verksamheten. Den flexibla verksamheten rör sig ute i kommunen där ungdomarna finns till exempel i aktivitetsparken och kan på ungdomarnas initiativ åka till exempelvis Barsebäcks strand. De flexibla fritidsledarna kan även hjälpa till med bemanning på de andra fritidsgårdarna vid behov. Under perioden märks en ökning av antalet yngre ungdomar, det är fortfarande ungefärligen lika många killar som tjejer som besöker verksamheten. Kultur och fritidsvaktmästeri arbetar på flera anläggningar men har sin utgångspunkt på Korsbackahallen. Ett gemensamt arbete mellan fritidsledare, vaktmästare och polis pågår kontinuerligt för att minska skadegörelsen samt att öka känslan av trygghet. Förslag på förbättrande åtgärder Genom ökad samverkan mellan kommunens olika verksamheter som möter barn och unga kan aktiviteter utformas för att starka barn och ungas möjlighet till positiv fritid. Inom sektorn arbetsliv och fritid finns bland annat socialtjänstens enhet barn och unga samt enheten ensamkommande barn och mottaget av nyanlända vilket möjliggör korta vägar till samarbete. Biblioteksverksamheten Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Biblioteken i Kävlinge kommun har under 2017 besvarat synpunkter om verksamheten i Åsikt Kävlinge, sammanställt årlig statistikrapport till SCB, samt även med utgångspunkt i vår profession och vår kunskap om verksamhetsområdet genom omvärldsanalys definierat aktuella områden för verksamhetsutveckling. Detta har bildat underlag för identifiering av verksamhetens utvecklingsområden. Biblioteken anordnade 305 publika aktiviteter under 2017, 213 av dessa var direkt riktade mot målgruppen barn/unga. Biblioteken arbetar läsfrämjande och demokratistärkande med bland 5 Sida 84 av 165

Bildningskansliet Kultur och fritid annat Lärcentrum, förskolor, grundskolor samt privata grund- och förskolor i kommunen som samarbetspartners och användare av våra tjänster. Kontakter finns även med dagcentraler och äldreboenden. För att skapa intressanta kontaktytor för besökaren anlitar biblioteken externa aktörer som Lunds universitet, ABF och en rad andra föreläsare och författare. Under 2017 hade biblioteken 155 588 fysiska besök, dvs. ca 5 besök/ invånare. Detta är en liten minskning från föregående år. Av dem som har bibliotekskort är 5408 aktiva, det vill säga har använt sitt bibliotekskort det senaste året. Våra aktiva användare gör i snitt cirka 29 besök var per år. Statistiken visar liksom förra året på att antalet besök som förläggs under meröppet ökar, trots det så är det fortfarande allra flest besökare under de bemannade tiderna. Detta sätter fokus på behovet av att fortsätta utveckla verksamheten, dels servicen under den meröppna besökstiden men även de bemannade tiderna i relation till meröppet och användarens behov. Förslag på förbättrande åtgärder Biblioteken i Kävlinge kommer att arbeta projektbaserat med medel från Region Skåne för att utveckla verksamheten i förhållande till det meröppna biblioteket under 2018/2019. Fokus kommer att ligga på undersökande av metoder för en stärkt användardialog med förhoppning om att bättre kunna utvärdera och utveckla bibliotekens relevans i lokalsamhället. Målen med arbetet är att öka hela personalens förståelse för de förändringar biblioteket står inför, samt att hitta en bra struktur så att ett prövande arbetssätt blir naturligt. Biblioteken kommer även att arbeta med sina publika miljöer och utveckla dessa så att de bättre kan fungera som ett komplement till det inspirationsarbetet som syftar till att stärka läsande och lärande. Den fysiska miljön har genererat frågor från så väl Åsikt Kävlinge som i samtal med besökare. Det finns även nya rapporter som synliggör betydelsen av miljö och medvetenhet bland annat i planering av hyllor och skyltning till hjälp för användaren, särskilt i relation till meröppet. Föreningsverksamhet Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Under hösten 2016 inleddes ett arbete med att fördjupa och utveckla samverkan med föreningslivet/civilsamhället och kommunen med avsikten att tillsammans ytterligare förstärka Kävlinges kommun möjligheter att nå visionen om att bli Skånes bästa boendekommun. Arbetet utmynnade i att kontinuerliga dialoger ska genomföras på våren med tjänstemän och på hösten med politiker vilka genomförts under året samt att genom föreningssamordnare ha en tydlig kontaktväg till kommunen. 6 Sida 85 av 165

Bildningskansliet Kultur och fritid För att stärka utbyte mellan föreningarna och skapa en paraplyorganisation för föreningarna har ett föreningsråd bildats. Förslag på förbättrande åtgärder Kultur och fritids intresseområdens lokalbehov bör beaktas i en lokalförsörjningsplan då Kävlinge kommuns invånarantal beräknas öka. Lyfts till målstyrningen En utveckling av Kultur och Fritids systematiska kvalitetsarbete kommer att fortsätta med att försöka hitta former för kontinuerlig kvalitativ utvärdering som komplement till enkäter och andra kvantitativa mått. Utöka samverkan med interna och externa verksamheter och aktörer med mål att utveckla arbetet med tidiga insatser och främjande aktiviter. 7 Sida 86 av 165

Tillsyn av Barsebäck Montessori förskola Ärende 10 BN 2018/121 Sida 87 av 165

Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-09-05 Dnr: BN 2018/121 Bildningsnämnden Tillsyn av Barsebäck Montessori förskola Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner tillsynen av Barsebäcks Montessori förskola. Ärendebeskrivning Tillsyn av fristående förskola Barsebäcks Montessori. Beslutsunderlag Beslutsunderlag Barsebäck Montessori förskola Bildning Beslutande, Barbro Börjesson, Sektorschef Utbildning Föredragande, Jimmie Brander Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Barsebäcks Montessori Bildningsnämnden Jimmie Brander jimmie.brander@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 88 av 165

2018-09-06 1(3) Beslutsunderlag Barsebäck Montessori förskola Tillsyn Kävlinge kommun har ansvar för tillsynen av förskoleverksamhet som bedrivs av enskild huvudman, enligt Skollagens 26 kapitel. Kommunens tillsyn ska bedöma om verksamheten vid fristående förskola i tillräcklig utsträckning lever upp till nationella författningars krav och intentioner samt Kävlinge kommuns riktlinjer för fristående förskoleverksamhet. I de fall verksamheten inte lever upp till detta är det en brist som huvudmannen måste åtgärda. Om tillsynen resulterar i att Kävlinge kommun inte funnit några brister vilka leder till ingripanden; betyder inte det att tillsynen kan intyga att verksamheten i alla sina delar alltid lever upp till aktuella, grundläggande krav på kvalitet. Även om enskilda delar i verksamheten till synes uppnår en godkänd nivå kan kommunen göra en bedömning som resulterar i en brist om inte helheten eller verksamhetens historik stödjer en sammantagen positiv bedömning. Definition Enligt Skollagen 26 kap. 2 avses med tillsyn en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Likvärdighet Skollagen och läroplan för förskolan gäller för såväl kommunal som fristående verksamhet. Likvärdighet ska råda mellan kommunal och fristående verksamhet i syfte att alla barn ska garanteras en förskoleverksamhet med god kvalitet oavsett huvudman. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att omsorg, utveckling och Bildning Jimmie Brander 046/739204 jimmie.brander@kavlinge.se Led. Bildning Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-739204 jimmie.brander@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 89 av 165

2 (3) lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter, social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Tillträde till lokaler och andra utrymmen Enligt Skollagen 26 kap. 6 har en tillsynsmyndighet för sin tillsyn rätt på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har därför, i den omfattning det behövs för tillsynen, rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmer som används i verksamheten. Ingripanden vid tillsyn Om tillsynsmyndigheten finner att det föreligger missförhållanden vid den fristående förskolan ska tillsynsmyndigheten förelägga ansvarig huvudman för verksamheten att åtgärda missförhållandena. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart och ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa bristerna. Tillsynsmyndigheten har enligt Skollagen kap. 26 möjlighet till följande ingripanden: Föreläggande Enligt 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, ifråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslut om rätt bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 27 får ett föreläggande enligt 26 kap. förenas med vite. Anmärkning Vid mindre allvarliga överträdelser, av vad som gäller för verksamheten, får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning. Detta i enlighet med 11. Avstående från att ingripa Enligt 12 får en tillsynsmyndighet avstå från att ingripa om i) överträdelsen är ringa, ii) den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller iii) det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande. Återkallelse Återkallelse av ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som tillsynsmyndigheten har meddelat kan i olika fall återkallas. Enligt 13 får en tillsynsmyndighet återkalla ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat om i) ett föreläggande enligt 10 inte har följts, och ii) missförhållandet är allvarligt. Förebyggande åtgärder Tillsynsmyndigheten ska även, enligt Skollagen 26 Kap. 9, arbeta med förebyggande åtgärder, och inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning till enskild huvudman. Sida 90 av 165

