Sodahuskommittén Protokoll 1(11) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Lars E Andersson 2005-05-17 1 303132:65 Tel 08-657 13 27 Sodahuskommittén Fax 08-657 37 57 Munksjö Aspa Bruk AB lars.e.andersson@afconsult.com Ärende SODAPANNETRÄFFEN 2005 Datum Tisdagen den 11 maj 2005 Plats Vid protokollet Närvarande Distribution Munksjö Aspa Bruk AB och Hotell Norra Wettern. Lars E Andersson ÅF Enligt bifogad deltagarförteckning Närvarande samt SHK arkiv, SHK hemsida. 1 Inledning Vi samlades på Hotell Norra Wettern i Askersund för registrering och kaffe vid åttatiden på morgonen den 11 maj 2005. 2 Föredrag 2.1 Inledningsanförande Bengt Lindqvist, som är fabrikschef på Aspa Bruk höll ett inledningsanförande. I det började han med att hålla en intressant beskrivning av bygden och bruket. Askersund och Aspa Bruk ligger vid den norra änden av Vättern med natursköna omgivningar med vilda skogar som Tiveden med Fagertärn. Den enda plats i Sverige där det växer vilda röda näckrosor. I Vättern finns ett gott kräftfiske och det var inga svårigheter att få tag i dem. Alldeles intill bruket ligger Olshammarsgården med en Birgitta kyrka. Sodahuskommittén c/o Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Box 8133, 104 20 Stockholm Tfn 08-657 10 00, Fax 08-650 91 18 Bankgiro 5168-9891 Postgiro 118 28 78-7 T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 2 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 Redan långt innan det blev en massafabrik vid Aspa Bruk fanns ett tegelbruk på platsen. Det hade sina anor från 1200 talet men är numera nedlagt. Aspa Bruk tillhör Munksjö koncernen som bildades 1862. 1995 köpte Jefferson Smurfit Group 30 % av Munksjö koncernen och 2002 köpte de hela koncernen. År 2005 såldes Munksjö till EQT som idag äger Aspa Bruk och dekor och specialpappersverksamheten. Den första torkmaskinen uppfördes av KMW år 1927 och den är fortfarande i drift! Enligt planerna kommer den dock att tas ur drift inom en snar framtid och ersättas via ombyggnad av den andra torkmaskinen. Dekorpapper ingår till exempel i laminatgolv. Verksamheten inom Munksjö är inriktat på specialpapper där konkurrensen från de stora drakarna blir mindre. Aspa är ett förhållandevis litet bruk med en produktion av cirka 180 000 årston med planer på utökning till 200 000 årston. (ECF 140 000 årston, TCF 20 000 årston och UKP-E 20 000 årston.) Antalet anställda är cirka 220 stycken varav 170 kollektivanställda och 50 tjänstemän. Det krävs att Aspa Bruk är kostnadseffektivt och att man kan komma med goda lösningar på olika problem och verkligen ta fram vad som är väsentligt att investera i. Något utrymme för felinvesteringar finns inte. Senaste investeringarna på massasidan har varit att man installerade ett dubbelt syrgassteg år 2001 och en ny klordioxidanläggning år 2005. För återvinningssidan höll Michael Berggren ett mer detaljerat föredrag, men några viktiga data var att1998 installerades en slutförtjockare och 2003 byggdes sodapannan om med ny ugn upp till skyddstaksplan. Samtidigt utökades bottenarean med cirka 25 %. Brukets belägenhet vid en känslig recipient gör att utsläppen måste hållas nere. Därför har bruket satsat på att ta tillbaka så mycket som möjligt av kemikalier och COD förbrukande ämnen. Trots detta har bruket ingen stor avloppsvattenhantering utan man har valt att lägga pengarna på interna åtgärder. Bland annat så bleker man med TCF till 75 % ljushet och återtar blekvätskekemikalierna och utlöst COD. Från 75 % till 90 % bleker bruket med klordioxid och enbart slutstegets kemikalier och utlöst lignin går till avlopp. Därigenom behöver endast en mindre del av avloppet hanteras separat. Detta förutsätter att tvättpressarna i blekeriet fungerar bra. De närmast kommande framtida investeringarna är att bruket kommer att investera i torkmaskin 2. Det är en investering på i runda tal 100 MSEK. Detta var en intressant genomgång av brukets historia och framtida planer. T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 3 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 2.2 Automatisk löprännespettning och rensning av lutsprutor Per Åke Jansson från EIE-maskiner AB/SCA Obbola pratade om utvecklingen av spettrobotar för löprännor och lutsprutor. Bilderna från föredraget visade hur spettroboten gerade och hur spettroboten utvecklats steg för steg. Från början drevs spettet av luftcylindrar, men den fortsatta utvecklingen visade att det var bättre med elmotorer och kuggstångsdrift. Genom att den är enkel och förhållandevis lätt går det bra att flytta undan hela utrustningen för service, så att man inte behöver stå mitt framför löprännorna när man underhåller utrustningen. Den del av spettet som går in i pannan och rengör är enkelt utbytbar. Men till allas förvåning har det visat sig att den inte behövt bytas på sju månader. Även själva armen kan bytas ut om behov skulle finnas. Drivutrustning och automatik ligger väl skyddad i en tät låda. Allt måst vara väl inkapslat då miljön på lösarplanet ofta kan vara sådan att det finns risk för båda stoft och gaser som kan förstöra känslig utrustning. Det går att ansluta styrningen av spettet till pannans övervakningssystem så att man från kontrollrummet kan se