Gravar från yngre järnålder

UV SYD, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2005:5 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING 2005 Gravar från yngre järnålder Skåne, Trelleborgs kommun Kvarteret Verkstaden 3, RAÄ 2 Dnr 423-4560-2004 Sven Hellerström

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3 2005 Riksantikvarieämbetet ISSN 1650-223x Utskrift UV Syd, Lund, 2005 2 UV Syd Daff 2005:5

Innehåll Inledning... 4 Undersökningens förutsättningar... 4 Syfte och metod... 5 Resultat... 6 Kommunikationsinsatser... 6 Utvärdering... 7 Kommande arbete... 7 Referenser... 8 Administrativa uppgifter... 9 Bilaga 1... 10 Gravbeskrivningar... 10 Bilaga 2... 12 14 C-dateringar... 12 Figurer... 12 Gravar från yngre järnålder 3

RAÄ 2 i Trelleborgs kommun är ett sedant länge känt gravfält från yngre järnålder. Här har mellan åren 1916 och 2005 undersökts 35 gravar och resterna av 6 kantrännor efter gravhögar. Merparten av gravarna har daterats till vikingatid, men även en grav från yngre romersk järnålder och ytterligare några från vendeltid finns belagda. Området har också nyttjats som grustäkt under senare delen av 1800-talet och början av 1930-talet. I samband med täkterna har gravar grävts sönder, varvid det finns uppgifter om ca 30 skelett. Vid den aktuella undersökningen grävdes och dokumenterades tio flatmarksgravar och tre kantrännor. Av kantrännorna var två söndergrävda i samband med tidigare grustäkt. I övrigt var gravarna intakta, men skelettens bevarandegrad varierade från mer eller mindre upplösta till mycket välbevarade. I flertalet av gravarna fanns gravgods, främst järnknivar, men även brynen, nålar och ett lerkärl. Preliminärt dateras gravarna till vendel- /vikingatid. Sammanlagt finns nu drygt 70 individer belagda på gravfältet. Inledning En arkeologisk slutundersökning har utförts inför utbyggnaden av Finax Bröd AB i Trelleborg. Undersökningen berörde delar av RAÄ 2 som utgörs av ett gravfält från yngre järnålder och boplatslämningar från neolitikum och bronsålder (fig.1). I enlighet med länsstyrelsen i Skåne läns beslut, koncentrerades insatserna till gravarna inom den ca 4000 m 2 stora exploateringsytan. Projektledare har varit arkeolog Sven Hellerström och i projektgruppen har även arkeolog Bengt Jacobsson och osteolog Caroline Arcini ingått. För kostnaderna svarade Finax Bröd AB. Undersökningens förutsättningar Fornlämningen, som även består av boplatslämningar från neolitikum och bronsålder, har delundersökts i olika skeden allt sedan 1916 (Rydbeck 1916; Forssander 1931; Arbman 1953; Hansson 1993; Becker 2001; Hellerström 2005). Tonvikten har legat på gravarna, som inklusive de från denna slutundersökning uppgår till 35 undersökta. I området har det mellan 1870 och 1930 även bedrivits grustäkt, vilket har inneburit att många gravar sannolikt har förstörts eller skadats. Uppgifter gör gällande att ett 30-tal skelett har framkommit vid denna grustäktning och att det då också iakttagits järnknivar. I samband med industriutbyggnad under framför allt 1960- och 1970-talen, har förmodligen främst de södra delarna av gravfältet förstörts, då inga antikvariska insatser gjordes. Den nu utförda slutundersökningen föregicks av en förundersökning i december 2004, där hela den berörda ytan banades av i syfte att kunna klarlägga hur många gravar som skulle påverkas av exploateringen. Sammanlagt bedömdes åtta anläggningar vara flatmarksgravar. Även resterna av tre kantrännor till förmodade gravhögar fanns inom exploateringsområdet. En grop med brända djurben och obrända skalltaksfragment av människa ansågs också tillhöra gravfältets brukningstid. Spåren efter grustäktningen framträdde relativt väl och i anslutning till täktgropar i områdets västra del framkom delar av skelett. Stolphål, gropar, härdar och ett kulturlager bedömdes däremot höra vara samtida med de boplatslämningar från neolitikum/bronsålder som påträffades på ytan intill vid undersökningen 1990. Då boplatslämningarna inte ansågs kunna tillföra någon ny kunskap, tonades undersökningen av dessa ned. Slutundersökningen utfördes i februari och mars månader, under bitvis mycket svåra vinterförhållanden. Efter själva slutundersökningen uppmärksammade exploatören att det planerade området inte riktigt räckte till, då en släntning annars skulle bli för brant. Med länsstyrelsens godkännande tilläts därför en utvidgning av området med en remsa på ca en och en halv meter norr om den planerade byggnaden. Denna avbaning, som utfördes i april, övervakades av en arkeolog. Inga fler gravar framkom, men ytterligare skelettdelar kunde tas tillvara. 4 UV Syd Daff 2005:5