3 (3) Genomförande Inför tillsynsbesöket samlar Kävlinge kommun in en mängd uppgifter från förskolan utifrån ett så kallat tillsynsformulär, bilaga 1. Utifrån dessa uppgifter planeras sedan tillsynsbesökets upplägg. Den 17 och 18 maj 2018 genomfördes tillsynen av Barsebäck Montessori förskola. Representanter från kommunen var Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg och Marie Nilsson, skolchef förskola. Under tillsynen hölls tre intervjuer; med fyra vårdnadshavare, tre förskollärare och en montessorilärare samt huvudman(förskolechef och biträdande förskolechef). Efter intervjuerna gjordes även en rundvandring både ute och inne på förskolan för att se på miljön. Beslut Kävlinge kommun anmärker, i enlighet med Skollagens 26 Kap. 11, Barsebäck Montessori förskola på en punkt. 1. Att säkerställa att förskolan serverar frukost till alla barn som så önskar. Kostnad för frukost ingår i beräkningen av det så kallade elevbidrag som betalas ut per barn till förskolan från Kävlinge kommun. Ersättningen bygger på den kostnad Kävlinge kommuns förskolor har för frukost, lunch och mellanmål i genomsnitt. Vid tillsynen framkom det att frukost inte erbjuds på förskolan, och att barnen tar med sig egen matsäck. Barsebäck Montessori förskola ska senast den 14 december 2018 skriftligen återkoppla vidtagna åtgärder till Kävlinge kommun. Kävlinge kommun vill även uppmana Barsebäck Montessori förskola att säkerställa att inskrivna barn på förskolan erbjuds förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (Skollagen, 8 Kap. 5 ). Kävlinge kommun vill som tillsynsmyndighet uppmärksamma förskolan på att tydligt informera samt kommunicera med föräldrar om att förskolan erbjuder längre öppettider än vad de idag har. Kävlinge kommun har under hösten 2017 och våren 2018 blivit kontaktade av föräldrar som uttryckt att förskolan inte har öppet under de tider som barn och föräldrar har behov av. Rektor uppger att denne inte fått denna information från vårdnadshavare, och uppger även att förskolan håller öppet längre tider än idag (07.15 17.00) om föräldrar uppger att de har ett sådant behov. Vid ett av telefonsamtalen ovan fick Kävlinge kommun informationen att föräldrar till barn på Barsebäck Montessoris förskola vid årsmöte röstat om öppettiderna på förskolan, något som bekräftades vid tillsynen. Detta ska vara gjort under förevändning från förskolan att längre öppethållande, på grund av kostnaderna, skulle innebära en lägre personaltäthet. Rektor menar att detta skedde för fyra år sedan, och inte är något som förekommer idag. Öppettider beslutas inte om på årsmöte. Bilagor Bilaga 1 - Tillsynsformulär Jimmie Brander, Kvalitetsstrateg Marie Nilsson, Skolchef förskola Mail: jimmie.brander@kavlinge.se Mail: marie.nilsson2@kavlinge.se Tel: 046-73 92 04 Tel: 046-73 95 53 Sida 91 av 165

Svar på revisionsrapport Granskning av resursfördelning till grundskolorna Ärende 11 BN 2018/149 Sida 92 av 165

Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-09-06 Dnr: BN 2018/149 Bildningsnämnden Svar på revisionsrapport Granskning av resursfördelning till grundskolorna Förslag till beslut Bildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att godkänna svaret på granskningsrapporten enligt nedan Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kävlinge kommun har EY granskat hur resurser fördelas inom grundskolan. Syftet har varit att granska om bildningsnämnden arbetar ändamålsenligt för att fördela resurser efter barn och elevers olika behov. Den sammanfattande bedömningen är att bildningsnämnden i stora delar har en ändamålsenlig resursfördelning. Utifrån granskningsresultatet rekommenderas bildningsnämnden följande: Säkerställa att det finns en tydlighet och transparens i den socioekonomiska fördelningen, också ut mot de fristående grundskolorna. Samt i samband med detta göra en uppföljning av hur väl fördelningen svarar mot de faktiska behov som finns i verksamheterna. Säkerställa att resursfördelningen till fristående skolor sker enligt lika villkor, också avseende den socioekonomiska fördelningen. Av verksamheten planerade eller redan vidtagna åtgärder i förbättrande syfte: Eftersom det är en annan huvudman för friskolorna görs enbart en ekonomisk fördelning till friskolorna i from av ett genomsnitt av det socioekonomiska bidraget. Friskolorna omfattas delvis av annan lagstiftning än de kommunala, bland annat i frågor som rör offentlighetsprincipen, vilket gör att kommunen inte har full insyn i hur ekonomiska medel används. Effekten av den reviderade socioekonomiska fördelningen inom kommunen kommer att följas upp och utvärderas årligen, för att bland annat säkerställa att fördelningen motsvarar de faktiska behov som finns på respektive skola. Beslutsunderlag Revisionsrapport - Granskning av resursfördelning till grundskolorna, rapport Bildningsnämnden Barbro Börjesson Barbro.Borjesson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 93 av 165

2 (2) Bildning Barbro Börjesson Utbildningschef Martin Strand Utvecklingsledare Beslutet ska skickas till För verkställighet Chef särskilt stöd Kommunstyrelsen Sida 94 av 165

Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni 2018 Kävlinge kommun Granskning av resursfördelning till grundskolorna Sida 95 av 165

Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 1.3. Ansvarig nämnd... 3 1.4. Genomförande och avgränsning... 4 2. Revisionskriterier... 5 3. Övergripande organisation och måluppfyllelse... 7 3.1. Organisation... 7 3.2. Måluppfyllelse och elevernas bakgrundsfaktorer... 7 4. Resursfördelning styrning och principer...10 4.1. Styrning av resurser...10 4.2. Uppföljning och utvärdering av resursfördelningsmodellen...14 4.3. Grunder för fördelning av bidrag till fristående skolor...15 5. Skolledarnas uppfattning om resursfördelningen...17 5.1. Enkätresultat...17 5.2. Skolledarnas uppfattning utifrån intervjuer...19 6. Bedömningar och rekommendationer...21 6.1. Sammanfattande bedömning...21 6.2. Bedömningar och svar på revisionsfrågor...21 6.3. Rekommendationer...22 Källförteckning...23 Sida 96 av 165 1

Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kävlinge kommun har EY granskat hur resurser fördelas inom grundskolan. Syftet har varit att granska om bildningsnämnden arbetar ändamålsenligt för att fördela resurser efter barn och elevers olika behov. Vår sammanfattande bedömning är att bildningsnämnden i stora delar har en ändamålsenlig resursfördelning. Vi ser dock vissa delar som bör utvecklas, bland annat den socioekonomiska beräkningen och beräkningen av tilläggsbelopp. Från enkätresultatet framgår att rektorerna upplever att de har god kännedom om resursfördelningsmodellen. Vidare framgår att majoriteten menar att resursfördelningen till viss eller stor del, tar hänsyn till deras skolas behov. En ny modell infördes under 2017 och baseras på fyra socioekonomiska variabler. Fördelningen till varje skola beräknas utifrån deras andel av den sociala faktorn. Eftersom fördelningen inte baseras på elevantal kan en skola få en hög tilldelning totalt men jämförelsevis låg tilldelning per elev. Avseende tilläggsbeloppen bedömer vi att det finns otydlighet kring hur dessa beräknas och hur fördelning sker. Denna otydlighet har även påtalats i tidigare granskningsrapport om elevhälsan, där svar också har inkommit om vilka åtgärder som avses vidtas. Vi vill även belysa de skillnader som finns när det gäller fördelningen av förstelärare, där vi noterar att variationen mellan skolenheterna inte baserar sig på strategisk eller kompensatorisk fördelning. Vi bedömer att arbetet med det kompensatoriska uppdraget hade kunnat förbättras om nämnden i högre grad hade fördelat förstelärartjänster utifrån elevernas förutsättningar och behov. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi bildningsnämnden att: Säkerställa att det finns en tydlighet och transparens i den socioekonomiska fördelningen, också ut mot de fristående grundskolorna. Samt i samband med detta göra en uppföljning av hur väl fördelningen svarar mot de faktiska behov som finns i verksamheterna. Säkerställa att resursfördelningen till fristående skolor sker enligt lika villkor, också avseende den socioekonomiska fördelningen. Sida 97 av 165 2

1. Inledning 1.1. Bakgrund I juli 2014 förtydligades i skollagen (2010:800, 2 kap. 8 ) avseende resursfördelning, och det anges att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Vidare förtydligas i lagen att rektorn och förskolechefen ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I förarbetet till lagändringen, proposition 2013/14:148, lyfts det fram att rätten till en likvärdig utbildning för alla barn och elever är en av de viktigaste grundprinciperna i det svenska utbildningsväsendet. Att resurser viktas och fördelas utifrån barns och elevers olika förutsättningar och behov ses som ett mycket viktigt instrument för att kunna uppnå likvärdighet i utbildningen. Det ses också som en viktig förutsättning för att eleverna ska nå utbildningens mål. Kommunerna har ett övergripande och genomgående ansvar för resursfördelning inom skolväsendet som andra huvudmän inte har. Kommunerna fördelar nämligen resurser dels till sina egna förskole- och skolenheter dels till andra huvudmän enligt särskilda bestämmelser om bidrag till fristående verksamheter, interkommunal ersättning eller ersättning till statliga skolor. Med anledning av detta har revisorerna beslutat att särskilt granska huruvida resursfördelningen till grundskolorna i Kävlinge kommun följer skollagens bestämmelser och säkerställer en likvärdig resursfördelning. 1.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet är att granska om bildningsnämnden arbetar ändamålsenligt för att fördela resurser efter barn och elevers olika behov inom kommunens skolor. Syftet är även att granska huruvida nämnden har en ändamålsenlig fördelningsmodell för bidrag till fristående skolor. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Hur sker styrning och vilka beslut fattas avseende resursfördelning till de kommunala grundskolorna? Vilka principer utgår nämnden från i sin resursfördelning till de kommunala grundskolorna? Vilka principer utgår nämnden från när det gäller resursfördelning till nyanlända elever? Säkerställer nämnden att bidrag till fristående skolor fördelas enligt samma grunder som till den egna verksamheten? Följs resursfördelningsmodellen upp och utvärderas för att säkerställa att resursfördelningen utgår från elevers olika behov och lever upp till författningarnas krav? 1.3. Ansvarig nämnd Granskningen avser bildningsnämnden. Sida 98 av 165 3

