[Skriv här] Dnr: 203 2018/763 Lantmäteriets årsredovisning 2017 Vi känner till varenda plats i Sverige!
Innehåll Inledning 3 Om Lantmäteriet 5 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 9 Informationsförsörjning 16 Inskrivningsverksamhet 35 Uppdragsverksamhet 39 Lantmäterigemensamma områden 42 Så är Lantmäteriet finansierat och finansiellt läge 53 Sammanställning av uppdrag och återrapporteringskrav 63 Finansiell redovisning 70 2(89)
Inledning Under 2017 förtydligades det ytterligare hur viktig Lantmäteriets kompetens och information är för samhällsbygget. Sverige behöver en effektivare plan och byggprocess, och ett av Lantmäteriets uppdrag är att visa på hur digitalisering kan snabba på bostadsbyggande. Det gör vi i nära samarbete med bland andra Boverket, kommuner, byggherrar, företag och andra intressenter. En viktig del av detta är vår förrättningsverksamhet och här kvarstod de alltför långa handläggningstiderna inom fastighetsbildningen under 2017. Utmaningarna för verksamheten är många, som exempelvis en fortsatt förhållandevis hög personalomsättning och ett föråldrat it-stöd. Det påverkar negativt samhällsbyggnadsprocessen och vid utveckling av mark och fastigheter. Resultatet av de åtgärder som vi har vidtagit de senaste åren har ännu inte gett önskvärd synbar effekt. Myndighetens fokusområde under året har därför varit att korta handläggningstiderna i förrättningsverksamheten, en fråga som vi också fört en tät dialog med Regeringskansliet om. Vad gäller de riktigt gamla ärendena kan vi, när vi går in i 2018, konstatera att antalet ärenden i förrättningsverksamheten som är äldre än fem år fortsätter att minska. Vi ser också att antalet köveckor för att få en utsedd handläggare har minskat, vilket innebär kortare väntetider för våra kunder. Ett steg på vägen för snabbare hantering av våra förrättningsärenden är att fortsätta digitalisera fastighetsbildningsprocessen. Vi har påbörjat arbetet med att utveckla ett modernt handläggningsstöd, vi förändrar våra arbetssätt och inför enhetliga processer. Vi ökar också ärendegenomströmningen genom att arbeta i verksamhetsöverskridande team från divisionerna Fastighetsbildning och Fastighetsinskrivning. För att trygga fastighetsrättslig kompetens breddade vi vår rekryteringsbas ytterligare under året som gick - vi anställde bland annat jurister och rättsvetare. Vi ser att det finns ett stort intresse för lediga tjänster på fastighetsbildningen, vilket är glädjande och bådar gott för framtiden. Trots de utmaningar och i vissa fall långa handläggningstider som vi har visar mätningar att allmänheten fortsatt har högt förtroende för oss. Våra geodata har stor efterfrågan och vi arbetar vidare med att göra dem öppna, lättanvända och lätta att sprida vidare. Allt fler använder e-tjänsterna Min Fastighet, Kartsök och ortnamn, och Historiska kartor. Vi har förbättrat tillgängligheten av Lantmäteriets kartdata, vilket underlättar arbetet för räddningstjänst och ambulanspersonal som i förlängningen räddar fler liv. Digitalisering och automatisering är ledord för inskrivningsprocessen, och allmänheten har under 2017 fått upp ögonen för tjänsten e-ansökan. Arbetet har fortsatt med att hålla stabila och förutsägbara handläggningstider och öka beviljandegraden. Under 2017 tog vi viktiga steg framåt i utvecklingen av ett modernt och hållbart pantsystem med planerad driftsättning under 2019. Det kommer att utvecklas 3(89)
enligt den nuvarande lagstiftning gällande pantbrev, men även skapa lösningar som klarar av ett annat juridiskt system än det vi ser idag. Lantmäteriets avgiftsfinansierade verksamhet visar ett solitt resultat. Det balanserade resultatet ökar och skillnaderna mellan de olika verksamheterna minskar. Förbrukningen av vårt anslag följde plan och blev något lägre än det vi tilldelats. Den utgående balansen på anslaget uppgår till 12 miljoner kronor, medel som behövs för verksamheten 2018 och 2019. Utvecklingsinsatserna i vår verksamhet löper på i snabb takt. Under året har bland annat projekten Exodus där vi lämnar stordatormiljön och Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation bedrivits för högtryck. Totalt har investeringarna i immateriella tillgångar uppgått till 40 miljoner kronor under året. Lantmäteriets mest viktiga tillgång är alltjämt våra anställda som alla bidragit till ännu ett framgångsrikt år. Under året har även stort fokus legat på att på ett snabbt, bra och effektivt sätt introducera alla nyanställda i verksamheten samtidigt som vi haft fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare för alla våra anställda. 4(89)
Om Lantmäteriet Korta fakta Lantmäteriets omsättning under 2017 var 1 883 miljoner kronor 70 procent av intäkterna kommer från avgifter och andra ersättningar, resten är anslag. Vi har 2 128 medarbetare på 50 orter 59 procent av våra medarbetare är kvinnor, 41 procent män Medelåldern för Lantmäteriets medarbetare är 45 år Det finns kommunala lantmäterimyndigheter i 39 av Sveriges kommuner Totalt finns 921 bildade 3D-fastigheter (76 under 2017) och 1 204 ägarlägenheter (151 under 2017) i Sverige Antal levande objekt i fastighetsregistrets allmänna del är 3 514 472 Under året avslutade vi 13 788 lantmäteriförrättningar Vi beslutade i 818 609 inskrivningsärenden, där lagfarter och inteckningar dominerar Totalt inteckningsbelopp uppgår till 5,2 biljoner kronor. 98 procent av Sveriges yta har nu laserskannats för data till ny höjdmodell över landet. Vi flygfotograferade cirka 141 400 kvadratkilometer av Sveriges yta under 2017. Antal parter i geodatasamverkan, för enklare tillgång till geodata, är nu sammanlagt 293. Av dessa är 253 kommuner Under året har vår tjänsteexport varit delaktig i projekt och förstudier i 14 länder. Verksamheten omsatte 40 miljoner kronor Vi är miljöcertifierade sedan 2003 enligt ISO 14001 5(89)
Lantmäteriets roll i samhället Lantmäteriets verksamhet har stor betydelse för samhällsutvecklingen och berör många politikområden. I samhällsplanering och byggande, i genomförandet av landsbygds- och skogspolitik, i miljö- och energipolitik, i transportpolitik och försvarspolitik med flera områden behövs tillförlitliga uppgifter om exempelvis ägande av mark, planbestämmelser och olika geografiska förhållanden (såsom kommunikationsnät, bebyggelse, höjdförhållanden, och vattendrag). Lantmäteriet bidrar till att de markpolitiska målen kan förverkligas samtidigt som vår verksamhet är ett viktigt instrument för att hantera konflikter om hur mark ska användas. Inom bostadspolitikens område borgar Lantmäteriets verksamhet för ett tryggt ägande av den egna bostaden och möjliggör finansiering av byggande och förbättringar av bostaden. Verksamheten är också grunden för andra viktiga samhällsfunktioner som samhällsskydd och krisberedskap samt folkbokföring och statistik. Den utgör även ett viktigt bidrag i genomförandet av politiken för global utveckling. Lantmäteriets tjänster i form av fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och informationsförsörjning är således viktiga delar av samhällets grundläggande infrastruktur och bidrar till stabilitet i många samhällssektorer, genom säkerhet och kända förutsättningar. Verksamheten påverkas av snabb teknisk utveckling och har stor betydelse också för näringslivets utveckling, omsättningen på fastighetsmarknaden och för kreditväsendet. Internationaliseringen inom området är påtaglig och verksamheten påverkas inte minst av olika EU-direktiv. Organisation Lantmäteriets kärnverksamhet bedrivs i de tre divisionerna; Fastighetsbildning, Fastighetsinskrivning och Geodata. Fastighetsbildning har ansvar för fastighetsindelningen, det vill säga fattar beslut om nya fastigheter eller om ändring av existerande gränser. Det kan också gälla beslut om samfälligheter, servitut, ledningsrätter och infrastrukturförrättningar. Fastighetsinskrivning granskar, beslutar om och registrerar lagfarter, tomträtter, inteckningar, andra inskrivningsärenden och anteckningar i Fastighetsregistrets inskrivningsdel samt beslutar om och tar in stämpelskatt och avgifter. Geodata bygger upp och tillhandahåller geografisk information och fastighetsinformation. 6(89)
De sju koncerngemensamma enheterna utgörs av gemensamma resurser som arbetar med ekonomi, personal, utveckling och IT, kommunikation, hållbarhetsfrågor, dokumentstyrning samt tjänsteexport. Lantmäteriet finns på 50 orter i Sverige med huvudkontor i Gävle. På orter där flera divisioner finns representerade eftersträvar vi att samlokalisera verksamheterna. Division Fastighetsbildning finns representerad på alla 50 orter, Fastighetsinskrivning på åtta orter 1 och Geodata på sex orter. Kartbilden nedan de orter där vi har kontor. 1 Av Lantmäteriets instruktion framgår på vilka orter inskrivningsverksamheten ska finnas representerade med kontor, för närvarande sju orter. Administrativ verksamhet finns även i Gävle. 7(89)
Ekonomiskt resultat 2017 Lantmäteriets omsättning 2017 uppgick till 1 883 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2016. Avgiftsintäkter från kunder står för cirka 70 procent medan anslagen utgör 30 procent. Resultatet uppgår till 38 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med 2016 med 95 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan åren återfinns inom förrättningsverksamheten med en resultatförbättring på 72 miljoner kronor. Intäkter och kostnader (mnkr) 1 785 1 835 1 845 1 769 1 778 1 883 2015 2016 2017 Det totala balanserade resultatet inom Lantmäteriets avgiftsfinansierade verksamheter uppgick vid utgången av 2017 till 63 miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 5 procent av årets omsättning. Skillnaden på överskott och underskott mellan olika verksamheter är stor. Intäkter Kostnader Lantmäteriet har under 2017 använt 547 miljoner kronor av förvaltningsanslaget, vilket är lägre än årets tilldelade anslag. Utfallet innebär att Lantmäteriet har en utgående balans på förvaltningsanslaget på 12 miljoner kronor (2,1 procent). Kostnadsstrukturen inom Lantmäteriet framgår av diagrammet. Strukturen har varit stabil de senaste åren. Kostnader uppdelat på kostnadsslag 25% 6% 4% Personal Lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar/Nedskrivningar 65% Översyn av indikatorer Lantmäteriet har under året sett över de indikatorer som används för att styra verksamheten samt för att rapportera hur uppdragen utvecklas. Arbetet med att utveckla uppföljningen och indikatorerna kommer att fortsätta framöver. För förrättningsverksamheten har syftet främst varit att säkerställa att indikatorerna driver förändring mot väsentliga delar i uppdraget. För informationsförsörjning motiveras översynen av den utveckling som skett i verksamheten, både genom den nationella geodatastrategin och en utvecklad samordningsroll. 8(89)
Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Förrättningsverksamhetens ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Under en lång tid har handläggningstiderna ökat. För att vända den trenden och bättre möta samhällets behov har Lantmäteriet av regeringen fått i uppdrag att till juni 2018 minska den genomsnittliga handläggningstiden. Lantmäteriet har initierat ett arbete med att utveckla förrättningsverksamheten mot en digital fastighetsbildningsprocess. Arbetet innebär till exempel utveckling av nytt stöd för handläggning, fortsatt införande av enhetliga processer och arbetssätt samt verka för lagutveckling. Förutsättningar för nya arbetssätt BRED REKRYTERING En stor utmaning när det gäller att korta handläggningstiderna är bristen på fastighetsrättslig kompetens. Med anledning av detta har Lantmäteriet utökat rekryteringsbasen från att tidigare i hög grad endast anställa lantmätare till att även omfatta jurister och rättsvetare. Vidare har arbetsuppgifterna delats upp för att kunna rekrytera förrättningsassistenter som kan bereda ärendet till beslutande förrättningslantmätare. För rollen som förrättningsassistent har vi anställt till exempel jägmästare och mäklare. Utökningen av rekryteringsbasen har gjort att vi haft god tillströmning av såväl ansökningar som rekryteringar under 2017. ÄRENDEMOTTAGNING EN VÄG IN Etableringen av en ny funktion för ärendemottagning har genomförts vilket innebär att vi nu har en gemensam adress för all post och en central funktion för diarieföring. Detta främjar enhetlig hantering av myndighetens ärenden och en fortsatt effektiv handläggning. För kunden innebär det stora fördelar då en gemensam adress gör att handlingar skickas rätt från början. LANTMÄTERIGEMENSAMMA TEAM För att öka ärendegenomströmningen har Lantmäteriet startat en satsning på verksamhetsöverskridande team. Satsningen innebär att resurser från divisionerna Fastighetsbildning och Fastighetsinskrivning bildar team som handlägger förrättningsärenden med målet att öka ärendegenomströmningen och korta ärendekön. Erfarenheterna från teamens arbete tar vi med oss i vårt fortsatta arbete med att övergå till ett teamorienterat arbetssätt. 9(89)
Ärendeinströmning Antalet inkomna ärenden ligger kvar på samma nivå som de senaste tre åren. De totala ärendebalanserna, äldsta ärende, antal inkomna och avslutade ärenden 2013 2017 Lantmäteriet 2013 2014 2015 2016 2017 Inkomna 13 214 13 572 13 653 13 632 13 654 Avslutade 14 750 14 355 13 017 13 780 13 788 Ärendebalans* 13 116 13 145 14 521 16 079 16 836 Pågående ärenden 13 116 1 568 9 600 8 954 11 333 Varav ärende i kö** 0 2 577 4 921 7 125 5 503 Äldsta ärende 1988-03-23 1988-05-04 1988-11-08 1989-03-17 1993-12-29 Kommunala lantmäterimyndigheterna Inkomna 4 968 5 461 5 576 5 686 5 585 Avslutade 5 051 5 396 5 353 5 808 5 411 Ärendebalans 5 594 5 664 5 864 5 687 5 868 Pågående ärenden 5 594 5 664 5 864 5 687 4 454 Varav ärende i kö 1 414 Äldsta ärende 1974-04-02 1974-07-02 1987-01-13 1987-01-13 1987-01-13 *Ett inkommit ärende kan generera flera ärenden, som i sin tur påverkar ärendebalansen ** Ärende i kö innebär att vi gör förberedande arbete i ärendemottagning. Statistik saknas för tidigare år. Antalet pågående ärenden, det vill säga de ärenden som tilldelats en handläggare, har ökat. Det beror på att Lantmäteriet har fler resurser i produktion. Via arbetet med produktionsstyrning säkerställer vi att förrättningsärenden fördelas på ett enhetligt sätt och att handläggare utses utifrån ansökans komplexitet. Genom att ta ett samlat grepp över produktionen i hela landet kan resurser inom myndigheten nyttjas på bästa sätt och bidra till en väl fungerande samhällsbyggnadsprocess. Det skapar förutsättningar för att reducera handläggningstiden. På kort sikt har däremot denna insats påverkat handläggningstiderna negativt. Handläggningstid och leveransprecision I enlighet med förvaltningslagen och de förändringar som träder i kraft från och med 1 juli 2018 2, avser Lantmäteriet att som komplement till mätning av den genomsnittliga handläggningstiden även mäta leveransprecisionen. Det vill säga andel ärenden levererade inom sex månader från inkommen handling till avslutningsbeslut. Vi anser att det är en bättre indikator på vår handläggningstid och vår förmåga att möta upp handläggningstiden i de enskilda ärendena. Under 2017 mäter vi både genomsnittlig handläggningstid och leveransprecision. Handläggningstid omfattar den tid det tar från inkommen handling till beslut. Leveransprecision mäter andel ärenden levererade inom sex månader från inkommen handling till avslutningsbeslut. 2 Genom en ny förvaltningslag reformeras och moderniseras reglerna om ärendehandläggningen. Lagen innehåller bland annat ett nytt rättsmedel mot långsam handläggning. 10(89)
Diagrammen nedan visar utvecklingen av handläggningstiden, exklusive överklagandetiden, ur ett rullande 12-månadersperspektiv för ärenden som inte är äldre än fem år, samt leveransprecisionen. Handläggningtid exklusive överklagandetid (antal veckor) Andel ärenden beslutade inom 6 månader från ansökan (leveransprecision) 57% 71 47% 29 37 42 51 58 38 45 49 29% 26% 32% 17% 24% 22% 12% Normal Komplexitet Komplex Genomsnitt 2015 2016 2017 Normal komplexitet Komplext 2015 2016 2017 Totalt Den negativa utvecklingen, både för handläggningstid och leveransprecision, beror delvis på nuvarande rekryteringsnivå, vilket sänkt effektiviteten i handläggningen. Ytterligare faktorer som påverkat är effekten av arbetet med nationell produktionsstyrning samt arbetet med att avsluta äldre ärenden. Vi kan i nuläget således inte se någon direkt helårseffekt av de åtgärder som vi vidtagit under året, däremot ser vi att antalet pågående ärenden har ökat och kön har minskat. HANDLÄGGNING AV ÄLDRE FÖRRÄTTNINGSÄRENDEN Förrättningsverksamheten har arbetat med att avsluta ärenden som har ankomstår äldre än fem år och där samtliga ärenden är under beredning. Totalt har vi avslutat 625 ärenden, vilket utgör knappt hälften av verksamhetens äldre ärenden. Av de kvarvarande pågående ärendena är 52 överklagade. Delar av de kvarvarande pågående ärendena påverkas av andra myndighetsåtgärder, till exempel järnvägsförändringar, vägbyggen och ledningsrätter. Dessa påverkar framdriften i handläggningen och därmed handläggningstiderna. Arbetet med att avsluta äldre ärenden är viktigt. Insatsen får dock på kort sikt negativa effekter på de genomsnittliga handläggningstiderna eftersom gamla ärenden tar längre tid att avsluta. Det beror bland annat på flera tidskrävande kompletteringar, nya och utökade yrkanden och ändrade förutsättning i förrättningens närområde. Komplexiteten i ett ärende är det som har störst påverkan på handläggningstiden och kan till exempel bestå av tvister, att många fastigheter berörs av ärendet eller att ärendet berörs av annan lagstiftning. Även variationen i ärendet, så som brister i ansökan, utökade yrkanden och kompletteringar samt ofrivilliga sakägare påverkar handläggningstiden. 11(89)
