Energiläget 23
Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft Import-export el 5 Total tillförd energi i Sverige 22 uppdelad på energislag, 616 TWh,5 199 9 29 98 7 67 21 5 Omvandling i kraft- och värmeverk, distribution av el och fjärrvärme, omlastning och transporter, samt internationell bunkring och överföring av energiråvaror till exempelvis färg- och kemiindustrin. Totala förluster och icke energi, 215 TWh El Fjärrvärme Utrikes och icke energi 37 Förluster 46 Förluster i kärnkraft 132 Total slutlig användning 22 uppdelat på energibärare, 41 TWh 132 49 139 6 17 59 Total slutlig användning uppdelat på sektorer (och energibärare), 41 TWh Industri 152 Bostäder, service mm 155 Inrikes transporter 94 4 21 56 7 47 17 27 2 73 41 11 91 6 3 Anmärkning: 1 Preliminär statistik. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. Tillförd energi till energisystemet avser producerad värme, 7 TWh. Upptagen värme från omgivningen var knappt 5 TWh och drivenergi från el drygt 2 TWh. 3 Vattenkraft inklusive vindkraft tom år 1996. 4 Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enl. FN/ECE:s riktlinjer. 5 Nettoimport av el räknas som tillförsel. 6 Oljeanvändning för transporter inkluderar även etanol, ca,5 TWh. 7 Övriga figurer, om ej annat anges är källan SCB, Energimyndighetens bearbetning. Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning. 7
Figur 2: Sveriges totala energianvändning, exklusive nettoelexport 197 22. 8 7 Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål 6 TWh 5 4 3 2 1 Industri Förluster i kärnkraften 1 Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m m Inrikes transporter -7-75 -8-85 -9 - -2 Anm: 1 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.
Figur 3a: Sveriges energitillförsel, exklusive nettoelimport 197 22. 7 6 5 Kärnkraft brutto 2 TWh 4 3 Vattenkraft 1 Biobränslen 2 1 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Kol Oljeprodukter Naturgas, stadsgas -7-75 -8-85 -9 - -2 Anm: 1 Inklusive vindkraft t.o.m. 1996, 2 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften
Figur 3b: Sveriges nettoelimport (+) och nettoelexport (-) 197 22. 12 7 TWh 2-3 -8-13 -7-71 -71-72 -72-73 -73-74 -75-76 -76-77 -77-78 -78-79 -8-81-82-83 -84-85-86-86-87-87-88-89 -88-9-91-92-93-94 -96-97-98-99 --1-2
Figur 4: Sveriges elanvändning per sektor 197 22. TWh 16 14 12 1 8 Transporter Industri 6 4 Bostäder, service m m Fjärrvärme, raffinaderier 2-7 -75-8 Distributionsförluster -85-9 - -2
Figur 5: Vindkraftens utveckling 1982 22. 7 6 Antal, GWh, MW 5 4 3 2 1 Antal verk (st) Elproduktion (GWh) Installerad effekt (MW) -82-83 -84-85 -86-87 -88-89 -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 Källa: Elforsk och Energimyndigheten.
Figur 6: Sveriges elproduktion per kraftslag 197 22. 18 16 14 TWh 12 1 8 Vattenkraft och vindkraft Vindkraft (fr o m 1997) 6 4 2 Kondenskraft Gasturbiner Kraftvärme i industrin Kraftvärme Kärnkraft -7-75 -8-85 -9 - -2
Figur 7: Insatt bränsle för elproduktion (exkl. kärnbränsle) 1983 22. 25 2 Olja 15 GWh 1 Gasol Naturgas 5-83 -85-9 Biobränslen Kol inkl koksoch masugnsgas -1-2
Figur 8: Sveriges elimport januari 21 december 22, GWh/vecka. 8 7 Polen GWh/vecka 6 5 4 3 Tyskland Norge 2 Finland 1 Danmark 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 21 22 Källa: Svensk Energi, Energimyndighetens bearbetning.
Figur 9: Sveriges elexport januari 21 december 22, GWh/vecka. 8 7 Tyskland GWh/vecka 6 5 4 3 2 1 Polen Norge Danmark Finland 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 21 22 Källa: Svensk Energi, Energimyndighetens bearbetning.