hur roboten arbetar. Det är för att minska på den dåliga miljön som spettroboten för löprännorna tagits fram. I Obbola har man provat flera prototyper av spettroboten. Den som finns på en av löprännorna idag har gått i sju månader utan problem. Spettning sker var tredje minut för att säkerställa att man har ett jämnt och lugnt smältaflöde. Raimo Suvanto Korsnäs undrade hur man skulle kunna motivera ett inköp av spettroboten? Svaret från EIE-maskin var att det finns två huvudsakliga motiv för att köpa utrustningen. Det första var att arbetsmiljön på lösarplanet oftast är dålig och att det kan vara förenat med fara att gå och spetta löprännorna, speciellt om någon ränna har pluggat och det finns en smältasjö innanför löphålet. Det andra motivet är att man får en jämnare smältaavgång och därmed minskad risk för termochock på löprännorna. De som får termosprickor i löprännorna och måste byta rännor två gånger per år skulle kanske kunna minska löprännebytena till en gång per år och därmed spara utgiften för löprännorna och stopptiden. Det sista är inte utvärderat ännu. Men erfarenheterna från Obbola kanske ger svaret. Det går att använda spettroboten direkt efter start när pannan är varm och ligger på tryck. T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 4 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 Skägget under löprännan rensas inte alltid bort utan man kan vara tvungen att då och då kontrollera att inget smältaskägg hänger ner och i värsta fall försämrar smältasplittringen. I Obbola går spettet in cirka 5 cm innanför pannväggen. Sven Lahti DNV frågade om man sett några skador på tuberna runt löphålet? Svaret blev att några sådana skador hade man inte noterat. Vidare pratade man om spettning av lutsprutor och visade en del bilder på hur en sådan fungerar. Det är en tämligen enkel anordning med en bockad plåt som löper över lutsprutan. Problemet som finns idag är att lutsprutorna är inte jämna utan det finns diverse överfallsmuttrar mm som hindrar plåten från att verkligen göra ren lutsprutan. Obbola som installerat en spettrobot för lutsprutorna uppger att reduktionsgraden ökat från cirka 92 % till 96 %. Lutsprutespettningen har inte fungerat lika bra i Aspa. Men det kanske beror mest på lutsprutornas utformning? Det är en plats effektiv utrustning. Marcus Fröling Obbola berättade om sina erfarenheter av både löprännespettningen och lutsprutespettningen. Den stora vinsten med löprännespettningen är tveklöst att säkerheten i arbetet blir bättre och att man slipper att gå till lösarplanet så ofta. På Obbola har man hittills bytt löprännorna två gånger per år. Hur det blir fortsättningsvis har inte avgjorts ännu. Ångsplittringen har fungerat bra efter ombyggnationen. 2.3 Ombyggnad av indunstningen vid Aspa Bruk Fredrik Anängen från Kvaerner Power AB berättade om de olika faserna av hur indunstningen byggts ut genom åren. Indunstningen var från början en konventionell 5 effekts anläggning med stigfilmsapparater. 1994 byggdes effekterna 1 och 2 om till fallfilmsapparater och nya kondensorer installerades. Fortfarande en 5 effekts indunstning men med något högre kapacitet. T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 5 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 1997 påbörjades ombyggnadsetapp 2 till en 6 effekts indunstning med 215 ton avdunstat och med 72 % torrhalt. Den nya slutförtjockaren var en tredelad Tubelkoncentrator och en 6:e effekt samt ytterligare ett kondensorpar. Nu år 2005 kommer fas 3 i ombyggnationen av indunstningen. I år kommer effekterna 3, 4 och 5 att bytas ut och ersättas med fallfilmsapparater. En ny kondensatstripper kommer också att installeras. Efter ombyggnaden av indunstningsstationen kommer den att ha en effekt på 250 ton avdunstat. Arbetet är beräknat att ta 14 dagar under höststoppet. Ytterligare en vinst som kommer att erhållas efter ombyggnaden är en ökad kondensatseparering. Luten tillförs i effekt 4 och då fås ett smutsigt kondensat från effekt 5 och 6 och kondensorerna. Effekt 2, 3 och 4 ger ett rent kondensat. En fördel med fallfilmsapparaterna är att t sjunker, jämfört med stigfilmsapparater. En nackdel är däremot att det krävs en cirkulationspump. Dessutom växer fallfilmsapparater på höjden. I Aspa vinner man att genom intern kondensatseparering att B-kondensatmängden minskar, vilket gör att det kan tas om hand i lutblocket. En del av A- kondensatet kommer att tas till en kompaktpress i massatvätten. Hans Jacobson Iggesund frågade efter vilket material som valts till effekt 1. I Aspas fall har man valt 2333. 