Fakta om gäss och svanar

Relevanta dokument
Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

Bidrar gäss och svanar till övergödning av våtmarker?

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Sprider gäss och svanar smittsamma sjukdomar?

GRÅGÄSSENS PÅVERKAN PÅ JORDBRUKET VID SÖRFJÄRDEN

Påverkar betande gäss och svanar jordbruket?

Viltbetesåkrar, utfodring och skrämsel - ett försök att förebygga skador på gröda vid Tåkern

FAKTA FÖR FÖRVALTARE: GÄSS OCH SVANAR. Kunskapssammanställning om bete, övergödning, smittspridning och skyddsjakt

Gäss i jordbrukslandskapet: utmaningar och möjligheter

Hur mycket jord behöver vi?

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Viltskadestatistik 2005

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Barnens guide till Getteröns naturreservat

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun

Viltskadestatistik 2007

Övergripande riktlinjer för viltförvaltning och skyddsjakt i Gotlands län

Viltskadestatistik 2005

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Räkning av betande vitkindade gäss på gräsmattor i närheten av Stadsfjärden i Nyköping 2011

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Av: Erik. Våga vägra kött

Riktlinjer för förvaltning av stora fåglar i odlingslandskapet. åtgärder, ersättningar och bidrag

Det goda lokala exemplet - Gåsförvaltning på Kristianstadsslätten

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Viltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Idag finns sannolikt fler än vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha vildsvin i Sverige

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Vildsvin Några sanningar

Mjölkkon & biologisk mångfald

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Afrika- i svältens spår

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa TILL DIG SOM ÄGER HOBBYFÅGLAR

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Övergripande riktlinjer för viltförvaltning och skyddsjakt i Gotlands län

5 Stora. försök att minska övergödningen

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Strategi mot fåglar i ekologisk majs. Jonas Ivarson

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Miljööverenskommelse

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Vad ska ni kunna om djur?

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa

Grunderna för skyddsjakt

Skåne län. Avskjutningsrapportering

Beslut Naturvårdsverket redovisar ovanstående uppdrag genom bilagd skrivelse.

Små avloppsanläggningar

ETISKA REGLER. för jakt på sädgås

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Näringsämnena och matspjälkning

Fakta om pollinatörer

Viltskadestatistik 2012

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Viltskadestatistik 2012

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Våtmarker och fosfordammar

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Tranor och grågäss runt Draven

God mat + Bra miljö = Sant

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Hur mycket jord behöver vi?

Betfor Inte bara nyttigt

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten

Exempel på olika avloppsanordningar

förstå din hunds maghälsa

Vegetationsrika sjöar

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Sommartranornas beteende vid Kvismaren

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Påverkas den svenska älgstammens reproduktion av förändringar i klimat och miljö?

Fåglar, skador och ersättning

Er ref: NV Vår ref Dnr: 2019/033. Naturvårdsverket:

Betfor en riktig klassiker!

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan

Transkript:

Fakta om gäss och svanar Gäss och svanar är fler än någonsin i det svenska jordbrukslandskapet och behovet av kunskap är stort. För att synliggöra befintlig kunskap har Naturvårdsverket finansierat en kunskapssammanställning, som ligger till grund för detta faktablad. Hela rapporten kan du läsa här. Författare Projektledare: Johan Elmberg, Högskolan Kristianstad, Johan Månsson, Sveriges lantbruksuniversitet. Övriga: Ingunn Tombre, Lisa Dessborn, Lotta Berg, Henrik Lerner. Hela rapporten finns tillgänglig på Naturvårdsverkets hemsida. Projektet finansieras genom Naturvårdsverkets medel för forskning ur Viltvårdsfonden. Syftet med finansieringen är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för en hållbar förvaltning av vilt på nationell, regional och lokal nivå. Här kan du läsa mer om Naturvårdsverkets viltforskning.