1.4. Genomförande och avgränsning Granskningen grundas på dokumentstudier och intervjuer med bildningsnämndens presidium, ansvariga inom verksamhetsledningen samt rektorer på tre utvalda skolor. Därtill har en enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades till samtliga 10 budgetansvariga skolledare inom grundskolan. Skolledarna fick svara på frågor som berör skolans resursfördelning. Det är nio skolledare som har besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 90 procent. Granskningen omfattar kommunal grundskola. Sida 99 av 165 4

2. Revisionskriterier 2.1.1. Skollagen I juli 2014 förtydligades i skollagen (2 kap. 8 ) avseende resursfördelning, och det anges att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Vidare förtydligas i lagen att rektorn och förskolechefen ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I förarbetet till lagändringen, proposition 2013/14:148, lyfts det fram att rätten till en likvärdig utbildning för alla barn och elever är en av de viktigaste grundprinciperna i det svenska utbildningsväsendet. Att resurser viktas och fördelas utifrån barns och elevers olika förutsättningar och behov ses som ett mycket viktigt instrument för att kunna uppnå likvärdighet i utbildningen. Det ses också som en viktig förutsättning för att eleverna ska nå utbildningens mål. I skolan bör särskild hänsyn tas till att ge eleverna förutsättningar att nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas förutsättningar och behov (2 kap. 10 ). Rektorn har därmed ett särskilt ansvar för att resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör. Tilläggsbelopp I skollagen står det att kommunen ska lämna ett tilläggsbelopp för eleven när eleven har omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Detta belopp ska bestämmas utifrån elevens individuella behov och utgöra ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler, extraordinära stödåtgärder eller modersmålsundervisning. Kommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn i särskilt behov av stöd i de fall det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. I juli 2016 förtydligades skollagens bestämmelser om tilläggsbelopp och i propositionen (2015/16:134) framgår att syftet är att tilläggsbelopp inte enbart ska kunna lämnas för extraordinära stödåtgärder i form av bl.a. assistenthjälp och anpassning av lokaler, utan att det också ska kunna lämnas för extraordinära stödåtgärder som exempelvis ett barn eller en elev med stora inlärningssvårigheter har behov av i undervisningen. Syftet med åtgärderna är att säkerställa att enskilda huvudmän för förskolor och skolor får de resurser som behövs för att tillgodose varje barns och elevs behov av särskilt stöd. 2.1.2. Skolinspektionens kvalitetsgranskning: Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot hur kommuner arbetar med att fördela sina resurser så att segregationens negativa effekter för resultaten i skolan motverkas. Resultaten från granskningen visar att det är få kommuner som styr resurser till de enheter som har störst behov utifrån barns och elevers måluppfyllelse och den socioekonomiska strukturen. I granskningen fastställt också att flertalet av de granskade kommunerna behöver stärka uppföljningen och utvärderingen av resursfördelningen. 5 Sida 100 av 165

Skolinspektionens viktigaste iakttagelser var att: Endast en liten del av de ekonomiska resurserna omfördelas för att väga upp skillnader i barns och elevers förutsättningar Det finns inte ett resursfördelningssystem som passar alla kommuner Uppföljning, utvärdering och utveckling av resursfördelningssystemet och andra insatser sker alltför sällan Granskningen har sett exempel på framgångsrik förbättring av måluppfyllelsen där ett kraftfullt resursfördelningssystem kombinerats med ett långsiktigt utvecklingsarbete Minskad skolsegregation kan åstadkommas genom fysiska insatser i form av skolbyggen och ändrade områdesgränser Språkinriktad undervisning är ett av få exempel på insatser som gagnar alla elever med bristande stöd i hemmet. 2.1.3. Offentliga bidrag på lika villkor 1 juli 2009 trädde nya bestämmelser i kraft gällande kommunens bidrag till fristående skolor och enskilt bedrivna skolor, fritidshem och förskoleklasser vilka började tillämpas på bidrag för kalenderåret 2010. I propositionen föreslogs att skollagens bestämmelser om kommunens bidrag till fristående skolor och enskilt bedrivna skolor, fritidshem och förskoleklasser skulle förtydligas. Det föreslogs även att det ska vara möjligt att överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek för huvudmän som bedriver denna verksamhet. I skollagen 10 kap, 37-39 regleras bidrag från hemkommunen till fristående grundskolor. Enligt 39 ska hemkommunen lämna bidrag till den enskilda huvudmannen för varje elev vid skolenheten bestående av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska enligt 38 avse ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. De olika posterna som utgör grundbeloppet ska bestämmas utifrån kommunens budgeterade kostnad per barn/elev för det aktuella året, med undantag för posterna administration och mervärdesskatt där schablonbelopp används. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. Tilläggsbelopp ska enligt 39 lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. 6 Sida 101 av 165

3. Övergripande organisation och måluppfyllelse 3.1. Organisation I Kävlinge finns 11 kommunala grundskolor, nio F-6 skolor och två 7-9 skolor. Totalt finns 10 rektorer samt sju biträdande rektorer. På Dösjebroskolan, Annelundsskolan och Söderparkskolan finns inga biträdande rektorer utan endast rektor. Två skolor leds utav samma rektor samt en biträdande rektor, Ljungenskolan och Lackalänga skola. Elevantalet på varje skola varierar mellan ca 170-530. Lärartätheten på Kävlinges kommunala grundskolor uppgår till 12,5 elever per lärare för läsåret 2017/2018. På skolorna varierar lärartätheten mellan 12,0 (Korsabacksskolan) och 14,4 (Ljungenskolan)1. 3.1.1. Övergripande stödresurser och elevhälsa Bildningskansliet har tillgång till ekonomer och HR-konsulter som har delar utav sina tjänster inom bildning. På bildningskansliet finns även utvecklingsledare. Elevhälsan är organiserad som en kommunövergripande verksamhet med en centralt placerad chef. Elevhälsan arbetar på uppdrag av rektor via elevhälsoteamet, men har också olika centrala uppdrag. Dessutom har de olika yrkesgrupperna yrkesspecifika uppdrag. Skolsköterskorna och kuratorerna har sina fysiska placeringar ute på skolorna och ingår också i respektive skolas lokala elevhälsoteam. En del skolsköterskor och kuratorer delar sin tjänst mellan flera skolor. Skolpsykologerna har olika geografiska uppdragsområden och ingår i respektive skolas elevhälsoteam. 3.2. Måluppfyllelse och elevernas bakgrundsfaktorer Kävlinge kommun har ett mål om att vara bland de bästa skolorna i landet, en indikator är placeringen i SKL:s öppna jämförelser. Mellan åren 2013 2016 har kommunen pendlat mellan plats 40 till 50. Dock placerades Kävlinge på plats 81 år 2017, en försämring jämfört med föregående år. Årskurs 9 2013 2014 2015 2016 2017 40 58 46 51 81 85,7 82 87,1 85,7 81,3 77 77,4 77 78,1 71,8 Meritvärde 218,5 217 223,3 241,1 231,2 Rikssnitt 213,1 214,8 217,1 229,2 217,7 Andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram 93,6 93,3 91,3 93,9 88,5 Rikssnitt 87,6 86,9 85,6 87,3 80,5 Placering Öppna jämförelser Andel elever som uppnår kunskapskrav i alla ämnen Rikssnitt Tabell: Måluppfyllelse årskurs 9. Källa: Siris, Skolverket Öppna jämförelser består av de tre variabler som framgår av tabellen ovan (andel som uppnår kunskapskraven, meritvärde och behörighet), samt avvikelse från det modellberäknade värdet 1 Uppgifterna i stycket är hämtade från Skolverkets databas Siris. 7 Sida 102 av 165