2.4 Utsläppsrättigheter Karolina Boholm, ÅF höll ett föredrag om utsläppsrättigheter. Det hela baseras på Kyotoprotokollet från 1997. I det har man tänkt sig att utsläppet av växthusgaser skall minska med 5,2 % mellan åren 2008-2012. I protokollet finns 6 st. växthusgaser uppräknade och av dessa utgör CO 2 den stora andelen, räknat i ton/år. Handeln med utsläppsrätter har redan börjat då man har en provperiod fram till år 2008. Problemet hittills är att man ännu inte vet riktigt säkert vilka utsläppsrättigheter som finns tillgängliga för handeln. En tanke bakom systemet är att man skall reducera de utsläpp som är billigast att få bort först. Det går till exempel att köpa utsläppsrätter i ett u-land och reducera dem där och ta resultatet som en minskning i Europa. T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 6 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 Priset på utsläppsrätter beräknas följa priset på kol och fossil naturgas. För massa och pappersindustrin gäller att men fått en tilldelning baserat på redovisat CO 2 -utsläpp från åren 1998-2001. Totala mängden CO 2 för branschen var 2,2 Mton/år som medelvärde för perioden. Tilldelningen har blivit 2,3 Mton/år. Detta kan slå ganska ojämnt mot de olika anläggningarna på grund av förändrade förhållanden. Resultat av handeln med utsläppsrätter blir för skogsindustrin: ett högre Elpris och trä och annat biobränsle kommer att bli dyrare. I framtiden kommer en straffavgift på 100 för dem som överskrider sin tilldelning. Straffavgiften för försöksperioden fram till 2008 är 40. Bilaga 1 visar några av Karolina Boholms bilder. 2.5 Pannombyggnaden i Aspa 2003 Michael Berggren berättade om hur ombyggnaden av sodapannan i Aspa gått till och vad som blivit resultatet. Bengt Lindqvist beskrev i allmänna ordalag brukets utveckling medan Michael Berggren koncentrerade sig på sodapannan. Sodapannan byggdes 1973 av Götaverken. Konstruktionstrycket är 70 bar (e) medan drifttrycket är 45 bar (e) och 425ºC. Kapaciteten på pannan var ursprungligen 515 tts/d, motsvarande ångproduktion var 73 t/h. 1998 byggdes sodapannan och en del av kringutrustningen om så att kapaciteten kunde höjas från 775 tts/d till 1 000 tts/d. Bruttoångflödet från pannan blev då 160 t/h. De stora delarna av ombyggnationen var: Förbättrad cirkulation i bottentuberna genom installation av större fallrör samt flera stigtuber. En ny Dolezalkylare installerades Ny sekundäröverhettare Nya oljebrännare med styrning Sekundärluft och tertiärluftregistren byggdes om T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 7 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 På både primärluft och sekundärluftnivån installerades spettningsrobotar Nya sekundärluft och tertiärluftfläktar installerades. Även rökgasfläktarna byttes ut. Nya luftförvärmare installerades. Lutsystemet byggdes om, inklusive lutpumpar. Ytterligare sotblåsare installerades På elektrofiltren byttes likriktarna ut till SIR-likriktare på A och B systemen. I A systemet byttes även elektroderna ut till multipeakelektroder. I sodalösaren installerades nya omrörare. För spädvattenhanteringen installerades nye mekaniska filter samt avhärdningsfilter. Ett nytt styrsystem som omfattar i stort sett hela fabriken togs i drift Vid underhållsstoppet år 2002 byttes primäröverhettare 1A. I ugnen kompletteringsstuddades en del ytor som är ett tidskrävande arbete. Vidare installerade 9 st. pitotrör för kontroll av vattencirkulationen i pannbotten. Tuberna under skyddstaksnivå kontrollerades med virvelströmsprovning. 5 veckor efter stoppet måste pannan stoppas och man fann då ett läckage i en tub i en gammal sekundärluftport. Korrosionen hade uppstått genom rinnande smälta. Gamla sekundärluftportar byttes ut och pannan genomgick en kemisk rengöring före återstart. Till nästa underhållsstopp infördes en lastbegränsning. Efter det man konstaterat problem med tuberna i nedre delen av eldstaden beslöts att en ny utvidgad ugn skulle installeras. Det som ingick i ombyggnaden av pannan år 2003 var: En komplett kompoundugn upp till strax över skyddstakplan En svart lutande studdad botten MCR efter ombyggnaden blev 1 200 tts/d Design för nya delar var 1 350 tts/d eller 200 t/h ånga Ytterligare förbättrad cirkulation med större fallrör och med separat matning av hörntuberna T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 8 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 Bottenarean utökades med cirka 25 %. Nya bottenarean är (7 9,2) m 64,4 m 2 Anslutningen till Dolezalkylaren flyttades till mellan eko 1 och eko 2. I ångdomen installerades flera cykloner. Pannan utrustades med ett komplett snabbtömningssystem Tjocklutsmatningen förbättrades och en renspolningsledning installerades Nya spettningsrobotar installerades i sekundärluftportarna Antalet löprännor utökades till 3 stycken med ombyggd smältasplittring Lösartanken byggdes om Ett nytt skyddstak anskaffades av en typ som medger möjlighet att installera taket helt utifrån Förstärkning av pannas upphängning och förbättrade plattformar för att underlätta arbetet Hela projektet genomförde i gott samarbete mellan Aspa Bruk och Kvaerner Power för att möjliggöra utskrotning av den gamla ugnen och montage av den nya ugnen. Stora delar av montaget gjordes med på verkstad prefabricerade moduler som underlättade montaget på plats. Pannan återstartades på förbestämd dag, med endast några timmars försening. Efter en del förändringar av pannans luftportar under mars 2004 har den gått bra. Ombyggnationen av pannan har resulterat i följande Driften av pannan har blivit säkrare Pannan har trots förstoring i ett befintligt hus blivit mer lättillgänglig för service och underhåll En så kallad bårlucka har installerats ovan skyddstakplan för att möjliggöra att skadade personer kan lyftas ut ur pannan vid eventuella olycksfall