LEVERANSPRECISIONEN VARIERAR MELLAN ÄRENDETYPERNA Andel ärenden beslutade inom 6 månader från ansökan (leveransprevision) 51% 51% 48% 50% 30% 27% 26% 26% 28% 31% 18% 15% 19% 7% 8% Bostadhus Jord och skogsbruk Infrastruktur Industri, Handel & kontor Övrigt 2015 2016 2017 Infrastruktur avser: Infrastruktur, allmän plats, fastighetssamverkan, energiproduktion, samhällsservice. Övrigt avser: Miljövård samt övriga ändamål. För de flesta ärendetyper visar utvecklingen att leveransprecisionen minskar. De två ändamål som har bättre leveransprecision än genomsnittet är för bostadshus och fastighetssamverkan. Det beror på att nybyggnation av bostadshus prioriteras, men även på att fastighetssamverkan till stora delar består av ärenden med normal komplexitet vars sakägare generellt sett redan har kommit överens innan handläggningen startat. PRIORITERING AV NYBYGGNATION Ärenden för nybyggnation har högre leveransprecision jämfört med övriga ärenden, men den har dock minskat något jämfört med föregående år, trots att antalet ärenden är lika många. Anledningen är framförallt att dessa ärenden främst handläggs av nyanställd personal. Andel beslutade nybyggnationsärenden inom 6 månader från ansökan Andel beslutade nybyggnationsärenden bostadshus till beslut inom 6 månader från ansökan 22% 17% 8% 23% 18% 9% 39% 41% 44% 43% 46% 51% 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Normal komplexitet Komplext Normal komplexitet Komplext 12(89)
Riksgranskning av kvaliteten i förrättningsverksamheten Under 2017 genomförde Lantmäteriet tillsammans med de kommunala lantmäterimyndigheterna en riksgranskning av kvaliteten inom förrättningsverksamheten 3. Granskningen visade på 13 procent felfrekvens i genomsnitt, både för Lantmäteriet och för de nio granskade kommunala lantmäterimyndigheterna tillsammans. Vanligast förekommande var brister inom formella frågor såsom behörighetskontroll och underrättelser samt inom lämplighetsprövning av framförallt jord- och skogsbruksfastigheter. Överklagade och återförvisade ärenden Antalet överklagade ärenden har minskat jämfört med tidigare år. Till viss del kan minskningen förklaras av att vi flyttat delar av dialogen med sakägaren från förrättningsverksamheten till Lantmäteriets kundtjänst. De seniora handläggare prioriteras till att hantera dessa ärenden, vilket i sin tur påverkar handläggningstiderna i framförallt våra mer komplicerade förrättningar. Antal överklagade/återförvisade ärenden Överklagade Återförvisade Lantmäteriet Antal överklagade/återförvisade ärenden Överklagade Återförvisade Kommunala lantmäterimyndigheter 2017 (av 13 788) 413 33 2017 (av 5 411) 91 15 2016 (av 13 780) 449 32 2016 (av 5 808) 92 18 2015 (av 13 017) 449 54 2015 (av 5 353) 90 10 2014 (av 14 355) 465 48 2014 (av 5 396) 91 12 2013 (av 14 750) 370 61 2013 (av 5 051) 96 4 Vi ser i år en viss ökning av överklagade fakturor som i allmänhet har att göra med att kunden anser att priset är för högt. Ytterligare en faktor som kan påverka är den negativa uppmärksamhet i media som förrättningsverksamheten har fått, kopplat till utvecklingen av våra handläggningstider. Antal överklagade fakturor 2015 2016 2017 Lantmäteriet 532 452 517 Kommunala lantmäterimyndigheterna 30 32 35 3 Dnr 409 2017/4573 13(89)
Digitaliserad fastighetsbildning en verksamhet som möter samhällets behov En av slutsatserna i Lantmäteriets rapport Handläggningstider för fastighetsbildning 4 är att en ökad grad av digitalisering är den enskilt största möjliggöraren för att minska handläggningstiderna för förrättningsverksamheten. Digitaliseringen gör det möjligt att få in mer kompletta ansökningshandlingar till myndigheten och ger också tillgång till digital utredningsinformation. Sammantaget ger modernisering och innovation förutsättningar för att kunna transformera vår verksamhet till digital fastighetsbildning. Det kommer att kräva utveckling inom juridik, arbetssätt och teknik. Insatser för att påbörja ett enat och utvecklat arbetssätt inom förrättningsverksamheten har införts. Grundläggande förrättningsprocesser har tagits fram och de juridiska processerna har kartlagts, vilket får betydelse både för kommande utveckling av teknik samt förändringen i arbetssätten. NYTT HANDLÄGGNINGSSTÖD FÖR FASTIGHETSBILDNING Lantmäteriets tekniska handläggningsstöd för fastighetsbildning är i slutet av sin livscykel och utgör ett direkt hinder för digitaliseringen av förrättningsverksamheten. En rad aktiviteter kopplade till ett nytt stöd för handläggning har initierats och utvecklingsplaneringen, förberedelsearbetet och arbetet med att ta fram verksamhetskraven pågår. Den Lantmäterigemensamma plattformen som tas fram i projektet Gemensam informationshantering (GI) kommer att utgöra en väsentlig del av det nya handläggningsstödet för förrättningsverksamheten. Övergången kommer att ske i etapper och under 2018 förväntas de första ärendetyperna kunna handläggas i det nya stödet. E-ANSÖKAN Idag läggs mycket tid på att begära in kompletteringar av ofullständiga ansökningar. Med ett totalt digitalt flöde kommer vi i högre grad få in ansökningar som direkt går att handlägga vilket betyder att vi kommer att frigöra tid för vår kärnverksamhet. Lantmäteriet har tagit fram en e-tjänst för ansökan om lantmäteriförrättning. I tjänsten kan kunderna även följa sitt ärende fram till fattat beslut. E-tjänsten underlättar för kunden att lämna in en korrekt och komplett ansökan, vilket leder till snabbare handläggning av ärendet. I dagsläget är det endast möjligt att ansöka om vissa ärendetyper digitalt, men utveckling pågår för att utöka e-tjänsten med ytterligare ärendetyper. Tjänsten driftsattes under oktober och andelen e-ansökningar uppgick till 559 ansökningar, vilket motsvarar 17 procent av de totala ansökningarna för perioden. 4 Dnr: 402 2017/356 14(89)
Ekonomisk utveckling inom förrättningsverksamheten Under några år har verksamheten levererat negativa resultat. Det har lett till att de upparbetade överskotten bytts mot underskott. Det långsiktiga målet för Lantmäteriet är att underskotten ska vändas till minst balanserat resultat vid utgången av 2020. Årets positiva resultat på 43 miljoner kronor gör att det balanserade underskottet vid årsskiftet 2017/2018 ligger på åtta miljoner kronor. Förrättningsverksamhetens ekonomiska utveckling (mnkr) Kostnad 656 Intäkt 620 700 670 788 831 2015 2016 2017 Som en del i det långsiktiga arbetet med att åstadkomma ekonomi i balans genomfördes en höjning av timtaxor 2017. Ökningen genomfördes för samtliga taxor. Förändringen generar i år en intäktsökning på cirka 60 miljoner kronor. Övrig del av intäktsökningen beror på de gjorda rekryteringarna under året med fler medarbetare i förrättningsverksamheten. Effekterna av rekryteringen slår även igenom på kostnadssidan där kostnader för löner, lokaler och IT ökar till följd av fler anställda i verksamheten. AVGIFTER INFÖRANDE AV SAKERSÄTTNING Vi har under året verkat för att återinföra sakersättning, det vill säga i förväg beslutat pris, för delar av förrättningsprocessen. Bakgrunden är dels att myndigheten eftersträvar en högre grad av transparens gentemot sina kunder, men även att förbereda verksamheten för digital fastighetsbildning. En alltmer digital process innebär framledes att kostnaden för ärendet inte längre kan likställas med antal nedlagda timmar i ärendet. Regeringen tog i december 2017 beslut om att ändra Lantmäteriets avgiftsförordning så att myndigheten från och med den 1 februari 2018 kan införa sakersättning. 15(89)
Informationsförsörjning Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande geografiska informationen och fastighetsinformationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. För att uppnå en informationsförsörjning som tillgodoser samhällsbehoven arbetar vi med målsättningen att våra geodata ska vara öppna, tillgängliga och användbara, samt att samverkan kring geodata ska vara välutvecklad. Med öppna menar vi att geografiska data, adresser, fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar från Lantmäteriet är avgiftsfria och kan användas och spridas utan begränsande villkor. Med tillgängliga menar vi att våra geodata nås via kända, ändamålsenliga och pålitliga tjänster. Att våra tjänster med maskinläsbara tjänstegränssnitt är centrala för geodataförsörjningen i de offentliga processerna. Att vi har användarvänliga e-tjänster för medborgarna. Att vi har en ändamålsenlig service, support och rådgivning. Med användbara menar vi att våra geodata har det innehåll och den kvalitet som krävs för att tillgodose viktiga användar- och samhällsbehov. Att våra geodata tillhandahålls med känd kvalitet och aktualitet samt enligt överenskomna specifikationer och standarder. Med välutvecklad samverkan menar vi att samverkan inom offentlig sektor är välutvecklad och att den nationella infrastrukturen för geodata fungerar som en viktig hörnsten i samhällsutvecklingen. Resultat nöjdkund-index för Informationsförsörjning 57 66 71 2014 2015 2016 Som en övergripande indikator använder vi oss av nöjdkund-index 5. Värdet visar hur våra tjänster och produkter för kartdata, fastighetsinformation, flygoch satellitbilder samt geodetiska tjänster uppfattas av våra användare. Frågorna i kundundersökningen går till användare som under föregående år köpt eller ansökt om en produkt eller tjänst hos Lantmäteriet. Bland de som svarat finns privatpersoner, representanter från ideella organisationer, vidareförädlare, andra privata företag, kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter. Maxvärdet i undersökningen är 100. Kunderna är mycket nöjda med både produkter och tjänster. Både användbarhet (kvalitet och innehåll) och tillgänglighet får höga betyg. När det gäller användbarheten efterlyser kunderna bättre kvalitet på fastighetsgränserna i fastighetskartan och uppdaterade höjddata. Inom området tillgänglighet är det prisnivå och möjligheter till självbetjäning som får lägst betyg. I undersökningens fritextsvar märks att kunderna uppskattar Lantmäteriets satsning att öppna 5 Lantmäteriet NKI 2016, WSP Analys & Strategi 16(89)
vissa geodata. Även geodatasamverkan får många positiva kommentarer. Det är glädjande att se att vår tillgänglighet är bra, men som undersökningen visat finns det mer att göra inom området självbetjäning och öppna data. Geodata är öppna Vi har i nuläget ingen mätning av resultat på målområdet öppna geodata utan hänvisar till resultaten redovisade i avsnittet Våra geodata blir mer tillgängliga i samhället. Genomförda aktiviteter inom målområdet öppna geodata redovisar vi nedan. SATSNINGAR PÅ ÖPPNA OCH AVGIFTSFRIA GEODATA Under 2017 blev Lantmäteriets historiska ortofoton öppna data 6. Bilderna kommer från vårt analoga flygbildslager som successivt skannas till digital form. Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen utrett effekter och konsekvenser av öppna data. En slutrapport lämnades till Näringsdepartementet och Finansdepartementet den 2017-05-31, Sedan den 1 september 2017 levererar vi våra Dnr 109 2016/4287. öppna geodata enligt licensen CC0. Det betyder att myndigheten inte längre hävdar de ideella rättigheterna som följer av upphovsrätten. Detta förenklar för dem som kombinerar information från flera källor i rapporter, produkter och tjänster. För att underlätta för kommunala räddningstjänster/räddningsförbund och ambulansverksamheter inom regioner och landsting, får dessa från 15 juni 2017 tillgång till ett urval av enhetliga och aktuella datamängder från Lantmäteriet utan kostnad för användning och leverans 7. 2017 fick Lantmäteriet utökat anslag för att avgiftsfritt tillhandahålla registerinformation från fastighetsregistret samt viss geografisk information till statliga myndigheter, exklusive de statliga affärsverken. Som en effekt av detta har myndigheter med användaravtal i geodatasamverkan fått en lägre årsavgift 8. Användningen regleras enligt licensvillkoren för offentlig användning som tidigare. Vi har inte sett någon förändring i användning till följd av detta. NY SAMVERKANSMODELL MED KOMMUNER Samarbetet med kommunerna kring insamling och ajourhållning av geodata regleras i olika samverkansavtal (ABT, DRK- och NDRK-avtalen 9 ). Avtalen omfattar i huvudsak kommunernas leveranser av information om fastighetsindelning, adresser, byggnader och byggnadsgeometrier. 6 På Lantmäteriet hemsida framgår vilka geodata som tillhandahålls som öppna data. 7 Produkterna får användas i enlighet med slutkundsvillkor för offentlig användning. 8 På grund av en sen ändring av Lantmäteriets instruktion fakturerades myndigheter under del av året, med efterföljande kreditering. 9 ABT står för Adress, byggnad och topografi. DRK står för digital registerkarta. NDRK står för nationell digital registerkarta. 17(89)
Inom ramen för dessa avtal betalar Lantmäteriet ut årliga ersättningar till kommunerna. Hur stor ersättningen blir för den enskilda kommunen beror bland annat på informationens innehåll och kvalitet, samt Lantmäteriets intäkter. Utbetald ersättning till Sveriges kommuner (mnkr) Fastighetsinformation Geografisk information 2017 62 2 (64) 2016 64 2 (67) 2015 58 4 (62) 2014 59 3 (62) 2013 55 3 (58) Då frågan om öppna geodata blivit allt mer aktuell 10 har vi sett ett behov av en ny samverkansmodell som inte baserar sig på intäktsfördelning. Behovet av nya avtal grundar sig även på att kontinuerlig ajourhållning av den nationella digitala registerkartan blir lagreglerad för kommunala lantmäterimyndigheter från 1 januari 2018. Lantmäteriets och Sveriges kommuner och landstings samverkansgrupp kom under året fram till att Lantmäteriet ska säga upp samverkansavtalen och arbeta för en ny avtalsform som säkerställer innehåll och kvalitet i de nationella registren. Avtalen sades därför upp i slutet av juni. Då det i budgetpropositionen för 2018 inte ingick någon modell för långsiktig finansiering av öppna geodata förlängdes dagens ABT-avtal ytterligare ett år. NDRKoch DRK-avtalen kommer att ersättas med en ny samverkansmodell rörande kvalitetsarbete i fastighetsregistret. 10 Exempel som påvisar detta är Lantmäteriets framställan om öppna geodata och den rapport som Ekonomistyrningsverket presenterat kring finansieringsmodell för grunddatautbyte mellan stat och kommun. 18(89)
Geodata är tillgängliga För att följa upp tillgängligheten och en ökad och breddad användning mäter vi hur mycket geodata som levererats ut i samhället via våra produkter och tjänster. I tabellen redovisas de externa 11 leveranserna. Leverans av geodata 2015 2016 2017 Visningstjänster, antal förfrågningar (miljoner) 1 373 2 505 12 3 268 Direktåtkomsttjänster, antal förfrågningar (miljoner) 71,4 66,4 61,0 Uttag av kopia, antal förfrågningar 13 489 032 1 568 335 14 11 497 481 Nätverks-RTK, uppkopplad tid i timmar 850 580 942 635 1 165 059 Användare som nyttjar Lantmäteriets e- tjänster samt myndigheter och kommuner inom geodatasamverkan står för huvuddelen av användningen när det gäller våra visningstjänster. Den mest använda visningstjänsten är den Topografiska webbkartan som står för cirka 75 procent av användningen. Den används ofta som bakgrundskarta i olika handläggningssystem och e-tjänster. Andra visningstjänster som används mycket är de som innehåller fastighetsindelning och ortofoton. Visningstjänster ger möjlighet att använda färdiga kartor och bilder i egna system eller applikationer via maskin till maskingränssnitt. Direktåtkomsttjänster ger möjlighet att ställa frågor och få svar kring enstaka objekt via maskin till maskin-gränssnitt. Uttag av kopia ger möjlighet att (automatiskt eller manuellt) hämta ut större datamängder, ofta från en utpekad hämtplats. Nätverks-RTK ger möjlighet att i realtid bestämma läget för en punkt med en osäkerhet på centimeternivå. Direktåtkomsttjänster, som främst avser fastighetsinformation, används framförallt av bankerna. Vi bedömer att den lägre användningen är en effekt av Finansinspektionens amorteringskrav som minskat antal spekulanter på bostadsmarknaden. Färre spekulanter som söker lånelöfte för en eventuell bostadsaffär ger färre förfrågningar från bankerna. När det gäller uttag av kopia står höjdmodellen för merparten (cirka 11 miljoner). Höjdmodellen används främst av myndigheter och kommuner inom geodatasamverkan och 2017 stod Länsstyrelsen för stor del av uttagen. Användningen av våra öppna geodata har ökat från knappt 70 000 förfrågningar om uttag under 2016 till cirka 400 000 i år. En anledning är att historiska ortofoton blev öppna data den 1 september 2017. Användningen av positioneringstjänsten Nätverks-RTK har ökat mycket inom bygg- och anläggningsbranschen (36 procent jämfört med 2016). En anledning till ökningen är att många av abonnemangen som sålts används i maskiner som är anslutna till tjänsten hela dagarna. Användningen ökar också inom jordbruk (47 procent jämfört med 2016), där tekniken med autostyrning av traktorer används alltmer. Tjänsten gör maskinerna mer effektiva och bidrar till minskad miljöpåverkan genom att bränsleutsläppen och gödselspridningen minskar. 11 Det innebär t ex att geodata som levereras till vår egen fastighetsbildningsverksamhet inte ingår i redovisningen. 12 Uppgiften som lämnades i årsredovisningen 2016 är justerad. 13 Jämfört med tidigare år redovisas nu även manuella leveranser. 14 Uppgiften som lämnades i årsredovisningen 2016 är justerad. 19(89)