för de tre variablerna 2 (totalt sex variabler). Det är framförallt dessa avvikelser som har gjort att Kävlinge placerar sig sämre i Öppna jämförelser för 2017. Detta innebär att årskurs 9 presterar sämre än det modellberäknade värdet avseende genomsnittligt meritvärde, andel som uppnått kunskapskraven och andel behöriga till yrkesprogram. Av tabellen framgår att måluppfyllelsen försämrats det senaste läsåret, vilket det också har gjort i resten av riket. Kävlinge kommun ligger fortsatt bättre än rikssnittet för samtliga variabler och skillnaderna jämfört med föregående år är mindre än de för rikssnittet. I tabellen nedan redovisas information om elevernas bakgrund och måluppfyllelse på skolnivå för årskurs 9. Korsbackaskolan har högre andel elever med utländsk bakgrund jämfört med Tolvåkerskolan. Likaså har färre föräldrar på Korsbackaskolan en eftergymnasial utbildning. Det finns även skillnader vid en jämförelse av måluppfyllelse, då 88,2 procent av eleverna på Tolvåkersskolan uppnår kunskapskraven jämfört med 73,5 procent av eleverna på Korsbackaskolan. Årskurs 9 Skola Andel elever med utländsk bakgrund Andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning Andel elever som uppnår kunskapskrav i alla ämnen Tolvåkersskolan 6 70 88,2 Korsbackaskolan 13 56 73,5 Tabell: Socioekonomiska faktorer årskurs 9 Läsåret 2017/2018. Måluppfyllelse avser läsåret 2016/2017 Källa: Siris, skolverket Måluppfyllelse och elevernas bakgrund för årskurs 6 redovisas i tabellen nedan. Lägst måluppfyllelse har Olympiaskolan, där endast 66,7 procent av eleverna uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Olympiaskolan är också den skola med högst andel elever med utländsk bakgrund och föräldrar med låg utbildningsbakgrund. På Annelundsskolan är det endast 57 procent av elevernas föräldrar som har en eftergymnasial utbildning, men eleverna nådde 100 procent måluppfyllelse för läsåret 2016/2017. Skolorna kan delas in i grupper utifrån fördelningen av elever med utländsk bakgrund, där det grupperas enligt 5 procent, 10 procent och Olympiaskolan med 26 procent. Detta tydliggör de stora skillnaderna mellan elevunderlagen i kommunens skolor. Årskurs 6 Skola Andel elever med utländsk bakgrund Andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning Andel elever som uppnår kunskapskrav i alla ämnen Annelundsskolan 10 57 100 Dösjebroskolan 5 68 ~100 3 Lackalängaskolan.. 4 68 ~100 Ljungenskolan 10 73 ~100 2 Modellberäknat värde räknas fram genom en statistisk analys som tar hänsyn till skolornas socioekonomiska förutsättningar och beräknar fram ett modellvärde för varje variabel. Avvikelsen beräknas genom skillnaden mellan faktiskt värde och modellberäknat värde. 3 ~100 innebär att antalet elever som ej uppnått kunskapskraven (A-E) är färre än 5 4 Data saknas Sida 103 av 165 8

Nyvångsskolan 5 70 88,9 Olympiaskolan 26 54 66,7 Rinnebäcksskolan 10 65 82,3 Skönadalsskolan 6 77 ~100 Söderparksskolan.. 61 ~100 Tabell: Socioekonomiska faktorer årskurs 6, läsåret 2017/2018. Måluppfyllelse avser läsåret 2016/2017 Källa: Siris, skolverket Sida 104 av 165 9

4. Resursfördelning styrning och principer I detta avsnitt redogör vi för hur styrning sker och vilka beslut som fattas avseende resursfördelning till de kommunala grundskolorna (fristående skolor i avsnitt 5.3). Vi redogör också för vilka principer bildningsnämnden utgår från i sin resursfördelning samt huruvida nämnden arbetar ändamålsenligt för att fördela resurser efter barn och elevers olika behov. 4.1. Styrning av resurser Bildningsnämnden har inför 2018 tilldelats en ram om 871 776 tkr varav hälften avser grundskolan, 435 295 tkr. I förhållande till föregående års budget har det tillförts medel till grundskolan för bland annat löner, ökade lokalkostnader och utökad timplan i matematik. Den största ramförändringen härrör ökade elevbidrag, med anledning av ett ökat antal elever. Centralt bekostas skolledare och deras kompetensutveckling, ersättning för lokalhyror och skoljuridisk kompetens. Biträdande rektorer bekostas till viss del centralt och det sker i olika utsträckning, mellan 25 och 100 procent, enligt underlag från bildningskansliet. Det finns ingen fastställd princip kring när en biträdande rektor ska tillsättas utan detta sker i diskussion med bildningskansliet och genom budgetäskande. Varje rektorsområde har en egen internbudget att förhålla sig till. Den absolut största kostnaden utgörs av personalkostnader, därefter lokalkostnader och kostnader för köp av kost och städ. På intäktssidan består merparten av nämndsintäkt, vilket utgörs av elevbidraget. Storleken på elevbidraget är fördelat enligt tabellen nedan och framgår av bildningsnämndens nämndplan för 2018 (beslutad 2017-09-13). Övriga intäkter till enheterna består av bidrag, generellt i form av riktade statsbidrag. Årskurs Per år Per månad Förskoleklass 33 748 kr 2 812 kr 1-3 44 938 kr 3 745 kr 4-6 49 354 kr 4 113 kr 7-9 60 384 5 032 kr Tabell: Beslutade elevbidrag för 2018 avseende kommunal grundskola. Källa: bildningskansliet Det finns ingen officiell statistik som visar på en jämförelse mellan olika kommuners elevbidrag. Eftersom det finns olika modeller i kommunerna är det inte ett lämpligt underlag för analys. Det går dock att göra en generell jämförelse mellan hur mycket pengar kommunerna i genomsnitt lägger på en elev i grundskolan per år. Avseende år 2016 kan vi konstatera att Kävlinge kommun i genomsnitt lägger 10 procent mindre resurser5 per elev jämfört med rikssnittet och 5 procent mindre resurser jämfört med kommuner i samma storlek (sett till befolkning). Enligt Kävlinge kommuns ekonomiska styrprinciper (antaget av KF 2012-09-10) tillämpas principen om resultatenheter. Detta innebär att om ett rektorsområde går med överskott, överförs 75 procent till enheten och 25 procent till nämnden. Vid eventuellt underskott överförs detta i sin helhet och ska återställas inom två år. Vid intervju uppgavs att detta i praktiken innebär att man jobbar med en tvåårsbudget, för att kunna ha bättre beredskap. Inom skolan varierar budgeten med elevantalet, vilket kan skapa svårigheter i budgetarbetet. Vid 5 Resurser i detta avseende avser kostnad per elev åk 1-9 avseende: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet, skolledning och administration samt grundskolans del av kommungemensam verksamhet såsom kompetensutveckling av lärare och personal, elevassistenter och skolvärdar. Källa: SKL och SCB. 10 Sida 105 av 165

budgetberäkningar och uppföljningar är det därför vanligt att man räknar med ett lågt elevantal för att hushålla med resurser. Vid eventuella underskott upprättas en handlingsplan där ledning från bildningskontoret och rektor samverkar. Varje rektor har en tilldelad resursekonom. Enligt uppgift finns en regelbunden kontakt minst var fjärde månad, dock har rektorerna möjlighet att ha fler uppföljningar efter behov. 4.1.1. Principer för resursfördelning Bildningsnämnden beslutade den 7 mars 2017 om nya kriterier för resursfördelningsmodellen, som började gälla den 1 augusti 2017. Modellen avser den ersättning som skolornas tilldelas utöver elevbidraget. Bakgrunden till beslutet är att bildningschefen under 2016 gav chefen för särskilt stöd i uppdrag att göra en översyn av modellens kriterier. Det fanns en uppfattning om att den tidigare modellen inte tog tillräcklig hänsyn till skillnader mellan skolorna och att tilldelningen varierade mycket från år till år. En arbetsgrupp bestående av chef för särskilt stöd, tre rektorer och en specialpedagog utgick ifrån ett antal frågeställningar kopplade till skollagen, relevant forskning, omvärldsbevakning och socioekonomiska faktorer. Arbetsgruppens slutsats var att de nya kriterierna ska baseras på socioekonomiska faktorer. Underlaget till beräkningen av fördelningen hämtas från SCB under november, för att sedan utgöra underlag inför kommande års tilldelning. Följande underlag används för de socioekonomiska faktorerna: Andelen elever födda utomlands med båda vårdnadshavarna födda utomlands Andel nyanlända elever (invandrade de senaste fyra åren) Andel familjer med försörjningsstöd Vårdnadshavarnas sammanvägda utbildningsnivå Beräkningen avseende vårdnadshavarnas utbildningsnivå sker genom tre steg. Först beräknas deras sammanvägda utbildningsnivå. 6 I nästa steg beräknas utbildningsnivån som andel av den högsta nivån. Till sist beräknas hur stort avståndet är till maxnivån genom att subtrahera steg två med 100. De skolor som har ett långt avstånd till maxnivån får således en större tilldelning. De fyra faktorerna adderas per skolenhet och bildar en social profil, vilket kan utläsas i tabellen nedan. Sedan beräknas varje skolas andel av den totala summan. I tabellen nedan redovisas den faktiska fördelningen för 2018. Tabellen visar skolorna i fallande skala utifrån fördelningen, och där framgår att Olympiaskolan får överlägset störst tilldelning i totalsumma. Sett till fördelningen per elev är det dock Annelundsskolan följt av Olympiaskolan och därefter Söderparkskolan som får störst tilldelning. Sett till antal elever per lärare har Korsbackaskolan högst lärartäthet och därefter Olympiaskolan. Skola Summa social profil Andel Fördelning Antal elever Fördelning per elev Olympia 63,70 18,85 % 1 897 tkr 336 5 646 kr Korsbacka 41,80 12,37 % 1 244 tkr 529 2 352 kr Annelund 36,50 10,80 % 1 087 tkr 171 6 357 kr Söderpark 31,33 9,27 % 933 tkr 199 4 688 kr 6 Vårdnadshavares högsta utbildningsnivå delas in i tre nivåer och poängsatts enligt genomgången folkskola/grundskola (1 poäng), genomgången gymnasial utbildning (2 poäng), eftergymnasial utbildning (3 poäng). Sida 106 av 165 11