Syfte och metod I undersökningsplanen som föregick slutundersökningen hade målsättningen ställts upp i följande punkter: Hur stor var den bakomliggande befolkningen (UV Syds Vetenskapliga program s. 60)? Utifrån gravfältets disposition, d.v.s. fördelningen av kön, ålder och status över tid och rum, dra slutsatser om en kraftig överrepresentation av män indikerar någon form försvarsanläggning. Vad finns det för koppling mellan Trelleborgen och gravfältet? Vi vet från tidigare undersökningar av vikingatida gravfält att barn kan vara överrepresenterade. Finns det en koppling till de tidiga kyrkogårdarna där barn ofta fått en speciell plats? Gravarnas inre konstruktionsdetaljer. Skiljer sig gravskicket åt när det gäller de gravlagdas status? Finns det kronologiska skillnader i hur gravarna utformats? Analyserna av gravfältet kan bl.a. berätta om begravningsritualen och levnadsbetingelserna under yngre järnålder i Sydvästskåne. Erfarenheten från andra vikingatida gravplatser liksom undersökningen 1990 har visat att vi kan förvänta oss dubbelgravar och även enskilda gravar ovanpå varandra (UV Syds Vetenskapliga program s. 64). I det senare fallet kan fler år ha förflutit mellan begravningarna. Vad representerar dessa gravar? Rör det sig om familjemedlemmar? Eftersom tidigare undersökningar på gravfältet har visat att seden att fila tänder har funnits i denna befolkningsgrupp, kommer den kommande undersökningen att bidra med kunskap om hur utbredd denna sed har varit (Arcini 2005). Vilken är innebörden av att man har gravlagt hundar på vikingatida gravfält? Har det funnits lepra även i södra Skåne vid denna tid? Det kan nämligen också ytterligare bidra till att lösa frågan om leprans spridningsvägar (UV Syds Vetenskapliga program s. 61 f). Inför grävandet av varje enskild grav ritades denna i skala 1:10 och mättes in digitalt med totalstation. Kantrännorna dokumenterades på liknande sätt, fast de ritades i skala 1:20. Under arbetets gång och framför allt när skeletten var framrensade, fotograferades gravarna med digitalkamera. Fotona togs snett uppifrån en stege. Gravarna undersökes med grävsked och borste, kantrännorna med spade och grävsked. Områdena innanför två av kantrännorna, A666 och A817, undersöktes med spade för att vara säker på att ingen centralgrav fanns bevarad. I det västra grustäktsområdet, A531, grävdes ca 0,3 meter djupa diken för att eventuellt påträffa skadade gravar. Två härdar undersöktes för att insamla träkol med syftet att klargöra om dessa var samtida eller äldre än gravfältet. Gravar från yngre järnålder 5