ANVÄNDARNAS BEHOV LEDER TILL NYA OCH FÖRBÄTTRADE TJÄNSTER En aktiv dialog med våra användare och bevakning av trender i omvärlden ger förutsättningar för att utveckla användbara och tillgängliga geodata. Vi fångar användarnas behov och synpunkter via intervjuer, användargrupper, seminarier, kundnöjdhetsundersökningar och i dialoger med våra vidareförädlare. Vi har också regionala geodatasamordnare på flera orter över landet som deltar i nätverk och träffar användare. Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen utrett nya användningsområden för lägenhetsregistret. En slutrapport lämnades till Näringsdepartementet 2017-04-27, Dnr 502 2016/5255. Sedan 2015 bedriver vi förbättringsarbeten som syftar till att modernisera lagring och tillhandahållande av fastighetsinformationen. Primärt handlar det om att säkerställa ett fortsatt stabilt tillhandahållande genom att ersätta dagens föråldrade systemlösningar. Det innebär också att nya produkter och tjänster tas fram med modernare leveransformat och maskin till maskin-gränssnitt. Användaren ges därmed ökad möjlighet att själv hämta informationen vid behov samt att bygga automatiska nedladdningsrutiner från egna IT-system. Målsättningen är också att förenkla beställningsförfarandet samt erbjuda bättre produktinformation och support. Just svårigheten att beställa och förstå Lantmäteriets produkter för fastighetsinformation är något som vi fått synpunkter på från användare. Under 2017 har samfällighetsföreningsregistret flyttats till en modern IT-miljö och vi har påbörjat arbetet med en ny IT-miljö för delar av fastighetsregistret. En första version av den nya produkten Nedladdning abonnemang har utvecklats. Via den får användare ett basuttag av vald fastighetsinformation och kan sedan göra förändringsuttag som uppdaterar det ursprungliga uttaget. Den information som tillhandahålls i första versionen är belägenhetsadress och byggnad. Produkten kommer successivt att utökas med flera fastighetsinformationsmängder. Vi har även utvecklat den nya produkten Fastighetsområde Nedladdning som lanserades i slutet av året. Våra mest använda e-tjänster 2015 2016 2017 För att möta en ökad efterfrågan på digitala Min Fastighet Besök per månad 21 000 28 000 37 000 Kartsök och ortnamn kartprodukter och digital åt- komst, samt för att kunna sluta tillhandahålla tryckta kartor, utvecklar vi Besök per månad Historiska kartor* Besök per månad *Mätning saknas för 2015 2016 64 000 69 000 71 000 28 000 kartsortimentet. Under året har vi infört den nya e-tjänsten Kartutskrift, som gör det möjligt för allmänheten att på egen hand skriva ut kartbilder över önskat område i skala 1:10 000 respektive 1:50 000. Användare kan lämna återkoppling direkt via tjänsten och responsen har varit mycket positiv, till exempel när det gäller kvaliteten. Det har även inkommit en del önskemål om förbättringar som vi kan använda i den fortsatta utvecklingen av tjänsten. Karttjänsten Kartsök och Ortnamn har under året kompletterats med information om fastighetsindelning samt möjlighet att få ett höjdvärde på en markerad punkt i kartan. Ett antal av våra kartprodukter har också fått ett enhetligt utseende. 20(89)
För att öka tillgängligheten till historiska ortofoton har vi skapat möjlighet för användare att ladda ner dessa från vår hemsida. Vi har även säkerställt lättillgängliga tyngdkraftsdata enligt förordningen om geografisk miljöinformation 15 och EU-direktivet Inspire. Informationen nås nu via moderna tjänster för nedladdning och visning. Geodata är användbara Korrekta, aktuella och fullständiga geodata är viktiga för många samhällsprocesser. Lantmäteriets flygbilder, ortofoton och kartor används till exempel inom skogs-, miljö- och kommunsektorerna för samhällsplanering. De används även för miljöövervakning, uppföljning av markanvändning och som bakgrund till annan information. Kartor används både i avancerade geografiska system och i digitala söktjänster. Förbättrad kvalitet i fastighetsinformationen kan bidra till minskade kostnader och förkortade handläggningstider i samband med fastighetsöverlåtelser, fastighetsbildning och fastighetsinskrivning. Det märks att lägesnoggrannheten i fastighetskartan blir mer angelägen i takt med att samhället kräver digitala beslutsunderlag och användandet av positioneringstjänster ökar. För att följa upp användbarhet mäter vi vår förmåga att hålla god kvalitet i informationen. När det gäller geografisk information mäter vi produktionsprecision 16. Mätningen anger hur väl vi följer produktionsplanerna i de stora verksamhetsprocesserna laserskanning för höjddata, flygfotografering, flygbildstolkning, ortofotoproduktion, skanning av historiska ortofoton, byggnadsleveranser från kommunerna, leveranser av övrig topografi från kommunerna, nationell strandlinje, uppdatering med information till Trafikverket (NVDB 17 ) samt framställning av terräng- respektive vägkarta. Kopplat till fastighetsinformationen mäter vi framdriften i vårt kvalitetsarbete när det gäller att åtgärda äldre brister i fastighetsregistrets allmänna del. Framdriften anger hur väl vi uppfyller våra årliga kvalitetsplaner som i sin tur är baserade på ett långsiktigt åtgärdsprogram. Uppföljningen begränsas till åtgärder i planen som syftar till ökad fullständighet i redovisningen av samfälligheter och officialservitut. Kvalitet geodata 2015 2016 2017 Produktionsprecision geografisk information 98% 89% 89% Framdrift kvalitetsutveckling fastighetsinformation 98% 108% 98% Produktionsprecisionen för 2017 var bra. Den process som avviker är laserskanningen för höjddata som endast nådde 39 procent av årets plan 18, vilket berodde på det ofördelaktiga vädret under flygsäsongen. 15 SFS 2010:1770 16 Produktionsprecision ersätter de särredovisningar som vi tidigare redovisat, såsom antal skannade analoga flygbilder, flygfotograferad yta och uppdaterad yta GGD. 17 Nationell vägdatabas 18 Planen för året var att samtliga resterande delar av landet skulle laserskannas. 21(89)
Inom kvalitetsutvecklingen av fastighetsinformationen har Lantmäteriet vidtagit flera åtgärder för ökad fullständighet och noggrannhet i redovisningen. Rättningarna och kompletteringarna är omfattande, tidskrävande och kräver rätt kompetens. Då mängden nytillkomna fel är liten bedömer vi att fastighetsinformationens kvalitet totalt sett har förbättrats under året. KVALITETSINSATSER I INFORMATIONEN För att öka användbarheten har vi utöver den löpande uppdatering som görs utifrån våra produktionsplaner även arbetat med särskilda kvalitetshöjande åtgärder i informationen. Geografiska informationen omfattar: Geografisk indelning Topografi Ortnamn Bild Höjd Den topografiska informationen innehåller uppgifter om transport, ledning, restriktioner, bebyggelse, hydrografi, mark och vegetation, höjd- och djupförhållanden, fjäll- och turistinformation. Fastighetsinformationen omfattar: Fastighetsregistret, som består av fem delar: allmän del med registerkarta inskrivningsdel adressdel byggnadsdel taxeringsuppgiftsdel Pantbrevsregister Fastighetsprisregister Samfällighetsföreningsregister Lägenhetsregister Den allmänna delen av fastighetsregistret innehåller bland annat uppgifter om fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar, rättigheter, planer och bestämmelser samt deras geografiska läge. Åtgärder i den geografiska informationen: Enhetlig version av Sveriges grundläggande geodata Grundläggande geodata över Sverige (GGD) skapades ursprungligen i tre olika versioner. Detta har varit besvärligt för kunder och för oss själva när det gäller att ajourhålla informationen. Under 2017 har en enhetlig version av GGD färdigställts. Uppdatering av vägnamn i tätorter I takt med att våra geodata används i större omfattning höjs kraven på kvalitet i redovisningen av vägnamn. Därför har vi under en period arbetat med att förbättra informationen och nu redovisar vi alla vägnamn innanför tätortsgräns. Modernisering av den kartografiska produktionen Dagens digitala kartprodukter kräver mer enhetlighet för att kvaliteten och användarupplevelsen ska bli bra. Sedan 2015 pågår ett långsiktigt arbete med målsättningen att ersätta dagens manuella editering med automatisk generalisering mellan kartnivåer. Under 2017 har vi utarbetat enhetliga specifikationer för dagens kartprodukter och påbörjat etablering av en produktionslinje för automatisk generalisering. 22(89)
Ajourhållning av höjddata För att säkerställa den nationella höjdmodellens fortsatta användbarhet över tid krävs att informationen ajourhålls. Som förberedelse för detta har vi etablerat processer för att kunna ajourhålla höjdmodellen med hjälp av bildmatchning från flygbilder samt från förnyad skanning 19. Bättre stöd för att anmäla fel i våra kartor Genom den nya tjänsten Förbättra kartan kan allmänheten på ett enklare och mer digitalt sätt anmäla felaktigheter som upptäcks i våra kartor. Tjänsten har gjort att fler anmälningar inkommit och att kvaliteten i felanmälningarna förbättrats. Åtgärder i fastighetsinformationen: Rensning av äldre inaktuella rättigheter Förnyelselagen 20 innebär att inskrivningar som beviljades innan 1 juli 1968 kommer att tas bort från fastighetsregistret, om ingen skriftligen begär att inskrivningen förnyas. Uppskattningsvis är 650 000 av de berörda rättigheterna inaktuella och inskrivningarna kan tas bort. Inskrivningarna av cirka 300 000 avtalsservitut behöver enligt tidigare bedömning förnyas. Vi har via flera olika kanaler informerat om den här förändringen löpande genom åren, men intresset har varit svalt och antal begärda förnyelser inte så många som förväntat. Merparten av rättighetsinnehavarna har inte förnyat inskrivningarna under de drygt fyra år som lagen har gällt och endast cirka 60 000 av de gamla avtalsservituten har förnyats, det vill säga 20 procent av det förväntade utfallet. Vår bedömning är att antalet förnyelser kommer att öka under 2018 eftersom det är sista året som de gamla inskrivningarna kan förnyas. Rättning och komplettering av uppgifter Informationen i fastighetsregistrets allmänna del och inskrivningsdel kontrolleras och rättas systematiskt. Under året har vi främst arbetat med följande åtgärder: o o o o o o Att från kommuner ta emot och föra in kvalitetsförbättrande gränspunkter. Att föra in tidigare utredda, men ej registrerade samfälligheter. Att lokalisera officialservitut i kartan inom utvalda kommuner. Att komplettera lagfarna ägare och tomträttsinnehavare med ID-nummer. Att rätta felaktiga anmärkningar om gemensam bostad. Att rätta anteckning där ägaren för en fastighet ska betala ett fastställt belopp till annan ägare. 19 Från 2018 planeras omskanning för skogliga ändamål. Se vidare avsnitt Samverkan kring nationell geodatastrategi. 20 Förnyelselagen kallas även preklusionslagen (Svensk Författningssamling Lag (2013:488) om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregistret) och gäller från den 1 juli 2013. 23(89)
Aktuell information om detaljplaner För att snabbare kunna tillhandahålla aktuell information om detaljplaner som stöd för bland annat fastighetsbildning, har vi målsättningen att registrera detaljplaner som levereras från kommuner där Lantmäteriet är fastighetsbildare 21 inom två veckor. Trots att nästan alla kommuner levererar detaljplaner digitalt, är den genomsnittliga väntetiden (kommunernas leveranstid efter laga kraft) fortsatt lång. Genom olika kommunikationsinsatser har vi verkat för att minska kommunernas väntetider. Registrering av detaljplaner genomsnittlig tid (antal veckor) 9 2 10 4 11 1 Lantmäteriet Kommuner 10 2014 2015 2016 2017 1 Kontinuerlig ajourhållning av den nationella registerkartan Insatsen beskrivs under avsnittet Särskild redovisning av återrapporteringskrav och uppdrag. UPPBYGGNAD AV NY INFORMATION För att tillmötesgå samhällets behov av användbara geodata behövs också ny information. Under 2017 har vi arbetat med uppbyggnad av följande geodata: Uppbyggnad av nationell höjddatamodell Insatsen beskrivs under avsnittet Sammanställning av uppdrag och återrapporteringskrav. Vi skapar en ytmodell över Sverige Ytmodell från flygbilder beskriver vad som syns från luften. Ovansidan av vegetation, byggnader och annat ovanpå marken finns med, till skillnad mot en markmodell där sådant är borttaget. Modellen kan till exempel användas för att beräkna skogstillväxt, höjdsätta 3D-data, hitta förändringar eller mäta hur gasutsläpp färdas. Informationen framställs genom matchning av flygbilder. Framställningen påbörjades under 2016 och vid utgången av 2017 fanns en ytmodell över 86 procent av landet. Fortsatt framställning av resterande delar och uppdatering av modellen kommer att ske löpande i takt med vår flygfotografering. Samlad nationell hydrografi införs Sedan februari 2013 pågår införandet av en samlad nationell hydrografi. Målet är att skapa ett rikstäckande hydrografiskt nätverk och tillhandahålla informationen enligt EUdirektivet Inspire och den svenska standarden för vattensystem 22. 21 Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska kommunerna leverera uppgifter om detaljplan till Lantmäteriet inom två veckor efter laga kraft. 22 SS 637008:2015. 24(89)
Genom att tillhandahålla ett hydrografiskt nätverk med god noggrannhet förses samhället med bättre underlag för miljöinsatser och risk- och sårbarhetsåtgärder. Totalt finns 124 områden tillgängliga för användning varav 52 har tillkommit under året. Kontinuerlig ajourhållning av levererade områden har pågått under året vilket resulterat i att 102 områden nu har uppdaterats med ajourhållen information. Arbetet har bedrivits i ett samarbetsprojekt mellan Lantmäteriet och SMHI. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Havsoch vattenmyndigheten har delfinansierat arbetet. I början av 2018 övergår ajourhållning av det hydrografiska nätverket i Lantmäteriets löpande verksamhet. UTAN GEODETISK INFRASTRUKTUR INGA GEODATA Våra geodetiska referenssystem med tillhörande geodetiska referensnät är viktiga komponenter i den geodetiska infrastrukturen som bidrar till att lägen kan bestämmas enhetligt och entydigt. De nationella referenssystemen som består av noggrant lägesbestämde punkter är: SWEREF 99 i tre dimensioner och i plan RH 2000 i höjd För att förbättra driftsäkerheten och lägesnoggrannheten har SWEPOS-nätet byggts ut med 13 RG 2000 för tyngdkraft stationer under 2017. Målsättningen är att avståndet mellan stationerna i stora delar av landet ska vara max 35 kilometer, förutom i Norrlands inland där motsvarande avstånd är 70 kilometer. Vid utgången av 2017 bestod nätet av 389 referensstationer. Lantmäteriet medverkar i projektet FAMOS (Finalising Surveys of the Baltic Motorways of the Sea), som bland annat handlar om att kartlägga Östersjöns djup. En uppgift i projektet är att ansluta Sjöfartsverkets mareografer 23 till det nationella höjdsystemet för att få en relation till havsnivån i Östersjön. Under året har även vattennivåerna i Sveriges fyra stora sjöar höjdbestämts i RH 2000. Kännedom om tyngdkraftens variationer har stor betydelse för bestämning av geoiden 24 och möjligheten att noggrant bestämma höjd med hjälp av satellitteknik. Under 2017 har vi beräknat ett nytt referenssystem för tyngdkraft, RG 2000, och 161 tyngdkraftspunkter för geoidberäkning har mätts. En ny svensk geoidmodell, SWEN17_RH2000, vilken inkluderar de senaste årens tyngdkraftsmätningar har beräknats och lanserats. Forskning är en viktig komponent i en hållbar geodetisk infrastruktur som utvecklas över tid. Vi bedriver forskningen i egen regi, i samverkan med universitet och högskolor och inom nordiskt och internationellt samarbete. En industridoktorand studerar för närvarande hur flera satellitsystem ska kunna samutnyttjas och under året har det arbetet presenterats i en licentiatavhandling. 23 En mareograf mäter variationer i havsvattenståndet. 24 Geoiden definierar jordens form och används som referensyta för att mäta höjder 25(89)