Ljungen 30,33 8,98 % 903 tkr 398 2 269 kr Rinnebäck 27,53 8,15 % 820 tkr 447 1 834 kr Tolvåker 22,67 6,71 % 675 tkr 462 1 461 kr Dösjebro 21,60 6,39 % 643 tkr 223 2 883 kr Lackalänga 21,23 6,28 % 632 tkr 162 3 901 kr Nyvång 20,97 6,21 % 624 tkr 486 1 284 kr Skönadal 20,20 5,98 % 602 tkr 463 1 300 kr Totalt 337,87 100 % 10 063 tkr 3876 Tabell: Faktisk resursfördelning 2018 Källa: bildningskansliet. Siffror om elevantal är hämtade från Skolverket och avser oktober 2017. Då elevantalet kan variera ska fördelningen per elev mer ses som ett riktvärde. Fördelningen av det socioekonomiska bidraget baseras inte på elevantal, som framgår av tabellen ovan. När tillägget betalas ut, beräknas det enligt den sista kolumnen per elev och adderas till elevbidraget, för utbetalning en gång i månaden. Om skolan får nya elever under läsåret ingår även det socioekonomiska tillägget för dem. Vid införandet av det nya resursfördelningssystemet gjordes en utjämning för att skolorna skulle få en mjukare övergång från det gamla systemet. Inför vårterminen 2018 infördes de nya principerna fullt ut. 4.1.2. Nyanlända elever Utöver resursfördelningsmodellens socioekonomiska faktorer utdelas inget extra stöd till skolorna för undervisning av nyanlända elever. I Kävlinge är det framförallt Olympiaskolan som har en stor andel elever med utländsk bakgrund. För läsåret 2017/2018 utgör den gruppen 26 procent av eleverna på skolan. På skolan finns en kommunövergripande förberedelseklass för årskurs 4-6. Målsättningen är att en elev inte ska stanna mer än sex veckor i förberedelseklass. Förberedelseklassen på Olympiaskolan finansieras delvis centralt genom en personalresurs i form av en samordnare. Centralt finansieras 60 minuter studiehandledning per elev, resterade tid finansierar skolan själv. På Korsbackaskolan har man på eget initiativ startat upp en förberedelseklass för högstadieeleverna. Klassen bemannas av två personal och skolan har valt att satsa extra resurser på studiehandledning, utöver de 60 minuter per elev och vecka som finansieras centralt. Modersmålslärare och studiehandledare är placerade under den centrala elevhälsan. I dagsläget finns kompetens inom 20 språk fördelat på 10 modersmålslärare. Efterfrågan på modersmålslärare och studiehandledare är stor och växande; inför 2018 fick den centrala elevhälsan tillskott i budget för att kunna anställa mer personal. Kommunen använder ersättning från Migrationsverket för att täcka dessa kostnader. Vid intervju med representanter för bildningskansliet framkom att det finns ett uppdrag tilldelat verksamhetschefen för modersmål att skapa en ny organisation för mottagandet av nyanlända. Syftet är att skapa en väg in för de nyanlända eleverna och på ett bättre sätt kunna använda den kompetens som finns. I den nya organisationen är tanken att samordnare, skolsköterska, specialpedagog och SvA 7 -lärare ska finnas placerade tillsammans för att genomföra kartläggning av nyanlända elever. 7 Svenska som andraspråk Sida 107 av 165 12

Nämndpresidiet uppger att det är en brist att skolorna har homogena elevgrupper, men också att det är svårt att åtgärda. Det finns ett samarbete mellan nämnden, det kommunala bostadsbolaget och kommunstyrelsen i syfte att informera nyanlända familjer om det fria skolvalet. Det har även diskuterats att anordna skolskjuts, det har dock inte funnits ett behov av detta och därför finnas inget beslut taget i frågan. 4.1.3. Förstelärare Kävlinge kommun införde förstelärartjänster år 2013, i samband med att statsbidraget beslutades. Vid intervju med bildningsnämndens presidium framkom att beslut kring försteläraruppdraget har lämnats åt förvaltningen och att utgångspunkten är att de enskilda skolornas behov ska få ta plats. Bildningsnämnden har därmed inte beslutat om hur förstelärarna ska fördelas mellan skolorna. Varje rektor har ansvar för de förstelärare som är anställda på skolan och styr förstelärarens uppdrag. Vid intervjuer framkom att förstelärarna ofta har ett uppdrag inom ett specifikt ämne. Skola Antal förstelärare Elever per förstelärare Korsbacka 4 132 Nyvång 4 122 Skönadal 4 116 Rinnebäck 4 112 Ljungen/Lackalänga 8 6 93 Olympia 4 84 Tolvåker 6 77 Dösjebro 4 56 Söderpark 4 50 Annelund 4 43 Totalt 44 88 Tabell: Anställda förstelärare per april 2018 Källa: Bildningskansliet och Siris, Skolverket I tabellen ovan framgår hur fördelning av förstelärare ser ut per skola, per april 2018. I den sista kolumnen har vi beräknat hur många elever det går på varje förstelärare på de olika skolorna. 9 Det framgår att antalet förstelärare är relativt jämt fördelat mellan skolorna, däremot i förhållande till elevantal är fördelningen mer ojämn. Ett antal skolor med lägre måluppfyllelse, så som Korsbackaskolan och Rinnebäcksskolan har förhållandevis många elever per förstelärare. De tre skolor som har lägst antal elever per förstelärare (Dösjebroskolan, Söderparkskolan och Annelund) har förhållandevis hög måluppfyllelse. 4.1.4. Tilläggsbelopp Nämnden har för 2018 avsatt ca 13,51 mnkr för tilläggsbelopp till de kommunala skolorna och ca 2,65 mnkr till fristående skolor. Dessa fördelas terminsvis utifrån enskilda elevers behov 8 Redovisas gemensamt i underlaget då de är anställda under samma rektor. 9 Baserat på bildningskansliets uppgifter om anställda förstelärare och skolornas elevantal hämtade från skolverkets databas Siris. Sida 108 av 165 13

och på bakgrund av ansökan från rektor. Tilläggsbeloppen är avsedda för extraordinära stödinsatser, som inte ryms inom skolans ordinarie budget. De centrala specialpedagogerna följer upp och utvärderar fördelade tilläggsbelopp. Skolornas elevhälsoteam förbereder och delger de centrala specialpedagogerna hur tilläggsbeloppen används och vilka effekter dessa får. De centrala specialpedagogerna genomför även observationer och samtal med personal i de olika verksamheterna. Resultatet återkopplas till chefen för elevhälsan samt till skolornas rektorer. I kriterierna för tilläggsbelopp framgår att det alltid är elevens individuella stödbehov som det framträder i den pedagogiska verksamheten, som är underlag för bedömning av tilläggsbelopp. En elevs diagnos är inte i sig avgörande. Det framgår också att medel för tilläggsbelopp/extraordinära insatser beviljas utifrån principen lika villkor för kommunala och fristående verksamheter utifrån en individuell prövning av elevens behov. Fördelningen av tilläggsbeloppen vårterminen 2018 redovisas i tabellen nedan. Skola Tilläggsbelopp och extraordinära insatser (VT 18) Olympia 899 tkr Rinnebäck 833 tkr Söderpark 806 tkr Nyvång 780 tkr Korsbacka 767 tkr Skönadal 687 tkr Annelund 635 tkr Tolvåker 621 tkr Ljungen 423 tkr Lackalänga 370 tkr Dösjebro 225 tkr Totalt kommunala skolor Totalt fristående och skolor i andra kommuner 7 046 tkr (181 elever) 1 555 tkr (36 elever) Tabell: Tilläggsbelopp per skola VT18. Källa: bildningskansliet. Beräkningen för tilläggsbelopp för personalresurs sker i antal timmar. Enligt uppgift från rektorer motsvarar inte fördelningen den faktiska lönekostnaden för en assistent, vilket innebär att skolorna får delfinansiera personalresursen. Det framkommer också uppfattningar kring att uträkningen av tilläggsbelopp är otydlig, bland kring varför en elev tilldelas ett visst antal timmar i förhållande till en annan elev. En rektor uppger att det kan vara oklart vilket stöd skolan kan få för elever som är under utredning, inför en eventuell särskoleplacering. Det finns två kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper; en på Korsbackaskolan (vid namn Opalen) med 13 elever i årskurs 7-9, samt en på Rinnebäcksskolan (vid namn Solbo) med 10 elever i årskurs 1-6. Båda grupper har fokus på elever med stora behov inom autismspektrat. Båda grupperna, Opalen och Solbo, är anslagsfinansierade. 4.2. Uppföljning och utvärdering av resursfördelningsmodellen Den nuvarande resursfördelningsmodellen beslutades i mars 2017 och har i praktiken införts fullt ut i samband med vårterminen 2018. När modellen infördes genomfördes en utvärdering 14 Sida 109 av 165