T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 9 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 Av pannans fyra luftregister utnyttjas endast de tre nedre vid dagens driftförhållanden. Kvartärluftregistret kan behövas när fabrikens produktion ökas till 200 000 årston. Luftfördelningen är: primärluft 30 %, sekundärluft 50 % och tertiärluft resterande 20 %. Mängden sotånga är cirka 5 t/h av totalt 165 t/h. En del driftdata: Luttemperatur 120ºC Sulfiditet 38-39 % Torrhalt 71-72 % (Direkt lutförvärmning) Luttryck 1,2-1,3 bar Reduktionsgrad 97-98 % Primärlufttryck 500-1000 Pa (för att hålla nere bädden) Cirkflöde 0,8-1,2 m/s (bottentubcirkulation) Sodapannan går efter senaste ombygget bra och de ställen där det tidigare fanns problem har eliminerats. Lasten har inte ökat särskilt mycket men i och med att pannans eldstad är större än tidigare fås jämnare driftförhållanden. Ett återstående problem är dock de trånga passagerna genom tubsats och ekonomisrar. I och med den nya stora ugnen räknar Aspa med att ha en sodapanna som kommer att fungera väl utan några stora problem under många år framåt. 2.6 Nya besiktningsintervall Alf Wiik från ÅF Kontroll redogjorde för de nya besiktningsreglerna som gäller för tryckkärl. Det finns både skärpta krav och krav som blivit lindrigare. Då föredraget i huvudsak byggde på ett antal diagram från den nya PEDen hänvisar jag till bilagan med bilder och exempel som Alf Wiik presenterade. Bilaga 2 innehåller Alf Wiiks bilder. T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 10 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 2.7 Rapport från Sodahuskommittén Mikael Ahlroth ÅF redogjorde för Sodahuskommitténs arbete under det senaste året. I Bilaga 3 visas Mikael Ahlroths bilder. 3 Utdelning av Certifikat Efter föredragen utdelades 9 stycken av Sodahuskommitténs Certifikat att som processoperatör ansvara för sodahusdrift. Certifikaten delades ut av Marcus Wahlström från SUM. 4 Studiebesök Aspa Bruk Efter föredragen fick vi en genomgång av hur själva besöket skulle gå till på bruket. Bland annat fick vi en information om säkerheten på bruket och vart vi skulle ta vägen i händelse av larm. Nu behövde vi som tur var inte använda oss av den kunskapen. När vi avnjutit en god lunch bestående av Vätternröding for vi med bussar till Aspa Bruk. Den grupp som jag kom att tillhöra började rundvandringen i Massalinjens kontrollrum (K2). I det kontrollrummet arbetar 4 personer som sköter hela massalinjen. Den del som senast tillkom att skötas från K2 var klordioxidberedningen. Från K2 gick vi via tvättpressarna på bruna sidan mot blekeriet och därefter ner till markplan och balningen. På samma plats som balningen fanns den gamla torkmaskinen från 1927 som skall ersättas med en ny. Tyvärr var torkmaskinen inte igång så vi fick inte se hur den fungerade. Vi vandrade sedan vidare genom indunstningen mot sodapannan där vi började vårt besök i K 1 som är kontrollrum för hela återvinningen. Där arbetar 3+1 man som sköter hela återvinningen från indunstning till vitlutberedning. Sodapannan är försedd med två stycken lastoljebrännare som körs vid ångbehov. Aspa Bruk har ingen fastbränslepanna för produktion av extra ånga när sådant behov föreligger. T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
Protokoll 11 Sodahuskommittén 2005-05-17 303132:65 Under rundvandringen i pannhuset gick jag upp på pannhustaket och såg ut över de vackra omgivningarna. En stor del av Vätterns norra skärgård syntes väl från taket. Det jag tittade på var skyddstaksplanet, den nya bårluckan och övergången till den nya utvidgade ugnen. Som avslutning på rundvandringen tittade vi i vår grupp på EIE Maskin ABs nya löprännespettningsrobot. Den beskrevs tidigare i ett föredrag och det var mycket intressant att få se hur den såg ut i verkligheten och hur den fungerade. I bilaga 4 visas tre av de bilder som jag tog i samband med rundvandringen. Efter rundvandringen samlades vi för diskussioner och kaffe i försommarsolen vid Olshammarsgården. Miljön där var fantastisk och att en del av oss fick sitta och vänta lite på buss nr 2 var egentligen bara en ren njutning. Det gav också tid att titta på Birgitta kyrkan och den sägenomspunna stenen utanför kyrkan. En bild av Olshammarsgården och kyrkan visas i bilaga 5. Hela dagen med föredrag och studiebesök var perfekt ordnade och alla föredragshållarna höll sina tider på ett rimligt sätt. Det gör att man får ut mycket av besöket när allt löper smidigt. Före middagen fick vi någon timme över för egna aktiviteter. En del stannade på hotellet medan andra besåg Askersund. På kvällen var det en gemensam middag med samtal om vad vi sett och vad som kunde vara att tänka på från föredragen. Efter förrätten löpte tungorna lätt och sorlet ökade. Under huvudrätten och efterrätten och i fortsättningen av kvällen spelade en musikgrupp för oss. När taffeln brutits samlades de flesta i baren för fortsatt trevlig samvaro i en gemytlig stämning. Ett stort TACK till vår värdinna och våra värdar på ASPA BRUK för en mycket trevlig Sodapanneträff 2005. T:\1SVERIGE\1SKOG\SHK\Konferenser\Sodapanneträffen\SPT05\SODAPANNETRÄFF_protokoll_ 2005\SPT Protokoll 2005_A.doc