Samverkan kring geodata är välutvecklad Med enhetliga och mer lättillgängliga offentliga geodata och referenssystem kan många samhällsprocesser effektiviseras, till exempel planarbete, fastighetsbildning, bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Det skapar också viktiga förutsättningar för den offentliga förvaltningens digitalisering. Ackumulerat antal kommuner som infört båda referenssystemen 290 233 Antal kommuner som uppdaterar tjänstebaserat Byggnad Adress Lägenhet 36 34 41 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 17 16 6 7 3 2013 2014 2015 2016 2017 För att följa upp en välutvecklad samverkan har vi valt att mäta andel kommuner som infört de båda nationella referenssystemen SWEFEF 99 och RH 2000. Vi följer även andel av kommunerna som tjänstebaserat 25 uppdaterar informationsslagen byggnad, adress och lägenhet, eftersom detta bidrar till enhetlighet. Vi ser dessa som mått på hur väl den nationella samordningen fungerar inom geodataområdet 26. Målet för 2017 var att ytterligare 30 kommuner skulle ha infört det nationella höjdsystemet RH 2000. Trots ett intensifierat stöd har arbetet med kvarstående kommuners byte gått trögt och bara 10 kommuner har tillkommit. En vanlig orsak är att det saknas resurser och kompetens hos kommunerna. När det gäller SWEREF 99 var målet att alla 290 kommuner skulle ha gått över under 2017. Vid årsskiftet återstod 4 kommuner. Sammantaget var det därmed 80 procent av kommunerna som infört båda referenssystemen. Drygt 2 procent av kommunerna hade vid årsskiftet börjat uppdatera alla tre informationsslagen tjänstebaserat. Möjligheten att uppdatera lägenhet är ny för i år och innebär att kommunernas systemleverantörer kan erbjuda en mer komplett lösning. Vår förhoppning är att takten i övergången till direktuppdatering därmed ökar. 25 Det innebär att kommunerna via maskin till maskin-gränssnitt kan uppdatera Lantmäteriets grunddata direkt från sitt eget handläggningssystem. 26 Vi har för avsikt att senare även följa andel kommuner som infört enhetliga specifikationer enligt Svensk geoprocess. 26(89)
SAMVERKAN KRING ENHETLIGA GEODATA I OFFENTLIG VERKSAMHET Svensk geoprocess 27, som är ett samverkansinitiativ mellan främst Lantmäteriet, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Sveriges kommuner, har fortgått under 2017 utifrån de två huvuduppdragen: Att stödja och påskynda kommunerna och övriga berörda myndigheter i deras införanden av de gällande nationella referenssystemen i plan och höjd. Att för nio utvalda geodatateman vidareutveckla de enhetliga geodataspecifikationerna och samverkansformerna, samt stödja införandet av dessa. Arbetet med enhetliga referenssystem har under året fortsatt med en omfattande rådgivning för att underlätta införandet för främst kommuner. Vi har även erbjudit ett tjugotal kommuner konkret hjälp med övergången till RH 2000. När det gäller enhetliga geodataspecifikationer har nya vidareutvecklade versioner av De nio utvalda geodatatemana är: samtliga specifikationer tagits fram. I samband med det inkom ett sextiotal remissvar laserdata/höjdmodell väg/järnväg flygbild/ortofoto hydrografi markanvändning markdetaljer och över 600 synpunkter från myndigheter, kommuner, systemleverantörer och konsulter. Det tyder på att intresset för det som Svensk geoprocess åstadkommer är stort. adress stompunkter byggnad Tillsammans med Nyköpings kommun och systemleverantören Symetri har ett pilotprojekt för att införa specifikationer och utbytesmodell enligt Svensk geoprocess startats upp. För att på ett effektivt sätt kunna följa och stödja kommunernas och systemleverantörernas införandearbeten har en guide för införande utvecklats. Information har också spridits på olika sätt genom Svensk geoprocess hemsida, konferenser, regionala träffar, samt riktat till kommuner, systemleverantörer och andra intressenter. 27 Initierat utifrån regeringsuppdrag beslutat 3 oktober 2013 (S2013/6823/PBB). 27(89)
SAMVERKAN KRING NATIONELL GEODATASTRATEGI På uppdrag av regeringen tog Lantmäteriet fram en ny geodatastrategi för Sverige under 2016 28. Strategin ska stödja etableringen av en väl fungerande infrastruktur för geodata och har fokus på följande fem viktiga samhällsutmaningar, där geodata bedömts kunna bidra till lösningar. För varje samhällsutmaning anges det viktigaste utvecklingsbehovet när det gäller geodataförsörjningen: Samhällsutmaning Innovation och tillväxt Digitaliseringen av offentlig förvaltning En effektivare samhällsbyggnadsprocess Klimatanpassning och miljöhoten Försvar, samhällsskydd och beredskap Utvecklingsbehov Avgiftsfinansieringen av geodata hindrar datadriven innovation Tekniken finns, men geodataförsörjningen har brister Processen är inte nationellt standardiserad och viss information är fortfarande analog Tillgången på geodata för att hantera havsnivåhöjningen är fortfarande otillräcklig Alla blåljusaktörer använder inte bästa tillgängliga geodata Strategin pekar också ut fyra centrala mål för utveckling och samverkan på området: 1. Geodata är öppna 2. Geodata är användbara 3. Geodata är tillgängliga 4. Samverkan är välutvecklad För att säkerställa utvecklingen av en bred samverkan har Lantmäteriet under 2017 tagit fram en för Geodatarådet gemensam handlingsplan. Handlingsplanen omfattar totalt 11 punkter fördelade på tre områden enligt följande: Nationella basdata Arbetet under 2017 resulterade i ett förslag på vilka geodata från kommunal och statlig kartläggning som är så samhällsviktiga att de ska betraktas som basdata i den nationella infrastrukturen, samt vilka kriterier som ska vara uppfyllda för sådana basdata. En analys kring hur nationella basdata kan göras enkelt åtkomliga via tjänster genomfördes också. Fortsatt arbete behöver bedrivas på området under de närmaste åren, bland annat när det gäller öppenhet och sekretess, standardisering samt insamling och tillgängliggörande av nationella basdata Strategifördjupningar Under året genomfördes ett tvärorganisatoriskt samarbete med strategifördjupningar inom fyra viktiga områden. Tre av dessa avsåg områden där nyinsamling av geodata bedöms nödvändig, nämligen geodata för skogsbrukets behov, geodata för utveckling och klimatanpassning av Sveriges kust- och strandzoner, samt geodatastöd för planering och utveckling av en sammanhängande grön infrastruktur. Den fjärde strategifördjupningen avsåg geodataförsörjningen för krisberedskap och blåljus och handlade om enhetligheten och tillgängligheten till existerande geodata. 28 Arbetet genomfördes i samverkan med Lantmäteriets Geodataråd. Nationella geodatastrategin 2016 2020 finns publicerad på www.geodata.se 28(89)
Arbetet med geodata för skogsbruket (skogliga grunddata) resulterade redan under verksamhetsåret i att regeringen i budgetpropositionen för 2018 tilldelade Skogsstyrelsen 12 miljoner kronor per år för att från och med 2018 i samarbete med Lantmäteriet och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) inleda en kontinuerligt återkommande laserskanning av Sverige för skogsbrukets behov. Skogsstyrelsen fortsätter arbetet med strategifördjupningen på andra områden under 2018. I arbetet med geodata för kust- och strandzoner konstaterades att klimatanpassningen, miljöhoten och flera strategier och direktiv som berör dessa zoner 29 ställer stora krav på kommuner och länsstyrelser. Kartläggningsinsatser av olika slag är därför nödvändiga. Eftersom de grunda havs- och insjöområdena (under 10 meters djup) inte är kartlagda i så stor utsträckning riskerar det offentliga att förbruka onödigt stora resurser på olika kartläggningsinsatser om detta inte genomförs samordnat i ett nationellt riksomfattande kartläggningsprogram med tydlig prioritering. Under verksamhetsåret lyfte Lantmäteriet, Sjöfartsverket och SGU (Sveriges geologiska undersökning) gemensamt denna fråga i Almedalen. Vi bedömer att det krävs fortsatt samarbete för att synliggöra problematiken och att Sjöfartsverket och SGU bör ha nyckelroller i framtagandet av en nationell plan. När det gäller geodata för grön infrastruktur har arbetet integrerats med Naturvårdsverkets projekt Marktäckedata. Målet är en nationellt täckande marktäckedatabas som uppdateras vart femte år. Färdigställandet av databasen inleddes under 2017 och slutförs under 2018 och 2019. Arbetet med geodata för krisberedskap och blåljus resulterade i en rapport rörande de juridiska förutsättningarna för myndigheternas hantering av sekretess när det gäller aggregerade geodata. Det vill säga geodata där enskilda data är oskadliga medan den samlade datamängden kan utgöra en hotbild. Det togs även fram ett antal rekommendationer som kan förbättra geodataförsörjningen för blåljusverksamheterna. Under andra halvan av året förmedlades olika rekommendationer och slutsatser till den så kallade 112-utredningen vars tilläggsdirektiv inkluderade geodatafrågor kopplade till utalarmeringen. Övriga samverkansfrågor Geodatarådet fick kontinuerligt information om Lantmäteriets uppdrag Digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocessen. Vi presenterade också en kartläggning av de olika överlappande initiativ som bedrivs parallellt på detta område. Lantmäteriet och Naturvårdsverket arbetade med gränsdragningen mellan geodata och miljödata. Naturvårdsverkets miljöinformationsråd 30 har möjliggjort en ökad samordning av strategisk utveckling inom dessa områden och en tydligare uppdelning av ansvaren för geodata respektive miljödata. Dialog har också förts mellan Lantmäteriet och Naturvårdsverket när det gäller ansvar kopplat till EU-direktivet Inspire. Avslutningsvis bedrevs ett mindre prioriterat arbete med att utveckla samverkan i planeringen av bland annat flygfotografering och laserscanning. Detta arbete kommer att intensifieras under de närmaste åren. 29 till exempel maritima strategin, havsplaneringsförordningen, vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet 30 rådet har stor organisatorisk överlappning med Geodatarådet 29(89)
Vi upplever att arbetet runt geodatastrategin har stärkt dialogen mellan myndigheterna och att myndighetssamverkan i Sverige har utvecklats. SAMVERKAN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH KRISBEREDSKAP Lantmäteriet samverkar på olika sätt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och andra myndigheter för att stärka samhällets samlade krisberedskap. Under 2017 har Lantmäteriet lett ett antal samarbetsprojekt som delfinansieras genom MSB:s anslag 2:4 Krisberedskap, till exempel: Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt Användning av geografisk information vid samhällsstörning Etablering av utökad civilmilitär samverkan inom geodataområdet för stärkt krisberedskap Manér- och symbolsättning för webbkartor inom krisberedskapsområdet Tryggt & Säkert - stärka kommunernas förmåga att använda digitala geodata före, under och efter en kris Etablering och vidareutveckling av Samverkan Svensk Geoprocess med fokus på aktörer inom området krisberedskap och blåljus Samarbetsprojektet Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt drivs sedan 2014 med inriktningen att Lantmäteriet och Trafikverket tillsammans ska utveckla en bakgrundskarta som bygger på Lantmäteriets rikstäckande Topografiska webbkarta och Trafikverkets nationella väg- och järnvägsdata. Under året har Lantmäteriet tagit fram en testlicens för blåljusverksamheter 31 som ger möjlighet att avgiftsfritt använda visningstjänsten Topografisk webbkarta. Licenstagare förbinder sig att dela med sig av resultat och erfarenheter och dessa kommer att användas i det fortsatta arbetet med att utveckla den gemensamma bakgrundkartan. Testperioden pågår till och med den 31 december 2017. 31 ambulans, polis, räddningstjänst, SOS Alarm samt flyg-/sjöräddning och kustbevakning 30(89)
Ekonomisk utveckling inom informationsförsörjningsverksamheten De två senaste åren har Lantmäteriets totala kostnad för informationsförsörjning legat på en något högre nivå än tidigare. Ökningen beror på de stora utvecklingsprojekt som pågår, främst avseende avveckling av stordatormiljön samt insatser för att modernisera tillhandahållandet av fastighetsinformation. Båda projekten lånefinansieras delvis, men avvecklingsprojektet endast till en mindre del, då det till stor del handlar om att migrera data. Kostnaderna påverkar därför resultatet direkt. Informationsförsörjningens totala kostnader (mnkr) 677 31 96 705 697 23 14 100 119 550 582 564 2015 2016 2017 Uppbyggnad av ny grundläggande information Övrig informationsförsörjning inklusive Inspire Förvaltning och tillhandahållande av grundläggande information Kostnaderna för såväl förvaltning som tillhandahållande av fastighetsinformation har under de senaste två åren varit högre än tidigare, på grund av de tidigare nämnda utvecklingssatsningarna som startades 2015. Inom geografisk information har förvaltningskostnaderna återgått till sin tidigare nivå efter en topp som orsakades av en större utbyggnad av SWEPOS. Kostnad för tillhandahållande mnkr Geografisk information Fastighetsinformation Pantbrevsregistrering 173 178 181 29 29 28 70 77 79 Kostnad för förvaltning mnkr Geografisk information 404 377 178 209 Fastighetsinformation 383 202 74 72 74 199 195 181 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Uppbyggnad av en nationell höjdmodell har pågått sedan 2009 och finansieras av ett särskilt anslag. I kostnaderna ingår även utvecklingsinsatser för att kunna ajourhålla och tillhandahålla informationen. Större delen av arbetet är nu gjort. Kostnad för uppbyggnad av höjddata (mnkr) 48 36 27 31 23 14 2012 2013 2014 2015 2016 2017 31(89)
Avgiftsintäkterna är den största finansieringskällan med 54 procent, därefter kommer förvaltningsanslaget som nu svarar för 43 procent av verksamhetens totala finansiering. De särskilda anslagens andel har minskat till följd av att anslaget för Inspire upphörde 2016 och att anslaget för uppbyggnad av en ny höjddatabas har använts i mindre utsträckning än tidigare år. Informationsförsörjningens totala intäkter (mnkr) 698 686 691 15 13 12 50 41 11 407 394 227 238 372 297 2015 2016 2017 Övriga intäkter Särskilda anslag Avgifter och andra ersättningar Förvaltningsanslag Läs mer om anslagsutveckling under avsnittet Så används Lantmäteriets förvaltningsanslag. UTVECKLINGEN AV AVGIFTSINTÄKTER Intäkter per försäljningskanal I tabellen nedan redovisar vi hur fördelningen ser ut mellan de intäkter som kommer in till följd av direkta leveranser från Lantmäteriet och de som tas in via leveranser från vidareförädlarna. Intäkter för geografisk information mnkr 2015 2016 2017 Försäljningskanal mnkr % mnkr % mnkr % Vidareförädlare 26,2 32 19,4 24 20,6 26 Lantmäteriet 55,1 68 61,4 76 57,2 74 SUMMA 81,3 80,9 77,8 Intäkter för fastighetsinformation mnkr 2015 2016 2017 Försäljningskanal mnkr % mnkr % mnkr % Vidareförädlare 213,2 75 200,7 74 198,6 79 Lantmäteriet 69,7 25 70,9 26 54,2 21 Summa 282,9 271,6 252,8 Vidareförädlarnas andel av den geografiska informationen har sjunkit under de senaste åren. Detta är en följd av att de flesta av Sveriges kommuner, flera statliga myndigheter och landsting har anslutit sig till Geodatasamverkan och därmed får sina leveranser direkt från Lantmäteriet istället för via vidareförädlare. Eftersom intäkterna för fastighetsinformation framförallt kommer från den privata sektorn påverkar inte deltagande i Geodatasamverkan fördelningen i samma utsträckning. Antal tecknade användaravtal i Geodatasamverkan 2015 2016 2017 Totalt antal avtal 246 279 293 - varav kommuner 209 240 253 32(89)
Pantbrevsregistrering Antalet fakturerade transaktioner har minskat med fem procent jämfört med 2016. Under det första halvåret 2017 har transaktionsvolymen minskat. Denna minskning bedöms höra samman med de nya reglerna om amorteringskrav, medan det andra halvåret har inneburit en återgång till en normalnivå. Den minskade transaktionsvolymen har inneburit att intäkterna minskat med 2,2 miljoner jämfört med 2016. Antal fakturerade transaktioner (tusental) 3 741 3 271 3 800 3 339 3 156 2013 2014 2015 2016 2017 Avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr Produktgrupp 2015 2016 2017 Pantbrevstjänster 36,9 33,0 30,8 Övriga tjänster (Datorstödd ingivning) 0,1 0 SUMMA 37,0 33,0 30,8 De dominerande kundgrupperna återfinns främst inom försäkrings- och finanssektorn samt inom fastighetsbranschen Fastighetsinformation och geografisk information Jämfört med 2016 har avgiftsintäkterna minskat med totalt 22 miljoner kronor. Minskningen är en effekt av Lantmäteriet 2017 fick ett utökat förvaltningsanslag för att avgiftsfritt tillhandahålla registerinformation från fastighetsregistret och viss geografisk information till andra statliga myndigheter. De statliga myndigheter som ingår i Geodatasamverkan (datadelning) fick därmed en lägre årsavgift 2017, som påverkar intäktsnivån både för fastighetsinformation och geografisk information. Avgiftsintäkterna från produktgruppen Fastighetsinformation Direkt har fortsatt att minska som en följd av bankernas och även mäklarnas lägre användning av direktåtkomsttjänsterna. Under året har vi sett en ökad efterfrågan på våra digitala fastighetskartor hos eloch nätleverantörer som bidragit till den ökade nivån inom produktgruppen Digitala kartor. Fastighetsinformation avgiftsintäkter per produktgrupp (mnkr) Produktgrupp 2015 2016 2017 Fastighetsinformation Direkt 157,3 143,2 140,9 Fastighetsaviseringstjänster 24,1 21,0 22,0 Fastighetsuttagstjänster 22,8 24,6 22,3 Fastighetsprisinformationstjänster 5,0 4,9 4,3 Geodatasamverkan (datadelning) 57,8 62,2 42,8 Digitala kartor 15,6 15,1 18,1 Arkivprodukter 0,5 2,1 Övrigt 0,3 0,0 0,1 SUMMA 282,9 271,6 252,8 33(89)