Figur 1: Sveriges nettoutbyte av el per land januari 21 december 22, GWh/vecka. Import 8 6 4 2 Norge Finland Danmark Tyskland Polen Gwh/vecka -2 Export -4-6 -8 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 21 22 Källa: Svensk Energi, Energimyndighetens bearbetning.
Figur 11: Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag 21. 3 25 kwh 2 15 1 5 Island Norge Kanada Sverige USA Finland Schweiz Frankrike Japan Belgien Tyskland Danmark Storbritannien Spanien Nederländerna Italien EU totalt OECD totalt Biobränsle och avfall Fossilkraft Kärnkraft Vattenkraft m m Anm: Vattenkraft inkluderar vindkraft, sol- och geotermisk el. Fossilkraft i huvudsak kolkraft eller gaskraft. Källa: Electricity Information 23, IEA.
Figur 12: Användning av biobränslen, torv, m m i industrin 198 22. TWh 6 5 4 3 2 Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter Massaindustrins övriga biprodukter Massaindustrins returlutar Biobränslen för elproduktion 1-8 -85-9 -
Figur 13: Användning av biobränslen, torv, m m i fjärrvärmeverk 198 22. 6 5 4 TWh 3 Avfall 2 1 Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion Trädbränsle Tallbeckolja Torv -8-85 -9 - -1-2
Figur 14: Användning av fjärrvärme 197 22. 6 TWh 5 4 3 2 1 Förluster Bostäder, service m m Industri -7-75 -8-85 -9 - -2
Figur 15: Tillförd energi i fjärrvärme 197 22. TWh 6 5 4 3 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Elpannor Spillvärme m m 2 1 Oljeprodukter Energikol inkl hyttgas Biobränslen, torv m m Naturgas, inkl gasol -7-75 -8-85 -9 - -2
Figur 16: Levererad fjärrkyla 1992 22. 9 8 Antal, GWh 7 6 5 4 Antal abonnenter Levererad fjärrkyla 3 2 1-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2 Källa: Svensk Fjärrvärme, Energimyndigheten
Figur 17a: Import av råolja 1972 22 uppdelat på ursprung. 25 2 Övriga länder Miljoner ton 15 1 Nordsjön 5 Övriga Mellanöstern Övriga OPECländer -72-75 Saudiarabien -8-85 -9 --1-2
Figur 17b: Nettoimport (+) och nettoexport (-) av raffinaderiprodukter 197 22. 2 15 miljoner ton 1 5-5 -1-72 -73-74 -75-76 -77-78 -79-8 -81-82 -83-84 -85-86 -87-88 -89-9 -91-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2
Figur 18: Sveriges användning av oljeprodukter 197 22. 35 3 miljoner m 3 25 2 15 Bensin Flygbränsle 1 Dieselolja 5-7 -75-8 -85 Eldningsolja 1 Eldningsolja 2 5-9 - -2
Figur 19: Löpande och reala priser på lätt råolja 197 22. 5 US dollar per fat 45 4 35 3 25 2 Löpande pris Realt pris 15 1 5-7 -75-8 -85 Dieselolja Eldningsolja 1 Eldningsolja 2 5-9 - -2 Klla: Världsbanken, BP.