EU:s utsläppshandelssystem, utsläppsrätter av koldioxid, och Kyotoprotokollet samt effekter på massa- och pappersindustrin Karolina Boholm Sodahuskommittén Sodapanneträffen Tisdag 10 maj 2005
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Utsläppsrätter Kyotoprotokollet EU:s utsläppshandelssystem Påverkan på massa- och pappersindustrin Framtida utveckling
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Kort om hur handelssystemet fungerar Ett EU-gemensamt system för alla 25 medlemsländer Inkluderar bara en del av industrisektorn Totalt 12 000 anläggningar i Europa Totalt cirka 530 anläggningar i Sverige Den handlande sektorn står för nästan 46 % av utsläppen i EU Handlande sektorn i Sverige står endast för 30 % av utsläppen Rätterna delas ut gratis till befintliga anläggningar - nya anläggningar får gratis ur en pott tills dessa att den är slut Behöver man fler utsläppsrätter än tilldelat får man köpa på andrahandsmarknaden
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Vad är en utsläppsrätt? 1 utsläppsrätter = 1 ton CO 2 En utsläppsrätt ger tillåtelse att släppa ut 1 ton koldioxid Man måste ha eller ha köpt lika många rätter CO 2 som släpps ut under ett år Utsläpp av koldioxid utan motsvarande mängd utsläppsrätter ger böter
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Syfte: Sätta ett tak på mängden CO 2 som släpps ut Införa ett pris på utsläpp av CO 2 Styra så att de billigaste CO 2 reduktionerna sker först
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Klimatproblemet och de pågående klimatförändringarna tas i dag på stort allvar över hela världen. Klimatproblemen är globala och behöver internationella lösningar. Kyotoprotokollet
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Kyotoprotokollet Största ansvaret ligger hos I-länderna Fastslogs att industriländer skall minska sina utsläpp med 5,2 % som ett genomsnitt U-länder behöver inte göra några utsläppsminskningar Åtagandeperioden 2008-2012 Flexibla mekanismer
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Kyotoprotokollet Flexibla mekanismer Handel med utsläppsrätter (Emissions Trading) Mekanismen Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) utsläppsminskande åtgärder utförs i ett annat I-land som man kan tillgodoräkna sig projektbaserad mekanism till skillnad från handeln med utsläppsrätter rätterna kan inte tillgodoräknas förrän den första åtagande perioden, d.v.s. 2008 Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) projektet skall ske i ett U-land som inte har något utsläppsåtagande. syftet är att både hjälpa U-länder att nå en hållbar utveckling och samtidigt uppnå klimatkonventionens mål CDM-projekt kan genomföras redan idag och tillgodoräknas redan nu Genom att olika utsläppsminskande åtgärder kostar olika mycket i olika länder kommer således länder där det är billigare att minska utsläppen först åtgärdas, dvs. där marginalkostnaden är lägst.
Handeln med utsläppsrätter Kyotoprotokollet Växthusgaser (GHG) De växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet är: 1. Koldioxid 2. Metan 3. Dikväveoxid (lustgas) 4. Fluorkolväten (HFC) 5. Perfluorkolväten (PFC) 6. Svavelhexafluorid (SF6) Gas CO 2 CH 4 N 2 O HFC 134a GWP 1 2 1 3 De olika växthusgaserna har olika stor påverkan på växthuseffekten PFC (CF 4 ) SF 6 5 7 22 2 För jämförelse översätts deras påverkan på klimatet genom en så kallad GWP-faktor Man kan med hjälp av GWP-faktorn räkna ut andra växthusgaser i koldioxidekvivalenter
Handeln med utsläppsrätter EU:s utsläppshandelssystem (UHS) Ett EU-system Alla 25 medlemsstater skall delta i systemet EU UHS ett verktyg för att uppnå åtagande i Kyotoprotokollet UHS gäller endast utsläpp av fossilt CO 2 * Börjar den 1 januari 2005 till minst 31 december 2012 Testperiod mellan 2005-2007 Utsläppsrätter delas ut gratis och skapar en bubbla för den handlande sektorn Man måste ha eller ha köpt lika många rätter CO 2 som släpps ut under ett år. * Kan utveckla sig till alla växthusgaser år 2008
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Följande industrisektorer omfattas av systemet: Förbränningsanläggning med en installerad effekt på mer än 20 MW Förbränningsanläggning som är ansluten till fjärrvärmenät med en total installerad tillförd effekt över 20 MW Anläggning för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa (med produktion över 20 ton/dygn) Mineraloljeraffinaderi Koksverk Anläggning för produktion eller bearbetning av järnmetaller Anläggning för produktion av cementklinker, kalk, glas samt keramiska produkter GÄLLER EJ för förbränningsanläggning som: Sysslar med forskning och utveckling (helt eller delvis) Sysslar med provning av nya produkter eller processer Hanterar farligt avfall eller hushållsavfall
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Tilldelning av utsläppsrätter Baseras på historiska utsläpp 1998-2001 för industrin För råvarubaserade industrier så gäller prognoser och historiska utsläpp Energisektorn får 80 % av de historiska utsläppen under 1998-2001 Tilldelning till nya anläggningar: S.k. industripannor kommer få tilldelning baserad på så kallade riktmärken, det vill säga utsläppen per producerad MWh el och värme relateras till motsvarande utsläpp från redan befintliga anläggningar.
