1 (6) Ärendenummer KS2017/604 Reglemente för socialnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 11 december 2017, paragraf 184, ärendenummer KS2017/604. 1 Nämndens ansvarsområden 1.1 Verksamhetsområde och speciella uppgifter Socialnämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen med kompletterande lagar rörande individ- och familjeomsorg, med undantag av budget- och skuldrådgivning lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) lagen om vård av missbrukare (LVM) begravningslagen alkohollagen lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Socialnämnden ansvarar för registrering av anmälningspliktiga tobaksförsäljare och tillsyn av försäljningsställen enligt tobakslagen. På de serveringsställen där socialnämnden utövar tillsyn enligt alkohollagen ansvarar nämnden även för tillsyn av rökfria miljöer enligt tobakslagen. Tillsynen av övriga försäljningsställen ansvarar miljö- och byggnadsnämnden för. Socialnämnden ansvarar för de uppgifter som enligt lag eller författning åligger socialnämnd och som inte någon annan nämnd har fått i uppdrag att ansvara för. Detta gäller till exempel socialnämnds uppgifter enligt föräldrabalken äktenskapsbalken namnlagen ärvdabalken lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare brottsbalken körkortslagen. Socialnämnden har samordningsansvar när det gäller psykiskt och socialt omhändertagande vid stora katastrofer och olyckor. Socialnämnden ansvarar för kommunens drogförebyggande arbete. Socialnämnden ansvarar för kommunens yttranden enligt hemvärnsförordningen och kommunens yttranden om tillstånd till spel på värdeautomater enligt lotterilagen. 1.2 Verksamhetens bedrivande, rapportering och samverkan Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med: de föreskrifter som anges i lag och författning den budget, de taxor och avgifter, och de mål som kommunfullmäktige har fastställt de styrdokument, riktlinjer, anvisningar, övriga uppdrag och uppgifter som har beslutats av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen Nämnden ska rapportera till kommunfullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under året. Det ska göras på det sätt som kommunstyrelsen har bestämt.
2 (6) Nämnden ska samråda och samarbeta med övriga nämnder. Nämnden ska även samråda och samarbeta med andra myndigheter, föreningar och organisationer som berörs av nämndens verksamhetsområde. Nämnden får från kommunstyrelsen, övriga nämnder, beredningar och tjänstemän begära att få in de yttranden och upplysningar som behövs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter. Nämnden ska yttra sig i ärenden som har remitterats till nämnden från kommunstyrelsen och övriga nämnder. Nämnden ansvarar för informationen om sin verksamhet. 1.3 Personalansvar Nämnden är anställningsmyndighet och har ansvar för underställd personal. Kommunstyrelsens ansvar i personalfrågor framgår av kommunstyrelsens reglemente. 1.4 Personuppgiftsansvar Nämnden har ansvar för den behandling av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. 2 Nämndens processbehörighet Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Nämnden har rätt att på kommunens vägnar träffa överenskommelser om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat slags avtal. Detta gäller dock inte kollektivavtal. 3 Nämndens arbetsformer 3.1 Ledamöter och ersättare Nämnden består av 9 ledamöter och 7 ersättare. 3.2 Mandattid Kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare till nämnden för fyra år. Mandattiden startar den 1 januari året efter det år då det varit val till kommunfullmäktige. När val till nämnden genomförs kan kommunfullmäktige besluta om en annan mandattid. 3.3 Ordförande och vice ordföranden Bland nämndens ledamöter ska kommunfullmäktige utse en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Dessa tre utgör nämndens presidium. 3.4 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller de vice ordförandena kan delta i ett sammanträde eller i en del av det, utför den ledamot som tjänstgjort längst i nämnden ordförandens uppgifter. Om flera ledamöter har tjänstgjort lika länge fullgör den äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av något annat skäl inte kan utföra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot till ersättare för ordföranden. Ersättaren utför alla uppgifter som ingår i ordförandens uppdrag. 3.5 Ledamöternas och ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot inte kan delta i ett sammanträde eller en del av det, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som kommer sent till ett sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.
