Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Relevanta dokument
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Samodling av majs och åkerböna

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Åkerböna i samodling med vårvete som helgrödesensilage till mjölkkor

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken

Tillskottsbevattning till höstvete

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

ÅKERBÖNA/VÅRVETE SOM HELGRÖDESENSILAGE TILL MJÖLKKOR

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Uddevallakonferensen 2015

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Korn, tidiga sorter. Sorter

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Kväve- och fosforgödsling till majs

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Korn, tidiga sorter. Sorter

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Frö- och Oljeväxtodlarna

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Mer protein genom samodling av sojaböna och vårvete till helsädesensilage i Örebro län

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Korn, tidiga sorter. Sorter

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

Delredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Transkript:

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och 2003 har vi genomfört fältförsök med åkerböna i blandning med vårvete som helsädesgröda. Försöken har varit placerade i Västerbotten och i Värmland. Syftet med studien har varit att fastställa fodervärdet hos grödan och också bestämma optimal tidpunkt för skörd. En blandning av ärt och havre har utgjort referensgröda. Skörden av åkerböna från försöket i Röbäcksdalen har ensilerats i småsilos, för att belysa grödans ensilerbarhet och fodervärde efter ensilering. De slutsatser vi kunnat dra så här långt är följande (se också redovisningarna från respektive år): Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen. Trots låg ts-halt vid vissa skördetidpunkter tycks åkerböna vara lättensilerad. Skillnaden i fodervärde mellan de olika skördetiderna, mätt som VOS och råprotein, var liten. Inför säsongen 2004 reviderade vi planen. Jämförelsen med ärt/havre har utgått och istället har vi koncentrerat oss på att studera olika blandningsförhållanden mellan åkerböna och vårvete. Syftet har varit att ge fördjupade kunskaper om hur skördetiden påverkar foderkvaliteten och hur olika andel åkerböna i beståndet påverkar avkastning, fodervärde och ensilerbarhet vid de olika skördetidpunkterna. Material och metoder Försöksplanen framgår av tabell 1. Två fältförsök genomfördes 2004, ett i Röbäcksdalen, Västerbottens län, och ett i Lillerud, Värmlands län. Försöken lades ut som randomiserade block-försök med 4 samrutor. Skörderutans storlek var i Röbäcksdalen 21,0 m 2 och i Lillerud 15,1 m 2. Sådden gjordes i Lillerud den 29/4 och i Röbäcksdalen den 1/6. Bestånden etablerade sig bra. Uppkomst för åkerbönan i Lillerud noterades till den 24/5 och vårvetet till den 18/5. I Röbäcksdalen har uppkomsten noterats till den 24/6. Här har ingen skillnad i uppkomst mellan vete och åkerböna observerats. Temperaturen var i Lillerud högre än normalt i april och maj, medan juni och juli var kallare än normalt. Från och med augusti var det sedan varmare än normalt igen. Nedebörden var mindre än normalt i april, maj och juli, medan juni och augusti var blötare än normalt. I Röbäcksdalen var försommaren kallare och något torrare än normalt, medan juli, augusti och september var varmare än normalt. Nederbördsmängden var under säsongen något högre än normalt.