GÄSS OCH SVANAR PÅ JORDBRUKSMARK En orsak till att det finns fler gäss och svanar på jordbruksmark än tidigare är att de vinter gröna grödorna näringsrik föda för gässen har blivit vanligare. Talrikast är grågås, sädgås, kanadagås och vitkindad gås. Även sångsvan har ökat kraftigt. Gäss och svanar äter blad, frön, stjälkar och rotdelar. Som alla växtätare måste de äta stora mängder för att få i sig nog med näring (proteiner och kolhydrater). De har en god förmåga att avgöra hur mycket proteiner och lättsmälta kolhydrater olika växter innehåller, liksom ämnen som de inte behöver. Behovet av näringsämnen varierar över året. De äter mer proteiner höst och vår, samt mer energirika växter på vintern. De flesta jordbruks grödor är mer energirika än gässens naturliga föda, och därmed ett smartare val. Forskning visar att de flesta skador som orsakas under höst och vinter kan kompenseras av växterna. Däremot har växterna svårare att kompensera för betesskador som uppkommer under våren, vilket kan leda till mer omfattande skador för jordbruket. Sädgås Grågås Beprövade åtgärder mot betesskador Styr fåglarna och splittra flockarna genom att erbjuda säkra viloplatser utspritt i landskapet. Bespruta känsliga grödor med ämnen som gör dem osmakliga för fåglarna. Välj mindre smakliga grödor och gräs till parker, golf banor och vid flygplatser. Skrämselåtgärder blir mer effektiva om de upprepas och varieras. Vitkindad gås Tänkbara men obeprövade åtgärder Odla känsliga grödor på max sex hektar, gärna utspritt. Gåsåkrar för utfodring bör erbjuda föda som är mer attraktiv än de när liggande grödorna som man vill skydda. Extra kvävegödsling ökar attraktiviteten. Gåsåkrar bör erbjuda proteinrik föda under höst och vår, samt mer energirik föda under vintern och inför vårflytt. Kanadagås Sångsvan

GÄSS OCH SVANARS PÅVERKAN PÅ VÅTMARKER Till skillnad från många växtätare kan gäss och svanar inte bryta ner cellulosa och de behöver därför äta stora mängder föda för att få i sig den näring de behöver. Det gör att det också blir mer avföring i genomsnitt en lort var fjärde minut. Skillnaden mellan olika arter är liten. Matsmältningstakten påverkas snarare av födans närings- och fiberinnehåll. Däremot skiljer sig avföringens storlek mellan stora och små gåsarter. Innehållet av växtnäringsämnen (kväve och fosfor) i bajset varierar beroende på födan vilken växt, tid på året och om gödningsmedel har använts. Gäss hittar mycket av sin föda på jordbruksmark, men vilar en stor del av dygnet i våtmarker, där de också bajsar. Vad säger forskningen? Enligt de flesta studier bidrar gässen med en betydande mängd näringsämnen, men effekterna är i regel inte mätbara. En förklaring kan vara att näringsämnen snabbt binds i sedimenten på botten, så att den gödande effekten uteblir eller skjuts upp. Små vattensamlingar med begränsat till- och frånflöde är särskilt känsliga, liksom våtmarker i torra och varma områden. Under torra perioder blir våt markerna färre och fåglarna samlas på en mindre yta, vilket kan öka problemen. Dessutom koncentreras näringen när vattnet dunstar. Våtmarker i kallare klimat är särskilt känsliga efter växtsäsongens slut eftersom näringsämnena då inte tas upp av växtligheten. I näringsfattiga våtmarker skapar de växtätande fåglarna ett naturligt tillskott som bidrar till ett rikare växt- och djurliv. De områden där gässen samlas i stora flockar på höst och vinter har dock ofta problem med övergödning, bland annat på grund av näringsläckage från jordbruksmark. Detta kan leda till försämrad vattenkvalitet. I dessa områden kan gäss och svanar bidra till att öka problemen. Beprövade åtgärder Locka fåglarna till trakter med mindre känsliga våtmarker genom att erbjuda attraktiv föda. Våtmarker kan göras mindre intressanta genom skrämselåtgärder, eller mer attraktiva för rovfåglar, med exempelvis sittpinnar och skyddade kantzoner. Tät växtlighet kring våtmarker minskar näringstillförsel från omgivande jordbruksmark. Ett ökat vattenflöde genom våtmarken minskar gödningseffekten lokalt, men kan skapa problem nedströms.