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Tilldelning av utsläppsrätter (NAP) Allt skulle varit klart den 28 februari 2005 Totalt har idag 23 länder av 25 fått sin NAP godkänd av EU Kommissionen (Italien och Grekland är de svarta fåren) Endast 4 länder har fungerande register där företagen har sina utsläppsrätter samlade (Danmark, Nederländerna, Finland och Sverige) Många länder har ännu inte publicerat tilldelningen per anläggning
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Länkdirektivet IP/04/505 Europa parlamentet röstade 20/4-04 för det så kallade länkdirektivet Länkdirektivet kopplar ihop utsläppshandelssystemet med de flexibla mekanismerna JI I industrialiserade länder, gäller från år 2008 CDM i tredjevärlden, gäller från år 2000 och framåt Europeiska företag kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningar av växthusgaser som sker i länder utanför EU
20.00 15.00 10.00 5.00 0.00-5.00 Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Pris Priskurva CO2 Värdeförändring 2004-12-08 2004-12-15 2004-12-22 2004-12-29 2005-01-05 2005-01-12 2005-01-19 2005-01-26 2005-02-02 2005-02-09 2005-02-16 2005-02-23 2005-03-02 2005-03-09 2005-03-16 2005-03-23 2005-03-30 2005-04-06 2005-04-13 2005-04-20 2005-04-27 2005-05-04 2005-05-11 2004-12-01 /ton CO2
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Pris Källa: Point Carbon
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Pris på utsläppsrätter Priset bedöms bli i nivån 5 20 EUR / ton CO 2 Prisavgörande blir tilldelning i Tyskland, Polen, Italien, Storbritannien och Frankrike Priset hänger ihop med priset på naturgas och olja Dålig tillgång på utsläppsrätter från utvecklingsländer driver upp priset idag Först när alla har publicerat tilldelningen per anläggning kan man få en helhetsbild över hur olika delar av en industri har behandlats
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Tilldelning av utsläppsrätter (NAP) Tilldelning baseras på historiska utsläpp 1998-2001 för massa- och pappersindustrin För perioden har m & p- industin haft utsläpp om 2,2 miljoner ton CO 2 Tilldelningen enligt NAP för m- & p-industrin är om 2,3 miljoner ton CO 2 Tilldelning görs anläggningsvis Totalt 56 anläggningar Skogsindustrins historiska utsläpp År Mton CO2 1990 1,6 1991 1,5 1992 1,4 1993 1,8 1994 2,4 1995 2,3 1996 2,7 1997 2,5 1998 2,4 1999 2,3 2000 1,9 2001 2,2
Handeln med utsläppsrätter Påverkan på massa- och pappersindustrin Direkt Inköp av utsläppsrätter Försäljning av utsläppsrätter Indirekt Högre elpris Högre pris för biobränsle/råvara Kemikalier etc kommer att bli dyrare Det blir mindre lönsamt att ha tillverkning i Europa Energifrågor/strategi blir viktigare framöver
Handeln med utsläppsrätter Utsläppsrätter & elpriset Kraftproduktion och dess marginalkostnad i Sverige 20 Då elen på marginalen är fossilbaserad och dessutom prisbestämmande kommer utsläppsrätterna påverka priset för all el Elpriset bedöms öka med 1,4 7,5 kr/mwh i och med införandet av utsläppsrätterna
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Konstiga effekter av systemet Det lönar sig inte att slå ihop två ineffektiva anläggningar och få en superanläggning då tilldelning sker per anläggning och rättern följer inte med om man flyttar produktionen till en annan enhet Massa- och pappersindustrin har som bransch fått en ganska bra tilldelning MEN enskilda bruk kan ha fått väldigt lite om de råkat minska oljeeldningen under just 1998-2001. Ingen form av system med riktmärken (benchmark) har använts vid tilldelningen Fiskeby bruk har fått tilldelning om 0,039 ton CO 2 /ton produkt Inlands kartongbruk har fått tilldelning om 0,291 ton CO 2 /ton produkt Lagamill har fått tilldelning om 0,261 ton CO 2 /ton produkt Användningen av naturgas kommer att öka då den är mer CO 2 effektiv per Wh än andra fossila bränslen Rätter går inte att spara mellan de olika perioderna!
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Framtiden med handelssystemet Straffavgiften höjs till 100 euro per ton (2008) Handelssystemet utvidgas antagligen till att omfatta även övriga växthusgaser under 2008-2012 Handelssystemet utvidgas antagligen till att omfatta även transportsektorn Vad händer efter 2012?
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Liten summering allmänt Nu är det bara en testperiod, men dock på riktigt! Den är 2005-2007 (3 år). Den riktiga perioden börjar dvs 2008-2012. Detta är samtidigt som Kyotoprotokollets åtagandeperiod Alla bestämmelser etc kan göras om till 2008-2012 utifall att man finner att systemet var dåligt utformat. Handeln med utsläppsrätter löser inte klimatfrågan Mängden växthusgaserna minskar inte men ett tak och ett pris införs på CO 2 -utsläpp Handelssystemet förhindrar inte att ny fossilkraft byggs ut Handelssystemet kan göra att nettoutsläppen av CO 2 ökar i Sverige Handelssystemet ger ett kostnadseffektivt system för att se till att utsläppen inte ökar Handelssystemet ger incitament för att göra saker i tredje världen
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Kyotoprotokollet Klimatkonventionens arbete framöver: Under våren 2005 skall Kyotoprotokollets parter börja förhandla om utsläppsåtaganden bortom första åtagandeperioden 2008-2012, dvs från 2013 och framåt.