Tabell 1. Försöksplan år 2004. För vårvete har 6,0 milj grobara kärnor/hektar antagits motsvara full utsädesmängd i renbestånd. För åkerböna är motsvarande siffra 0,9 milj grobara kärnor/hektar. Det motsvarar med det aktuella utsädet 233 kg/ha för vårvete och 320 kg/ha för åkerböna. Fröblandningar Led Utsädesmängd i procent av renbestånd Aktuell utsädesmängd Åkerböna Vårvete kg/ha 1 100 0 320 2 70 30 294 3 30 70 259 Skördetidpunkter Led Utvecklingsstadium A avslutad blomning (stadium 69) B 50 % av baljorna har nått full längd (stadium 75) C baljorna har nått full storlek och är fullmatade (stadium 79) D 10 % av baljorna är mogna (stadium 81) Resultat och diskussion I figur 1 och 2 redovisas skördarna i Lillerud respektive Röbäcksdalen. I Lillerud har blandningen 70/30 givit den högsta avkastningen, utom vi första skördetillfället. Blandningen med minst åkerböna (30/70) har genomgående givit den lägsta skörden. Skördeökningen mellan de olika skördetiderna har varit något mindre än tidigare år. I Röbäcksdalen är skillnaden mellan första och andra skördetidpunkt större, medan skillnaden mellan de olika fröblandningarna inte är lika entydig. Variationen var ganska stor i försöket, vilket också ledde till att det är få skillnader som är signifikanta, särskilt inom samma skördetid. Den blöta hösten har troligen påverkat skörden negativt i den sista skördetiden, vilket gör att utvecklingen inte sett ut som tidigare år. I tabellerna 2 och 3 redovisas grödans längd och botaniska sammansättning vid skörd. Ogräsandelen är generellt större i Röbäcksdalen jämfört med Lillerud. Andelen åkerböna är lägre i samtliga led medan andelen vårvete, särskilt i 30/70-ledet, tenderar att vara större. Åkerbönorna och vårvetet har generellt blivit längre i Röbäcksdalen. I figurerna 3-8 redovisas andelen baljor, blad och stjälk hos åkerbönan i de olika utsädesblandningarna och vid de olika skördetiderna. Det finns inga skillnader mellan hur åkerbönan utvecklas i de olika blandningarna. Man kan konstatera att andelen baljor ökar för varje skördetillfälle. Det var detta år också stor skillnad i andelen baljor mellan försöket i Lillerud och i Röbäcksdalen. Det kallare klimatet i norr och den kortare säsongen gör att andelen baljor blir betydligt lägre. 2

Ännu återstår att sammanställa de foderanalyser vi gjort innan en slutsammanställning kan göras. Tyvärr har inte projektet fått fortsatt finansiering 2005, vilket gör att vi bara kommer att ha resultat från dessa två försök. kg ts/ha Åkerböna/vårvete utsadesmängder och skördetider, Lillerud 2004 8000 7000 6000 5000 ab de e d cde de d e e de 4000 a 3000 2000 1000 0 100 70/30 30/70 100 70/30 30/70 100 70/30 30/70 100 70/30 30/70 Avsl blomning (st 69) full storlek (st 75) full storlek (st 79) mogna (st 81) Figur 1. Åkerböna/vårvete, torrsubstansskördar 2004 i Lillerud. Staplar med samma bokstav är ej signifikant skilda (Fisher's LSD; p = 0,05). 3

kg ts/ha Åkerböna/vårvete, utsädesblandningar och skördetider, Röbäcksdalen 2004 8000 7000 6000 c c ab c 5000 a a a 4000 3000 2000 1000 0 100 70/30 30/70 100 70/30 30/70 100 70/30 30/70 100 70/30 30/70 Avsl blomning (st 69) full storlek (st 75) full storlek (st 79) mogna (st 81) Figur 2. Åkerböna/vårvete, torrsubstansskördar 2004 Röbäcksdalen. Staplar med samma bokstav är ej signifikant skilda (Fisher's LSD; p = 0,05). Tabell 2. Skördens botaniska sammansättning och grödans längd vid skörd. Lillerud 2004. Behandlingar Sammansättning vid skörd enlig botanisk analys procen t Medellängd vid skörd (cm) Utsädesmängd i % Skördetidpunkt Åkerbön a Vårvete Baljväxt stråsäd övrigt Åkerböna Vårvete 100 0 avsl blomning (stadium 69) 93 0 7 113 100 0 50 % av balj full längd (stadium 75) 94 0 6 118 100 0 balj full storlek (stadium 79) 94 0 6 112 100 0 10 % av balj mogna (stadium 81) 93 0 7 112 70 30 avsl blomning (stadium 69) 76 14 10 111 77 70 30 50 % av balj full längd (stadium 75) 86 10 5 113 76 70 30 balj full storlek (stadium 79) 87 8 5 113 76 70 30 10 % av balj mogna (stadium 81) 84 10 6 109 74 30 70 avsl blomning (stadium 69) 52 34 14 107 77 30 70 50 % av balj full längd (stadium 75) 59 32 9 110 77 30 70 balj full storlek (stadium 79) 66 28 6 107 75 30 70 10 % av balj mogna (stadium 81) 67 24 9 107 72 4