SPRIDNING AV SMITTA Man har sett många smittoämnen hos vilda gäss och svanar i Sverige: virus, bakterier och encelliga parasiter. De flesta av dessa smittor har inga eller begränsade effekter på sina värddjur. En liten del kan spridas till tamdjur eller människor och orsaka sjukdomar. För människor utgör gäss och svanar ytterst sällan en hälsorisk. För tamdjur, framförallt fjäderfän, är risken något större. I vissa fall tycks gäss och svanar kunna bidra till att sprida följande sjukdomar till tamdjur eller människor även om andra smittkällor är betydligt vanligare: fågelinfluensavirus, campylobacter, salmonella (framförallt smitta till fjäderfä) och antibiotikaresistenta bakterier. I forskningen finns inga belägg för att gäss och svanar sprider till exempel Newcastle-virus, West Nile-virus, botulism, papegojsjuka eller borrelia till tamdjur eller människor. För några smittämnen, bland annat E. coli och cryptosporidier, är det oklart om gäss och svanar har någon betydelse för spridning. Lokala åtgärder Hägn och nät minskar risken att gäss och svanar tar sig ut på stränder och fält. Tamdjur bör få dricksvatten som inte har förorenats av vilda fåglar. Det finns inga kända risker med att tamboskap och gäss betar sida vid sida. Tamfåglar bör hållas skilda från vilda gäss och svanar och inte heller utfodras utomhus så att vilda fåglar får tillgång till fodret. Efter bad i sjöar med många gäss och svanar bör man tvätta sig. Drick ej vattnet. Hygienen är extra viktig efter direktkontakt med både vilda fåglar och tamdjur. Nationella åtgärder Fortsatt övervakning av sjukdomar hos vilda gäss och svanar, både vad gäller nya och kända smittor. Vid reningsverk med ofullständig rening är det till exempel viktigt att hålla gäss, svanar och andra andfåglar borta från dammarna för att begränsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

SKYDDSJAKT Samtidigt som de ökade antalen gäss och svanar kan innebära problem för jordbruk och naturvård så är de också en resurs i form av natur upplevelser, jakt och kött. De stora populationerna av vissa gåsarter ger utrymme för ökad jakt. Jakt kan påverka även de gäss som inte dödas, bland annat genom skadeskjutning och spridning av blyhagel. Blyhagel kan ockå påverka rovfåglar som äter gäss. Jakten påverkar även gässens beteende, framförallt var de väljer att vila och söka föda något som i förlängningen påverkar deras möjlighet att lagra fettreserver och därmed även deras reproduktion och överlevnad. Skyddsjakt är jakt med syfte att skrämma gäss från växande grödor; man vill skrämma flocken genom att skjuta en del av gässen. För vissa arter krävs inget tillstånd för skyddsjakt vid växande gröda, exempelvis grågås, medan bland annat vitkindad gås kräver länsstyrelsens tillstånd. Få vetenskapliga studier har utvärderat effekterna av skyddsjakt. Studier av konventionell jakt antyder att skyddsjakt borde skrämma gäss från skade känsliga grödor och göra dem räddare för människor. Jaktens effekt på antalet fåglar och skadenivåer har dock ifrågasatts. Resultat från en svensk pilotstudie Jakt på skadedrabbade fält där det jagades en kväll och efterföljande morgon av 2-8 skyttar användes bulvaner sköts cirka 10 procent av de fåglar som sökte föda på fältet tre dagar innan jakt minskade antalet fåglar med i snitt 66 procent tre dagar efter jaktens utförande. Tänkbara men obeprövade åtgärder Kombinera skyddsjakt med avledningsåkrar där gässen tillåts beta ostört. Effekten kan öka om skyddsjakt kombineras med skrämselmetoder. Upprepade jakttillfällen förstärker skrämseleffekten. Ytterligare slutsatser från forskningen Gäss använder platser där de störs i form av jakt i mindre utsträckning. Gäss kan förändra sina aktivitetsmönster för att undvika jakt, till exempel söka föda senare på dygnet. Jakt kan störa gässens parbildning och därmed påverka häckningsframgången negativt.