3 (6) Om ersättarna inte har valts med proportionellt valsätt ska de tjänstgöra enligt den tjänstgöringsordning som kommunfullmäktige har bestämt. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna påverkas på grund av detta får en ersättare som kommer sent till ett sammanträde träda in i stället för en ersättare som har börjat tjänstgöra, men som kommer längre ner i turordningen. 3.6 Växeltjänstgöring En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen när nämnden har handlagt ärendet. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv, får endast tjänstgöra igen om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 3.7 Inkallande av ersättare En ledamot som inte kan delta i ett sammanträde eller i en del av det, ska kalla in en ersättare i så god tid som möjligt. 3.8 Ersättare som inte tjänstgör Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna, men inte i besluten. De har också rätt att få sin mening antecknad i protokollet genom att lämna ett särskilt yttrande enligt punkt 3.16. 3.9 Sammanträdena Nämnden beslutar årsvis om en sammanträdesplan. Utöver det ska nämnden sammanträda när minst en tredjedel av ledamöterna begär det, eller när ordföranden anser att det behövs. 3.10 Offentliga sammanträden Nämnden får besluta att hela eller delar av sammanträdena ska vara offentliga. Nämndens sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess. Utskottssammanträden och presidiemöten ska hållas inom stängda dörrar. 3.11 Närvarorätt Kommunalråd och oppositionsråd har rätt att närvara vid nämndens sammanträden. De har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess. Företrädare för kommunens anställda får närvara vid nämndens sammanträden i den omfattning som anges i kommunallagens sjunde kapitel, paragraferna 9-13. Personalföreträdarna har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. I övrigt avgör nämnden på sammanträdet i vilken utsträckning andra än ledamöter och ersättare ska få närvara och delta i överläggningar. 3.12 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Om varken ordföranden eller vice ordförandena kan kalla till ett sammanträde ska den ledamot som tjänstgjort längst i nämnden göra det. Om flera ledamöter har tjänstgjort lika länge ska den äldste ledamoten kalla till sammanträdet. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska skickas på lämpligt sätt till varje ledamot och ersättare samt andra förtroendevalda eller tjänstemän som ska närvara vid sammanträdet. Kallelsen ska vara dem till handa senast fem veckodagar före sammanträdesdagen.
4 (6) I undantagsfall får kallelsen ske på något annat sätt. 3.13 Föredragningslista och handlingar En föredragningslista ska skickas ut tillsammans med kallelsen. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende ska bifogas föredragningslistan. 3.14 Protokoll Vid sammanträdena ska protokoll föras. Ordföranden ansvarar för protokollet. 3.15 Reservation Förtroendevalda som har deltagit i avgörandet av ett beslut kan reservera sig mot beslutet. Den som vill reservera sig ska anmäla detta före sammanträdets slut. Den som reserverar sig får lämna en motivering till sin reservation. Reservationen ska i så fall vara skriftlig. En skriftlig reservation ska lämnas in före den tidpunkt som fastställts för protokollets justering. Om motiveringen lämnas senare ska nämnden inte ta hänsyn till den. 3.16 Särskilt yttrande Förtroendevalda som har deltagit i avgörandet av ett beslut kan lämna ett särskilt yttrande. Även ersättare som inte tjänstgör kan lämna ett särskilt yttrande, om de närvarar då beslutet tas. Den som vill lämna ett särskilt yttrande i ett ärende ska anmäla detta då ärendet behandlas av nämnden. Ett särskilt yttrande ska vara skriftligt. Det kan föras in i protokollstexten eller fogas som en bilaga till protokollet. Ett särskilt yttrandet ska lämnas in före den tidpunkt som har fastställts för protokollets justering. Om det särskilda yttrandet lämnas in senare ska nämnden inte ta hänsyn till det. 3.17 Protokolljustering Sammanträdets ordförande och en ledamot ska justera protokollet. Nämnden bestämmer tidpunkt för justeringen. Protokollet ska dock vara justerat senast fjorton dagar efter sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Innan nämnden fattar ett sådant beslut ska ordföranden läsa upp protokollstexten så att nämnden kan ta ställning till den. Senast andra dagen efter justeringen ska det finnas en uppgift på kommunens anslagstavla om att protokollet är justerat. Det ska också framgå var protokollet förvaras. 3.18 Rättelse av justerat beslut Ett justerat beslut som gäller myndighetsutövning kan rättas av myndigheten enligt de regler som följer av förvaltningslagen. Nämnden ska inte rätta kommunalrättsliga beslut som inte rör myndighetsutövning om felet är betydelselöst för saken som ärendet handlar om. Är felet allvarligt, ska nämnden rätta beslutet genom att ta upp ärendet till ny behandling. 3.19 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen, eller den som enligt särskilt beslut av nämnden är behörig till detta. 3.20 Undertecknande av handlingar Ordföranden, förste vice ordföranden eller andre vice ordföranden ska underteckna avtal samt andra handlingar och skrivelser som nämnden beslutar om. Dokumenten ska även kontrasigneras av förvaltningschefen eller någon annan anställd som nämnden utser.