av den dåvarande resursfördelningsmodellen. Sedan dess har man inte gjort någon ytterligare uppföljning eller utvärdering. Vid intervju framkom att man avser att utvärdera den nya modellen i slutet av 2018. Det sker däremot uppföljning av insatser för elever. Två gånger per läsår rapporterar rektorer in till bildningskansliet avseende elever som riskerar att inte nå sina mål. Tillsammans med rektor och ibland även lärare analyseras läget för eleven och hur denne ska nå målen. Utöver detta har träffas samtliga rektorer tillsammans med skolchefen en gång i veckan i en ledningsgrupp. Vid dessa möten diskuteras bland annat resurser och ekonomi. Kommunikationen mellan förvaltningen och rektorerna beskrivs som god. Däremot framkom vid intervju att det finns en önskan om att rektorerna ska ha ett större utbyte mellan varandra avseende resursfördelning inom skolan. Detta i syfte att lära av varandra hur resurser kan användas på bästa sätt och hitta nya lösningar. 4.3. Grunder för fördelning av bidrag till fristående skolor I Kävlinge kommun finns två fristående grundskolor som båda har årskurserna F-9. Sammanlagt går ca 600 elever på dessa skolor. Enligt Skolverkets statistik har båda skolorna en låg andel elever med utländsk bakgrund, 5 procent respektive 7 procent. Skolorna har även en hög andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, 76 procent respektive 87 procent. Ersättningen till de fristående skolorna beslutas i samband med att nämnden antar nämndplan för kommande år. Av nämndplan och budget för 2018 framgår att ersättningen fördelas enligt tabellen nedan. Årskurs Per år Förskoleklass 43 614 kr 1-3 65 985 kr 4-6 70 533 kr 7-9 83 993 kr Tabell: Elevbidrag till fristående grundskolor 2018. Källa: bildningskansliet De fristående skolorna får en högre ersättning än de kommunala skolorna, då denna ersättning innehåller en genomsnittlig tilldelning av övriga resurser. Ersättningen utgår ifrån elevbidraget som beslutats för de kommunala skolorna och tillägg ges för: Rektor Studie- och yrkesvägledning Vikariepool Lokalhyra Upprustning av inventarier Administrativt bidrag Elevhälsa och behovsresurser I posten elevhälsa och behovsresurser ingår ersättning för skolpsykolog, specialpedagog, talpedagog, skolsköterska, skolläkare och kurator. Utöver detta ingår även ett genomsnittligt tillägg av det socioekonomiska bidraget. Detta beräknas genom att den totala budgeten för det 15 Sida 110 av 165

socioekonomiska bidraget (10 063 tkr) delas med antal elever i kommunal verksamhet, vilket genererar ett genomsnitt som sedan betalas ut per elev i de fristående skolorna. För 2018 uppgår den socioekonomiska tilldelningen för de fristående skolorna till 2647 kr per elev. Vid intervju framkom att nämnden inte har lyft frågan kring att även använda den kommunala resursfördelningsmodellen med socioekonomiska variabler för de fristående skolorna. Enligt uppgift har kommunens ersättning till fristående skolor överklagats två gånger de senaste sex åren. Kommunen har fått rätt i dessa prövningar. Sida 111 av 165 16

5. Skolledarnas uppfattning om resursfördelningen 5.1. Enkätresultat För att fånga rektorernas uppfattning om resursfördelningen har en enkätundersökning skickats till samtliga rektorer inom grundskolan. Nio av tio rektorer har besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 90 procent. Rektorerna uppgav i enkäten att de känner till de resursfördelningsprinciper som gäller i Kävlinge kommun. En majoritet svarade att de instämde helt på påståendet och en tredjedel att de instämde till stor del. Enkätresultatet tyder på en samstämmig bild gällande hur väl insatta rektorerna upplever sig vara i resursfördelningsmodellen. Jag känner till de resursfördelningsprinciper som råder för fördelning av resurser till kommunens grundskolor Stämmer helt 33% 67% Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 0% 0% Vet inte 0% Vidare fick rektorerna svara på om de anser att resursfördelningsmodellen tar hänsyn till deras skolas behov. Lika många svarade att detta stämde till stor del, som svarade att det stämmer till viss del. 11 procent angav att det stämde helt. Vi tolkar detta som att den generella uppfattningen är att resursfördelningsmodellen tar god hänsyn till deras skolors behov. Ingen valde att svara att påstående inte stämde alls. Det ekonomiska resursfördelningssystemet i kommunen tar god hänsyn till min grundskolas behov 44% 11% 44% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 0% Vet inte 0% Rektorerna har även fått ange vilka insatser de anser sig ha handlingsutrymme att fatta beslut om inom sin budgetram. De insatser som skolledarna uppger sig ha störst utrymme att fatta beslut om är skolans organisering i klasser, grupper och arbetslag. Av tabellen nedan framgår att samtliga svarande instämde helt eller till stor del på detta påstående. En stor andel (78 procent) upplever att de även har utrymme att fatta beslut om kompetensutveckling för personalen samt rekrytering och lönesättning. Minst handlingsutrymme bedömer rektorerna att de har gällande läromedel och IT-utrustning, lokalutnyttjande och stödinsatser för nyanlända. Sida 112 av 165 17

Jag har ett betydande handlingsutrymme att inom min budgetram fatta beslut om Instämmer helt eller till stor del Skolans organisering i klasser, grupper och arbetslag 100 % Kompetensutveckling för personal 78 % Rekrytering eller lönesättning av personal 78 % Stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd 77 % Läromedel eller IT-utrustning i undervisningssyfte 66 % Lokalutnyttjande (t.ex. hur stora lokaler som behövs) 44 % Stödinsatser och studiehandledning för nyanlända elever 22 % Vi bad rektorerna att välja tre insatser som de skulle genomföra, om de hade mer ekonomiska resurser. Om min grundskola hade mer ekonomiska resurser skulle jag prioritera att Utfall Öka lärartätheten 88 % Anställa fler speciallärare eller specialpedagoger 75 % Skaffa mer/modernare läromedel eller utrustning 38 % Störst andel angav att de hade ökat lärartätheten (88 procent) och anställt fler speciallärare eller specialpedagoger (75 procent). I tabellen ovan redovisas de tre insatser som flest rektorer valde. 25 procent angav även att ge mer stöd till nyanlända, anställa mer personal inom elevhälsan och att höja vissa lärares löner. I fritextsvaret angav en rektor att denne hade investerat i bättre lokaler. Rektorerna fick vidare göra en uppskattning om deras skolenhet har mer, mindre eller ungefär lika mycket resurser, per elev som de genomsnittliga resurserna per elev i kommunen. Bedömer du att din skolenhet har mer, mindre eller ungefär lika mycket resurser per grundskoleelev som de genomsnittliga resurserna per elev i kommunen 33% 22% 44% Mer resurser per elev Mindre resurser per elev Ungefär lika mycket resurser per elev Flest valde att svara att deras skola får mindre än genomsnittet (44 procent) och en tredjedel angav att de får ungefär lika mycket resurser per elev. I syfte att få en bild av hur fördelning av resurser följs upp och utvärderas bad vi rektorerna svarar på hur ofta de för samtal med sin närmaste chef om hur tilldelade resurser påverkar elevernas resultat. En stor andel (67 procent) angav att de för sådana samtal mindre ofta, medan 22 procent angav att de för samtal avseende resursfördelningen regelbundet. Ingen valde att de aldrig för dessa samtal, vilket tyder på att det sker viss kommunikation gällande resursdelningens effekt på elevernas måluppfyllelse. Sida 113 av 165 18

Jag för samtal med min närmaste chef och/eller förvaltningschef om hur resurserna fördelade till min grundskola påverkar elevernas resultat 11% 67% 22% Regelbundet Mindre ofta Inget svar Aldrig 0% Min dialog med områdes-/förvaltningsnivån har betydelse för resurstilldelningen till min grundskola kommande år 11% 11% 33% 44% Stämmer helt 0% Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Vet inte 0% Inget svar På påståendet om att dialog med områdes-/förvaltningsnivån har betydelse för resursfördelningen kommande år valde flest att detta stämde till viss del (44 procent). En tredjedel valde att detta påstående inte stämde alls och ingen valde att påståendet stämde helt. Rektorerna hade möjlighet att lämna ett avslutande fritextsvar. Två kommentarer lämnades och den ena berörde att tilläggsbeloppen behöver redovisas tydligare, då de timmar som tilldelas inte stämmer överens med de faktiska antalet timmar som kan utföras. Den andra kommentaren lyfte sårbarheten för små enheter som påverkas lätt av små förändringar. 5.2. Skolledarnas uppfattning utifrån intervjuer Intervjuer har skett med fyra grundskolerektorer och en biträdande rektor för att få en bild av deras förutsättningar att organisera verksamheten och fördela resurser. Av intervjuerna framgår framförallt de olika skolornas förutsättningar. Ett antal skolor har en hög andel nyanlända och är belägna i mer socialt utsatta områden, vilket också framgår av resursfördelningen. De intervjuade upplever att dessa skolor har ett oförtjänt rykte som fortfarande lever kvar. Detta påverkar också möjligheterna att rekrytera personal; på en skola har personalomsättningen bland lärare varit uppe på 30 procent. En utav de intervjuade rektorerna, vars skola har en låg andel nyanlända elever, upplever dock att det kan vara problematiskt att kunskapen kring att arbeta med dessa elever inte är spridd över kommunen. Det framgår att det finns en medvetenhet och ett aktivt arbete för de elever som behöver mer stöd. Ett antal av skolorna har inrättat särskilda undervisningsgrupper där elever spenderar delar av skoldagen. De särskilda undervisningsgrupperna bemannas av speciallärare, elevresurs eller socialpedagoger i olika utsträckning. De särskilda undervisningsgrupperna finansieras till viss del av tilläggsbelopp, resterande kostnader står skolan själv för. Några rektorer beskriver även hur man på senaste tiden har arbetat för att få elevhälsoteamen och Sida 114 av 165 19