Avgiftsintäkterna för den geografiska informationen är totalt 3 miljoner lägre än föregående år och förklaras av den lägre intäkten från Geodatasamverkan. Intäkterna från bildprodukterna har backat något jämfört med tidigare år medan användningen av höjdinformationen, och specifikt laserdata, har varit hög under året vilket genererat en högre intäkt under 2017. Även efterfrågan på våra positioneringstjänster har fortsatt att öka. Geografisk information avgiftsintäkter per produktgrupp (mnkr) Produktgrupp 2015 2016 2017 Digitala kartor 12,8 13,0 12,0 Bildinformation (ortofoto och flygfoto) 14,9 14,1 12,9 Höjdinformation 2,9 2,3 3,9 Positioneringstjänster (Nätverks-RTK) 22,5 26,4 27,6 Geodatasamverkan (datadelning) 26,6 25,0 21,2 Övrigt 1,7 0,1 0,2 SUMMA 81,3 80,9 77,8 34(89)
Inskrivningsverksamhet Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Inskrivningsverksamheten syftar bland annat till att skydda äganderätten och andra rättigheter till fast egendom. Den utgör en viktig förutsättning för en fungerande kreditmarknad och underlättar omsättningen på fastighetsmarknaden. Verksamheten karaktäriseras av stora ärendevolymer och det stora flertalet ärenden ges in av professionella ingivare, främst banker och mäklare. För ingivarna är det viktigt att ärendena handläggs snabbt och korrekt, samt att ärendena bedöms på samma sätt oavsett var de ges in. Ärendevolymen av inskrivningsärenden har minskat Finans- och fastighetsmarknaden påverkar ärendetillströmningen till Lantmäteriets inskrivningsverksamhet. Amorteringskravet som infördes under 2016 har gjort att ärendetillströmningen minskat för såväl inteckningar som lagfarter. Den totala ärendevolymen har minskat med 8 procent jämfört med föregående år. Lagfartsärenden har minskat med 11 procent och inteckningsärenden har minskat med 13 procent. Övriga ärendetyper har ökat med 24 procent och beror på ett ökat antal förnyelser av äldre rättigheter. Av den totala ärendevolymen dominerar inteckningar och lagfarter, där 41 procent av alla registrerade ärenden avser inteckningar och 44 procent avser lagfarter. Antal inskrivningsärenden per ärendetyp Inteckning Lagfart Övrigt 841 475 889 201 818 609 374 159 404 171 360 080 381 529 386 991 336 980 2015 2016 2017 35(89)
Målet för handläggningstiden har uppnåtts Handläggningstiden är den viktigaste indikatorn för att mäta verksamhetens måluppfyllnad. Den säkerställer att vi lever upp till samhällets förväntningar på vår handläggningstid. Den genomsnittliga handläggningstiden uppgår till 8 dagar och har varit stabil under året. Målet är att handläggningstiden ska vara 10 dagar i genomsnitt, vilket har uppnåtts. Den ökade handläggningstiden jämfört med föregående år beror på att resurser lånats ut till förrättningsverksamheten Handläggningstid i genomsnitt (antal dagar) 10 8 13 2013 2014 2015 2016 2017 6 8 Digitala ansökningar ökar kraftigt Antalet inskrivningsärenden där ansökan har skett elektroniskt har ökat under året och motsvarar nu 35 procent av alla inskrivningsärenden. Under året har insatser genomförts för att få fler stora ingivare att ansluta sig till tjänsten e-ansökan. Totalt har tjänsten 5 800 användare fördelat på 117 kunder. En högre andel e-ansökningar bidrar till mer effektiv handläggning som i sin tur förväntas leda till kortare ledtider, ökad kvalitet och fler beslut som beviljas. Totalt har 195 000 elektroniska ansökningar kommit in under 2017. Av den totala mängden e-ansökningar avsåg 132 000 inskrivningsärenden, 52 000 avsåg förnyelse av rättigheter och resterande 11 000 aviseringar i fastighetsbildningsärenden. Andel ärenden med elektronisk ansökan Antal elektroniska ansökningar 194 780 147 246 35% 94 198 16% 25% 3 220 28 155 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017 36(89)
En hög andel ärenden beviljas Antalet inskrivningsärenden som inte har beviljats, så kallade motbeslut, uppgår till 59 000, vilket motsvarar 7 procent av det totala antalet beslut. Typer av motbeslut är avslag, uppskov, vilande- och avvisandebeslut. Lantmäteriet har som mål att öka andelen beviljade ärenden. Under året har därför proaktiva åtgärder genomförts genom att ge information till kunderna inför att ansökan skickas in. Det ser ut att ge avsett resultat eftersom beviljandegraden har ökat. Andel beviljade ärenden 9% 9% 7% 91% 91% 93% 2015 2016 2017 Beviljad Ej beviljad Under året har även automatiseringsgraden ökat. 12 procent eller 102 000 av alla ärenden har beslutats automatiskt. Utveckling av ett nytt pantsystem Det nuvarande pantbrevsregistret och pantbrevssystemet har funnits sedan 1992 och ligger i en föråldrad stordatormiljö. Under 2017 har Lantmäteriet tagit fram en kravspecifikation för ett nytt pantsystem. Kravspecifikationen ska sedan ligga till grund för utvecklingen av ett nytt, modernt och hållbart pantsystem med planerad driftsättning under 2019. Det nya pantsystemet kommer att utvecklas enligt den nu gällande lagstiftningen rörande pantbrev, men även skapa lösningar som klarar av ett annat juridiskt system än det vi ser idag. Det intecknade beloppet i pantbrevssystemet har genom årets ökning passerat 5 biljonersnivån. Inteckningsbelopp, totalt per år mnkr 2015 2016 2017 Totalt inteckningsbelopp, per 31 dec. 4 664 902 4 916 574 5 180 692 Intecknat belopp under året 252 401 261 171 264 118 Intecknat belopp/inskrivningsdag 1 006 1 032 1 052 37(89)
Ekonomisk utveckling för inskrivningsverksamheten De totala kostnaderna för inskrivningsverksamheten har ökat med 1 procent. Såväl antalet ärenden per inskrivningsdag som antal ärenden per årsarbetare har minskat, vilket hör samman med den minskade ärendevolymen. Kostnaden per ärende har ökat med 9 procent jämfört med 2016, vilket hör samman med den minskade ärendevolymen samt ökade utvecklingskostnader i verksamheten. Kostnadsutveckling för inskrivningsverksamheten 2015 2016 2017 Kostnad inskrivningsverksamhet (mnkr) 162 170 170 Antal beslutade ärenden 841 475 889 201 818 609 Antal årsarbetare (ÅA) 189 177 169 Antal inskrivningsdagar 251 253 251 Beslutade ärenden/inskrivningsdag 3 352 3 515 3 261 Beslutade ärenden/åa 4 452 5 023 4 844 Kostnad/beslutade ärende (kr) 192 191 208 Inskrivningsverksamheten är i princip helt finansierad av förvaltningsanslag. Läs mer om detta under avsnittet Så används Lantmäteriets förvaltningsanslag. Stämpelskatt och expeditionsavgifter Lantmäteriet är uppbördsmyndighet 32 vad gäller stämpelskatt och expeditionsavgifter, som är ett resultat av verksamhetens beslut. Expeditionsavgifterna har minskat med 9 procent jämfört med föregående år, vilket främst är ett resultat av en lägre volym av avgiftsbelagda ärenden under året. Stämpelskatten har minskat och förklaras främst av färre antal skattebelagda ärenden. Ökade fastighetspriser och inteckningsbelopp har gjort att minskningen inte är lika stor som för expeditionsavgifterna. För stämpelskatten är minskningen 3 procent. Stämpelskatt, expeditionsavgifter och samfällighetsföreningsregister (mnkr) 2015 2016 2017 Stämpelskatt 10 765 12 148 11 796 Expeditionsavgifter 300 290 265 Samfällighetsföreningsregister 2 2 2 32 Skatter och andra intäkter som de statliga myndigheterna redovisar för statens räkning kallas med ett gemensamt ord "uppbörd". 38(89)
Uppdragsverksamhet Tjänsteexport Tjänsteexporten är Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling. Den koncentreras på insatser som medverkar till att bekämpa fattigdom och ge ekonomisk, ekologisk och social utveckling. I enlighet med Lantmäteriets instruktion bedriver myndigheten, i syfte att bidra till den globala politiken, sådan tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde. Huvuddelen av verksamheten finansieras av Sida. Tjänsteexporten har under 2017 bedrivits dels som myndighetssamarbete med lantmäterimyndigheter i Sidas biståndsländer, grundat på en ramöverenskommelse med Sida, dels genom Swedesurvey AB riktat mot andra typer av projekt och finansiärer. Efter beslut i riksdagen i juni 2017 kommer Swedesurvey AB att avvecklas. Under året har Lantmäteriet tillsammans med systermyndigheterna i de övriga nordiska länderna samverkat inom en nätverksgrupp i det internationella utbytet vad gäller tjänsteexport. Det handlar om samverkan mellan myndigheterna för att stärka och koordinera operationella insatser när vi är i samma länder, men även att stödja varandra genom utbyte av personal och att stärka den nordiska agendan inom lantmäteriområdet i internationella sammanhang. Som exempel kan nämnas att Lantmäteriet i maj, tillsammans med Kartverket i Norge, hade en gemensam monter på FIG 33 Working Week i Helsingfors, Finland, samt gjorde en gemensam presentation på hur Norden kan samverka inom tjänsteexportsprojekt. Särskilda fördjupade samarbetsavtal kring tjänsteexport finns med Lantmäteriverket i Finland och Kartverket i Norge. Genom detta fås bättre möjligheter att använda personalresurser med lantmäterikärnkompetens för att hjälpa till vid behov i varandras tjänsteexportprojekt. Lantmäteriet har under 2017 drivit projekt i följande länder: Albanien Kosovo Tanzania Bosnien-Hercegovina Makedonien Uganda Botswana Montenegro Vitryssland Georgien Rwanda Zambia Kenya Serbien I september 2017 startade Lantmäteriet kursen International Training Program (ITP). Syftet med första årets kurs är att stärka förtroendet för lantmäteriorganisationernas hantering av landfrågor i östra Afrika (Kenya, Tanzania, Rwanda, Uganda och Zambia). Ytterligare fyra kurser kommer att genomföras inom ramen för ITP-programmet fram till 2022. Upplägget för kursen har fått mycket gott gehör och därför har Sida önskat att Lantmäteriet ska utöka antalet länder och kurser. 33 FIG är en internationell lantmätarförening som bidrar till ett internationellt forum för diskussion och utveckling av yrket samt även bidrar till att lyfta vår verksamhet till den globala agendan. 39(89)
Myndighetsuppdrag gentemot Försvarsmakten Lantmäteriet fungerar som militärt kartverk och samlar in, bearbetar, förvaltar, vidareförädlar och distribuerar nationell och internationell geografisk information för att tillgodose Försvarsmaktens behov. Vi bidrar även med omfattande expertstöd till Försvarsmaktens förbands- och övningsverksamhet, såväl nationellt som internationellt. Lantmäteriet har under hösten 2017 tagit över förvaltning och produktion av kartserien Nationell Militär Kartserie (NMK) Skjutfält från Metria AB. Vi gav ett omfattande stöd till Försvarsmaktens övning Aurora 17, bland annat i form av digitala kartpaket till systemlösningar samt tryckta kartor. Över 100 000 tryckta kartor fördelades till deltagande förband och staber via Försvarsmaktens logistikorganisation. Kartor trycktes även till deltagande utländska förband. En webbaserad kartportal med stöd för fältinmätning av mark- och miljöskador utvecklades och gav Försvarsmaktens miljöskadehandläggare stöd inför, under samt i efterarbetet av övningen. Under övningen bemannade personal ur Lantmäteriet en så kallad geocell vid central övningsledning i Enköping samt en geocell vid staben för Militärregion Mitt i Kungsängen. En geocell kan beskrivas som en GIS-grupp som stödjer en stab eller enhet med kartor och geoanalyser. Lantmäteriet fortsätter att delta som Försvarsmaktens tekniska representant i det multinationella produktionssamarbetet för topografiska vektordata Multinational Geospatial Coproduction Program (MGCP) samt i TanDEM-X High Resolution Elevation Data Exchange Program (TREx). Syftet är att producera en globalt täckande höjddatabas. Lantmäteriet har inom ramen för Försvarsmaktens beställning fått i uppgift att stå för den svenska produktionen inom samarbetet. Vi har byggt en produktionsplattform och utbildat personal. Under året har Sverige certifierats som godkänd leverantör av TREx höjddata och produktionen har kommit igång. Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning I syfte att effektivisera och förenkla viss fastighetsanknuten verksamhet för enskilda fastighetsägare, kommuner och statliga myndigheter kommer Lantmäteriet att fortsätta bedriva viss uppdragsverksamhet i enlighet med instruktionen (SFS 2009:946) det vill säga rätten att bedriva viss uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 34. Exempel på fortsatta uppdrag: råd och stöd, i både fastighetsrättsliga frågor och plangenomförande, till myndigheter och kommuner myndighetssamverkan som avser uppdrag åt statliga myndigheter, till exempel Skatteverket och dess taxeringsarbete bildande av samfällighetsförening mätning, beräkning och kartläggning i de delar av Sverige där andra lösningar saknas av marknadsskäl 34 Framgår av 12 i Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet 40(89)
Som ett led i att öka ärendegenomströmningen har vi beslutat att från årsskiftet 2017 upphöra med delar av vår uppdragsverksamhet och istället att styra över resurser till förrättningsverksamhetens kärnverksamhet. På de områden där uppdragsverksamheten upphör bedömer vi att det finns privata aktörer som kan utföra dessa uppdrag. Exempel på områden som upphör: fastighetsförteckningar samt fastighets- och arkivutredningar åt privatpersoner och bolag råd och stöd, i både fastighetsrättsliga frågor och plangenomförande, till privatpersoner och privata bolag gränsutvisningar för privatpersoner och bolag På uppdrag av Skatteverket utför Lantmäteriet det värderingstekniska arbetet och håller i förberedelserna inför de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna. Under året avslutades förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen av småhus 2018. I det arbetet har det bland annat ingått att se över värderingsmodellerna, förvalta ortsprisregistret samt samordna nivåläggningen och provvärdering som skapar förutsättningar för rättvisande taxeringsvärden. Taxeringsvärden och värdepåverkande uppgifter om fastigheterna bidrar till att exempelvis göra bankernas kreditgivning mera effektiv och underlättar för ägare som vill belåna sina fastigheter. Uppdraget från Skatteverket omsatte 13,8 miljoner kronor under år 2017, resterande del av myndighetssamverkan består av resterande uppdrag mot Naturvårdsverket. Intäkt per verksamhet (mnkr) 2015 2016 2017 Upprättande av fastighetsförteckning samt fastighets- och arkivutredning 12,8 8,5 1,8 Rådgivning och utbildning i fastighetsrättsliga och geodetiska frågor 4,1 0,7 0,6 Rådgivning och utbildning i fastighetstekniska frågor i samband med upprättande av genomförandebeskrivning 3,9 5,0 3,3 Upprättande av ansökan om lagfart, värdeintyg för lagfart och nybyggnadskarta, om uppdragsverksamheten utförs i samband med fastighetsbildning 0,4 0,6 0,4 Förslag till fastighetsplan och detaljplaneändring av genomförandekaraktär som behövs för att genomföra en förrättning 0,2 0,2 0,1 Bildande av samfällighetsförening 0,9 1 1,1 Myndighetssamverkan som avser sådana uppdrag åt statliga myndigheter som ansluter till lantmäterimyndighetens kärnverksamhet 76,7 48,5 19,9 Mätning, beräkning och kartläggning (MBK) samt underlag och förslag till enklare detaljplan av genomförandekaraktär i de delar av landet där andra lösningar saknas av marknadsskäl 4,7 4,4 3,5 SUMMA 103,6 68,9 30,6 41(89)
Lantmäterigemensamma områden Tillsynsbesök på kommunala lantmäterimyndigheter Lantmäteriet har en författningsenlig skyldighet att bedriva tillsyn över de kommunala lantmäterimyndigheterna. Den direkta tillsynen sker dels genom schemabundna periodiska besök vid myndigheterna, dels genom besök eller andra kontakter med myndigheterna vid behov, exempelvis efter att synpunkter inkommit rörande verksamheten vid en myndighet. Inom ramen för tillsynsverksamheten handläggs även ärenden rörande ansökningar som avser bildande av nya kommunala lantmäterimyndigheter. Under 2017 har besök gjorts vid kommunala lantmäterimyndigheter i sydöstra delen av Sverige. Vid besöken har Lantmäteriet anmärkt på långa handläggningstider för lantmäteriförrättningar och därvid uppmanat den aktuella myndigheten att vidta åtgärder i syfte att nedbringa handläggningstiden. I sammanhanget har även framförts kritik mot att lantmäteriförrättningar, utan att det förelegat grund för vilandeförklaring, ändå har avvaktat handläggningsåtgärder under längre perioder. Vidare har en myndighet uppmanats att införa rutiner i syfte att minska handläggningstiden för registrering av planer och bestämmelser. En granskad myndighet fick även kritik för att den hade ett oacceptabelt högt antal äldre förrättningar, trots att detta hade kritiserats vid föregående tillsynstillfälle. Under året har Lantmäteriet även handlagt fem ärenden avseende ansökningar om bildande av nya kommunala lantmäterimyndigheter. Fyra av dessa ärenden är avslutade och har resulterat i att regeringen avslagit ansökningarna. En ansökan inkom sent under året och där pågår handläggningen fortfarande. Avslutningsvis kan nämnas att Lantmäteriet inom ramen för tillsynsverksamheten har tagit fram och utarbetat bland annat underlag som tillställts Statskontoret. Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat hur organiseringen av fastighetsbildningen i en statlig och 39 kommunala lantmäterimyndigheter fungerar utifrån kraven på en enhetlig, rättssäker och effektiv verksamhet. Utvärderingen har resulterat i rapporten Delat ansvar för fastighetsbildning (2017:18). 42(89)