Figur 2: Sveriges användning av energikol 1985 22. 3 Handelsträdgård 25 1 ton 2 15 Industri 1 Kraftvärmeverk 5 Värmeverk -85-9 - -1-2
Figur 21: Tillförsel av naturgas i Sverige 22 uppdelad på sektorer, totalt 933 miljoner kubikmeter. Bostäder, service m m 15% Transporter 1% El- och värmeverk 38% Industri 41% Gas-och koksverk, förluster m m 5% Källa: The Statistical Review of World Energy 23, www.bp.com
Figur 22: Naturgasproduktion i världen 22, totalt 2 528 miljarder kubikmeter. Asien och Stillahavsregionen 12% Afrika 5% Mellanöstern 9% Nordamerika 3% Central- och Sydamerika 4% Ryssland 22% EU 8% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 9% Anm: P g a avrundning summerar figuren till 99%. Källa: The Statistical Review of World Energy 23, www.bp.com
Figur 23: Naturgasanvändning i världen 22, total 2 535 miljarder kubikmeter. Asien och Stillahavsregionen 13% Afrika 3% Mellanöstern 8% Nordamerika 31% Ryssland 15% Central- och Sydamerika 4% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 11% EU 15% Källa: The Statistical Review of World Energy 23, www.bp.com
Figur 24: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m 197 22. 2 TWh 15 1 Fjärrvärme Övriga bränslen Biobränslen, torv m m El 5 Oljeprodukter -7-75 -8-85 -9 - -2
Figur 25: Temperaturkorrigerad elanvändning inom sektorn bostäder, service m m 197 22. 8 7 6 5 Elvärme TWh 4 3 Hushållsel 2 1 Driftel -7-75 -8-85 -9 - -2
Figur 26: Slutlig energianvändning inom industrisektorn 197 22. 2 15 TWh 1 5 Kol och koks Biobränslen, torv m m Fjärrvärme El Naturgas och stadsgas -7-75 -8 Oljeprodukter -85-9 - -2
Figur 27: Industrins specifika oljeanvändning 197 22, 1991 års priser.,6 kwh/kr (förädlingsvärde),5,4,3,2,1, -7-75 -8-85 -9 - -2 Industrin totalt Verkstadsindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri
Figur 28: Industrins specifika elanvändning 197 22, 1991 års priser.,6 kwh/kr (förädlingsvärde),5,4,3,2,1, -7-75 -8-85 -9 - -2 Industrin totalt Verkstadsindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri
Figur 29: Industrins användning av olja och el 1955 22. Elanvändning, TWh 6 Produktionsindex för 22 (174) 2 (172) industrin 199 = 1 Värde inom parentes. 199 (1) 5 1985 (93) 1992 (91) 1995 (119) 4 3 198 (83) 1965 (6) 1975 (85) 1973 (83) 197 (76) 2 196 (42) 1955 (32) 1 1 2 3 4 5 6 7 8 Oljeanvändning, TWh
Figur 3: Slutlig energianvändning i transportsektorn 197 22. 12 Naturgas inkl gasol Etanol 1 8 6 Eo 2 5 Bunkerolja El Diesel/Eo1 Flygbränsle m m 4 2 Bensin -7-75 -8-85 -9 - -2
Figur 31: Total slutlig energianvändning i EU fördelad på energibärare 1985, 199, 2 och 21. 12 1 8 Mtoe 6 4 2 1985 199 2 21
Figur 32a: Total slutlig energianvändning i EU fördelad på energibärare 21. Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike 5 1 15 2 25 Mtoe Kol och koks Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Biobränslen, torv m m El Fjärrvärme Källa: IEA.
Figur 32b: Total slutlig energianvändning i EU fördelad på energibärare 21. Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike 2 4 6 8 1 Procent Kol och koks Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Biobränslen, torv m m El Fjärrvärme Källa: IEA.
Figur 33: EU-ansökarländernas energianvändning uppdelad på energibärare för år 2. 14 12 1 Mtoe 8 6 4 2 Länder klara för medlemsskap 1 Övriga länder som kandiderar 2 Kol Olja Gas Förnybart El Fjärrvärme Anm. 1) Tjeckien, Cypern, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien, 2) Rumänien och Bulgarien Källa: IEA.
Figur 34: Världens totala kommersiella energitillförsel 1965 22. 1 9 Vattenkraft 8 Kärnkraft 7 Mtoe 6 5 Kol 4 3 Naturgas 2 1 Oljeprodukter -65-7 -75-8 -85-9 - -1-2 Källa: BP.
Figur 35a: Världens kända oljereserver, totalt 1 47 miljarder fat. Stillahavsregionen 4% Europa och Afrika 7% Eurasien 9% Latinamerika 9% Nordamerika 5% Mellanöstern 66% Källa: BP.
Figur 35b: Världens kända naturgasreserver, totalt 155 78 miljarder kubikmeter. Afrika 8% Stillahavsregionen 8% Latinamerika 5% Nordamerika 5% Europa och Eurasien 38% Mellanöstern 36% Källa: BP.