5 (6) Nämndens firmateckning kan alltid utföras av nämndens ordförande, förste vice ordförande eller andre vice ordförande med kontrasignering av förvaltningschefen. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 4 Utskott Kommunfullmäktige beslutar om vilka utskott som ska finnas inom nämnden. 4.1 Nämndens arbetsutskott Nämnden ska ha ett arbetsutskott. De ärenden som ska avgöras av nämnden i sin helhet ska beredas av arbetsutskottet om beredning behövs. Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till arbetsutskottet. Arbetsutskottet kan också fatta beslut i ärenden som delegerats till utskottet. 4.1.1 Ledamöter och ersättare samt mandattid Arbetsutskottet består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Nämndens ordförande ska vara ledamot och ordförande i arbetsutskottet. Nämndens förste vice ordförande ska vara ledamot och förste vice ordförande i arbetsutskottet. Nämndens andre vice ordförande ska vara ledamot och andre vice ordförande i arbetsutskottet. Nämnden väljer ersättare i arbetsutskottet bland nämndens ledamöter och ersättare för samma tid som de valts in i nämnden. Om en ersättare i arbetsutskottet avgår ska nämnden snarast göra ett fyllnadsval, förutsatt att ersättaren inte har utsetts vid proportionellt val. 4.1.2 Ersättare för ordföranden Motsvarande regler som i punkt 3.4 gäller även för utskottet. Om en ersättare för nämndens ordförande har utsetts enligt punkt 3.4, ska denne också vara ordförande i utskottet. 4.1.3 Ledamöternas och ersättarnas tjänstgöring Ersättare ska närvara vid arbetsutskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Utskottet får besluta om undantag från denna regel. I övrigt gäller motsvarande regler som i punkterna 3.5 3.8 även för utskottet om inte nämnden beslutat något annat. 4.1.4 Sammanträdena Utskottet beslutar årsvis om en sammanträdesplan. Utöver det ska utskottet sammanträda när minst en tredjedel av ledamöterna begär det, eller när ordföranden anser att det behövs. Utskottet får bara handlägga ärenden när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Utskottets sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. 4.1.5 Närvarorätt Arbetsutskottet får kalla nämndledamöter från de olika partier som inte är representerade i arbetsutskottet till ett sammanträde. De har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. I övrigt avgör utskottet på sammanträdet i vilken utsträckning andra än ledamöter och ersättare ska få närvara och delta i överläggningar. 4.1.6 Kallelse och handlingar till sammanträdena Motsvarande regler som i punkterna 3.12 3.13 gäller även för arbetsutskottet om inte nämnden eller utskottet beslutat om en annan ordning.
6 (6) 4.1.7 Protokoll Vid sammanträdena ska protokoll föras. Ordföranden ansvarar för protokollet. Nämnden kan besluta om en annan ordning för ärenden där utskottet inte fattar beslut. Motsvarande regler som i punkterna 3.15 3.18 gäller även för arbetsutskottet om inte nämnden eller utskottet beslutat om en annan ordning. 4.1.8 Komplettering till utskottets arbetsformer Nämnden kan besluta om kompletterande bestämmelser för utskottets arbetsformer utöver de som anges i det här reglementet.