specialpedagogerna att arbeta som en gemensam enhet. I detta arbete har man kommit olika långt. I likhet med vad som framkom av enkätresultaten uttrycker rektorerna att man önskar ha en högre lärartäthet. En rektor uppger att denne har satsat på att förstärka lärartätheten istället för att anställda elevresurser. Behovet av lärare beror också på skolans förutsättningar. En rektor på en skola med hög måluppfyllelse menar att fler lärare skulle ge möjligheter att satsa på de elever som når upp till målen (betygsskala D-E) men som med mer stöd skulle kunna nå ännu högre. Samtliga rektorer menar att det finns ett gott stöd i budgetarbetet från resursekonomerna. De uppger också att det kan vara svårt att prognosticera elevantalet inför kommande läsår, vilket får stor effekt på budgettilldelningen. En rektor lyfter även viss kritik gentemot att städ och kost utgör en del i skolans internbudget, som tar mycket tid och pengar från annat. Av intervjuerna framkommer att rektorerna har ledningsstöd i form av biträdande rektorer i olika stor utsträckning (se avsnitt 4.1). Hur arbetet är fördelat mellan rektor och biträdande ser olika ut på de olika skolorna. På en skola har rektorerna delat personalansvar, men på en skola har rektor personalansvar för drygt 50 medarbetare. Det uppges att det finns ett flertal rektorer som har ett så pass stort personalansvar. Detta har även lyfts till HR-avdelningen genom fackförbundet. Som tidigare nämnts (avsnitt 5.1) finansieras de biträdande rektorerna delvis centralt. En rektor uppger att denne hade önskat att ha ett utökat ledningsstöd men att det inte finns möjlighet att finansiera detta inom skolans budget. Sida 115 av 165 20

6. Bedömningar och rekommendationer 6.1. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att bildningsnämnden i stora delar har en ändamålsenlig resursfördelning. Vi ser dock vissa delar som bör utvecklas, bland annat den socioekonomiska beräkningen och beräkningen av tilläggsbelopp. Dessa lyfter vi nedan. 6.2. Bedömningar och svar på revisionsfrågor 6.2.1. Styrning och principer för resursfördelning till kommunala skolor och nyanlända elever Bildningsnämnden beslutar om internbudget under september. Varje rektorsområde har en egen internbudget att förhålla sig till och även en resursekonom som stöd. Det varierar mellan rektorsområdena vilket typ och i vilken omfattning rektorerna har ledningsstöd. Variation finns även när vi tittar på antal elever per förstelärare på respektive skola. Från enkätresultatet framgår att rektorerna upplever att de har god kännedom om resursfördelningsmodellen. Vidare framgår att majoriteten menar att resursfördelningen till viss eller stor del, tar hänsyn till deras skolas behov. En ny modell infördes under 2017 och baseras på fyra socioekonomiska variabler. Fördelningen till varje skola beräknas utifrån deras andel av den sociala faktorn. Eftersom fördelningen inte baseras på elevantal kan en skola få en hög tilldelning totalt men jämförelsevis låg tilldelning per elev. Vi bedömer att barn- och ungdomsnämndens styrning av resurserna i allt väsentligt sker ändamålsenligt. Vår bedömning grundar vi bland annat på att resurserna fördelas efter barns och elever olika behov och att enkätresultaten visar på övervägande positiva resultat. Vi ser dock vissa oklarheter i hur den socioekonomiska fördelningen beräknas, då den inte utgår från antalet elever på respektive skola. I synnerhet då det inte utgår särskild ersättning till skolorna för nyanlända elever, som ofta kräver en större mängd resurser, i form av bland annat studiehandledning (där endast 60 minuter i veckan bekostas centralt). Vi vill även belysa de skillnader som finns när det gäller fördelningen av förstelärare, där vi noterar att variationen mellan skolenheterna inte baserar sig på strategisk eller kompensatorisk fördelning. Vi bedömer att arbetet med det kompensatoriska uppdraget hade kunnat förbättras om nämnden i högre grad hade fördelat förstelärartjänster utifrån elevernas förutsättningar och behov. Avseende tilläggsbeloppen bedömer vi att det finns otydlighet kring hur dessa beräknas och hur fördelning sker (se avsnitt 4.1.4). Denna otydlighet har även påtalats i tidigare granskningsrapport om elevhälsan, där svar också har inkommit om vilka åtgärder som avses vidtas. 6.2.2. Fördelning av bidrag till fristående skolor Beslut om ersättning till fristående skolor tas samtidigt som nämnden beslutar om elevbidrag till de kommunala skolorna. Ersättningen baseras på elevbidraget som beslutats för de kommunala skolorna och innefattar tillägg för övriga kostnader. Den socioekonomiska tilldelningen till de fristående skolorna baserar sig inte på de faktiska förhållandena på skolan, utan på ett genomsnitt av de kommunala skolornas ersättning. Det är dock inte säkert att de fristående grundskolorna har motsvarande socioekonomiska förutsättningar hos eleverna, vilket kan innebära att bidraget blir över- respektive underdimensionerat i förhållande till dessa. 21 Sida 116 av 165

Eftersom socioekonomisk beräkning sker för de kommunala grundskolorna bedömer vi att sådan beräkning även bör ske för de fristående grundskolorna. De fristående skolorna har möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp utifrån samma kriterier som de kommunala skolorna, utifrån en individuell prövning av elevens behov. 6.2.3. Uppföljning och utvärdering av resursfördelningsmodellen Den senaste utvärderingen av resursfördelningsmodellen genomfördes i samband med att en ny modell beslutades under 2017. Vid intervju framkom att man avser att utvärdera den nya modellen i slutet av 2018. Rektor rapporterar in elever som riskerar att nå målen två gånger per läsår. Elevens situation analyseras tillsammans med bildningskansliets ledning, rektor och ibland lärare. Samtliga rektorer och skolchef träffas i ledningsgrupp en gång i veckan. Vid dessa möten diskuteras bland annat resurser och ekonomi. Av enkätresultat framgår dock att rektorerna upplever att de mindre ofta för samtal med sin närmaste chef angående hur fördelade resurser påverkar elevernas resultat. Då det nyligen införts en ny resursfördelningsmodell som inte ännu utvärderats kan vi inte fullt ut bedöma denna fråga, dock kan vi konstatera att det görs regelbundna uppföljningar i förhållande till enskilda skolenheter. Vi bedömer att kopplingen mellan fördelade resurser och måluppfyllelse kan utvecklas i de uppföljningar som sker. 6.3. Rekommendationer Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi bildningsnämnden att: Säkerställa att det finns en tydlighet och transparens i den socioekonomiska fördelningen, också ut mot de fristående grundskolorna. Samt i samband med detta göra en uppföljning av hur väl fördelningen svarar mot de faktiska behov som finns i verksamheterna. Säkerställa att resursfördelningen till fristående skolor sker enligt lika villkor, också avseende den socioekonomiska fördelningen. Kävlinge den 4 juni 2018 Sara Shamekhi EY Emmy Lundblad EY 22 Sida 117 av 165

Källförteckning Intervjuade funktioner: Tre grundskolerektorer och en biträdande rektor Skolchef Chef för särskilt stöd Bildningsnämndens presidium Medverkande vid intervjuer: Fernando Dinis-Viseu, förtroendevald revisor Dietmar Olbrich, förtroendevald revisor Per-Åke Rask, förtroendevald revisor John Axel Persson, förtroendevald revisor Dokument: Arbetsgruppens utredning och slutsatser gällande ny resursfördelningsmodell Protokoll bildningsnämnden 2017, 2018 Kävlinge kommuns ekonomiska styrprinciper Internbudget bildningsnämnden Skolornas internbudget Nämndplan och budget 2018 Tilläggsbelopp/extraordinära insatser 2018 Statistik från bildningskansliet Sida 118 av 165 23

Inkomna skrivelser september Ärende 12 BN 2018/2 Sida 119 av 165

Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-09-07 Dnr: BN 2018/2 Bildningsnämnden Inkomna skrivelser september Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna inkomna skrivelser enligt nedan. Ärendebeskrivning Rapport: Ekonomi för bildningsnämnden per september 2018 Upprättad: 2018-09-10 Upprättad av: Ekonomiavdelningen SEKRETESS BN Bilaga 24/2018 Dom gällande ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL Bildningsnämndens beslut 2018-04-12 Dom meddelad 2018-07-26 BN Bilaga 25/2018 Dom gällande ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL Bildningsnämndens beslut 2018-02-12 Dom meddelad 2018-07-27 BN Bilaga 26/2018 Dom gällande förordnande av särskild vårdnadshavare Bildningsnämndens beslut 2018-05-22 Dom meddelad 2018-07-24 BN Bilaga 27/2018 Dom gällande ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL Socialnämndens beslut 2017-12-12 Dom meddelad 2018-08-16 Beslutsunderlag Ekonomi Bildning 2018-09-10 Bildning Bildningsnämnden Hanna Sandberg Hanna.Sandberg@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 120 av 165