Resultat Av de åtta anläggningar som bedömts vara gravar, visade det sig att endast sex uppfyllde kriterierna för denna definition (fig. 2). De båda övriga utgjorde en fyndtom grop respektive naturlig färgskiftning i jorden. En av anläggningarna (A200), som i ytan avtecknade sig som en gravformad mörkfärgning, var i själva verket en dubbelgrav där den yngre grävts ner i den äldre (A307). I anslutning till grustäkterna framkom resterna av två gravar, varav mycket lite återstod av den ena. Även spridda skelettdelar påträffades i detta område. Anläggningen där brända djurben och skalltaksfragment av människa påträffades vid förundersökningen, visade sig vara en rund grav med en individ i liggande hocker (A626). I samband med slutundersökningen kunde endast mycket små fragment av brända djurben konstateras i ytan av anläggningen. Dessa kan troligtvis förklaras med att en äldre härd genomgrävts vid anläggandet av graven. Sammanlagt uppgick således de framkomna flatmarksgravarna till tio stycken (se bilaga). De spridda skelettdelar som insamlades vid för- och slutundersökningar bedöms utgöra rester efter ytterligare 14 individer. Därmed uppgår det totala antalet individer till 24 stycken inom exploateringsytan. I gravarna påträffades olika former av gravgods. I sex av dem fanns vardera en järnkniv och vid två av dessa knivar låg skifferbrynen. En något rikare grav (A598) innehöll förutom en järnkniv, även en benkam och en ringnål av brons. Kammen togs in som preparat, men förhoppningsvis går det efter konservering att använda kammen som dateringsunderlag för graven. I den undre graven i dubbelgraven påträffades ett lerkärl vid fotanden. Lerkärlet kan dateras från 700 till och med 900-talet e.kr. (muntlig uppgift Torbjörn Brorsson). Delar av kantrännorna grävdes ut så att det gick att få en uppfattning om deras konstruktion. Alla rännorna var skålformade och inga andra konstruktionsdetaljer som exempelvis stolphål, gick att belägga. Rännorna var också fyndtomma, så när som på ett mindre och obestämbart metallfynd som gjordes i A817 redan vid förundersökningen. Två härdar utvaldes som representativa för denna anläggningskategori inom området. Syftet var att med hjälp av 14 C-dateringar ta reda på om anläggningarna kunde höra till aktiviteter samtida med gravfältet, t.ex. bålplatser. Det visade sig vid undersökningen att det rörde sig om kokgropar som inte innehöll något träkol, utan bara sot. De bedömdes därför som sannolikt hörande till bronsåldersbosättningen på platsen. Kommunikationsinsatser Under arbetets gång gjordes ett reportage på plats av Trelleborgs Allehanda. Vid efterarbetet har även Sydsvenskan och Skånska Dagbladet skrivit om undersökningen. Diskussioner förs med Trelleborgs museum om att ställa ut en del av föremålen där. 6 UV Syd Daff 2005:5

Utvärdering Tyngdpunkten på slutundersökningen låg på den information framför allt skelettmaterialet kunde ge, men även gravkonstruktioner och gravgods i allmänhet. Inför slutundersökningen förväntades det att upptill ca 18 skelett skulle kunna tas tillvara. Det faktiska resultatet 24 individer skall dock ses utifrån det faktum att det endast rör sig om tre mycket välbevarade skelett, tre någorlunda intakta men sämre bevarade, fyra mycket dåligt bevarade skelett samt spridda skelettdelar efter ytterligare 12 individer. Därför kommer inte den osteologiska efterbearbetningen att ta den tid i anspråk som var avsatt från början. Materialet räcker emellertid gott och väl till för att försöka besvara de i undersökningsplanen uppställda frågorna. Särskilt intressant är det att ännu en dubbelgrav kunde konstateras inom gravfältet. Sammanlagt har nu fyra sådana dokumenterats, där en låg i gravfältets västra del och tre i den östra. För den vetenskapliga bearbetningen är det av stor vikt att dessa kan dateras. Främst de undre gravarnas ålder är viktig att klarlägga, då de övre sannolikt är från vikingatid. Även frågor kring orsakerna till varför en del manliga personer filade sina framtänder, kommer att kunna belysas. Vid förundersökningen 2004 uppvisade ett kraniums framtänder en sådan behandling och möjligheten finns att fler kan konstateras vid den kommande osteologiska analysen. Den helhetsbild som nu framträder visar att män och kvinnor begravts inom samma delar av gravfältet. Däremot har barngravar endast belagts i de västligare delarna av gravfältet. Undersökningarna visar också på en relativt rik variation i gravkonstruktion och begravningsritual, vilket inte minst visas av dubbelgravarna och det faktum att begravning skett både med och utan kista. Bland de uppställda frågorna är det bara en som inte alls kommer kunna att belysas, nämligen den om vilken betydelse hunden har haft på de vikingatida gravfälten. Möjligen är det intressant att det inte har kunnat beläggas några djurben alls i gravarna på detta gravfält. Då de undersökta härdarna, som visade sig vara kokgropar, inte innehöll något träkol utförs samtliga 14 C-analyser av skelettmaterialet. Sammanlagt fem prover har lämnats in för datering. För att även få en uppfattning om hela gravfältets kronologi har, med exploatörens godkännande, prover också tagits från undersökningarna 1953 och 1990. Kommande arbete Resultaten kommer att publiceras dels i vetenskaplig form i den engelskspråkiga tidskriften International Journal of Osteoarchaeology, dels i mer populär form i tidskriften Ale. Dessa båda artiklar författas av Caroline Arcini och Bengt Jacobsson. Gravar från yngre järnålder 7