Tabell 3. Skördens botaniska sammansättning och grödans längd vid skörd. Röbäcksdalen 2004. Behandlingar Sammansättning vid skörd enlig botanisk analys procen t Utsädesmängd i % Skördetidpunkt Åkerbön a Vårvete Baljväxt stråsäd övrigt 100 0 avsl blomning (stadium 69) Medellängd vid skörd, cm Åkerbön a Vårvete 66 0 34 112 100 0 50 % av balj full längd (stadium 75) 70 0 30 146 100 0 balj full storlek (stadium 79) 78 0 22 142 100 0 10 % av balj mogna (stadium 81) 83 0 17 150 70 30 avsl blomning (stadium 69) 46 15 39 108 saknas 70 30 50 % av balj full längd (stadium 75) 61 13 25 141 102 70 30 balj full storlek (stadium 79) 55 18 27 130 95 70 30 10 % av balj mogna (stadium 81) 62 20 18 142 100 30 70 avsl blomning (stadium 69) 21 39 40 97 saknas 30 70 50 % av balj full längd (stadium 75) 31 45 24 127 109 30 70 balj full storlek (stadium 79) 28 47 26 122 105 30 70 10 % av balj mogna (stadium 81) 35 48 17 138 107 Andel av ts Åkerböna 100 procent Röbäcksdalen 2004 3 avslutat blomn (st 69) av balj. mogna (st 75) balj. fullstora (st 79) av balj mogna (st 81) Figur 3. Andelen blad, stjälk och baljor vid de olika skördetillfällena. Åkerböna i renbestånd, Röbäcksdalen 2004. 5

Andel av ts Åkerböna/vårvete 70/30 Röbäcksdalen 2004 3 avslutat blomn (st 69) av balj. mogna (st 75) balj. fullstora (st 79) av balj mogna (st 81) Figur 4. Andelen blad, stjälk och baljor vid de olika skördetillfällena. Åkerböna/vårvete 70/30, Röbäcksdalen 2004. Andel av ts Åkerböna/vårvete 30/70 Röbäcksdalen 2004 3 avslutat blomn (st 69) av balj. mogna (st 75) balj. fullstora (st 79) av balj mogna (st 81) Figur 5. Andelen blad, stjälk och baljor vid de olika skördetillfällena. Åkerböna/vårvete 30 /70, Röbäcksdalen 2004. 6

andel av ts Åkerböna Lillerud 2004 3 avslutat blomn (st 69) av balj. mogna (st 75) balj. fullstora (st 79) av balj mogna (st 81) Figur 6. Andelen blad, stjälk och baljor vid de olika skördetillfällena. Åkerböna i renbestånd, Lillerud 2004. andel av ts Åkerböna/vårvete 70/30 Lillerud 2004 3 avslutat blomn (st 69) av balj. mogna (st 75) balj. fullstora (st 79) av balj mogna (st 81) Figur 7. Andelen blad, stjälk och baljor vid de olika skördetillfällena. Åkerböna/vårvete 70/30, Lillerud 2004. 7

andel av ts Åkerböna/vårvete 30/70 Lillerud 2004 3 avslutat blomn (st 69) av balj. mogna (st 75) balj. fullstora (st 79) av balj mogna (st 81) Figur 8. Andelen blad, stjälk och baljor vid de olika skördetillfällena. Åkerböna/vårvete 30/70, Lillerud 2004. Slutsatser - Det kallare klimatet i Röbäcksdalen har givit betydligt lägre andel baljor i jämförelse med i Lillerud. - Blandningen åkerböna/vårvete 70/30 har givit den högsta avkastningen - Längdtillväxten har gynnats i Röbäcksdalen 8