Intern styrning och kontroll Lantmäteriets process för intern styrning och kontroll syftar till att påverka verksamhetens riktning mot önskat resultat och är integrerad i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning. Arbetet med intern styrning och kontroll utifrån kraven i förordning (2007:603) redovisas i en separat rapport 35. Av rapporten framgår Lantmäteriets prioriterade risker och hur de hanteras. Här redovisas också resultat av chefernas självutvärdering inom intern styrning och kontroll, som för 2017 visar att de insatser som gjorts avseende riskhantering i verksamhetsstyrningen givit resultat. Under 2017 har vi genomfört ett antal riskanalyser i syfte att identifiera händelser som kan leda till att mål inte uppnås eller att myndighetskrav inte uppfylls. Kontrollåtgärder som ska motverka att risken inträffar eller lindra dess konsekvenser har arbetats in i den löpande verksamheten och följs upp regelbundet. Prioriterade risker 2017 Risk att ärendegenomströmningen inte motsvarar samhällets behov gällande snabb och kostnadseffektiv handläggning av förrättningsärenden. Ett flertal aktiviteter har genomförts, bl. a. att bilda team tillsammans med Fastighetsinskrivning. Teamen har fungerat bra och de satta målen har nåtts. Fortsatt arbete med kvalitet & prestanda i våra tekniska handläggningsstöd. Erhållit stöd med förrättningskartor genom inlån av personal (från annan verksamhet) samt fokusveckor. Utveckling av introduktionsplanen för nyanställda pågår. Ett antal aktiviteter kopplade till fokusområdet har genomförts. Flera av dessa aktiviteter har bäring på denna risk. Lantmäteriet kan p.g.a. förändrade rutiner och system inte leverera fastighetsinformation med rätt kvalitet. Hanteras i projektet Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation. De delar inom projektet som rör riskeliminering kring inskrivningsdelen av fastighetsregistret startade under 2017 och fortsätter under hela 2018. RISK- VÄRDE 36 16 12 Risk att vi utsätts för en större/allvarlig hacker/ransomware-attack 12 Penetrationstester genomförda, tekniska skydd framtagna. Beslut juni 2017, risken är inte längre är en prioriterad risk på Lantmäterinivå. Risken följs emellertid noggrant och är fortsatt prioriterad i verksamheten. Risk att vi inte kan genomföra nödvändig utveckling och digitalisering 12 Lantmäteriet har ett beslutat portföljdirektiv för 2018 2020 där prioriterade utvecklingsinsatser gjorts. Portföljdirektivet följer den beslutade utvecklingsplanen. Risk att nybildade eller ändrade fastigheter inte blir införda/uppdaterade. 12 Arbete med kvalitet & prestanda i våra tekniska handläggningsstöd har gjorts. Övrigt: Risken identifierades i samband med direktionens riskanalys i juni. Risk för att det inträffar en allvarlig incident som rör Aros/Rosam plattformen (stordatormiljön) - som inte går att lösa/alt tar för många dagar att lösa (efter 2017). 8 Avvecklingen av Aros/Rosam hanteras enligt plan i särskilt projekt, Exodus. 35 Årsrapport 2017 Intern styrning och kontroll, dnr 202-2017/6096 36 Riskvärde beräknas genom en uppskattning av sannolikhet (skala 1-4) för att det ska inträffa och konsekvensen (skala 1-4) av om det inträffar multipliceras. Lägsta riskvärdet = 1, högsta riskvärdet =16. 43(89)
IT och Informationssäkerhet Lantmäteriets arbete med att stärka informationssäkerhetsarbetet har resulterat i en rad förbättringsaktiviteter. Bland annat har informationsägarrollen tydliggjorts och informationsägare har utbildats för att förstå vilket ansvar rollen medför. I syfte att höja medvetandet om säkerhet och informationssäkerhet har vi under året lanserat en interaktiv säkerhetsutbildning för alla medarbetare på Lantmäteriet och även hållit en specifik utbildning i IT-säkert som riktat sig till IT-personal. Därutöver har vi infört verktyg för att kontinuerligt mäta och verifiera säkerheten i vissa utvalda applikationer som är externt publicerade. Vi arbetar med att anpassa oss efter den nya dataskyddsförordningen som träder i kraft under våren 2018. Digitalt Först Lantmäteriets bidrag till en smartare samhällsbyggnadsprocess Lantmäteriet blev 2016 utsedd att vara utvecklingsmyndighet för en obruten digital samhällsbyggnadsprocess vars syfte är att förenkla för samhällets aktörer och främja ett ökat bostadsbyggande. Lantmäteriet ska i nära samarbete med Boverket främja digital förnyelse genom att tillgängliggöra information i samhällsbyggnadsprocessen. Lantmäteriet fick ett tilläggsuppdrag av regeringen under 2017 att fokusera på området runt digitala detaljplaner. Resultatet av tilläggsuppdraget är att Lantmäteriet föreslår att Plan- och bygglagen kompletteras så att den ger Lantmäteriet rätt att meddela föreskriftsrätt om innehållet i grundkartan, standarder eller liknande krav för informationen i grundkartan, samt grundkartans utseende 37. Lantmäteriets utvecklingsarbete Lantmäteriets utveckling syftar till att uppfylla myndighetens strategiska plan. En stor del av utvecklingen handlar om digitalisering, verksamhetsutveckling baserad på den nya teknikens möjligheter. För att klara det är det fortsatt viktigt att skapa utrymme för innovation. Utvecklingen under åren 2015 2017 har präglats dels av migrering av vår tekniska ITplattform till en modernare miljö, vilket är en stor del av utvecklingsportföljens omfattning, dels av Lantmäteriets fokusområde att minska handläggningstiderna inom förrättningsverksamheten. Det har varit och är fortsatt viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioriteringar inom Lantmäteriets utvecklings- och systemförvaltningsportfölj. 37 Lantmäterirapport 2017:2 Digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocess. Föreskriftsrätt om gemensamma standarder för information i grundkartor. 44(89)
EFFEKTHEMTAGNING OCH NYTTOREALISERING Lantmäteriet fortsätter att intensifiera arbetet med effekthemtagningen av utvecklingsinsatser och har under försommaren och hösten 2017 genomfört två mognadsmätningar. Syftet är att se var Lantmäteriet mest kan öka sin mognad för att bättre mäta och följa upp effekthemtagning av sina utvecklingsinsatser. LANTMÄTERIETS INNOVATION OCH DIGITALA AGENDA Under 2017 har Lantmäteriet fattat beslut om en digital agenda, Totalt digitalt. Den är tillsammans med innovation en för Lantmäteriet kollektiv angelägenhet och arbetet sker på ett sätt som inte konkurrerar med de prioriterade utvecklingsinsatserna. Syftet är att ge dessa insatser och verksamheterna möjlighet att förflytta sig framåt snabbare och bättre. Innovationsaktiviteter Hack for Sweden Innovation Day Datadrivet innovationslabb Deltagarna har 24 timmar på sig att med hjälp av öppna data möta några av de samhällsutmaningar vi står inför, ett samarbete mellan 30 myndigheter. Lantmäteriet har varit medarrangör. Nio bidrag som alla på ett eller annat sätt syftar till effektivisering av Lantmäteriets verksamhet. Intern innovationstävling. Blockkedjeteknik (syfte förbättrad säkerhet i processer och information). Artificiell intelligens (AI) och robotisering (RPA). Delfinansierat av Vinnova. Lantmäteriets innovationslabb samarbetar även med Gävle Innovations Arena som bygger en innovationsportal riktad till medborgare. PRIORITERADE UTVECKLINGSINSATSER Exodus Lantmäteriets högst prioriterade och största utvecklingsinsats inom perioden är Exodus, som syftar till en modernisering av vår gemensamma tekniska IT-plattform, vilket är en nödvändighet för Lantmäteriets framtida digitalisering. Under 2017 uppnådde insatsen milstolpen all fastighetsinformation migrerad, vilket innebär att över 70 miljoner objekt nu kan flyttas till en modern plattform. Hela projektet beräknas vara klart i slutet av 2018 och sedan driftsättas under första kvartalet 2019. Exodus (utträde ur stordatormiljön) 2015 2016 2017 Utgifter mnkr 8,1 24,4 37,2 Varav aktivering 9,9 Finansieras av avgifter till 64 % och anslag 36 % 45(89)
Pantsystem Utvecklingssatsningen Nytt Pantsystem är nödvändig för att anpassa nuvarande hantering till den nya tekniken som Exodus ger. Pantsystemet har en mycket viktig betydelse för samhället då det omfattar registrering av panthavare till en absolut majoritet av Sveriges bolånekrediter med säkerhet i fastigheter. Projektet beräknas pågå till hösten 2019. Nytt pantsystem 2015 2016 2017 Utgifter mnkr 2,1 1,8 Varav aktivering 0 0,3 Finansieras av avgifter 100 % Nytt handläggningsstöd för förrättningsverksamheten Lantmäteriet utsåg under hösten 2016 att öka ärendegenomströmningen inom förrättningsverksamheten till ett fokusområde. Syftet är att minska handläggningstiderna. Det har varit en faktor att ta hänsyn till vid prioriteringar inom Lantmäteriets utvecklings- och systemförvaltningsportfölj. Vi har genomfört åtgärder för att öka stabiliteten i det tekniska handläggningsstödet vilket har inneburit färre störningar jämfört med 2016. I september 2017 fick vi även in de första digitalt signerade ansökningarna om förrättningar. För att ytterligare kunna effektivisera flödet har vi genomfört testpiloter på en mjukvarurobot som kan möjliggöra att visst manuellt arbete kan göras automatiskt. Nytt handläggningsstöd för förrättningsverksamheten 2015 2016 2017 Utgifter mnkr 17,0 18,1 Varav aktivering 5,9 5,3 Finansieras av avgifter 100 % Gemensam informationshantering (GI) Utvecklingsinsatsen inför en Lantmäterigemensam viktig digital plattform för att möjliggöra enhetliga processer och arbetssätt kring dokument, kund och arkivhantering. Insatsen möjliggör digitalisering och minskade förvaltningskostnader. Arbetet har stor effekt i och påverkan på verksamheterna och genomförandet är högt prioriterat. Parallellt har genomlysning av gemensamma processer samt förändringsledning i verksamheterna påbörjats. Gemensam informationshantering (GI) 2015 2016 2017 Utgifter mnkr 1,8 5,1 Finansieras av avgifter till 60 % och anslag 40% Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation En annan betydande utvecklingssatsning under perioden är Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation. Främsta syfte är att ersätta befintliga systemlösningar och uppdatera ett stort produktutbud för att säkra ett fortsatt stabilt tillhandahållande av fastighetsinformation till marknaden. Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation 2015 2016 2017 Utgifter mnkr 6,2 19,4 16,6 Varav aktivering 2,8 13,2 11,5 Finansieras av avgifter 100 % 46(89)
Kompetensförsörjning och mångfald Ett prioriterat tema i enlighet med Lantmäteriets strategiska plan har under året varit statstjänstemannarollen. På arbetsplatsträffar har medarbetarna diskuterat de statliga värdegrundsprinciperna och vad de innebär för oss i vardagen. Alla har bidragit med exempel från sin egen verksamhet och ett samlat material finns publicerat på vårt intranät, för fortsatta reflektioner och dialog. Löneskillnaden mellan män och kvinnor inom Lantmäteriet var under 2017 10 procent till männens fördel. I den lönekartläggning som genomfördes under 2017 har 10 osakliga löneskillnader för lika arbeten identifierats och rättats till. För likvärdiga arbeten har inga osakliga skillnader identifierats. MODERNA BEREDSKAPSJOBB OCH PRAKTIKPLATSER Regeringen har gett alla myndigheter i uppdrag att ta emot praktikanter under perioden 2016-2018 38. Satsningen riktar sig mot nyanlända samt personer med funktionsnedsättning och har legat väl i linje med Lantmäteriets egen satsning på att utveckla arbetet med mångfald och inkludering. Lantmäteriet har under 2017 berett 20 praktikanter möjlighet att lära känna oss och det svenska arbetslivet. Ett antal av dessa praktikplatser har också lett till anställningar i myndigheten. Arbetet 2017 har avrapporterats till Statskontoret 39. Ytterligare ett uppdrag från regeringen är att myndigheter ska tillhandahålla så kallade moderna beredskapsjobb som syftar till att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter. Under 2017 har Lantmäteriet tagit emot 11 beredskapsarbetare och avser att fram till 2020 ha skapat minst 40 beredskapsjobb ÅTERRAPPORTERING AV KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN Efterfrågan på lantmäterikompetens i samhället är hög vilket har lett till konkurrens om resurserna. Vi har under de senaste åren haft en hög personalomsättning särskilt vad gäller förrättningslantmätare. Detta har i sin tur påverkat våra handläggningstider inom förrättningsverksamheten. Lantmäteriet fick 2017, med anledning av ovanstående, ett regeringsuppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för att attrahera, anställa och utveckla sin personal med fokus på kompetens som är kritisk för förrättningsverksamheten 40. Utifrån genomförd analys har Lantmäteriet under 2017 breddat rekryteringsbasen för förrättningslantmätare till att även omfatta jurister, vilket varit framgångsrikt. Vidare kommer vi att ta fram en rekryteringsstrategi för att rekrytera erfarna medarbetare, utveckla lönebildningen och för att förbättra arbetsmiljön. Utifrån Lantmäteriets fokusområde Ökad ärendegenomströmning av förrättningar har så kallade insatsteam bildats med medarbetare från divisionerna Fastighetsinskrivning och Fastighetsbildning vid kontoren i Uddevalla och Eksjö. Målet var att handlägga 500 38 Dnr 309 2016/593, 309 2016/679 39 Dnr 309 2016/1117 40 Dnr 201 2017/1263 47(89)
ärenden under 2017 vilket uppnåtts över förväntan och arbetssättet kommer nu att permanentas på de orter där divisionerna är samlokaliserade. I ett flertal år har Lantmäteriet tillsammans med andra arbetsgivare verkat för att etablera en ny lantmäteriutbildning och fler utbildningsplatser på befintliga utbildningar ett arbete som äntligen har gett resultat. Uppsala universitet planerar för att starta en helt ny Lantmätarutbildning med inriktning inom bland annat fastighetsjuridik och Lunds tekniska högskola avser att utöka antalet platser vid Lantmätarutbildningen. Under 2018 fortsätter Lantmäteriet med att stödja högskolorna i planering och marknadsföring. Lantmäteriet har under flera år satsat på att marknadsföra samhällsbyggnadsbranschen och Lantmäteriet som arbetsgivare bland elever och studenter. Under året har vi deltagit i ett flertal mässor, studiebesök, lektioner och event där vi inspirerat och kommunicerat vilka yrken som finns inom branschen och framför allt, vilka kompetensområden vi ser att vi behöver förstärka Lantmäteriet med i framtiden. Vi har även inspirerat studie- och yrkesvägledare eftersom de har en viktig roll för våra prioriterade målgruppers framtida val av utbildningar och yrken. Arbetet med att stärka Lantmäteriets arbetsgivarvarumärke har fortsatt under året på framförallt sociala medier och genom att lyfta medarbetares berättelser på Insikten och i andra kanaler. På LinkedIn har en karriärsida utvecklats som beskriver vår kultur och lyfter fram medarbetare som berättar om sina jobb och arbetsuppgifter. LinkedIn används även som rekryteringsverktyg för att hitta rätt kandidater till våra lediga tjänster, vilket har gett ett gott gensvar i antalet träffar. Under hösten 2017 har vi passerat 5 000 personer som följer Lantmäteriet på LinkedIn, varav 1200 är våra egna medarbetare. Utvecklat ledarskap är en annan viktig kompetens för Lantmäteriet. Vi har utökat samarbetet med andra myndigheter kring gemensamma chefsutbildningar, dialoggrupper och mentorprogram. Utvecklingsinsatserna är geografiskt spridda vilket gör att vi kan erbjuda stöd till våra chefer i hela landet. Ett annat uppskattat sätt att utveckla chefskompetensen på har varit anordnande av chefsforum för myndighetens samtliga chefer. Dessa genomförs vid två tillfällen per år och ägnas åt att diskutera arbetsgivarpolitik. ÅTERRAPPORTERING AV SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron har ökat marginellt under året och ligger nu på 4,57 procent av arbetad tid. Den längre frånvarons andel av det totala antalet sjukdagar har däremot ökat från 47,6 till 53,4 procent. Sjukfrånvaro i procent 2013 2014 2015 2016 2017 Andel sjukfrånvaro av de anställdas sammanlagda arbetstid 3,45 3,56 3,56 4,31 4,57 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 46,5 48,8 48,4 47,6 53,4 Både männens och kvinnornas sjukfrånvaro har ökat. Vad gäller sjukfrånvaron i olika åldersgrupper så har den minskat något i kategorin upp till 29 år medan den ökat något i kategorin 50 år eller äldre jämfört med föregående år. 48(89)
Lantmäteriet kommer under 2018 att göra en djupare analys av orsakerna bakom ökningen av sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro - kvinnor respektive män (procent av arbetad tid) Kvinnor Män Sjukfrånvaro uppdelad i åldersgrupp (procent av arbetad tid) -29 år 30-49 år 50- år 5,72 4,11 4,46 3,05 2,64 2,45 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017-29 år 2,87 2,84 2,76 3,52 3,17 30-49 år 3,55 3,49 3,51 3,88 3,92 50- år 3,49 3,85 3,84 5,05 5,87 49(89)