Referenser Arbman, H. 1953. Anmälan och ansökan om arkeologiska åtgärder. ATA dnr. 002972/1953. Ritmateriel ATA dnr. 1707/55. Arcini, C. 2005. The Vikings bare their filed teeth. American Journal of Physical Anthropology. I manus. Becker, N. 2001. Kvarteret Verkstaden. Sönderplöjda gravar från yngre järnåldern. Förundersökning inom RAÄ 2, kv. Verkstaden 3 i Trelleborg, Skåne. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2001:16. Forssander, J-E. 1931. Undersökningsrapport ATA dnr. 0684/31. Hansson, M. 1993. Neolitiska boplatslämningar och vikingatida gravar. Arkeologisk för- och slutundersökning 1990, Skåne, Trelleborgs sn, Västervång 2:97 (kv. Verkstaden) samt osteologisk rapport. Riksantikvarieämbetet UV Syd. ATA. Rapport dnr. 6344/90 och 6446/90. Hellerström, S. 2005. Ett gravfält från yngre järnålder. RAÄ 2, Kv. Verkstaden i Trelleborg. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:8. Rydbeck, O. 1916. Undersökningsrapport. ATA dnr. 1098/1916. Vetenskapligt program för UV Syd 1999-2002. RAÄ UV Syd, Lund. Muntlig uppgift: Torbjörn Brorsson, Keramiska forskningslaboratoriet, kvartärgeologiska avdelningen Lunds universitet. 8 UV Syd Daff 2005:5

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-4560-2004. Länsstyrelsens dnr: 431-48259-04. Projektnummer: 1420510. Intrasisnummer: 2005:001 Undersökningstid: 21 februari 29 mars 2005. Projektgrupp: Sven Hellerström, Bengt Jacobsson och Caroline Arcini. Underkonsulter: Avdelningen för konservering Lunds universitets historiska museum, Laboratoriet för 14 C-datering kvartärgeologiska avdelningen Lunds universitet. Exploateringsyta: 4000 m 2. Undersökt yta: 4000 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 1C 8g. Koordinatsystem: Rikets 2,5 gon väst. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6142,74 y 1331,18. Höjdsystem: RT 90. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 11 planritningar skala 1:10, 3 planritningar skala 1:20, 14 digitala foton med Unr 3395:1 14. Fynd: Fynd med Fnr 1 31. LUHM nr 31448. Gravar från yngre järnålder 9