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Mer information www.utslappshandel.se
Handeln med utsläppsrätter EU:s utsläppshandelssystem (UHS) Totalt 22,9 miljoner ton CO 2 varav 19,3 till befintliga anläggningar per år En anläggning måste söka om tilldelning av rätter From 1 jan måste man inneha tillstånd att få släppa ut CO 2 finnas för att få bedriva verksamhet Det är länsstyrelserna, Energimyndigheten och Naturvårdsverket som ansvarar för att handelssystemet införs. Energimyndigheten skall ansvara för att det här registret där alla transaktioner sker med utsläppsrätterna upprättas!
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Kyotoprotokollet Sveriges utsläpp motsvarar 0,4 % av utsläppen (Iländernas) EU har gjort en intern bördefördelning. Sverige har enligt denna rätt till 104 % utsläpp av 1990 års utsläppsnivåer Under våren 2001 hoppade USA av Kyotoprotokollet. USA:s andel av utsläppen av växthusgaser är 25 %
Handeln med utsläppsrätter av CO 2 Vem gör vad inom handelssystemet? Flera myndigheter liksom regeringskansliet deltar i genomförandet. Länsstyrelserna Handlägger ansökan om tillstånd för utsläpp av CO 2 och beslutar om tillstånd för berörda verksamh Naturvårdsverket Fattar beslut om tilldelning av utsläppsrätter till deltagande anläggningar. Besluten bereds av ett särskilt råd med representanter för Energimyndigheten, NUTEK och Naturvårdsverket Bistår länsstyrelserna i deras roll som tillståndsmyndigheter Är tillsynsmyndighet och ska granska företagens årliga rapporter om faktiska utsläpp. Tar fram anvisningar för krav på verifiering av utsläpp liksom krav på den kontrollör som ska genomföra arbe Ansvarar tillsammans med Energimyndigheten för information kring införandet av handelssystemet Energimyndigheten Har ansvaret för uppbyggnad och drift av det register där alla transaktioner inom ramen för utsläppshandeln ska registreras. Registret ska finnas på plats senast den 30 september 2004 Ansvarar tillsammans med Naturvårdsverket för information kring införandet av handelssystemet Bereder förslag till beslut om tilldelning i ett särskilt råd med Naturvårdsverket och Nutek Beviljar bidrag till Länsstyrelserna för deras handläggning och beslut om tillstånd för de anläggninga som omfattas av handelsdirektivet NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket) Bereder förslag till beslut om tilldelning i det särskilt råd tillsammans med Naturvårdsverket och Energimyndigheten
Sodapanneträffen 2005 Munksjö Aspa Bruk 10.5. 2005 Rapport från Sodahuskommittén Mikael Ahlroth Sekreterare i Sodahuskommittén
Innehåll Sodahuskommitténs organisation Omriktning av inriktning för kommittén SHK 40 år - Vision 2045 Nytt om rekommendationer Avvecklingen av SUM Skador 2005 och skadetrender Hemsidan Övriga frågor
Sodahuskommittén Styrelsen Ordförande: Staffan Carlsson, Södra Cell Sekreterare: Mikael Ahlroth, ÅF 16 medlemmar (varav 11 röstberättigade) Rekommendationsgruppen Lars Andersson, ÅF 3 medlemmar Skadegruppen Bert Flodqvist, ÅF Fredrik Bruno, ÅF 9 medlemmar Utbildningsgruppen Thomas Sjögren, Stora Enso 2 medlemmar
Medlemmarnas pannbestånd idag 4500 4000 3500 3000 Östrands nya panna Skoghalls nya panna Skoghalls pannor Östrands panna 2500 2000 1500 1000 500 0 Kapacitet (t TS /dygn) 1957 1962 1965 1966 1968 1970 1973 1974 1976 1978 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004
Omriktning av inriktning Kommittén hade en workshop om hur verksamheten skall utvecklas vidare Finns ett starkt intresse för att bedriva mer forskning på följande områden: Förbränningsteknik för sodapannor (nya luftsystem, högre torrhalter, större pannor, nya styrsystem) Lösarplanet och löprännor (miljö, teknik) Operatörsmiljön i kontrollrum
Omriktning av inriktning, forts Tyvärr saknas finansiering för dessa stora projekt På möte 2005-1 fattades beslut om: Arbetsgrupp för att planera den långsiktiga verksamheten (3 års budget) Med hjälp från Åforsk kommer kommittén att försöka säkerställa långsiktig finansiering för forskningsprojekten Något minskad ambitionsnivå vad gäller skadearbetet Bibehållen ambitionsnivå vad gäller rekommendationsarbetet 2005
Sodahuskommittén 40 år Sodahuskommittén medelålders - ingen 40 årskris! Kommittén anordnade ett seminarium 27.4. Fördrag om Skoghalls nya panna, Cl och K utstötning samt skadeutvecklingen 1965-2005 Seminariet avslutades med en workshop på temat Vision: Sodapannan 2045
Vision 2045 Ett axplock av gruppernas svar: Sodapannan finns kvar 2045 Storlek: 8000-10000 t TS/24 h, 85-98% TS Ångdata: 120 bar/520 C till 150 bar/550-600 C (utan ångdom) Syreanrikad förbränningsluft används Fjärrövervakat pannhus, on-line inspektion
Bilder från 40 årsjubileet
Nytt om rekommendationer Rekordmånga reviderade och nya rekommendationer gavs ut under 2004 10 st! I stort sett alla B- och C-rekommendationer reviderade sedan 1990. Kvarstår ett mindre antal rekommendationer om inspektion och underhåll (D). Dessa kommer att revideras under 2005. D6 (Vattensidig rengöring) ett frågetecken: hög kostnad, hittills låg prioritet
Nytt om rekommendationer, forts Nya besiktningsreglerna kommer att arbetas in i den nya rekommendationen D2 D2 ges ut senast i december 2005 En lathund om PED kommer också att publiceras på kommitténs hemsida
Nytt om rekommendationer, forts Lutlagringsrekommendationen är försenad Bakgrund: lutjäsning och gaspuff i Skutskär vid uppstart av omrörare 2003 Kalibrering av gaskromatografer besvärligare än planerat.