Allmänheten har ett högt förtroende för Lantmäteriet Lantmäteriet ligger även i år högt i Kantar Sifo:s mätning av allmänhetens förtroende för myndigheter. Vi fick i den årliga mätningen ett anseendeindex på 48, vilket är högt över genomsnittligt index på 25. Ett resultat som återspeglar vårt kontinuerliga arbete med bemötande och tillgänglighet. För att bistå allmänheten med god service och stödja Lantmäteriets verksamhet hanterar vårt kundcenter allmänhetens frågor via telefon, e-post och chatt. Kundcentret tar dagligen emot omkring 1000 samtal och uppemot 900 mejl och chattmeddelanden. Vi mäter regelbundet kundnöjdhet genom en enkel enkät efter telefonkontakt och mer än 90 procent svarar att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med den service de fått. Ett annat kvitto på att våra kunder är nöjda med vår service får vi i NKI-undersökningen (Nöjd Kund Index). Det är en webbaserad undersökning som vänder sig till kunder och sakägare som använt sig av våra tjänster eller köpt våra produkter. För 2016 får vi ett sammantaget värde på 66, vilket är ett kliv uppåt jämfört med föregående år då vi hade ett värde på 59. Vi mäter även uppklarningsprocent. Syftet med mätningen är att följa att Lantmäteriet håller en hög och jämn servicenivå gentemot allmänheten samt att mäta andelen ärenden och frågor som färdigbehandlas vid första kontakten. Mätningen visar att närmare 80 procent av samtalskontakterna klaras av redan i kundcenter, vilket innebär att kärnverksamheten i hög grad kan fokusera på sina huvuduppgifter. Under 2017 har Lantmäteriets kundcenter prioriterat fastighetsbildnings- och arkivfrågor, bland annat genom att tillsätta en särskild grupp med syfte att avlasta förrättningslantmätarna. Totalt har förrättningsverksamheten avlastats med resurser motsvarande 22 årsarbetare. STORT INTRESSE FÖR DIGITALISERAT SAMHÄLLSBYGGANDE Under Almedalsveckan bjöd Lantmäteriet in samhällsaktörer med expertis inom olika områden till ett så kallat Society Hack för att låta dem ta sig an utmaningar relaterade till regeringsuppdraget Digitalt först. I hackets workshopliknande format diskuterade deltagarna gemensamt fram olika lösningar för att nå en smartare samhällsbyggnadsprocess genom digital samverkan. 50(89)
Engagemanget var stort och hacket blev både uppskattat och omtalat. Det visar det stora samhällsintresset kring vår verksamhet och digitaliseringens möjligheter. Lagutveckling Lantmäteriet jobbar aktivt med lagutvecklingsfrågor. Vårt främsta styrinstrument är en prioriteringslista för lagutvecklingsprojekt, där vi sammanställer och prioriterar alla pågående och önskade lagutvecklingsprojekt inom myndigheten. Prioriteringen är viktig, särskilt då den stäms av mot utvecklingsprojekten så att de tekniska och de juridiska utvecklingsprojekten går hand i hand. I den nu aktuella lagutvecklingslistan finns 20 prioriterade projekt, alltifrån stora utvecklingsinsatser till mindre detaljändringar som är angelägna för Lantmäteriets verksamheter. Under året har Lantmäteriet fått en del författningsändringar genomförda som är viktiga för vår verksamhet. Bland annat beslutade regeringen om en viktig ändring i förordningen om avgifter vid lantmäteriförrättningar som nu ger oss möjlighet att införa en taxa med fasta belopp för hela förrättningar eller för delar av förrättningar. Ändringen medför goda möjligheter för rationaliseringar i förrättningsverksamheten som kommer våra sakägare till del. Lantmäteriets hållbarhetsarbete Lantmäteriet har undertecknat Gemensam avsiktsförklaring, svenska myndigheter i samverkan för Agenda 2030. En hållbarhetsstrategi för myndigheten har utarbetats och beslutats under 2017. Lantmäteriet är certifierat enligt ISO 14001 och förberedelser för uppgradering till ny version i april 2018 har gjorts under året. Redovisning av myndighetens miljöarbete görs enligt förordning om Miljöledning i staten i separat redovisning. Internationellt samarbete Samarbetet mellan kart- och fastighetsmyndigheterna i de nordiska länderna är viktigt för Lantmäteriet, inte minst eftersom det sker i ett sammanhang där flera av organisationerna har i princip identiska uppgifter. Samarbetet sker i ett antal arbetsgrupper, som arbetar efter en gemensam strategi och avrapporterar enligt en gemensam modell. Ett väldigt konkret resultat under året var den gemensamma monter för tjänsteexport som flera av myndigheterna, inklusive Lantmäteriet, hade vid FIG Working Week i Helsingfors i juni. De europeiska lantmäteriorganisationerna samarbetar i organisationen EuroGeographics. Under året tog EuroGeographics över ansvaret för resultatet från det EU-finansierade projektet European Location Framework som norska Kartverket lett. Lantmäteriet bidrog aktivt i förberedelserna för denna övergång genom att stötta EuroGeographics styrelse och ledning vad avser projektuppföljning och styrning. Även i den nya fasen, som går under namnet European Location Service, är Lantmäteriet aktivt på ett liknande sätt. 51(89)
FN:s initiativ Global Geospatial Information Management, UN GGIM, har nu blivit en väletablerad expertkommitté, vilket bland annat syns i fler antal deltagande medlemsländer och större delegationer vid kommitténs möten. Sverige, genom Lantmäteriet, deltar i några arbets- och expertgrupper, och kommer att leda den grupp som ska arbeta med Legal and Policy Frameworks. Just detta är ett område där Sverige kommit betydligt längre än den stora majoriteten av medlemsländer, inte minst när det gäller hur lagstiftning behöver förändras utifrån den snabba digitaliseringen inom vårt område. Den europeiska kommittén inom UN GGIM har letts av Lantmäteriets tidigare generaldirektör Bengt Kjellson, och under det gångna året har möjligheterna till och nyttan av ett närmare samarbete med FN:s regionala kommission för Europa, ECE, ägnats särskild uppmärksamhet. 52(89)
Så är Lantmäteriet finansierat och finansiellt läge Lantmäteriet är finansierat av såväl anslag som avgifter från kunder. Fördelningen är i grova drag 30 procent anslag och 70 procent avgifter. Intäktsfördelning Lantmäteriet 2017 68% 3% 29% Anslag Avgifter Övriga intäkter Helt avgiftsfinansierade verksamheter är förrättningsverksamheten (förutom anslag till nedsättningsmedel), uppdrag i anslutning till fastighetsbildning, pantbrevregistrering, myndighetsuppdrag och huvuddelen av uppdragsverksamhet i form av tjänsteexport. Verksamhet som anslagsfinansieras är fastighetsinskrivning, huvuddelen av förvaltning och utveckling av den geografiska informationen samt delar av fastighetsindelningsverksamheten, exempelvis rådgivning i fastighetsbildningsfrågor. Tillhandahållande av fastighets- och geografisk information är i huvudsak avgiftsfinansierat. Från och med 2017 har vi tilldelats anslag för att avgiftsfritt tillhandahålla registerinformation till statliga myndigheter. Huvuddelen av förvaltning och utveckling av fastighetsinformation finansieras med avgifter men ett par mindre delar finansieras via anslag. Genom särskilt anslag finansieras uppbyggnad av en nationell höjddatabas. Lantmäteriets verksamhetsgrenar och resultatområden Översikt - verksamheternas finansiering Anslag Avgift Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Förrättningsverksamhet Uppdrag i anslutning till Fastighetsbildning Informationsförsörjning Övrig fastighetsindelningsverksamhet Pantbrevsregistrering Inskrivningsverksamhet Uppdragsverksamhet Tillhandahållande fastighetsinformation Tillhandahållande geografisk information Förvaltning geografisk information Förvaltning fastighetsinformation Övrig informationsförsörjningsverksamhet Höjddatabas Inskrivningsverksamhet Tjänsteexport Myndighetsuppdrag 53(89)
Intäkter och kostnader för respektive verksamhetsområde. FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING 2015 2016 2017 Intäkter av anslag 117,9 104,8 76,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 716,2 729,1 853,3 Intäkter av bidrag 2,1 3,6 3,3 Finansiella intäkter 0,3 0,5 0,8 Summa intäkter 836,5 838,0 933,4 Kostnader 872,3 877,5 890,0 Resultat -35,8-39,6 43,4 INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Intäkter av anslag 276,7 279,6 307,8 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 406,9 393,7 371,8 Intäkter av bidrag 14,2 11,8 10,4 Finansiella intäkter 0,4 0,8 1,2 Summa intäkter 698,2 685,9 691,2 Kostnader 677,6 704,9 696,8 Resultat 20,6-19,0-5,6 FASTIGHETSINSKRIVNINGSVERKSAMHET Intäkter av anslag 161,9 169,0 169,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0,0 0,0 0,1 Intäkter av bidrag 0,4 0,3 0,2 Finansiella intäkter 0,3 0,4 0,3 Summa intäkter 162,6 169,7 170,2 Kostnader 162,6 169,7 170,2 Resultat 0,0 0,0 0,0 TJÄNSTEEXPORT Intäkter av anslag 0,6 0,6 0,3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 23,0 21,0 10,5 Intäkter av bidrag 1,8 14,2 29,5 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 25,4 35,8 40,3 Kostnader 24,6 33,8 37,7 Resultat 0,8 2,0 2,6 MYNDIGHETSUPPDRAG Intäkter av anslag 0,0 0,0 0,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 46,6 48,6 48,1 Intäkter av bidrag 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 Summa intäkter 46,7 48,6 48,1 Kostnader 48,5 48,8 50,2 Resultat -1,8-0,2-2,1 TOTALT Intäkter av anslag 557,1 553,9 553,7 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 192,7 1 192,4 1 283,8 Intäkter av bidrag 18,5 29,8 43,4 Finansiella intäkter 1,1 1,9 2,3 Summa intäkter 1 769,4 1 778,0 1 883,2 Kostnader 1 785,6 1 834,7 1 844,9 RESULTAT -16,2-56,7 38,3 54(89)
Avgiftsbelagd verksamhet Inom den avgiftsfinansierade verksamheten uppvisar Lantmäteriet ett samlat balanserat överskott på 63 miljoner kronor vilket motsvarar knappt 5 procent av 2017 års omsättning. Samtliga verksamheter utom uppdragsverksamheten samt förrättningsverksamheten har balanserade överskott. Jämfört med budget finns det större avvikelser inom förrättningsverksamheten och tillhandahållandet av geografisk- och fastighetsinformation. Inom förrättningsverksamheten beror högre omsättning och därmed resultat främst på att rekryteringen av personal till verksamheten har varit lyckad vilket i sig har inneburit fler produktionstimmar (debiterbara timmar) än förväntat. Vad gäller tillhandahållandet av geografisk information och fastighetsinformation beror budgetavvikelsen främst på högre intäkter än förväntat inom fastighetsinformationsområdet, något som också slår igenom på resultatet. Inom flera verksamheter har ett balanserat överskott byggts upp för att finansiera pågående och kommande utvecklingsinsatser och avveckling av äldre IT-miljö. För en mer omfattande analys hänvisas till avsnitt Resultatutveckling inom avgiftsfinansierad verksamhet samt respektive verksamhetsavsnitt. Avgiftsbelagd verksamhet (mnkr) UB 2016 Intäkt 2017 Bud int. 2017 Kostnad 2017 Bud kost 2017 Resultat 2017 Bud res 2017 UB 2017 Bud UB 2017 Offentligrättslig verksamhet Förrättningsverksamhet -51,1 824,7 779,0 782,0 759,0 42,7 20,0-8,4-31,1 Summa -51,1 824,7 779,0 782,0 759,0 42,7 20,0-8,4-31,1 Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet -18,3 88,1 91,0 87,6 91,0 0,5 0,0-17,8-18,3 Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 13,2 31,0 33,0 30,2 31,0 0,8 2,0 14,0 15,2 Summa -5,1 119,1 124,0 117,8 122,0 1,3 2,0-3,8-3,1 Övrig avgiftsfinansierad verksamhet Pantbrevsregistrering 18,2 30,9 32,0 28,3 31,0 2,6 1,0 20,8 19,2 Grundläggande geografisk- och fastighetsinformation 59,0 332,1 315,0 336,4 346,0-4,3-31,0 54,7 28,0 Summa 77,2 363,0 347,0 364,7 377,0-1,7-30,0 75,5 47,2 SUMMA TOTALT 21,0 1 306,8 1 250,0 1 264,5 1 258,0 42,3-8,0 63,3 13,0 I Uppdragsverksamhet ingår minus 20,6 mnkr som är ett underskott från bolagiseringen av Metria. 55(89)
AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA INTE DISPONERAS AVGIFSTBELAGD VERKSAMHET (mnkr) Intäkt 2017 Bud. Intäkt Bud. kostnad Offentligrättslig verksamhet Expeditionsavgifter 265 067 290 000 290 000 Samfällighetsföreningsregister 2 052 2 000 2 000 SUMMA TOTALT 267 119 292 000 292 000 *Lantmäteriet har inget ekonomiskt mål vad gäller ovannämnda avgifter varför utfall kostnader inte redovisas. Resultatutveckling inom avgiftsfinansierad verksamhet I avsnittet kommenteras resultatutvecklingen översiktligt inom Lantmäteriets avgiftsfinansierade verksamheter. För mer analys hänvisas till respektive verksamhetsavsnitt. FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSBILDNING FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2015 2016 2017 Intäkter av anslag 6,0 6,0 6,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 612,6 659,8 820,6 Intäkter av bidrag 1,5 3,6 3,3 Finansiella intäkter 0,3 0,5 0,8 SUMMA 620,4 669,9 830,7 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -436,9-460,5-532,2 Kostnader för lokaler -36,1-37,6-42,1 Övriga driftskostnader -167,5-185,6-193,7 Finansiella kostnader -0,1-0,1-0,4 Avskrivningar och nedskrivningar -15,5-15,7-19,6 SUMMA -656,1-699,5-788,0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -35,7-29,6 42,7 56(89)
Förrättningsverksamheten redovisar en omsättningsökning och en kraftfull resultatförbättring jämfört med de två föregående åren. Orsaken till resultatförbättringen är främst den avgiftshöjning som trädde i kraft 1 januari 2017. Dessutom har rekryteringen av nya medarbetare varit lyckosam under året, vilket har medfört att betydligt fler produktionstimmar och därmed debiterbara timmar har genererats. Ökningen mellan 2016 och 2017 är 14 procent. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 2015 2016 2017 Resultatet innebär att det balanserade underskottet har minskat dramatiskt, från minus 51 miljoner kronor till minus 8 miljoner. Förbättringen gör att Lantmäteriet står betydligt bättre rustade finansiellt sett inför stora utvecklingsinsatser de kommande åren. -21,4-51,1-8,4 UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2015 2016 2017 Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 103,6 68,9 31,0 Intäkter av bidrag Finansiella intäkter SUMMA 103,6 68,9 31,0 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -66,9-47,3-18,3 Kostnader för lokaler -5,3-3,7-1,4 Övriga driftskostnader -29,4-25,9-9,6 Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar och nedskrivningar -2,1-1,9-0,9 SUMMA -103,7-78,8-30,2 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -0,1-9,9 0,8 Omsättningen inom Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning fortsätter att minska. Huvudorsaken är att uppdraget från Naturvårdsverket, som svarat för merparten av omsättningen, har avslutats. Lantmäteriet har anpassat kostnaderna till den lägre intäktsnivån. Det ackumulerade resultatet ligger kvar på samma nivå som vid utgången av 2016. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 23,1 13,2 14,0 2015 2016 2017 57(89)
INFORMATIONSFÖRSÖRJNING PANTBREVSREGISTRERING (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2015 2016 2017 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 36,9 33,0 30,9 Finansiella intäkter 0,1 SUMMA 37,0 33,0 30,9 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -8,7-9,0-8,4 Kostnader för lokaler -0,7-0,7-0,7 Övriga driftskostnader -17,0-16,9-16,8 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -2,5-2,4-2,4 SUMMA -28,9-29,0-28,3 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 8,1 4,0 2,6 Antalet debiterade transaktioner har minskat med 4 procent jämfört med 2016. Den minskade transaktionsvolymen har inneburit att intäkterna minskat med drygt 2 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det balanserade resultatet uppgår till 21 miljoner kronor, medel som kommer att användas de kommande åren för utveckling av nytt pantsystem. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 14,1 18,1 20,7 2015 2016 2017 GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSINFORMATION OCH GEOGRAFISK INFORMATION (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2015 2016 2017 Intäkter av anslag 34,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 362,3 352,5 330,5 Intäkter av bidrag 1,7 0,1 0,9 Finansiella intäkter 0,2 0,3 0,5 SUMMA 364,2 352,9 366,5 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -45,6-42,1-46,8 Kostnader för lokaler -5,3-5,4-6,2 Övriga driftskostnader -80,4-88,3-83,8 Användarfinansiering -206,2-224,8-218,5 Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar och nedskrivningar -12,4-13,3-15,6 SUMMA -349,9-373,9-370,9 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 14,3-21,0-4,4 En förändring 2017 är att tillhandahållandet av registerinformation från fastighetsregistret och viss geografisk information tillhandahålls avgiftsfritt till statliga myndigheter. Istället har Lantmäteriet fått anslag för att finansiera detta. Anslaget för detta har under 2017 58(89)