Bilaga 1 Gravbeskrivningar A200 (fig. 3) En oval ca, 2,25 1,05 m stor nedgrävning orienterad i öst-väst. Två större stenar överlagrade ett mycket välbevarat skelett, liggande på rygg med huvudet åt väster, vänt åt söder och med lätt uppdragna knän. Fynd av en bennål och en järnkniv, båda vid höftpartiet. Djurben i fyllningen, förmodligen ditkommet från äldre kulturlager på platsen. Överlagrade A307. A307 (fig. 4) En oval ca 1,7 0,5 m stor nedgrävning som underlagrade A200. Skelettet extremt välbevarat, liggande på rygg i utsträckt läge och huvudet i väster med ansiktet vänt uppåt. Fynd av en bennål vid huvudet, järnkniv vid höften och ett lerkärl vid fotänden. A323 (fig. 5) En nästintill rektangulär ca 2,1 0,7 stor nedgrävning orienterad i öst-väst. Mycket dåligt bevarat skelett med huvudet i väster och i utsträckt läge. Fynd av dåligt bevarad järnkniv. A373 (fig. 6) En oval/rektangulär ca 1,5 0,6 m stor nedgrävning orienterad i öst-väst. Dåligt bevarat skelett med huvudet i väster och i utsträckt läge. Inga fynd. A400 (fig. 7) En rektangulär ca 3,0 0,8 m stor nedgrävning orienterad i öst-väst. Dåligt bevarat skelett med huvudet i väster och i utsträckt läge. Fynd av järnkniv och hängbryne i skiffer. A598 (fig. 8) En rektangulär ca 2,45 0,8 m stor nedgrävning orienterad i ÖNÖ-VSV. Välbevarat skelett med huvudet i VSV och i utsträckt läge. Ansiktet vänt uppåt. Fynd av ringnål av brons, benkam och järnkniv. A626 (fig. 9) En rundoval ca 1,05 0,85 stor nedgrävning. Dåligt bevarat skelett i liggande hockerställning. Huvudet i väster. Inga fynd. Förmodligen grävd genom äldre härd. A639 (fig. 10) En rektangulär ca 1,90 0,75 m stor nedgrävning orienterad i NÖ-SV. Dåligt bevarat skelett med huvudet i väster och i utsträckt läge. Inga fynd. A745 (fig. 11) 10 UV Syd Daff 2005:5

En rektangulär ca 2,05 0,85 m stor nedgrävning orienterad i NNV-SSÖ. Dåligt bevarat skelett, liggande på sidan i utsträckt läge. Ansiktet mot väster. Fynd av järnkniv och skifferbryne. A769 (fig. 12) Graven framkom under grustäktsområde, varför endast en mindre del av graven och skelett fanns bevarat. Inga övriga fynd. Gravar från yngre järnålder 11

Bilaga 2 14 C-dateringar 14 C-tabel, Kvarteret Verkstaden, Trelleborg Anl.nr/Fnr Lab.nr Ålder BP AD 1 sigma AD 2 sigma C13 A 7* LuS 6254 1140 ± 50 780 980 770 1020-20,2 A 2** LuS 6255 1290 ± 50 660 780 650 870-19,4 A 4** LuS 6256 1230 ± 50 710 880 660 900-19,4 F 211 LuS 6257 1180 ± 50 770 940 690 980-19,7 A 307 LuS 6258 1195 ± 50 720 900 680 970-20,1 A 100001? 930 ± 65? 990 1250 * är från grav 7, Malmers undersökning i mitten av 1950-talet (Arbman 1953). ** är från Jacobssons undersökning 1990 (Hansson 1993). F 211 är från förundersökningen 2004 (Hellerström 2005). Med vänlig tillåtelse av exploatören, Finax Bröd AB, kunde dessa dateringar göras i syfte att få en mer sammantagen bild av gravfältets utnyttjande över tiden. A 307 är från aktuell undersökning. A 100001 är från förundersökningen 2000, då också analysen gjordes (Becker 2001:13). Figurer Fig. 1. Undersökningsområdet och kringliggande fornlämningar markerade på utdrag av Fastighetskartan, blad 1C 8g. Fig. 2. Schaktplan med anläggningar. Fig. 3. Planritning över A200. Fig. 4. Planritning över A307 Fig. 5. Planritning över A323 Fig. 6. Planritning över A373 Fig. 7. Planritning över A400 Fig. 8. Planritning över A598 Fig. 9. Planritning över A626 Fig. 10. Planritning över A639 Fig. 11. Planritning över A745 Fig. 12. Planritning över A769 Figurerna finns i en separat figurbilaga. 12 UV Syd Daff 2005:5