2 (2) Hanna Sandberg Nämndsekreterare bildning Beslutet ska skickas till För kännedom Nämnsekreterare Sida 121 av 165

Ekonomiskt bistånd ökar kontinuerligt över tiden när man ser till trenden, enskilda månader avviker väsentligt både uppåt och nedåt. Under 2017 tillkom kostnader för nyanlända som saknade eller fick otillräcklig etableringsersättning. Sida 122 av 165 1

Under 2018 tillfördes budget med 1 000 tkr (från 9 600 till 10 600), ersättningen för etablering bedömdes bli så stor att verksamheten tillfördes 1 000 tkr av de balanserade medel från Migrationsverket som finns att tillgå. Dock kunde man vid halvåret konstatera att detta inte var tillräckligt, utan verksamheten tillförs med faktiska kostnader (1 470 tkr t o m 2018-08). Bedömningen är nu att det kommer att öka ytterligare med 500 tkr under sista tertialet jämfört med nuvarande nivå p g a ökat antal sökande, den totala kostnaden för etableringsersättningen skulle i så fall bli ca 2 500 tkr för helåret 2018. Fr o m juni/juli har rutinerna ändrats för ökad rättsäkerhet, vilket innebär att nu betalas den s k glappersättningen ut som ett bistånd, detta förklarar del av ökningen som syns fr o m augusti månad. Utöver det utbetalda ekonomiska biståndet går även delarna administration och sociala bostäder med underskott. Köp av bemanningskonsulter uppgår till 300 tkr vilket inte uppvägs av minskade personalkostnader utan blir en kostnad utöver. Även ökade kostnader för systemstöd belastar verksamheten utöver budget med 150 tkr. Sida 123 av 165 2

Avtalet med VoB syd är uppsagt och Pilgården kommer att avvecklas i egen regi. Inriktingen på lokalerna kommer att ändras för att bättre möta de behov Kävlinge kommun står inför. En övergång för ungdomarna från olika vårdformer, till vårt Ensamkommande program innebär en väsentlig nedgång i kostnader. Fortfarande ligger vi dock något högt på dygnskostnaden för familjehemmen. Sida 124 av 165 3

Redovisning av delegationsbeslut september Ärende 13 BN 2018/1 Sida 125 av 165

Sida 126 av 165

Sida 127 av 165

Sida 128 av 165

Kävlinge kommun Bildningskansliet BN 2018/1-7 Förteckning över anmälda delegationsbeslut per 2018-09-10 Ärendeparagraf Verksamhet Datum Ärende Delegat Beslut Ärendekoppling 396/2018 Grundskola 2018-06-27 Punkt 4.4, Ansökan om skolskjuts Marie Blomqvist, teamledare Kontakt 397/2018 Grundskola 2018-08-31 Punkt 4.4, Ansökan om skolskjuts Marie Blomqvist, teamledare Kontakt 398/2018 Grundskola 2018-08-09 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 399/2018 Grundskola 2018-08-09 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 400/2018 Grundskola 2018-08-09 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 401/2018 Grundskola 2018-08-23 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 402/2018 Grundskola 2018-08-24 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 403/2018 Grundskola 2018-08-09 Punkt 4.5, Ansökan om resebidrag pga särskilda skäl 404/2018 Förskola 2018-08-01 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på förskola 405/2018 Grundskola 2018-08-13 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem Camilla Fajerson, rektor Camilla Fajerson, rektor Camilla Fajerson, rektor Camilla Fajerson, rektor Camilla Fajerson, rektor Jonas Melvinger, chef ssk stöd Christina Olsson, förskolechef Charlotta Nilsson Lilius, rektor Avslås Avslås Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Avslås Beviljas Beviljas Sida 129 av 165

406/2018 Förskola 2018-08-01 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på förskola 407/2018 Lärcentrum 2018-07-06 Punkt A4, Förordnande av vikarie Lärcentrum 408/2018 Bildningskansli 2018-08-01 Punkt 1.18, Revidering av attestordning Christina Olsson, förskolechef Anneli Nilsson, sektorschef Barbro Börjesson, sektorschef 409/2018 Grundskola 2018-06-27 Punkt 4.4, Ansökan om skolskjuts Marie Blomqvist, teamledare Kontakt 410/2018 Grundskola 2018-06-27 Punkt 4.4, Ansökan om skolskjuts Marie Blomqvist, teamledare Kontakt 411/2018 Grundskola 2018-06-27 Punkt 4.4, Ansökan om skolskjuts Marie Blomqvist, teamledare Kontakt 412/2018 Grundskola 2018-08-17 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 413/2018 Grundskola 2018-06-07 Punkt 2.15, Beslut om särskild undervisningsgrupp Gunilla Frangeur, rektor Anneli Roth, rektor Beviljas Förordnas Antas Avslås Avslås Avslås Beviljas Godkänns 414/2018 Grundskola 2018-08-14 Beslut om tidigare skolstart Anneli Roth, rektor Godkänns 415/2018 Grundskola 2018-06-07 Punkt 2.15, Beslut om särskild undervisningsgrupp 416/2018 Grundskola 2018-06-07 Punkt 2.15, Beslut om särskild undervisningsgrupp 417/2018 Förskola 2018-08-07 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på förskola 418/2018 Förskola 2018-08-14 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på förskola Anneli Roth, rektor Anneli Roth, rektor Anna Liedbergius, förskolechef Catarina Gustafsson, förskolechef 419/2018 Grundskola 2018-08-21 Punkt 4.4, Ansökan om skolskjuts Marie Blomqvist, teamledare Kontakt 420/2018 Grundskola 2018-08-20 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 421/2018 Lärcentrum 2018-07-06 A4, Förordnande av vikarie Lärcentrum Gunilla Frangeur, rektor Anneli Nilsson, sektorschef Godkänns Godkänns Beviljas Beviljas Avslås Beviljas Förordnas Sida 130 av 165

422/2018 Lärcentrum 2018-08-22 Punkt 11.1, Utlämnande av journalhandling 423/2018 Grundskola 2018-08-17 Punkt 2.15, Beslut om särskild undervisningsgrupp 424/2018 Grundskola 2018-08-24 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 425/2018 Grundskola 2018-08-22 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 426/2018 Grundskola 2018-08-23 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 427/2018 Grundskola 2018-08-21 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 428/2018 Grundskola 2018-08-21 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 429/2018 Bildningskansli 2018-08-27 Punkt 1.1, Yttrande till Skolinspektionen 430/2018 Bildningskansli 2018-08-27 Punkt 1.1, Yttrande till Skolinspektionen 431/2018 Grundskola 2018-08-20 Punkt 2.4, Dispens från kommunala avgiftsregler 432/2018 Grundskola 2018-08-27 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 433/2018 Grundskola 2018-08-27 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 434/2018 Förskola 2018-08-28 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på förskola 435/2018 Grundskola 2018-08-21 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 436/2018 Grundskola 2018-08-31 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 437/2018 Förskola 2018-08-30 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på förskola Roger Alf, enhetschef Anneli Roth, rektor Gunilla Frangeur, rektor Gunilla Frangeur, rektor Gunilla Frangeur, rektor Sanna Nyberg, rektor Sanna Nyberg, rektor Camilla Mårtensen, ordförande Camilla Mårtensen, ordförande Barbro Börjesson, sektorschef Merita Xhemajli, rektor Merita Xhemajli, rektor Lisbeth Sandberg, bitr förskolechef Sanna Nyberg, rektor Gunilla Frangeur, rektor Catarina Gustafsson, förskolechef Expedieras Godkänns Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Expedieras Bn 2018/60 Expedieras Bn 2018/69 Godkänns Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Sida 131 av 165

438/2018 Grundskola 2018-08-27 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 439/2018 Grundskola 2018-09-04 Punkt 3.14, Beslut om tilläggsbelopp, extraordinärt stöd 440/2018 Grundskola 2018-08-31 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 441/2018 Grundskola 2018-08-30 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 442/2018 Grundskola 2018-08-30 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 443/2018 Grundskola 2018-08-20 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 444/2018 Grundskola 2018-09-06 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på fritidshem 445/2018 Förskola 2018-08-27 Punkt 2.1, Ansökan om dispens på förskola Gunilla Frangeur, rektor Jonas Melvinger, chef ssk stöd Jessica Kroon, btr rektor Sanna Nyberg, rektor Sanna Nyberg, rektor Jessica Kroon, btr rektor Camilla Fajerson, rektor Christina Olsson, förskolechef Beviljas Utbetalas Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Beviljas Hanna Sandberg Nämndsekreterare, bildningsnämnden Sida 132 av 165

Ekonomiskt bistånd Sida 133 av 165

Sida 134 av 165

Sida 135 av 165

Sida 136 av 165

Sida 137 av 165

Sida 138 av 165

Sida 139 av 165

Sida 140 av 165

Sida 141 av 165

Sida 142 av 165

Sida 143 av 165

Sida 144 av 165

Sida 145 av 165

Sida 146 av 165

Sida 147 av 165

Sida 148 av 165

Sida 149 av 165

Sida 150 av 165

Sida 151 av 165

Sida 152 av 165

Sida 153 av 165

Sida 154 av 165

Sida 155 av 165

Sida 156 av 165

Sida 157 av 165

Sida 158 av 165

Sida 159 av 165

Ensamkommande Sida 160 av 165

Sida 161 av 165

Sida 162 av 165

Sida 163 av 165

Sida 164 av 165

Sida 165 av 165