uppgått till 35 miljoner kronor, 29 miljoner inom fastighetsinformation och 6 miljoner inom geografisk information. Totalresultatet på minus 4 miljoner kronor består av ett plusresultat på fastighetsinformation på 5 miljoner och följaktligen ett minusresultat inom geografisk information på 9 miljoner kronor. För fastighetsinformationen har det ekonomiska resultatet förbättrats under 2017 jämfört med 2016, detta genom en kombination av ökade intäkter och sänkta kostnader. Resultatet är en förbättring med 24 miljoner. Kostnadssänkningen beror främst på att användarfinansieringen, det vill säga bidraget till förvaltningskostnader inom området, är lägre. På geografisidan redovisas ett minusresultat på 9 miljoner kronor, vilket följer plan men är en försämring med 8 miljoner kronor jämfört med 2016. Huvudorsaken till detta återfinns på kostnadssidan där användarfinansieringen, det vill säga bidraget till förvaltningskostnader inom området, har ökat med 9 miljoner kronor. Omsättningen ligger kvar på samma nivå som föregående år. Ett utgående balanserat resultat på 55 miljoner kronor medger fortsatta utvecklingsinsatser och de kommande åren planeras främst insatser kopplade till fastighetsinformationen. Helhetsbedömningen för de kommande åren är därför att de balanserade överskotten kommer att minska. Vidare bedöms att införandet av öppna data inom geografiområdet kommer att bli verklighet under de kommande åren. Det innebär en finansiell osäkerhet, och balanserade resultat utgör en buffert. 80,0 Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 59,0 54,7 2015 2016 2017 UPPDRAGSVERKSAMHET MYNDIGHETSUPPDRAG (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2015 2016 2017 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 46,6 48,6 48,1 Finansiella intäkter 0,1 SUMMA 46,7 48,6 48,1 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -38,0-29,9-29,3 Kostnader för lokaler -7,5-2,5-2,3 Övriga driftskostnader -2,3-15,6-17,6 Finansiella kostnader -0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -0,6-0,8-1,0 SUMMA -48,5-48,8-50,2 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -1,8-0,2-2,1 59(89)
Verksamheten utgörs till huvuddelen av myndighetssamverkan med totalförsvaret. Omsättningen har minskat något de senaste åren som en följd av att beställningen från Försvarsmakten blivit mindre. Det ackumulerade överskottet har under året använts efter samråd med Försvarsmakten för att möta de minskade beställningarna. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 12,0 11,8 9,7 2015 2016 2017 TJÄNSTEEXPORT (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2015 2016 2017 Intäkter av anslag 0,6 0,6 0,3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 23,0 21,0 10,5 Intäkter av bidrag 1,8 14,2 29,5 Finansiella intäkter SUMMA 25,4 35,8 40,3 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -17,5-21,4-22,4 Kostnader för lokaler -1,3-1,6-1,6 Övriga driftskostnader -5,2-10,2-13,0 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -0,6-0,6-0,7 SUMMA -24,6-33,8-37,7 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 0,8 2,0 2,6 Minskningen av avgifter och ökningen av bidrag beror främst på att Sida från och med 2016 ändrat redovisningsprincip så att samtliga nya projekt finansieras vie en bidragsmodell och inte via fakturering av Sida. Lantmäteriets tjänsteexport har under året drivit projekt i 14 länder. Verksamheten fortsätter att generera plusresultat vilket gör att det balanserade underskottet minskar och uppgår nu till minus 7 miljoner kronor. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 2015 2016 2017 Anslagsförbrukningen inom tjänsteexporten rör dels sådan verksamhet som inte är knytet till projekt, såsom deltagande i internationella konferenser. Anslaget används också i Botswana projektet och är en satsning som Lantmäteriet gör för att stötta sys- -11,5 termyndigheten i landet så att de kan fortsatta genomföra sitt utvecklingsarbete. -9,5-6,9 Så används Lantmäteriets förvaltningsanslag Lantmäteriets förvaltningsanslag används inom samtliga verksamhetsgrenar men till olika grad i omfattning. Fastighetsinskrivning är i princip helt och hållet anslagsfinansierad medan endast en mindre del av förrättningsverksamhet och fastighetsindelning finansieras via anslag. Nedanstående tabell visar hur förvaltningsanslaget fördelar sig mellan olika verksamhetsgrenar. På det följer en kort beskrivning av vad anslaget används till mer i detalj. 60(89)
Verksamhetsområde, mnkr 2015 2016 2017 Informationsförsörjning 226,8 238,2 296,6 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 117,9 104,7 76,0 Fastighetsinskrivning 161,9 168,9 169,6 Övrigt 0,6 0,6 0,3 Summa 507,2 512,4 542,5 INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Förvaltningsanslaget inom informationsförsörjningen används bland annat till insamling och förvaltning av geografisk information samt utvecklingsinsatser kopplade till detta. Arbetet med den nationella geodetiska infrastrukturen och referenssystemen finansieras till en stor del med anslag. Ökningen av anslagsförbrukningen inom Informationsförsörjning beror bland annat på att avgiftsfritt utbyte av registerinformation mellan statliga myndigheter från och med 2017 finansieras med anslag. Verksamhet kopplat till Inspire finansieras från och med 2017 av förvaltningsanslaget. Fram till och med 2016 finansierades verksamheten med ett specialanslag. FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING Externt stöd och rådgivning i fastighetsbildningsfrågor Utveckling av lagar som styr fastighetsbildningsverksamhet Uppföljning ny plan och bygglag Yttranden till regeringen, domstolar och andra myndigheter Nedsättningsbelopp Minskningen av anslagsförbrukningen beror bland annat på att verksamheter som tidigare har bedrivits inom verksamhetsområdet flyttade över till annan verksamhet 2017. Det gäller bland annat arbetet med Planer och bestämmelser och arbetet kopplat till Lantmäteriets digitala arkiv Arken, som båda flyttats till Informationsförsörjning. Dessutom har en allmän neddragning gjorts av den anslagsfinansierade verksamheten till förmån för avgiftsfinansierad förrättningsverksamhet. FASTIGHETSINSKRIVNING Inskrivningsverksamheten är i princip helt finansierad av anslagsmedel. Verksamheten granskar, beslutar om och registrerar inskrivningsärenden med information om ägare, inteckningar och andra rättigheter. Anslaget finansierar också de utvecklingsinsatser som är knutna till verksamheten. ÖVRIGT Övrigt utgörs av anslag kopplat till tjänsteexporten. 61(89)
Investeringar och nyttjande av låneram IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Lantmäteriet är inne i en utvecklingsperiod som innebär stora investeringar. Flera stora utvecklingsprojekt pågår och kommer att pågå under den kommande treårsperioden, där delar lånefinansieras och blir en investering i en immateriell tillgång. Bland de större pågående projekt som lånefinansierats under 2017 är: Exodus Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation E-ansökan för fastighetsbildning Lantmäteriets investeringar i immateriella tillgångar uppgick under 2017 till 40 miljoner kronor och det samlade värdet av immateriella tillgångar var vid utgången av året 127 miljoner. MATERIELLA TILLGÅNGAR Investeringar i materiella tillgångar har under 2017 främst varit IT-investeringar och geodetisk utrustning. IT-investeringar handlar om servrar och utökad lagringskapacitet. Inom det geodetiska området handlar det främst om utrustningen kopplat till SWEPOS stationer. Lantmäteriets investeringar i materiella tillgångar uppgick under 2017 till 50 miljoner kronor och det samlade värdet av materiella tillgångar var vid utgången av året 92 miljoner. LÅNERAM Lantmäteriet har en låneram för investeringar i anläggningstillgångar på 275 miljoner kronor. Utnyttjandet av låneramen framgår av nedanstående diagram. Bedömningen för de kommande åren är att låneramen i princip kommer att utnyttjas fullt ut. Utnyttjad låneram, mnkr 219 213 209 2015 2016 2017 Beloppen som anges i diagrammet ovan har tagit hänsyn till de investeringar och amorteringar som görs i december månad. 62(89)
Sammanställning av uppdrag och återrapporteringskrav Regleringsbrevet 2017 Följande återrapporteringskrav och uppdrag framgår av Lantmäteriets regleringsbrevet 2017. MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Läs mer Underlätta bredbandsutbyggnad Lantmäteriet ska med utgångspunkt i den analys som görs i rapporten Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad och de observationer som myndigheten i övrigt gör inom förrättningsverksamheten, i Årsredovisningen redovisa hur myndigheten bidrar till kunskaps- och informationsförsörjningen vad avser markåtkomst vid bredbandsutbyggnad, och eventuella inte tidigare identifierade problem som bedöms vara av strategisk betydelse för bredbandsutbyggnaden. Sidan 65 Nationell höjdmodell Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med en nationell höjdmodell framskrider och vilka delar av landet som skannats respektive editerats. Sidan 66 Anslutna flöden till Mina meddelanden Lantmäteriet ska i årsredovisningen redogöra för hur myndigheten under året fortsatt arbetet för att öka anslutningarna av meddelandeflöden till Mina Meddelanden. Sidan 66 UPPDRAG Kompetensförsörjning (nytt 2017): Lantmäteriet ska redovisa hur myndigheten arbetar för att attrahera, anställa och utveckla sin personal med fokus på områden inom sin verksamhet där man upplever problem med kompetensförsörjningen, i synnerhet kompetens som är kritisk för fastighetsbildningen. Redovisningen ska utgå från en analys av på vilket sätt myndigheten utvecklar den egna verksamheten för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2017. Sidan 47 Dnr: 201 2017/1263 Moderna beredskapsjobb (nytt 2017): Lantmäteriet ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattningen uppgå till minst 500 personer. Lantmäteriet ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Lantmäteriet ska lämna en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret. Sidan 47 Dnr: 309 2017/2483 Fastighetsregisterkartan: Lantmäteriet ska efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta i enlighet med regeringens bedömning i prop. 2009/10:224. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017. Sidan 67 Förordnanden om avstående av mark: Lantmäteriet ska identifiera sådana områden som omfattas av förordnanden enligt 6 kap. 5 plan- och bygglagen (2010:900) och motsvarande förordnanden enligt äldre plan- och bygglagstiftning och som inte blivit rättsligen genomförda med stöd av fastighetsbildningslagstiftningen. Lantmäteriet ska i samverkan med de kommuner som har egen lantmäterimyndighet enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet informera berörda sakägare om gällande förordnanden och om den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2015 som berör de aktuella förordnandena. Informationen ska som förordnandet har avsett att tillförsäkra. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2017 Sidan 67 69 Koordinatbestämda gränser: Lantmäteriet ska på en översiktlig nivå utreda förutsättningarna för ett nytt regelsystem för fastigheters gränser där i första hand koordinater bestämmer gränspunkternas läge. Utredningen ska påvisa behov av ändrad lagstiftning och tekniska frågor, till exempel frågor Dnr: 508 2017/939 63(89)
om vilka koordinatuppgifter som bör ges rättsverkan och vilka kvalitetskrav som behöver ställas, liksom vilka konsekvenser ett nytt regelsystem kan väntas få. Även den nytta, exempelvis avseende digitaliseringen av fastighetsbildningsprocessen, som förslaget medför ska redovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2017. Effekter och konsekvenser av öppna data: Lantmäteriet ska på lämpligt sätt kartlägga nyttor och kostnader som uppstår på olika nivåer, hos myndigheten och i samhället, till följd av myndighetens redan genomförda satsningar på öppna data samt den satsning som föreslås i budgetunderlaget för 2016 2018. I uppdraget ingår även att redovisa de erfarenheter av satsningar på öppna data som vunnits i de nordiska grannländerna. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet och Näringsdepartementet) den 30 september 2016 och slutredovisas 31 maj 2017. Dnr 109 2019/4287 Uppdrag att verka för digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocess: Delredovisning årligen i årsredovisning och slutredovisning 28 februari 2019 Sidan 44 Dnr: 101 2016/831 Uppdrag om nya användningsområden för lägenhetsregistret Slutredovisning 28 februari 2017 Dnr: 502 2016/5255 Uppdrag att bistå Regeringskansliet i förberedelsearbetet inför Habitat III Slutredovisning 1 mars 2017 Dnr: 100 2016/1943 Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2016 2018 m.m. Dnr 309 2016/1117 Redovisning 1 oktober 2016, 1 april 2017, 1 april 2018, 15 januari 2019 Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2016 2018 m.m. Dnr 309 2016/1117 Redovisning 1 oktober 2016, 1 april 2017, 1 april 2018, 15 januari 2019 Övriga regeringsuppdrag Uppdrag Redovisa hur handläggningstiderna inom fastighetsbildningen ska kunna minskas Särskilt uppdrag expedierat 2017-01-19, Näringsdepartementet. Lantmäteriet ska redovisa uppdraget till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 maj 2017. Hur handläggningstiderna utvecklas för olika ärendekategorier ska rapporteras i samband med årsredovisningen för 2017. Läs mer Sidan 9 ff. Dnr: 402 2017/356 64(89)
Särskild redovisning av återrapporteringskrav och uppdrag UNDERLÄTTA BREDBANDSUTBYGGNAD Lantmäteriet har under 2017 aktivt bidragit till kunskaps- och informationsförsörjningen avseende frågorna om markåtkomst vid bredbandsutbyggnad. Detta har vi gjort genom att delta och informera på flera externa möten såsom informationsdagar för bredbandskoordinatorerna, svenska stadsnätsföreningen, jordägarförvaltarna, jordbruksverket, svenskt vatten och bredbandsforum. Identifierade hinder vid bredbandsutbyggnad Få bredbandsaktörer använder sig av lantmäterimyndigheterna för att få åtkomst till mark för att bygga ut nytt bredband. De vanligaste bredbandsförrättningar som prövas av myndigheten är att säkra befintlig infrastruktur. Genom att aktörerna inte använder sig av offentlig rätt så uteblir byggnation där konflikt kan finnas. Bildande av ledningsrätt är idag i många fall en snabbare process än en avtalsprocess. Lantmäteriet noterar återkommande rättsliga brister i hur bredbandsaktörerna hanterar markåtkomsten då en stor andel av aktörerna saknar inskrivna avtal eller en offentlig bildad rätt. Aktörerna kan komma att lösa bristen i framtiden, vilket rimligtvis blir en mer komplicerad process och därmed ökad kostnad. Bredbandsaktörerna har i större utsträckning börjat planera och söka utbyggnaden till Trafikverkets vägområden. En anledning är att då behöver aktören enbart skriva avtal med Trafikverket. På andra sträckor behöver aktören skriva avtal med alla markägare och andra väghållare. Effekten blir en ökad risk för ett totalt större intrång än vad som skulle behöva vara nödvändigt om annan sträcka hade valts. Effekten av den nya bredbandslagstiftningen, om samordning av befintlig infrastruktur, har inte inneburit någon ökad ärendemängd för Lantmäteriet. I vår rapport Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad 41 lyftes frågan om förtida tillträde. Enklare offentliga regler för att komma i samma fas med markåtkomsten är något som kan verka positivt för utbyggnaden. 41 Dnr:102 2015/1012 65(89)
NATIONELL HÖJDMODELL Sedan 2009 har vi arbetat med att bygga upp en ny och noggrannare markmodell med höjddata över landet. Markmodellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan. I arbetet ingår också att, genom fineditering, kvalitetshöja modellen med broar och dammar samt att kartera korrekta strandlinjer i laserdata. Ett viktigt syfte med höjdmodellen är att förbättra underlaget för riskanalyser och åtgärdsplanering kopplade till ett förändrat klimat med ändrade nederbördsmönster och flöden. Under 2017 har 1 700 km² skannats och därmed är drygt 98 procent av totalt 460 000 km² leveransklara [1]. Det återstår nu 8 400 km². Status laserskanning 2017 De lila områdena har skannats och editerats. Blå ytor är skannade men ej helt editerade. Övriga ytor återstår att laserskanna. ANSLUTNA FLÖDEN TILL MINA MEDDELANDEN Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst som förvaltas och utvecklas av Skatteverket i samverkan med en rad andra myndigheter. Med tjänsten samlas posten i en säker digital brevlåda som man öppnar och läser med hjälp av e-legitimation. Tjänsten innebär att viss information från Lantmäteriet går att få i digital form istället för som papperspost. Det handlar om information från flöden runt inskrivningsärenden och ärenden som berör samfällighetsföreningsregistrets ärenden. Det kan vara kallelse till sammanträde, förelägganden, underrättelser om beslut och andra typer av handlingar. Totalt har 206 656 underrättelser om beslut och andra typer av handlingar skickats ut via Mina Meddelanden under 2017. Under 2018 kommer samtliga kundservice ärenden att bli möjliga att få via mina meddelanden. Det som efterfrågas mest är fastighetsregisterutdrag. Meddelanden från förrättningsverksamhet kommer att levereras via mina meddelanden i samband med den nya plattform som tas fram i utvecklingsprojektet Gemensam Informationshantering (GI). [1] Utfall av skanning och produktion av höjdmodell kan kontinuerligt följas på http://www.lantmateriet.se. 66(89)