Figur 35c: Världens kända kolreserver, totalt 984 453 miljoner ton. Stillahavsregionen 3% Europa och Eurasien 36% Afrika 6% Mellanöstern <1% Latinamerika 2% Nordamerika 26% Källa: BP.
Figur 36: Total energianvändning per invånare 21. 1 toe/invånare 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Världen EU Nordamerika 2 Centrala och östra Europa 3 OSS 4 Afrika Mellanöstern Asien Latinamerika Anm: 1 Energianvändningen är exklusive förnybar energi och avfall. 2 USA, Kanada och Mexico. 3 Europa utom OECDmedlemmar. 4 Oberoende Staters Samfund. Består av 12 stater varav Ryssland och Ukraina är de största. Av statistiska skäl har även de baltiska länderna inkluderats. Källa: IEA.
Figur 37: Löpande kommersiella energipriser i Sverige 197 22, öre/kwh. öre/kwh 1 9 8 7 6 5 4 Bensin, Premium Bensin, Blyfri 95 Elvärme, Villa Dieselolja Fjärrvärme Eldningsolja 1 Eldningsolja 5 El, Industrin Skogsflis 3 2 1 7 72 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 Källa: SCB, Konkurensverket, Nutek, Riksbanken, Eurostat, Vattenfall, SPI.
Figur 38: Bränslepriser för olika kunder 22, öre/kwh. 12 Moms Hushåll Transporter 1 Skatt Bränslepris 8 öre/kwh 6 4 Industri 2 Eo1 (19%) Eo5 (26%) Diesel (18%) Kol (61%) Skogsflis (%) Eo1 (61%) Elvärme (42%) Skogsflis (2%) Bensin, 95 (69%) Diesel (57%) Källa: SCB,SPI.
Figur 39: Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa 198 21, 1 ton. 45 4 1 ton 35 3 25 2 15 1 5-8 Ukraina Östtyskland Västtyskland Tjeckien Tyskland Storbritannien Spanien Ryska federationen 1 Polen Italien Bulgarien -85-9 - -1 Källa: EMEP.
Figur 4: Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige 199 21, 1 ton. 12 1 1 ton/år 8 6 4 2 Förbränning i industrin 1 Transporter Förbränning i el- gas- och värmeverk mm 2 Bostäder och service m m Diffusa utsläpp Industriprocesser mm -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1 Källa: SCB
Figur 41: Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige 199 21, 1 ton. 35 1 ton 3 25 2 15 Industriprocesser mm Förbränning i el- gas- och värmeverk mm 2 Bostäder och sevice m m Transporter 1 5 Förbränning i industrin 1-9 -91-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1 Anm: 1 Inklusive industriellt mottryck. 2 inklusive koksverk och raffinaderier. Källa: SCB
1 ton Figur 42: Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa 198 21, 1 ton. 2 15 1 Västtyskland Östtyskland Ukraina Tyskland Storbritannien Spanien Ryska federationen 1 5 Polen Italien -8-85 -9 Frankrike - -1 Anm: 1 Inklusive industriellt mottryck. 2 inklusive koksverk och raffinaderier. Källa: EMEP
Figur 43: Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sverige 198, 199 21. 1 8 Totalt 198 6 4 2-8 -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1 Förbränning i industrin 1 Transporter Bostäder, service m m Förbränning i el-, gas- och värmeverk mm 2 Diffusa utsläpp Industriprocesser mm Anm: 1 Inklusive industriellt mottryck. 2 inklusive koksverk och raffinaderier. Källa: SCB
Figur 44a: Koldioxidutsläpp totalt per invånare samt per BNP år 21 i EU samt i OECD-länderna. Kilo CO 2 per BNP (1995 USD) 2,5 2, Tjeckien 1,5 Polen Slovakien 1,,5 Turkiet Mexiko Portugal Frankrike Sverige Schweiz Ungern Grekland Italien Spanien Island Korea Nya Zeeland Totalt OECD Storbr. Finland EU Belgien Irland Danmark Australien Österrike Norge Japan Tyskland Nederländerna,, 5, 1, 15, 2, 25, Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare Källa: OECD
Finland Figur 44b: Förändring av koldioxidutsläppkoldioxidutsläpp mellan 1991 och 21. Procent 1 8 6 4 2-2 -4 Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike EU Totalt OECD Källa: OECD