SUM:s avveckling SUM läggs ner under 2005, merparten av personalen uppsagd fr.o.m. 15 oktober Utbildningsverksamheten kommer att bli kvar. Enligt uppgift arbetar en konsult och en referensgrupp av tunga gossar från de större koncernerna med planer för fortsatt utbildning Sodahuskommittén är den enda certifierande kommittén. Viss oro för operatörscertifieringen
Skador 2005 jan-april 2005-1 Sotblåsarlans Peterson Moss 2005-2 Löpränneskada Billerud Gruvön 2005-3 Läcka i tubsatsen Holmen Iggesund
Skadetrender 50 4000 Antal skador 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Stopptid Stopptidstrend Skadetrend 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 0
Hemsidan (www.sodahuskommitten.se) SHK:s hemsida är under omarbetning. Medlemssidorna har ny färgsättning, bl.a. Under länken Övriga dokument på medlemssidorna kommer allt material som inte är rekommendationer att placeras Operatörernas anslagstavla kommer att tas bort p.g.a. liten användning. Frågor skickas till: info@sodahuskommitten.se mikael.ahlroth@afconsult.com fredrik.bruno@afconsult.com
Övriga frågor På SHK:s initiativ kommer indunstningsfrågorna att överföras från Fiberlinjekommittén till SHK Fredrik Bruno sammanställer för en litteraturrapport om kunskapsläget vad gäller ekonomiserskador. Denna kommer att läggas ut på kommitténs hemsida
Foto Lars E Andersson
Sodahuskommittén Sodapanneträffen 2005 Munksjö Aspa Bruk Deltagarförteckning Företag Andritz Eie Maskin AB AssiDomän Frövi Billerud Gruvön Billerud Skärblacka Bäckhammars Bruk DNV Inspection Domsjö Fabriker AB Iggesund Paperboard Deltagare SANDEGÅRD, Ragnar ARFWEDSON, Peter AXTILIUS, Kjell JANSSON, Per-Åke SCHEDVIN, Per BERTILSSON, Per CARLSSON, Mattias CLAESSON, Göran LÖF, Jonas SUNDQVIST, Sören ADOLFSSON, Kjell MUNTHER, Göran LARSSON, Ola SIGRUD, Thomas FRANSSON, L U KARLSSON, Ingvar STRANDH, K LAHTI, Sven B ENGSTRÖM, Dick LARSSON, Eva MAGNUSSON, Lars-Gunnar ANDERSSON, Tony ANDERSSON, Ulf JACOBSON, Hans
Sodahuskommittén Sodapanneträffen 2005 Munksjö Aspa Bruk Deltagarförteckning Företag Kappa Kraftliner Kvaerner Power AB Korsnäs AB M-real Sverige AB, Husums fabrik Munksjö Aspa Bruk AB Värdfabrik Munksjö Paper AB Billingsfors Peterson Linerboard AS, Moss SCA Graphic Östrands Massafabrik SCA Packaging Munksund AB Deltagare HAGBERG, Stefan SAMUELSSON, Staffan VIKLUND, Ulf ANÄNGEN, Fredrik JOHANSSON, Claes-Håkan ELDEN, Peder LARSSON, Anders KARLSSON, Peter RENELID, Ola SUVANTO, Raimo JONSSON, Björn SJÖBERG, Börje BERGGREN, Michael GUSTAFSSON, Petra LAGERQVIST, Svante LARSSON, Jörgen LINDQVIST, Bengt ANDERSSON, Arvid STRAND, Sven GARNES, Finn HANSEN, Bjørn Arild BOCK, Jim MOLIN, Anders ÖSTRÖM, Kjell EKLUND, Tomas NILSSON, Annette NORDSVAHN, Christer WALLON, Dick
Sodahuskommittén Sodapanneträffen 2005 Munksjö Aspa Bruk Deltagarförteckning Företag SCA Packaging Obbola AB Skogsindustrins Utbildning Markaryd Stora Enso Norrsundet Stora Enso Skutskär Södra Cell Mönsterås Södra Cell Mörrum Södra Cell Värö Vallviks Bruk AB ÅF Deltagare FORSGREN, Erik FRÖLING, Marcus ÖRTELIUS, Fredrik WAHLSTRÖM, Marcus EDEBO, Anna KARLSSON, Henrik STENBERG, Freddie ANDERSSON, Jan KYLLI, Raimo PELTOKANGAS, Esa LOBERG, Daniel STRÖM, Anders STRÖMQVIST, Leif FLOKEN, Heinz PETTERSSON, Mats WAHLSTRÖM, Martin BENGTSSON, Jan TENGLUND, Niklas FALK, Anders LARSSON, Per-Erik LINCK, Conny AHLROTH, Mikael ANDERSSON, Lars BOHOLM, Karolina WASSMO, Christina WIIK, Alf